Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompletteringspass onsdagen den 13 november. Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän."

Transkript

1 Kompletteringspass onsdagen den 13 november Under dagens klubbtid så ska du gå igenom dina tidigare inlämnade uppgifter i tema 2 Miljövän. Arbeta enligt denna ordning: 1) Reflektionsfrågorna 2) Labbrapport 3) Arbeta vidare med uppgifterna i tema 3 När du är klar ska du mejla till din mentor. Din lärare har en lista på vad just du behöver göra. Se mejl från Fredrik tidigare i dag. 1) Starta med att leta fram ditt dokument på din dator. Dokumentet bör heta Ditt namn R72 miljövän. Hittar du inte det på din dator så kan du leta i din mejl eftersom du har mejlat in reflektionsfrågorna till en lärare. Hittar du ingenting så behöver du göra om reflektionsfrågorna. 2) Leta sedan i din pärm efter ditt papper där Janne har skrivit kommentarer och bedömt dina svar på reflektionsfrågorna. 3) Läs igenom kommentarerna som han skrivit och bearbeta din text. 4) Du ska sedan skicka in dina reflektionsfrågor till din mentor. Här kommer reflektionsfrågorna som du förväntades göra i tema 2 Miljövän.

2 Reflektionsfrågor till tema 2 Miljövän När du har svarat på alla frågorna ska du ha använt minst 6-7 av följande begrepp när du svarar på frågorna. Kolla igenom dina svar och räkna begreppen så att du vet att du har fått med rätt antal. vatten, kretslopp, energi, ekologisk, utsläpp, transport, konsumtion, ekologiskt fotavtryck, återvinning, påverkan, övergödning, miljömärkt, bekämpningsmedel, skövla, växthusgas, koldioxid, konstgödsel, hållbar, producera, producent, resurs, kläder, material, återbruk Endast åk 6: SO/Kartkunskap På vilka olika sätt kan man använda, eller ta hjälp, av kartor i vardagen? Endast Åk 7 och 8 (NO/SO) På vilka olika sätt är det ett problem att maten vi äter eller varor vi konsumerar produceras i andra världsdelar? Alla årskurser Tänk på att berätta tydligt och ge flera exempel! Besvara följande reflektionsfrågor: Du kan använda dig av länken nedan för att läsa mer om det Ekologiska fotavtrycket. arbete/ekologiska- fotavtryck/ ekologiska- fotavtryck 1a. Förklara vad som menas med ett ekologiskt fotavtryck? Vad är det egentligen? Hur kan man beskriva och förklara det? 1b. På vilket sätt kan forskare eller andra personer ha nytta av att jämföra länders ekologiska fotavtryck eller ta reda på hur stort ett lands ekologiska fotavtryck är? 1c. Nämn 2-3 olika sätt som du som elev eller vi vuxna kan minska det ekologiska fotavtrycket? 2. På vilka olika sätt påverkar din/vår konsumtion av olika varor miljön omkring oss?

3 3. På vilka olika sätt kan du/vi minska det ekologiska fotavtrycket? Ge exempel på hur vi kan minska vårt (Sveriges) fotavtryck men även hur andra länder kan minska sitt fotavtryck. 4. Teknik/No - Arbeta med följande frågor: Redogör för: 4a. Hur sorteras avfall? 4b. Vad händer med materialet som återvinns eller återanvänds? Titta in på sidan nedan för att ta reda på mer:

4 Mall labbrapport (årskurs 6-8) RUBRIK: ska tydligt förklara vad laborationen handlat om (14 Cambria) DATUM: det datum då du blev klar med labrapporten (10p Cambria) NAMN OCH GRUPP: ditt förnamn, efternamn och basgrupp (10p Cambria) HYPOTES/TEORI: (12p Cambria) Du kommer oftast att ha skrivit detta avsnitt i förväg. Den ska innehålla en teoretisk förklaring till experimentet (teori), med en kemisk reaktion om en sådan ingår. Du berättar alltså i förväg vad du vet om detta experiment. Sedan berättar du vad ditt experiment troligen kommer att leda till för resultat (hypotes). Du bör ha läst teorin bakom experimentet innan du skriver färdigt hypotesen. SYFTE: Du berättar hur du skulle vilja testa att din hypotes stämmer. MATERIAL: här redovisar du all utrustning och alla kemikalier som du behövde när du laborerade. Ett undantag är att man behöver inte skriva sådana självklarheter som hårtofs, förkläde, tändstickor, brännare, spatel, pipett etc. Redovisa i en tabell! UTFÖRANDE: Här berättar du hur du gjorde experimentet. Undvik att använda personnamn eller personliga pronomen (jag, du, vi etc). Istället försöker du beskriva experimentets utförande genom att använda grammatikformen passiv form. Du måste lägga in en eller två bilder som visar alla uppriggningar och själva utförandet när ni laborerade. RESULTAT: Här berättar du (fortfarande med passiv form) kort om hur resultatet till slut blev. Om det är möjligt ska hela resultatet anges i en tabell istället för som en löpande text. SLUTSATS: Här förklarar du varför experimentet lyckades och du återanvänder delar av informationen som du skrev i hypotesen. Om det är möjligt ska alla kemiska reaktioner som skedde i experimentet anges här. OBS! Ifall något blev fel eller resultatet inte blev som du hade tänkt dig, då skriver du vad du anser borde ha blivit resultatet här. FELKÄLLOR: Ifall något blev fel, gör du här en förklaring till varför du tror att det blev fel resultat. OBS! Ifall inget blev fel, så ska du ge exempel på sådant som skulle kunnat gå fel. KÄLLOR: Ange samtliga källor som du hänvisar till i hypotesen.

5 Exempellabredogörelse (betyg E): Laboration om hur man gör vatten från vätgas och syrgas Anne Lucero, grupp 6.4, den 6/9-2013, Entréskolan HYPOTES/TEORI: När syrgas och vätgas blandas och om man då tänder eld på blandningen, så brinner blandningen och vatten bildas. Det borde nog gå att göra explosionen i en burk med ett litet hål, som man kan få in gaserna genom. SYFTE: Meningen med experimentet är att testa att man kan göra knallgas. MATERIAL: Vätgas Syrgas som finns i luften Plastflaska utan botten och med kork pip i toppen Stativ tändsticka

6 UTFÖRANDE: En plastflaska utan botten placerades i ett stativ, med toppen upp. I toppen hade en smal glaspip, ett smalt glasrör alltså, tryckts in i ett borrat hål i flaskans kork. Vätgasen fördes in genom den öppna botten vilket tog någon minut (1). Därefter antändes gasen genom att en brinnande tändsticka fördes till glaspipmynningen (2). Därefter väntades det tills reaktionen hade skett. När reaktionen hade skett undersöktes insidan av plastflaskan med handen. Bild 1. Bild 2. RESULTAT: Det hördes en svag smäll. Det syntes en tydlig eldsflamma. I kolven var det varmt och fuktigt. Man kunde se imman som hade bildats. SLUTSATS: Vi lyckades med experimentet att bevisa att knallgas finns. Den kemiska reaktionen var: 2 H2 + O2 2 H2O FELKÄLLOR: Det fungerade inte med ett litet hål i en vanlig burk för vätgasen brann för fort. KÄLLOR: Kemiskafferiet modul 6, Thomas Kriegsman, Ebba Wahlström, Stockholms universitet Läraren Susanne Ågren Exempellabredogörelse (betyg A): Laboration om hur man gör vatten från vätgas och syrgas Av Anne Lucero, grupp 6.4, den 6/9-2013, Entréskolan HYPOTES/TEORI: När syrgas och vätgas blandas och om man då tänder eld på blandningen, så brinner blandningen och vatten bildas. Reaktionen är ganska kraftig, det kan bli en explosion. Man använde förr vätgas i luftskepp eftersom vätgas är lättare än luft. Hindenburg hette ett luftskepp som exploderade och brann upp i början på talet, just när en sådan vätgasexplosion skedde. Det är möjligt att testa att reaktionen knallgasexplosion fungerar. Om man blandar vätgas med syrgas på ett sätt så att ingen annan luft kommer åt dem och tänder eld på

7 dessa gaser. Då borde det bli en smäll. Om man gör detta på ett sätt så att man kan fånga upp vattnet som bildas så vet man säkert att det var rätt reaktion. Man kan nog se och känna vattnet för det är ju blött. Det borde nog gå att göra explosionen i en burk med ett litet hål, som man kan få in gaserna genom. SYFTE: Meningen med experimentet är att testa att man kan göra knallgas. MATERIAL: Vätgas Syrgas som finns i luften Plastflaska utan botten och med kork pip i toppen Stativ tändsticka UTFÖRANDE: En plastflaska utan botten placerades i ett stativ, med toppen upp. I toppen hade en smal glaspip, ett smalt glasrör alltså, tryckts in i ett borrat hål i flaskans kork. Vätgasen fördes in genom den öppna botten vilket tog någon minut (1). Därefter antändes gasen genom att en brinnande tändsticka fördes till glaspipmynningen (2). Därefter väntades det tills reaktionen hade skett. När reaktionen hade skett undersöktes insidan av plastflaskan med handen. Bild 1. Bild 2. RESULTAT: Det hördes en svag smäll. Det syntes en tydlig eldsflamma. I kolven var det varmt och fuktigt. Man kunde se imman som hade bildats. SLUTSATS: Att en kemisk rektion hade skett var tydligt. Smällen och värmen därefter visade det. Eftersom vi hade blandat gaserna vätgas (H2) med syrgas (O2) och det var fuktigt på flaskans insida förstod vi att vatten hade bildats. Vi lyckades med experimentet att bevisa att knallgas finns. Den kemiska reaktionen var: 2 H2 + O2 2 H2O

8 FELKÄLLOR: Det fungerade inte med ett litet hål i en vanlig burk för vätgasen brann för fort. Det kunde ha skett en olycka. Därför varnade läraren oss och vi ändrade till plastflaskan med hål i botten. Vi satte in en liten pip i korken för att tvinga vätgasen att brinna långsammare så att vi kunde hinna kliva åt sidan innan explosionen.. Eftersom vätgasen är lättare än luft ramlade den inte ur det stora hålet i botten på flaskan. KÄLLOR: Kemiskafferiet modul 6, Thomas Kriegsman, Ebba Wahlström, Stockholms universitet Läraren Susanne Ågren

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell

Läs mer

NTA - tema luft - HT-11

NTA - tema luft - HT-11 NTA - tema luft - HT-11 Nu har vi startat vårt NTA arbete med de största barnen på förskolan. Vid det första tillfället den 15 september hade vi en introduktion på vad luft är för något och vi gjorde några

Läs mer

UNDERVISNINGSMATERIAL

UNDERVISNINGSMATERIAL UNDERVISNINGSMATERIAL ARBETSUPPGIFTER UNDERVISNINGSMATERIAL 2: RESAN Berättelse del 1: Uppgift 1: Uppgift 2: Gruvarbetaren Rita ett hus som värms med geotermisk energi Soltornet med geotermisk energi Berättelse

Läs mer

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? Du kommer med största sannolikhet att skriva rapporter senare i livet (träning!) Om man jobbar som forskare använder man sig av laborationsrapporter när

Läs mer

Arbetslag Gamma År 8 HT 2018

Arbetslag Gamma År 8 HT 2018 Arbetslag Gamma År 8 HT 2018 Laborationer: 1. Torrdestillering av trä 2. Molekylbyggen 3. Vad bildas då en alkohol brinner? 4. Alkoholers egenskaper 5. Framställning av estrar (6. framställning av kolvätet

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Labbrapport, modelltext

Labbrapport, modelltext Språkforskningsinstitutet, Utbildningsförvaltningen i Stockholm 8 december 2014, Kristina Ansaldo och Karin Rehman Handledning till de tre programmen i serien Språket bär kunskapen från Utbildningsradion,

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? Du kommer med största sannolikhet att skriva rapporter senare i livet (träning!) Om man jobbar som forskare använder man sig av laborationsrapporter när

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3

Läs mer

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar

Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. 1-3 4-6 7-9. Kan avgöra om en källa är användbar Lärarhandledning Isen på toppen av burken Mål Årskurs 1-3 Vad gäller utveckling av förmågor Så här ser progressionen av förmågor ut hela vägen från åk 1-9, enligt Lgr 11. Progression av förmågor 1-3 4-6

Läs mer

Hållbar Utveckling Miljömärkning

Hållbar Utveckling Miljömärkning Jakob Warlin 9c Gunnesboskolan Hållbar utveckling Handledare: Senait Bohlin Hållbar Utveckling Miljömärkning Är man som vuxen konsument medveten om olika miljömärkningars betydelse? Påverkar det ens inköp?

Läs mer

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3 Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin Innehållsförteckning Innehållsförteckning s.2 Inledning, Bakgrund & Metod.s.3 Resultat...s.4

Läs mer

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsuppgifter för studiegruppen Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsmaterial: Underlag och fakta hittar ni i ert faktahäfte som ni laddar hem: http://www.wwf.se/source.php/1476873/ekologiska_fotavtryck_lr.pdf

Läs mer

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook. LPP i Kemi ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Hur skriver vi en labbrapport jan 30 14:41 1 Varför läser vi Kemi?

Läs mer

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.

Allmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan

Läs mer

Delprov A3 och Delprov B

Delprov A3 och Delprov B Exempeluppgift Delprov A3 och Delprov B Genomföra systematiska undersökningar Instruktion till läraren inför den systematiska undersökningen Uppgiften avser att mäta elevernas förmåga att planera, genomföra

Läs mer

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09 Vätgas i fordon Namn: Erik Johansson Klass: TE14B Datum: 2015-03-09 Abstract In this report you will find more about the use of hydrogen in cars and airplanes and how hydrogen is most commonly created

Läs mer

Snabbt om. Daniel Tavast. tavast@kth.se

Snabbt om. Daniel Tavast. tavast@kth.se Snabbt om Daniel Tavast tavast@kth.se Massa fibrer blir ett papper 2013-08-14 Daniel Tavast 2 Fibrer växer på träd 2013-08-14 Daniel Tavast 3 Trä, en biokomposit Trä består av Cellulosa Hemicellulosa Lignin

Läs mer

Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet?

Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet? Film 6: Avfallssortering vad händer med avfallet? STUDIO DAG Hej, här står jag med en massa saker som jag har tänkt återvinna. Var lämnar jag det och vad händer med det sen? Är det sant att elektronikskrot

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Hållbar utveckling. s. 76-83

Hållbar utveckling. s. 76-83 Hållbar utveckling s. 76-83 Prov Du får ta med dig anteckningar Anteckningarna skriver du hemma, som en övning till provet De ska vara skrivna med din handstil, inga kopior eller utskrifter Anteckningarna

Läs mer

1:a gången på vårt NTA arbete.

1:a gången på vårt NTA arbete. 1:a gången på vårt NTA arbete. TEMA LUFT- för barn födda -05 1 april Vi började med att samla alla barnen och berätta att vi vid 5 st tillfälle ska experimentera och lära oss mer om luft. Vi frågade vad

Läs mer

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Innehåll: Läckande ballonger s. 1 Vätepuffar s. 3 En doft som lök vad är den och vart tar den

Läs mer

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Innehåll 1. Förberedelser 2. Torrdestillering 3. Periodiska systemet 1 4. Periodiska systemet 2 5. Finn Grundämnen 6. Atomens byggnad 7. Vad

Läs mer

AREA 41 KEMINS GRUNDER

AREA 41 KEMINS GRUNDER 2 1 Fil m ha nd le dn in AREA 41 KEMINS GRUNDER Jonföreningar Filmen ger en introduktion till joner och jonföreningar. Den galne kemisten utför ett antal experiment som kan ses för att skapa nyfikenhet

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Ämnesplan i Kemi Treälven

Ämnesplan i Kemi Treälven Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook. Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. jan 30 14:41 1 Varför läser

Läs mer

2. Häll nu ner en tesked citronsyra i samma rör, sätt snabbt på korken och vänd upp och ner på röret. Backa!

2. Häll nu ner en tesked citronsyra i samma rör, sätt snabbt på korken och vänd upp och ner på röret. Backa! Två laborationer Material Bikarbonat Citronsyra Brustablettsrör 1. Häll sedan ner en tesked bikarbonat i röret tillsammans med en matsked vatten. 2. Häll nu ner en tesked citronsyra i samma rör, sätt snabbt

Läs mer

Energikostnad för olika förpackningar

Energikostnad för olika förpackningar Energikostnad för olika förpackningar Elevblad 16a Tabellen nedan visar hur mycket energi som går åt för att producera ett gram (1g) av olika slags förpackningsmaterial. Tabellen visar även hur lång tid

Läs mer

ReKo Värderingsövningar m.m.

ReKo Värderingsövningar m.m. Värderingsövningar Viktigt att tänka på vid värderingsövningar är att det inte finns något rätt eller fel. Be gärna eleverna motivera sitt ställningstagande, men tvinga aldrig någon. Övning 1: Min lista

Läs mer

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2 LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 1 KLIMATZONER GEOGRAFI ÅR 7 PLANERING TID Vecka 47 48 genomgångar och eget arbete. (Obs! Allt är cirka tider.) Vecka 49 51 grupparbete. ARBETSSÄTT Lektioner med genomgångar,

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Några labbar om hur vatten och papper interagerar

Några labbar om hur vatten och papper interagerar Några labbar om hur vatten och papper interagerar Absorption av en vattendroppe Absorptionsmängd Absorptionshastighet Pappersstyrka Papperstillverkning Introduktion Många av de saker vi omger oss med är

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen

Läs mer

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant Burken Berta och flaskan Frans - En saga om pant Fakta om burken 1 1 miljard dryckesburkar säljs varje år i Sverige och av dessa återvinns 90 %. Alla pantade aluminiumburkar kan bli till nya burkar, utan

Läs mer

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin Planering Bi och Ke 7 P2 Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter Onsdag Fotosyntes och förbränning s. 132-136 Fotosyntesen fångar in solenergin Uppgifter s. 136 35 Förbränning

Läs mer

Energi det smäller och brinner säkert!

Energi det smäller och brinner säkert! Energi det smäller och brinner säkert! NO-biennalen i Göteborg 9-10 oktober 2017 Energi det smäller och brinner säkert! Info om KRC Brand Smällar Säkerhet Experiment och erfarenhetsutbyte Bild: Faropiktogram

Läs mer

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik Säbyholms montessoriskola Årskurs 6 Plats för bild som har med arbetet att göra Eget arbete 15 Poäng Rubrik Underrubrik Förnamn Efternamn Examinator: Förnamn Efternamn Handledare: Förnamn Efternamn 1 Sammanfattning

Läs mer

Några material & Ekologi

Några material & Ekologi Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt? Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.

Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. Till läraren om kopieringsunderlag: Ledtrådar och bevis Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. 1. De börjar med att titta på rubriker och bilder.

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Lärarhandledning Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm Välkomna att bli våra Vattenvänner! Bli Vattenvän! en Vattenvän! Experiment, kluriga frågor och pyssel om ett vatten i världsklass Kul

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

döden i datorn SPN-uppdrag

döden i datorn SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Datorn på jobbet 1. Dator på jobbet intervju Väldigt många vuxna har inte bara en dator hemma som de använder ofta, de har en på jobbet också. Men, vad använder de egentligen sin dator till

Läs mer

Labbrapporter har oftast en enkel överskrift där laborationens namn framgår. Man skriver också ut namn, kurs, datum och eventuella medlaboranters

Labbrapporter har oftast en enkel överskrift där laborationens namn framgår. Man skriver också ut namn, kurs, datum och eventuella medlaboranters En labbrapport (egentligen laborationsrapport) illustrerar hur en laboration gick till och vad man kom fram till. Det är en vanlig genre inom utbildningar på olika nivåer i alla naturvetenskapliga ämnen.

Läs mer

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad:

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad: Johannes Hedberggymnasiet Ha gärna med skolans namn högst upp i vänstra hörnet, det ger framsidan lite guldkant Johannes Hedbergloggan är väldigt snygg att ha uppe i hörnet. Kopiera gärna denna. TITEL

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Arbeta med bedömningsmatriser i Unikum

Arbeta med bedömningsmatriser i Unikum Januari 2011 Guide för lärare Arbeta med bedömningsmatriser i Unikum Här beskriver vi hur du arbetar med bedömnings-matriser i Unikum. Guiden beskriver dels hur du själv lägger in dina bedömningsmatriser

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Exempeltext labbrapport

Exempeltext labbrapport Sida 1 (av 5) Exempeltext labbrapport Texten här nedanför är ett exempel på en labbrapport i naturkunskap som handlar om blindtest. Det finns även en beskrivning av labbrapporter med en genomgång av de

Läs mer

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer: Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av

Läs mer

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud? Benjamin Vestberg 9a 2010-05-18 Handledare: Gert Alf, Senait Bohlin, Fredrik Alvén ICA har ett eget märke som heter i love eco. De producerar bland annat ekologisk odlingsjord. Köper människor mer ekologiskt

Läs mer

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och MONSTRET AV: Freja Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och gick på skolan Röda hornet. Felicia

Läs mer

Margus Pedaste. bioscience explained Vol 6 No 1 1346. Har koldioxid någon betydelse?

Margus Pedaste. bioscience explained Vol 6 No 1 1346. Har koldioxid någon betydelse? bioscienceexplained Vol 6 No 1 1346 Margus Pedaste Science Education Centre, University of Tartu 4 Tähe St., 51010 Tartu, Estland Har koldioxid någon betydelse? Arbetsblad för att studera faktorer som

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

Min bild av Europa TE M A historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009

Min bild av Europa TE M A historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009 Min bild av Europa TEMA historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009 SO Mål och betygskriterier Du är godkänd om du kan berätta om viktiga händelser, förändringar, personer och idéer

Läs mer

!Beskrivning av arbetsområde/tema Eleverna ska forma olika lerföremål med olika lertekniker.

!Beskrivning av arbetsområde/tema Eleverna ska forma olika lerföremål med olika lertekniker. Lera Bild, åk 6 Datum: v.45- Utbildningsförvaltningen Svartbäcksskolan Lärare: Diana Hallberg November 2013 Beskrivning av arbetsområde/tema Eleverna ska forma olika lerföremål med olika lertekniker. Förmågor

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

Periodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg

Periodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg Kemi 4-6 Valkurs NO/Teknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Kemi 2,5 hp Studenter i lärarprogrammet LAG 4-6 T5 15 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-10-23 Tid: 09.00 12.00 Hjälpmedel:

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Vattenrening nr 53400

Vattenrening nr 53400 53400 Experimentlåda Vatten Lärarhandledning Vattenrening nr 53400 Innehåll Lista över komponenter... Bildöversikt förpackningens innehåll... Särskilda inlärningsmål... 2 Experiment... 2.1 Experiment

Läs mer

Hur använder du som elev Fronter?

Hur använder du som elev Fronter? Hur använder du som elev Fronter? Fronter är en lärplattform. Det är ett digitalt verktyg som du som elev ska använda dig av för att hitta uppgifter, länkar och dokument från alla dina lärare, lämna in

Läs mer

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Namn: Klass: 1 De naturvetenskapliga ämnena Alla de naturvetenskapliga ämnena, kemi, fysik och biologi, har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lgrs 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Mimmi. Hennes hund, Bonita, rymmer efter att ha blivit rädd när en polisbil kör förbi, med sirenerna på. Polisbilen jagar en motorcykel. Mimmis mamma berättar,

Läs mer

Diskussionsmaterial till Landslagets fotbollsskola 2009. Handledning. Nolltolerans

Diskussionsmaterial till Landslagets fotbollsskola 2009. Handledning. Nolltolerans Handledning Vi hoppas att materialet ska stimulera både dig som ledare och barnen i din grupp att tillsammans hitta på egna ledstjärnor som passar er grupp. I en barnkulturgrupp är alla barn med och alla

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko

Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som du kan göra under Miljövänliga Veckan 26 september 4 oktober. Temat är ekologisk mat med fokus på

Läs mer

Kursutvärdering psykiatrikurs jan-feb 2007, 5 halvdagar

Kursutvärdering psykiatrikurs jan-feb 2007, 5 halvdagar Kursutvärdering psykiatrikurs jan-feb 2007, 5 halvdagar Jag vore tacksam om Du ville ta ett par minuter till att fylla i denna anonyma kursutvärdering. Syftet är dels att få idéer om hur jag kan förbättra

Läs mer

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6

Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6 Utvärdering av Navets Brandtema för år 5 och 6 Slutsatser utifrån elevenkäterna 82 elever som gjort Brandtemat och 82 elever som inte gjort Brandtemat, samt 58 elever som gjort Brandtemat för ett år sedan,

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer