3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter?

Transkript

1 1. Reagens på reducerande sockerarter Trommers prov Man kan påvisa socker, sackarider, på olika sätt. Ett sätt är att utföra Trommers prov då man även kan avgöra halten glukos i proven genom att studera de olika färgomslag man får efter tillsats. Trommers prov har fått sitt namn efter den tyske kemisten Karl August Trommer som levde på 1800-talet. Om provlösningen innehåller en reducerande sockerart kommer den blå färgen att försvinna. Innehåller provet mycket glukos kommer det att anta en roströd färg. Beroende på halten glukos kommer skifta från grönt till rött. Kemikalier: Druvsocker (glukos), kopparsulfatlösning och natriumhydroxidlösning. Materiel: Bägare 250 ml, två provrör, trefot, nät, brännare och tändare. 2. Häll vatten till en höjd av ungefär 1 centimeter i ett provrör. Lös lite druvsocker i vattnet. 3. Häll lika mycket vatten i ett annat provrör. Detta prov innehåller inget socker och används som en kontroll ett 0-prov. 4. Tillsätt ett par droppar kopparsulfat till båda provrören. Droppa sedan ner natriumhydroxidlösning tills lösningarna blir klarblå. 5. Skaka om provrören och ställ dem i det varma vattenbadet. 6. Vad händer efter ett tag? 2. Vilka sockerarter är reducerande sockerarter? Kemikalier: Druvsocker (glukos), fruktsocker (fruktos), mjölksocker (laktos), rörsocker (sackaros), kopparsulfatlösning och natriumhydroxidlösning. Materiel: Bägare 250 ml, fyra provrör, trefot, nät, brännare och tändare. 1. Märk provrören 1-4 och gör i ordning lösningar av sockerarterna (se laboration 1). 2. Gör Trommers prov (se laboration 1) 3. Vilka livsmedel innehöll reducerande sockerarter? 3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter? Kemikalier: Livsmedel som frukter, mjölk, läsk, kopparsulfatlösning och natriumhydroxidlösning. Materiel: Bägare 250 ml, provrör, trefot, nät, brännare och tändare.

2 1. Gör i ordning lösningar av livsmedlen. Om något av dem är fast mosar du det i lite vatten. 2. Gör Trommers prov (se laboration 1) 3. Vilka livsmedel innehöll reducerande sockerarter? 4. Stärkelsemolekylens egenskaper Kemikalier: Majsstärkelse. Materiel: Bägare 100 ml och sked. 1. Blanda fyra skedar majsstärkelse med två skedar vatten. 2. Ta upp blandningen i handen och försök krama den till en boll. Sluta krama bollen och notera vad som händer. 3. Prova att krama blandningen till en boll igen. Notera sambandet mellan hur hårt du kramar och hur trögflytande blandningen är. 5. Undersöka stärkelse Kemikalier: Stärkelse. Materiel: Bägare 250 ml, bägare 100 ml, glasstav, sked, trefot, nät, brännare och tändare. 1. Fyll den stora bägaren till hälften med vatten. Värm vattnet tills det börjar koka. 2. Fyll den lilla bägaren till hälften med kallt vatten. Lös upp en sked av stärkelsen i vattnet. 3. Häll över innehållet från den lilla bägaren i det kokande vattnet under omrörning. 4. Låt det sjuda i en minut. Låt det sedan svalna och spara stärkelselösningen. 5. Vad händer med stärkelsen vid uppvärmningen i vatten? 6. Reagens på stärkelse Kemikalier: Stärkelselösning (från laboration 5) och jodlösning. Materiel: Provrör, brännare och tändare. 1. Häll lite av stärkelselösningen i ett provrör. 2. Droppa i lite jodlösning. Vad händer? 3. Värm sedan lösningen. Vad händer då? Kyl igen. Förklara.

3 7. Sönderdela stärkelse Stärkelse är uppbyggt av glukosmolekyler. Med hjälp av en syra kan man sönderdela stärkelse till glukos. Kemikalier: Stärkelselösning (från laboration 5), utspädd saltsyra, kopparsulfatlösning och natriumhydroxidlösning. Materiel: Bägare 250 ml, två provrör, trefot, nät, brännare och tändare. 2. Märk provrören 1-2. Häll lite av stärkelselösningen i provrören. 3. Droppa i lite utspädd saltsyra i ett av provrören. Låt det stå i det varma vattenbadet i ungefär 10 minuter. 4. Gör Trommers prov med båda lösningarna (se laboration 1). Vad händer? Förklara. 8. Stärkelse bryts ner av saliv Nedbrytningen av maten börjar redan i munnen. Vi tuggar maten till mindre bitar, samtidigt delas stärkelsen upp i glukosmolekyler av ett enzym i saliven. Kemikalier: Salivlösning, stärkelselösning (från laboration 5), jodlösning, kopparsulfatlösning och natriumhydroxidlösning. Materiel: Bägare 250 ml, tre provrör, trefot, nät, brännare och tändare. 2. Märk provrören Skölj ur munnen med lite vatten. Ta mer vatten och skölj runt i munnen. 4. Du ska nu massera dina spottkörtlar under hakan och upp mot öronen med fingrarna. Spotta ut vattnet i en bägare. 5. Fyll provrören enligt följande: Rör 1: 2 cm salivlösning + 2 cm stärkelselösning. Rör 2: 2 cm vatten + 2 cm salivlösning. Rör 3: 2 cm vatten + 2 cm stärkelselösning. 6. Blanda lösningarna i rören noga och låt rören stå i 5 minuter i fingervarmt vatten (37 C). 7. Tillsätt 3 droppar jodlösning till alla tre rören. 8. Vad händer? Ge en förklaring. 9. Gör Trommers prov med lösningarna (se laboration 1). Vad händer? Förklara.

4 9. Reagens på fett Det finns ett enkelt sätt att undersöka om ett livsmedel innehåller fett. Det bildas fettfläckar om man trycker det mot ett filtrerpapper. Kemikalier: Olja, smör, T-röd och vatten. Materiel: Filtrerpapper. 1. Dela med hjälp av en penna in filtrerpappret i fyra delar. Skriv namnet på det du skall undersöka på varje del av pappret. 2. Droppa en droppe olja på en del, gnid in lite smör på en annan del, droppa en droppe T- röd på en tredje del och en droppe vatten på en fjärde del. 3. Lägg undan filtrerpappret i 30 minuter och undersök fläckarna. Hur ser fläcken ut om du håller upp den mot ljuset eller om du lägger den mot bänken? 10. Äggvita protein Kemikalier: Äggvita (albumin), saltsyralösning och natriumhydroxidlösning. Materiel: Bägare 100 ml, två provrör och korkar. - Häll 40 ml vatten i bägaren. Tillsätt två skedar albumin och rör om tills allt albumin är löst. Du har nu gjort en proteinlösning. - Häll upp 2 cm av proteinlösningen i två provrör. - Tillsätt några droppar natriumhydroxidlösning i det ena provröret. Sätt en kork i provröret och skaka om. Vänta en minut, vad händer? - Tillsätt några droppar saltsyra i den andra äggvitan. Sätt en kork i provröret och skaka om. Vänta en minut, vad händer? - Dina ögon är uppbyggda av proteiner. Vad ska man tänka på när man arbetar med syror och baser? 11. Två reagens på protein Kemikalier: Albustix, proteinlösning (från laboration 10), natriumhydroxidlösning och kopparsulfatlösning. Materiel: Bägare 100 ml, två provrör och korkar. Reagensstickor - Häll lite proteinlösning i en bägare. - Doppa ner en albustixsticka i lösningen. Vilken färg får den?

5 Biurettest - Häll lite proteinlösning i det ena provröret och vatten i det andra (0-prov). - Droppa några droppar natriumhydroxidlösning i båda provrören. Skaka om. - Tillsätt droppvis kopparsulfatlösning men omskakning efter varje droppe. Fortsätt tills du får ett tydligt färgomslag. Vilken färg får lösningen med protein? Vilken färg får lösningen med vatten? 12. Vilka näringsämnen finns i maten? Använd de reagens på socker, stärkelse, protein och fett som du har lärt dig och undersök vad olika livsmedel innehåller. Gör en tabell och jämför om det går med texten på förpackningarna. 13. Mat till magen Vad händer när du sväljer och maten går genom matstrupen? Materiel: Brödbitar, vatten, sugrör och en bänk. 1. Du måste arbeta tillsammans med en kamrat. Dela upp brödet i tre bitar eller sex bitar om din kamrat också vill prova. Du ska nu pröva att svälja brödbitar. I varje försök tuggar du brödbiten till en klump innan du sväljer. 2. Försök svälja brödbiten i tre olika lägen: a) då du står upp, b) då du ligger på rygg på bänken, c) då du ligger på mage med benen på bänken och överkroppen hängande ned mot golvet så att du blir upp och ner med överkroppen. 3. Kan du svälja brödbiten i alla tre lägen? 4. Upprepa försöket men den här gången ska du svälja vatten. Använd sugrör. Kan du svälja vatten i alla tre lägen? 5. Skriv en beskrivning av hur din matstrupe fungerar. Fundera också på varför det är så? 14. Hur lång tid tar det för maten att passera? Materiel: Inlagda rödbetor och konserverad majs. 1. Ät rejält med rödbetor och konserverad majs, men tugga inte majsen så noggrant. Anteckna vid vilken tid du åt. 2. Hur lång tid tror du att det tar innan majsen har passerat tarmen och kommer ut med avföringen? Anteckna din hypotes. 3. Fundera också på hur lång tid du tror att det tar innan rödbetssaften har passerat njurarna och kommer ut med urinen. Anteckna din hypotes. 4. Notera hemma vid vilken tidpunkt den rödfärgade avföringen med de (delvis) hela majskornen och när den rödfärgade urinen anländer.