Introduktionskurs år 7 NO/Kemi

Transkript

1 Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Namn: Klass: 1

2 De naturvetenskapliga ämnena Alla de naturvetenskapliga ämnena, kemi, fysik och biologi, har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Kemi är läran om materiens egenskaper, struktur och funktion samt kemiska reaktioner och förändringar. Biologi är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens minsta beståndsdelar till universums ursprung och struktur. Egenskaper hos ämnen När man ska beskriva ett ämne, brukar man beskriva ämnets egenskaper. Utseende, hårdhet, färg och doft kan avslöja vilket ämne det är. 2

3 Ett naturvetenskapligt arbetssätt Det som kännetecknar ett naturvetenskapligt arbetssätt är att man prövar sig fram genom observationer och experiment för att sedan ge en teori om hur saker fungerar. Så här går det till steg för steg. 1. Man utgår från en frågeställning som vill ha svar på. 2. Man ställer en hypotes, dvs man gör en förutsägelse om hur resultatet kommer att bli. 3. Man utför sin undersökning och antecknar sina observationer under tiden. 4. Man skriver ner sitt resultat 5. Man drar en slutsats och funderar över sitt resultat. 6. Man skriver en laborationsrapport Laborationsrapport Rubrik Datum Namn Inledning Hypotes Materiel Utförande Resultat Slutsats Vad laborationen heter eller handlar om. Datum för genomförandet, Ditt för- och efternamn och din klass Förklara vad laborationen handlar om. Vad är syftet med undersökningen? Vad ska laborationen visa? Här skriver vad du tror ska hända eller vad du tycker borde hända. Tänk först efter vad du vet eller kan sedan tidigare. Här ska du skriva ner den utrustning du behöver. Beskriv utförandet steg för steg så att en läsare förstår hur experimentet gjordes. Den som läser rapporten ska kunna göra om ditt experiment och se om den får samma resultat. Rita gärna en bild till din text. Beskriv de observationer du gjort under experimentet (mätningar och eventuellt annat som du har sett, känt, luktat osv.).dina resultat kan visas i form av tabeller, diagram och/eller bilder. Reflektera över dina resultat. Visade laborationen det den skulle visa? Var det något som blev annorlunda än du trodde innan? Varför blev det så? Sammanfatta vad du lärt dig av laborationen. Kom ihåg att en misslyckad laboration kan visa lika mycket som en lyckad. 3

4 Allmänna regler i kemisalen I laborationssalar får mat, godis eller dryck aldrig intas. Risken finns att du då får i dig giftiga eller på annat sätt skadliga ämnen. Följ de anvisningar som läraren ger. Gör aldrig egna experiment utan att ha fått lärarens tillstånd. Uppträd lugnt och gör experimenten försiktigt. Du får inte springa på labbet eller leka på labbet. Utrustning ska användas enbart till det som det är avsett för. Vanlig laborationsutrustning 4

5 Innan du laborerar Kom i tid! Detta är viktigt då du annars kan missa viktig säkerhetsinformation. Gör du inte det får du inte delta utan får andra arbetsuppgifter. Lämna ytterkläderna utanför kemisalen. Ställ undan ev. väskor på anvisad plats. Läs alltid igenom hela instruktionen innan du börjar laborera. Skyddsutrustning Den vanligaste skyddsutrustningen som du kommer att behöva använda är skyddsrock/skyddsförkläde skyddsglasögon Skyddsglasögon ska alltid användas på laboratoriet eftersom kontaktlinser utgör ett riskmoment. Vatten tränger inte in tillräckligt snabbt mellan kontaktlinsen och ögat, när man ska skölja ur kemikalier som kommit in i ögat. Olyckor Får du någon kemikalie på dig ska denna genast spolas bort antingen under en vattenkran, eller nöddusch om det rör sig om stora mängder. Vid frätskada spolar du minst 5 min. Får du i stället något i ögonen ska dessa spolas i ögondusch. Spola länge, minst 15 minuter med ögonen öppna. Innan användning av ögonduschen måste eventuella kontaktlinserna tas ut. Nöddusch finns längst fram vid katedern, där det också finns en ögondusch. Det finns ytterligare en ögondusch längst ner i kemisalen. 5

6 Att använda kemikalier Lär dig farosymbolerna utantill och kontrollera alltid om flaskor/burkar är märkta med dessa. Läs alltid noga på etiketten innan du tar något ur en flaska eller burk. Efter användningen, sätt genast på locket, så att ingen förväxling sker. Om en lösning ska användas gemensamt för hela klassen, hämta då så mycket som just du behöver för ditt försök. Låt förrådsflaskorna stå kvar, så slipper dina kamrater springa runt och leta efter den. Plocka direkt undan de kemikalier som du inte behöver mer. Ta aldrig i kemikalier med händerna utan använd sked. Smaka eller lukta aldrig på någon kemikalie. Om du av någon anledning måste lukta på den så håller du huvudet en bit ifrån kärlet, och viftar luften ovanför kärlet mot dig. Detta undviker att du får i dig en stor dos av en potentiellt giftig kemikalie. Om du spiller kemikalier bänken eller på golvet ska du direkt torka upp det. Om du spillt ut något och är tveksam hur du ska göra rent, rådfråga alltid läraren. Häll aldrig tillbaka kemikalier i sina förvaringsflaskor. Se dock till att inga miljöfarliga ämnen hamnar i vasken eller soptunnan sådana ämnen måste tas omhand för sig. 6

7 Farosymboler Farosymboler används på förpackningar som konsumenten köper för att man lätt ska se om det finns några risker med innehållet. Farosymbolerna är ganska lätta att förstå oavsett vilket språk man talar. Nedan finns farosymbolerna med text men vanligtvis så visas bara symbolen. Gamla farosymboler Nya farosymboler 7

8 Mäta volym När man ska mäta upp en viss volym av en vätska använder man sig av ett mätglas eller mätcylinder som det också kallas. Dessa finns i olika storlekar och är graderade i enheten milliliter, ml. När du mäter är det viktigt att du mäter vid meniskens nederkant, se bilden nedan. Mäta massa (vikt) När man mäter massan av olika ämnen använder man sig av en våg. Vågen i kemisalen mäter vikten eller massan som det också heter i enheten gram,g. Innan man placerar sitt föremål på vågen är det viktigt att nollställa vågen. Vid vägning får kemikalierna aldrig läggas direkt på vågskålen. Om du ska mäta upp ett fast ämne i pulverform lägger du först ett filtrerpapper på vågen, nollställer vågen och häller upp ditt pulver på filtrerpappret. Likadant är det om du ska väga en vätska, då sätter du en bägare på vågen och nollställer innan du häller upp vätskan. När du laborerat klart Behåll skyddsglasögonen på tills disk och städning är avklarad. Diska och torka använda materiel och ställ tillbaka på sin plats i skåp eller backar. Gör rent på arbetsplatsen. Kontrollera att det inte ligger tändstickor, papper eller dylikt i vaskarna. Skölj vaskarna med vatten. Tvätta händerna med tvål och vatten och torka dem väl innan du lämnar laboratoriet. 8

9 Eld Elden är något som fascinerat människan i årtusenden, den har varit en tillgång på många sätt då den har gett oss värme, värmt vår mat och gett oss ljus i mörker men den har även varit en fara som vi fruktat då den inte har kunnat kontrolleras vid t.ex. skogs- och husbränder. För att det ska bli en eld måste det finnas bränsle, syre och värme. Saknas någon av delarna blir det ingen eld. Bränslen kan vara fasta, flytande eller gasformiga. Trä, stearin, bensin och gasol är några vanliga bränslen. Det vanligaste sättet att släcka en brand är att hälla vatten på den. När man häller vatten på en eld kyler vattnet bränslet så att det inte blidas några brännbara gaser och elden slocknar. Samtidigt bildas det mycket vattenånga som tränger undan syret och då kvävs elden. Om matfett eller olja börjar att brinna ska man inte släcka med vatten. Då kan det börja stänka brinnande fett- och oljedroppar som gör att elden istället sprider sig. Detta beror på att oljans temperatur är så hög att vattnet börjar koka direkt och det blir små explosioner av vattenånga. Använd istället filt eller ett lock för att kväva elden. När man kväver en eld hindrar man syret från att reagera med bränslet. Brandsläckare med pulver eller kolsyra släcker elden genom att kväva den. De är speciellt bra för att släcka bränder i bilar och båtar. En brand kan också släckas om man tar bort det som brinner. Vid en skogsbrand hugger man brandgator genom att hugga ner och ta bort träden. Då tar man bort bränslet så att elden inte kan sprida sig. 9

10 Släckning av eld Om eld skulle uppkomma, stäng omedelbart alla gaskranar. Försök släcka elden i första hand genom kvävning. Vid arbete med eld ska brandfarliga ämnen/föremål hållas undan så att dessa inte fattar eld. 10

11 Att använda en brännare Tänk på att lågan från en gasbrännare syns dåligt, i synnerhet i solljus. Lämna aldrig en gasbrännare brinnande. Släck alltid brännaren genom att stänga gaskranen. Tänk på att hår, halsdukar och liknande lätt fattar eld. Långt hår ska alltid sättas upp och löst hängande sjalar eller liknande inte bäras. Släck alla gaslågor vid arbete med brandfarliga ämnen, till exempel bensin, eter, alkohol och liknande. Osynliga ångor kan rinna utefter arbetsbänken och antändas. Brandfarliga ämnen får Uppvärmning ska alltid ske försiktigt, särskilt när den sker i provrör. Bara 1/3 av provröret får vara fyllt för att minimera risken för olyckor. Se också till att inte rikta provröret mot dig själv eller någon annan, eftersom innehållet kan kastas ut vid ojämn uppvärmning (så kallad stötkokning, vilket kan vara mycket farligt). Stötkokning bör undvikas genom att föra provröret fram och tillbaka i lågan på så vis ser du till att vätskan värms jämnt. 11

12 Kemiska tecken Kemisterna har ett eget alfabet. Det består av kemiska tecken, ett för varje grundämne. Du hittar dom i periodiska systemet. Med hjälp av de kemiska tecknen kan man beskriva uppbyggnaden av vilket ämne som helst. Kemins teckenspråk är internationellt och tolkas på samma sätt i hela världen. Det kemiska tecknet består av en eller två bokstäver. Första bokstaven är alltid en versal (stor bokstav). De vanligaste kemiska tecknen som du bör känna till är Syre Väte Kol Kväve Järn Koppar O H C N Fe Cu 12

13 Övningsuppgifter 1. Vilka är de naturvetenskapliga ämnena? 2. Vad handlar kemi om? 3. Ge exempel på några olika egenskaper som man kan undersöka hos ett ämne. 4. Beskriv kortfattat vad ett naturvetenskapligt arbetssätt innebär. 5. Vilka delar ska ingå i en laborationsrapport? 6. Vad menas med en hypotes? 13

14 7. Skriv namnen på laborationsutrustningen nedan. 14

15 8. Vad är viktigt att göra innan man börjar laborera? 9. Varför är det viktigt att komma i tid till kemilektionerna? 10. Vilken är den vanligaste skyddsutrustningen som används i en kemisal? 11. Varför innebär kontaktlinser ett riskmoment vid laborativt arbete? 12. Vad ska du göra om du får kemikalier på händerna? 13. Var i klassrummet finns nöddusch och ögondusch? 14. Hur ska du göra om du ska lukta på en kemikalie? 15

16 15. Vad är viktigt att tänka på när du ska använda kemikalier, ge några exempel? 16. Vad innebär följande farosymboler? 17. Vad kallas den utrustning som man använder när man ska mäta en viss volym av en vätska? 18. Ge tre exempel på vad du ska tänka på när du laborerat klar? 16

17 19. Vilka 3 saker måste finnas för att det ska bli en eld? 20. Ge 3 olika exempel på hur man kan släcka en eld? 21. Ge tre exempel på vad du ska tänka på när du använder en brännare? 22. Vad kallas det system där man hittar alla ämnens kemiska tecken? 23. Vilket kemiskt tecken har a. Syre? b. Väte? c. Kol? d. Järn? 17

18 18