10 Livets kemi. 25 Järn i maten (II)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "10 Livets kemi. 25 Järn i maten (II)"

Transkript

1 10 Livets kemi Undersök mat från växter 2 Växternas fotosyntes OH1 Fotosyntesen 3 Undersök olika sorters socker 4 Trommers prov 5 Trommers prov på rörsocker 6 Undersök en sockerbeta 7 Vilka livsmedel innehåller socker? 8 Hur känner man igen stärkelse? 9 Vilka livsmedel innehåller stärkelse? 10 Vilken nytta gör saliven? 11 Vad finns i växternas blad? OH2 Kolhydrater Hur kan man påvisa fett? Försök med C-vitamin 24 Järn i maten (I) 25 Järn i maten (II) Gör en tvål 27 Tillverka såpa 28 Hur fungerar ett tvättmedel? 29 Tvättmedel och hårt vatten 30 Pottaska ett gammalt tvättmedel OH5 Tensider Gör din egen handkräm 32 Gör ditt eget badsalt 33 Badbomber med bubbel Hjälp mot smärta och feber 13 Låt smöret stå 14 Går det att lösa fett? 15 Brinner fett? 16 Mättade och omättade fetter OH3 Fettmolekylen Hur känner man igen proteiner? 18 Vilka matvaror innehåller proteiner 19 Sönderdelning av albumin 20 Kollagen i skelettet 21 Vad händer när vi kokar maten? 22 Undersök skolkorv OH4 Aminosyror och proteiner

2 Undersök mat från växter Din kropp är till stor del uppbyggd av kol-, syre- och väteatomer. Varifrån tror du kolatomerna kommer? Du behöver: Brännare, nät, aluminiumformar, ris, äpple, bröd, salt, banan, potatis eller andra vegetabiliska varor. A Vilka av matvarorna innehåller kolatomer? Skriv ner din hypotes. B Lägg lite av det du vill undersöka i en aluminiumform och värm. Studera och anteckna vad som sker. Hur ser man om varan innehåller kolatomer? C Innehöll alla matvarorna kolatomer? Var din hypotes riktig? D Hur har kolatomerna hamnat i växterna? Varifrån får växterna sina kolatomer?

3 Växternas fotosyntes Biologi och kemi är områden inom naturvetenskapen som har väldigt mycket gemensamt. Fotosyntesen är en av de viktigaste kemiska reaktionerna på vår planet. Du behöver: En krukväxt (gärna pelargon), gem och aluminiumfolie. A Klipp 1 cm breda remsor av aluminiumfolie. Fäst remsorna på blombladen med hjälp av gem. Du kan också klippa ut ett mönster i folien som på bilden och vika det runt bladet. B Ställ blomman i ett soligt fönster cirka tre dagar. Tag sedan bort folien och försök förklara resultatet.

4 10.1 OH 1 Fotosyntesen Koldioxid från luften. Socker bildas i bladet. Socker transporteras till andra delar av växten. Vatten från marken. Syrgas släpps ut i luften.

5 Undersök olika sorters socker Det finns flera olika typer av socker som har olika egenskaper. Du behöver: Urglas, lupp och olika sockerarter. A Lägg upp en sked socker på urglaset. Anteckna sockrets namn. B Undersök sockrets kristaller, färg och smak. C Gör samma undersökning med de andra sockerarterna. Beskriv och anteckna. D Vilken typ av socker tror du finns i de sportdrycker som ska ge energi snabbt? Läs om olika sockerarter i grundboken sidorna , samt sidan 219 (lightboken sidorna 97 98).

6 Trommers prov Trommers prov avslöjar om en blandning innehåller socker. Du behöver: Provrör, bägare, två dropprör, brännare, trefot, nät, kopparsulfatlösning (CuSO 4 ), natriumhydroxidlösning (NaOH) och olika sockerarter. A Gör i ordning ett vattenbad som på bilden. B Fyll ett provrör till knappt hälften med vatten och tillsätt lite socker. Skaka om så du får en sockerlösning. C Tillsätt ett par droppar natriumhydroxidlösning till sockerlösningen. Skaka om. D Tillsätt ett par droppar kopparsulfatlösning så att sockerlösningen blir ljusblå. E Sätt ner provröret i vattenbadet. Låt provröret stå några minuter. Vad händer? F Gör om försöket med de andra sockerarterna. Beskriv och anteckna. G Gick det att använda Trommers prov för att påvisa alla sockerarter? A B C D E

7 Trommers prov på rörsocker Vissa sockerarter måste sönderdelas innan de kan testas med Trommers prov. Du behöver: Vattenbad, provrör, två dropprör, syra, sackaros, kopparsulfatlösning (CuSO 4 ) och natriumhydroxidlösning (NaOH). A Fyll ett provrör till hälften med vatten. Tillsätt lite sackaros och skaka om så du får en lösning. B Tillsätt ett par droppar syra. Värm provröret ett par minuter i vattenbadet. C Utför Trommers prov på lösningen. Beskriv och anteckna. Försök att förklara vad som hände med sackarosen när du tillsatte syran.

8 Undersök en sockerbeta Naturligtvis har du sett vanligt socker. Men har du sett växten som vi framställer en stor del av vårt socker från? Du behöver: Bägare, tratt, filtrerpapper, provrör, två dropprör, vattenbad, syra, kopparsulfatlösning, natriumhydroxidlösning och en sockerbeta. A Skär en skiva av sockerbetan och dela skivan i mindre bitar. B Lägg bitarna i bägaren och koka dem i vatten i 5 minuter. C Filtrera avkoket. D Fyll två provrör till hälften med filtratet. E Gör Trommers prov på det ena filtratet. Beskriv och anteckna. F Tillsätt ett par droppar syra till det andra filtratet. Värm provröret ett par minuter i vattenbadet. Gör sedan Trommers prov. Beskriv och anteckna. G Vilket socker finns alltså i sockerbetor? Motivera ditt svar.

9 Vilka livsmedel innehåller socker? Livsmedel kan faktiskt innehålla socker utan att smaka speciellt sött. Med dina nya kunskaper kan du nu testa om ett livsmedel innehåller socker. Du behöver: Olika livsmedel samt utrustning och kemikalier som du anser behövs. A Dela ämnet som du ska undersöka i mindre bitar. Lägg bitarna i en bägare, tillsätt vatten och koka i ett par minuter. B Filtrera avkoket och utför sedan Trommers prov på filtratet. Om det behövs tillsätter du ett par droppar syra och värmer provet innan du gör Trommers prov. C Skriv en redogörelse över dina resultat. Notera gärna om något resultat överraskade dig.

10 Hur känner man igen stärkelse? När växterna ska lagra sockret de tillverkat vid fotosyntesen kopplar de ihop sockermolekylerna till långa kedjor. Stärkelse är en sådan jättemolekyl. Du behöver: Bägare, urglas, lupp, provrör, jodlösning och stärkelse. A Undersök stärkelsen. Beskriv och anteckna. B Fyll en bägare till hälften med kallt vatten. Häll i stärkelse och rör om. Vad händer? C Fyll en annan bägare till hälften med vatten och värm tills det kokar. D När vattnet kokar rör du om i bägaren med stärkelsen och häller ner det i bägaren med kokande vatten. Vad händer? E Tillsätt ett par droppar jodlösning till provet. Beskriv och anteckna vad som händer.

11 Vilka livsmedel innehåller stärkelse? Stärkelsen vi får i oss när vi äter kan användas som bränsle i kroppen. Du behöver: Matvaror samt utrustning och kemikalier du tycker behövs. A Gör i ordning lösningar av de olika livsmedlen. Testa om de innehåller stärkelse med hjälp av jodlösning. Gör en lista över de livsmedel som innehöll stärkelse. B Vilken mat bör du absolut ta med om du ska ut på en lång vandring? Tänk på packningens vikt!

12 Vilken nytta gör saliven? När du tuggar maten blandas den med saliv. Nu ska du undersöka en av salivens uppgifter. Du behöver: Bägare, glasstav, provrör, stärkelse, jodlösning och din saliv. A Lägg två skedar stärkelse i bägaren. Tänk på någon riktigt god maträtt så att det vattnas i munnen. Spotta ett par gånger i bägaren och blanda stärkelsen med saliven. Låt bägaren stå varmt i cirka 15 minuter. B Tillsätt vatten till bägaren och rör om. Häll över blandningen till två provrör. C Tillsätt några droppar jod till det ena provröret. Vilka slutsatser kan du dra av resultatet? Beskriv och anteckna. D Gör Trommers prov med det andra provet. Vilka slutsatser kan du dra av resultatet? Beskriv och anteckna. E Vilken uppgift har alltså saliven?

13 Vad finns i växternas blad? Du behöver: Grönt blad, skål, T-röd, jodlösning, bägare, petriskål och urglas. A Fyll bägaren till hälften med vatten och koka upp. B Håll ner bladet i det kokande vattnet. C Placera sedan bladet i petriskålen och täck det med T-röd. Låt bladet ligga tills allt det gröna klorofyllet har gått i lösning. D Skölj bladet med vatten och lägg det på ett urglas. Tillsätt jodlösning och studera vad som händer? Vilka slutsatser kan du dra av resultatet?

14 10.1 OH 2 Kolhydrater Stärkelse Cellulosa

15 Hur kan man påvisa fett? Fett kan påvisas med en enkel metod. Påvisa betyder att du med ett experiment visar att fläcken är just fett och inte något annat. Du behöver: Filtrerpapper, matolja, smör, godis och andra matvaror. A Dela med hjälp av en penna in filtrerpappret i åtta delar som bilden visar. B Lägg en droppe matolja på en del. Gnid in lite smör på en annan del och droppa en droppe vatten på en tredje del. Testa även andra saker som exempelvis godis. C Lägg undan filtrerpappret i minst 25 minuter. D Undersök fläckarna. Beskriv och anteckna. Hur kan man enkelt ta reda på om det finns fett i maten?

16 Låt smöret stå Vad händer med fett om det inte förvaras kallt? Du behöver: Urglas och smör. A Lägg en liten klick smör på ett urglas och ställ det på en varm plats under några dagar. B Ta fram urglaset och undersök smörklicken. Beskriv och anteckna. C Fetter är en kombination av två organiska ämnen. Beskriv och rita hur ett fett är uppbyggt och vilka de olika beståndsdelarna är. Läs gärna grundboken sidan 192 (lightboken sidan 100). Vilken av fettets beståndsdelar är det som doftar?

17 Går det att lösa fett? Att ta bort fettfläckar kan vara svårt. Det gäller att välja rätt lösningsmedel. Du behöver: Fyra provrör, provrörställ, flytande fett, bensin, vatten, etanol och tvättmedel. A Fyll ett provrör till hälften med vatten. Tillsätt 1 cm flytande fett och skaka om. Ställ provröret i stället. B Häll 1 cm bensin i det andra provröret. Tillsätt 1 cm fett och skaka om. Ställ provröret i stället. C Fyll det tredje provröret till hälften med vatten. Tillsätt en sked tvättmedel och 1 cm fett. Skaka om och ställ provröret i stället. D Häll 1 cm etanol i det fjärde provröret. Tillsätt 1 cm fett och skaka om. Ställ provröret i stället. E Studera de fyra proverna och beskriv vad som händer med fettet. F Fetter innehåller långa fettsyror. Men varför är en lång fettsyra som exempelvis stearinsyra olöslig i vatten, medan ättiksyra är lättlöslig? Läs i grundboken sidan 194 (lightboken sidan 100).

18 Brinner fett? Varför ska man vara försiktig när man friterar mat? Du behöver: Glasstav, brännare och fett. A Ta lite fett på glasstaven och håll den i lågan. B Vad sker med fettet? Beskriv och anteckna. C Hur släcker man en brand i stekpannan på ett säkert sätt? Läs mer i grundboken sidan 233 (lightboken sidan 119).

19 Mättade och omättade fetter Fetter som innehåller fettsyror med enbart enkelbindningar kallas mättade. Finns det dubbelbindningar kallas fetterna omättade. Du behöver: Provrör, olika flytande fetter och kaliumpermanganatlösning (KMnO 4 ). A Häll 2 cm fett i ett provrör. Tillsätt kaliumpermanganatlösning droppvis. Räkna dropparna och skaka om mellan varje droppe. Omättade fetter avfärgar kaliumpermanganatlösningen. Avbryt när färgen inte längre försvinner. Anteckna hur många droppar fettet kunde avfärga. B Prova de olika fetterna. Ju mer omättade fettsyror fettet innehåller, desto mer kaliumpermanganatlösning avfärgas. Gör en lista och rangordna de undersökta fetterna. C Vilken typ av fetter är nyttigast, mättade eller omättade? Läs i grundboken sidan 193 (lightboken sidan 100). Vilket av de testade fetterna är alltså bäst att använda i maten?

20 10.2 OH 3 Fettmolekylen Glycerol Stearinsyra Ättiksyra

21 Hur känner man igen proteiner? Proteiner kan påvisas med flera metoder. Här får du lära dig två av dem. Du behöver: Bägare, stort provrör, filtrerpapper, natriumhydroxidlösning, kopparsulfatlösning, salpetersyra och hönsäggvita (albumin). A Häll ett par centimeter vatten i en bägare. Tillsätt två skedar torkad hönsäggvita (proteinet albumin) och rör om. B Häll lite av proteinlösningen i ett provrör. C Tillsätt ett par droppar natriumhydroxidlösning och ett par droppar kopparsulfatlösning och skaka om. D Häll ett par centimeter salpetersyra i ett stort provrör. E Vik ett filtrerpapper som på bilden. Sätt papperstratten i provrörsmynningen. Luta provröret 45 grader och häll försiktigt proteinlösningen genom filtrerpapperet. Beskriv och anteckna.

22 Vilka matvaror innehåller proteiner? Proteiner i maten är nödvändiga för att kroppen ska må bra. Men vad bör man äta för att få i sig proteiner? Du behöver: Den utrustning du tycker dig behöva och några olika livsmedel. A Gör i ordning prover av de olika livsmedlen och testa om de innehåller protein. Gör en lista över de livsmedel som innehöll proteiner. B Det påstås ofta att vegetarianer inte får i sig tillräckligt med proteiner. Stämmer det? Läs mer i grundboken sidorna (lightboken sidan 102).

23 Sönderdelning av albumin Albumin är ett protein som finns i bland annat äggvita. Du behöver: Provrör, provrörshållare, brännare, blått och rött lackmuspapper samt albumin. Aminosyra A Lägg en sked albumin i ett provrör. B Fäst provröret i provrörshållaren. C Tänd brännaren och värm provröret försiktigt. Anteckna vad du ser på provrörets insida efter en liten stund. D Fukta lackmuspapperen och håll dem ovanför provröret och fortsätt uppvärmningen. Anteckna vad du ser. E Fortsätt uppvärmningen tills det slutar att bildas gaser. Vad tror du det är som finns kvar i provröret? F Vilka atomslag ingår alltid i proteiner? Läs i grundboken sidan 195.

24 Kollagen i skelettet Kollagen är ett protein som tillsammans med kalk bygger upp ditt skelett. Du behöver: Bägare, saltsyra och kycklingben. A Lägg kycklingbenet i en bägare med utspädd saltsyra. Låt benet ligga i syran några veckor. B Ta upp benet ur syran och skölj av det med vatten. Benet består nu av nästan rent kollagen eftersom syran har löst ut kalken. Beskriv dess utseende och egenskaper.

25 Vad händer när vi kokar maten? Ett rått ägg skiljer sig mycket från ett kokt. Samma sak gäller för rå och kokt fisk. Du behöver: Bägare, plastpåsar, brännare, färskt ägg och rå fisk. A Knäck ägget och skilj vitan från gulan. Blanda vitan med lika mycket vatten i en plastpåse. Studera hur blandningen ser ut. Beskriv och anteckna. B Lägg påsen i en stor bägare med kokande vatten någon minut. Ta upp påsen och studera innehållet. Hur ser äggvitan ut nu? C Gör samma försök med en bit rå fisk. D Vilka slutsatser kan du dra av de båda försöken? E Varför ska man tvätta en yllekofta i högst 40ºC? Läs i grundboken sidan 197 (lightboken sidan 103).

26 Undersök skolkorv Korv är en svensk matklassiker. Men vad innehåller den egentligen? Nu ska du använda dina analyskunskaper för att ta reda på svaret. Du behöver: Utrustning och kemikalier som du tycker behövs samt en bit skolkorv. A Du ska undersöka om skolkorven innehåller följande ämnen: socker, stärkelse, fett och protein. Tänk igenom och skriv ner hur du ska genomföra underökningarna. Visa ditt förslag för din lärare innan du börjar. B När du är klar med dina undersökningar skriver du en rapport som du lämnar in till din lärare. Kommentera om det var något som förvånade dig.

27 10.3 OH 4 Aminosyror och proteiner

28 Försök med C-vitamin Du behöver: Två bägare (250 ml), ett äpple och C-vitamintablett (askorbinsyra). A Fyll de två bägarna till hälften med vatten. Lägg ner halva tabletten i den ena bägaren. B Skär två skivor av äpplet och lägg en skiva i vardera bägaren. C Ställ undan de båda bägarna och låt dem stå i minst ett dygn. D Undersök de båda äppelskivorna och beskriv resultatet. Askorbinsyra (C-vitamin)

29 Järn i maten (I) Om du ofta känner dig trött kan det bero på järnbrist i kroppen. Det brukar också kallas blodbrist. Här ska du lära dig påvisa järn i lösningar. Du behöver: Provrör, starkt te och olika fruktsafter. A Häll lite av fruktsaften i ett provrör. Blanda saften med lite kallt te. Om det finns järn i saften så blir teet mörkare. B Gör en lista över vilka av fruktsafterna som innehöll järn. C Det är viktigt att äta järnrik mat. Kan du ge några exempel på mat som innehåller mycket järn.

30 Järn i maten (II) Du behöver: Magnet, plastpåsar och järnberikade flingor eller liknande. A Krossa flingorna i en plastpåse. B Stoppa magneten i den andra plastpåsen och knyt till. C Lägg plastpåsen med magneten i flingpåsen och skaka någon minut. D Ta upp plastpåsen med magneten och undersök om det finns några små järnkorn på påsen.

31 Gör en tvål Ibland säger man att lika barn leka bäst. Det stämmer faktiskt bra även för tvål. Den görs av fett för att vi ska kunna ta bort feta ämnen. Du behöver: Porslinsskål, glasstav, kokosfett, natriumhydroxidlösning och ett doftämne. A Väg upp 15 gram kokosfett. B Mät upp 40 milliliter natriumhydroxidlösning. C Lägg fettet i porslinsskålen och värm. När fettet har smält häller du försiktigt i natriumhydroxiden. Fortsätt att värma och röra om tills du får en vit massa i skålen. Du har gjort tvål. D Tillsätt gärna en droppe lukta gott. Forma massan till en tvål och låt den svalna. E Pröva om tvålen löddrar genom att tvätta händerna med den. Tvätta inte ansiktet med tvålen! F Skriv en redogörelse för hur du gjorde din tvål.

32 Tillverka såpa Såpa är ett vanligt rengöringsmedel när golven ska skuras hemma. Precis som tvål tillverkas såpa av fett och en stark bas. Du behöver: Porslinsskål, glasstav, kokosfett och kaliumhydroxidlösning. A Smält 15 gram fett i porslinskålen. Tillsätt försiktigt 40 milliliter kaliumhydroxid. B Fortsätt att värma och röra om i blandningen tills du fått en trögflytande vätska. Du har gjort såpa. C Skriv en kort redogörelse för hur du tillverkade såpa. D Pröva att skura av bänken med din såpa.

33 Hur fungerar ett tvättmedel? Tvättmedel ska hjälpa vattnet att lösa och skölja bort fet smuts. Du behöver: En 400 ml bägare av hög modell, en ulltråd (3 cm), ett gem, matolja och tvättmedel. A Fyll bägaren med vatten. B Häll i tvättmedel och rör om. C Fetta in ulltråden med lite matolja. D Fäst gemet i ena änden av ulltråden och släpp ner den i bägaren. E Studera vad som händer med fettet. Försök förklara resultatet. Läs i grundboken sidorna (lightboken sidan 105). Fettälskande del Vattenälskande del

34 Tvättmedel och hårt vatten Moderna, syntetiska tensider påverkas inte lika mycket av hårt vatten som vanlig tvål gör. Nu ska du jämföra två olika tensider. Du behöver: Bägare, kranvatten, hårt vatten, tensider från ett modernt tvättmedel och tvål. A Fyll två av bägarna till hälften med kranvatten och två med lika mycket hårt vatten. B Tillsätt lika mycket tvål till en av bägarna med kranvatten och en av dem med hårt vatten. Tillsätt samma mängd tvättmedel till de andra två bägarna. C Rör om kraftigt och lika mycket i alla fyra bägarna och jämför resultatet. D Blir det någon skillnad mellan bägarna. Var skummar det mest och var skummar det minst?

35 Pottaska ett gammalt tvättmedel Kan man göra ett tvättmedel av aska som är så svart och smutsigt? Du behöver: Provrör, bägare, tratt, sked, filtrerpapper och aska (helst från björk). A Fyll provröret till hälften med varmt vatten. B Lägg i ett par skedar aska. Skaka provröret och filtrera lösningen. C Blanda filtratet med vatten i en bägare och lägg i en smutsig tygbit. D Koka upp under omrörning i 5 10 minuter. Blev tygbiten ren?

36 10.5 OH 5 Tensider Fettälskande del Vattenälskande del

37 Gör din egen handkräm Att göra sig vacker har varit viktigt i alla kulturer genom människans hela historia. Du behöver: Vaselin, torskleverolja, glycerol och ett doftämne. A Väg upp 7 gram vaselin, 1 milliliter torskleverolja och 6 milliliter glycerol. B Rör ihop ingredienserna. Rör tills du får en jämn kräm. C Tillsätt ett par droppar av något doftämne. Rör om. D Lägg din handkräm i en burk med tättslutande lock.

38 Gör ditt eget badsalt Att pudra utanpå smutsen som man gjorde på 1700-talet är ingen särskilt bra idé. Då är det bättre med ett uppfriskande bad. Du behöver: Grovt salt, karamellfärg, tallbarrsolja eller annat doftämne. A Rör ihop 4 droppar karamellfärg med några droppar vatten. B Blanda i 30 gram salt i färglösningen. C Tillsätt ditt doftämne.

39 Badbomber med bubbel Varför inte göra badet till en bubbelupplevelse. Du behöver: Stärkelse, natriumbikarbonat, vinsyra, karamellfärg, olivolja eller glycerol samt ett doftämne. A Blanda 3 delar stärkelse och 2 delar natriumbikarbonat och 1 del vinsyra. B Tillsätt lite karamellfärg och olja eller glycerin så att du får en formbar konsistens. C Forma till kulor och låt dem lufttorka ett dygn.

40 Hjälp mot smärta och feber Växter har alltid varit en viktig råvara för tillverkning av läkemedel. Kan man fortfarande använda växter för det ändamålet? Du behöver: Sälgbark eller älggräs, bägare, tratt, filtrerpapper och en lösning av FeCl 2. A Gör ett avkok på sälgbark eller älggräs. Filtera lösningen. B Tillsätt ett par droppar av FeCl 2 -lösningen. C Om det blir en violett färg visar det att filtratet innehåller salicylsyra. D Använd ett uppslagsverk och ta reda på lite om salicylsyra och acetylsalicylsyra. Du kan också läsa lite i grundboken sidan 12. E Ta reda på vilka värk- och febernedsättande tabletter som innehåller acetylsalicylsyra. F En del värk och febernedsättande medel innehåller inte acetysalicylsyra utan andra aktiva substanser. Känner du till någon sådan substans?

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter?

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter? 1. Reagens på reducerande sockerarter Trommers prov Man kan påvisa socker, sackarider, på olika sätt. Ett sätt är att utföra Trommers prov då man även kan avgöra halten glukos i proven genom att studera

Läs mer

10 Livets kemi. Faktabokens idé. Inledning

10 Livets kemi. Faktabokens idé. Inledning 10 Livets kemi Faktabokens idé Inledning ilder och text i kapitelinledningen är tänkta ge underlag till en diskussionsstart om livets kemi. Frågorna ger möjlighet att känna av vad eleverna redan kan, samt

Läs mer

Näringsämnen i matvaror

Näringsämnen i matvaror Introduktion För att kunna leva behöver varje levande organism näringen. Människor får näring via maten. Det finns flera olika näringsämnen, men de viktigaste för oss är de energirika ämnen kolhydrater,

Läs mer

Näringsanalys. Arbetshäfte. Namn: Klass: 8B

Näringsanalys. Arbetshäfte. Namn: Klass: 8B Arbetshäfte Namn: Klass: 8B 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband inuti människan genomföra

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Arbetslag Gamma År 8 HT 2018

Arbetslag Gamma År 8 HT 2018 Arbetslag Gamma År 8 HT 2018 Laborationer: 1. Torrdestillering av trä 2. Molekylbyggen 3. Vad bildas då en alkohol brinner? 4. Alkoholers egenskaper 5. Framställning av estrar (6. framställning av kolvätet

Läs mer

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 5 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår

Läs mer

kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.

kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen. Begreppen fotosyntes Fotosyntesen är reaktionen där växterna tar upp energi från solljuset och lagrar den i energirikt socker. Se bilden på sidan 189. Själva reaktionsformeln ser ut så här: vatten + koldioxid

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

1. Tvålframställning Kemikalie/formel:

1. Tvålframställning Kemikalie/formel: 1. Tvålframställning Kemikalie/formel: A: NaOH Natriumhydroxid B: Cocosfett C: Gasol A B C D Aggregationstillstånd flytande fast gas koncentration/mängd Farosymbol/-klass Informationskälla 2M Frätande

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin)

Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin) 1 Syntes av acetylsalicylsyra (aspirin) Acetylsalicylsyra har länge varit ett av de mest använda läkemedlen och marknadsförs under många handelsnamn. Det lanserades 1899 under namnet Aspirin av det tyska

Läs mer

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra

Läs mer

30. Undersökning av aminosyror i surkål

30. Undersökning av aminosyror i surkål 30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat Augusti Minska på kemikalierna Tänk igenom vad som är nödvändigt i kemikalieskåpet och undvik onödig närkontakt med skadliga ämnen och kemikalier. Vi möter många kemikalier varje dag, och tyvärr är det

Läs mer

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson

Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Labbrapport 1 Kemilaboration ämnens uppbyggnad, egenskaper och reaktioner. Naturkunskap B Hösten 2007 Av Tommy Jansson Försök 1: Beskriv ämnet magnesium: Magnesium är ett grundämne (nummer 12 i det periodiska

Läs mer

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Organisk kemi 1 Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Sant: ett atomslag är viktigare än alla andra för att bygga liv vilket? Kolatomen är nödvändig för liv! Viktig byggsten

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Matlag ETT. 24 februari 2011 hos Monica Berglund

Matlag ETT. 24 februari 2011 hos Monica Berglund Matlag ETT 24 februari 2011 hos Monica Berglund Jordgubbsbruchetta Toppad Laxcarpaccio med Sparris & Hollandaise Flamerad Oxfile med Calvadossås & Svamp och Ostsallad Chokladmousse med Chilikokta Aprikoser

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Lika löser lika - polärt och opolärt

Lika löser lika - polärt och opolärt Lika löser lika - polärt och opolärt Vätskor A. Blandbarhet mellan vatten och andra vätskor. Du har tillgång till : Aceton, glycerol, propylenglykol, etanol, bensin, lacknafta, motorolja, matolja, T-röd

Läs mer

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Olika degar! Teori: Vilka ämnen påverkar en deg, och vad har de för uppgifter i degen?

Olika degar! Teori: Vilka ämnen påverkar en deg, och vad har de för uppgifter i degen? Månadstema November: F-6 Olika degar!... 1 Gör eget potatismjöl... 2 Popcorn... 2 Vilken mat hör ihop?... 3 Pannkakan... 4 Yrke och Mat... 5 Centralt innehåll - Förskolan:... 6 Förlorade ägg... 7 Smör

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2013/2014 Kemi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 207 10.7 Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till

Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 207 10.7 Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till Svar till Tänk ut-frågor i faktaboken Sid. 207 10.7 Forklara varfor en mogen frukt smakar sotare an en omogen. Starkelsemolekylerna bryts ner till socker nar frukter mognar. 10.8 Skriv med hjalp av kemiska

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12

EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 Provet omfattar en uppgift, som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! EJ tabell- och formelsamling. Lämna en marginal om minst

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Atomer, joner och kemiska reaktioner

Atomer, joner och kemiska reaktioner Andreas Sandqvist 2015-11-24 Atomer, joner och kemiska reaktioner Namn: Uppgifter Lös uppgifterna med hjälp av läroboken, filmgenomgångarna, ett periodiskt system och internet. Arbeta tillsammans i era

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Häst med kål & lök Filip Fastén

Häst med kål & lök Filip Fastén Häst med kål & lök Filip Fastén Hällstekt hästbiff med kålbrässerad hästbog. Serveras med lättrökt, krispig, kålfylld burritanalök, smör och kumminbakat spetskålshjärta, olja parfymerad med libbsticka,

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Namn: Klass: 1 De naturvetenskapliga ämnena Alla de naturvetenskapliga ämnena, kemi, fysik och biologi, har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin

Läs mer

Vecka 44. Råraka med räkor. Ugnsbakade bönor med kyckling. Bibimbap. Auberginerullader i tomatsås

Vecka 44. Råraka med räkor. Ugnsbakade bönor med kyckling. Bibimbap. Auberginerullader i tomatsås Vecka 44 Råraka med räkor Ugnsbakade bönor med kyckling Bibimbap Auberginerullader i tomatsås Hälsokassen är för dig som vill äta lite bättre, lite enklare. Vi har skapat en kasse med både hälsosamma,

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner Näringsämnen Kolhydrater, fetter och proteiner By Scott Bauer, USDA ARS Public Domain, https:// commons.wikimedia.org/w/index.php? curid=33614 Kolhydrater Vår huvudsakliga energikälla i maten Frön, grönsaker,

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Laborera åk 4-6. Lärarhandledning anpassad till LGR11

Laborera åk 4-6. Lärarhandledning anpassad till LGR11 Laborera åk 4-6 Lärarhandledning anpassad till LGR11 Att arbeta med Laborera 4-6 Upptechs tema Laborera 4-6 är ett komplement till skolans kemiundervisning. Med glädje och nyfikenhet tar sig Laboria* och

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Hemlaboration 4 A (Norrköping)

Hemlaboration 4 A (Norrköping) Hemlaboration 4 A (Norrköping) Grundläggande om syror och baser Materiel: Det materiel som du behöver till denna hemlaboration finns i laborationslådan. Där hittar du 12-brunnars plattan, kassettfodralet

Läs mer

Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda:

Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda: Att Påvisa olika sorters Närings Ämnen i Föda: Syfte: Jag kommer under följande laboration att försöka att påvisa olika sorters näringsämnen i olika sorters livsmedel (jag använde mig av skolans föda).

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Näringsanalys. Arbetshäfte. Namn: Klass: 8A

Näringsanalys. Arbetshäfte. Namn: Klass: 8A Arbetshäfte Namn: Klass: 8A 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband inuti människan genomföra

Läs mer

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm RÖDING REGNBÅGE umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm Varsågod! Umlax vill tillsammans med kocken Markus Löfgren ge dig en god och enkel anledning att tillaga och

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Vilket socker innehåller saften, juicen, läsken eller frukten?

Vilket socker innehåller saften, juicen, läsken eller frukten? Månadstema November: Mat Laborationer för gymnasiet Laborationerna 7-9 kan även användas i gymnasiet Vilket socker innehåller saften, juicen, läsken eller frukten?...1 Bestämning av oljors oxiderbarhet...

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar

DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar Provet innehåller exempel på uppgifter i biologi, fysik och kemi 1. Vårblommor Framför er har ni två vanliga växter som vi i Sverige både odlar

Läs mer

Säkerhetsregler i kemi

Säkerhetsregler i kemi Kemi Säkerhetsregler i kemi Jag smakar aldrig på något pulver eller vätska. Jag tvättar alltid händerna på en gång om jag får pulver eller vätskor på dem. Jag städar alltid bort spill med detsamma och

Läs mer

ARBETSBLAD TILL TROLLERI OCH MAGI ALLT ÄR KEMI

ARBETSBLAD TILL TROLLERI OCH MAGI ALLT ÄR KEMI ARBETSBLAD TILL TROLLERI OCH MAGI ALLT ÄR KEMI Experiment Namn Klass Kan du göra en egen vulkan? Trolldegen bör torka innan du häller i lavaingredienserna. Gör helst vulkanen minst en dag innan den ska

Läs mer

Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde

Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde Matens kemi-hemuppdrag 1, Vilde Mat i andra länder kan ofta var mycket annorlunda än den vi äter här i Sverige, men också väldigt lika, till exempel så äter man

Läs mer

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016 Kunskap ger hälsa Att genomföra en sockerutställning 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är socker?... 3 Hur mycket socker kan man äta?... 3 Tillsatt socker i livsmedel... 3 Definition av tillsatt

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera

Läs mer

Årstidernas Kemi VINTER

Årstidernas Kemi VINTER Årstidernas Kemi VINTER Dom flesta växterna slokar och ser döda ut. Det som är kvar av växterna är ett skal av kol uppbyggt av cellulosa. Det är få soltimmar och mycket kallt. Vattnet är täckt av is. Endast

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

Biff med rödvinssås och duchessepotatis

Biff med rödvinssås och duchessepotatis Biff med rödvinssås och duchessepotatis 500 gram ryggbiff 2 msk smör Sås: 2 tsk socker 2 dl rödvin 0,5 tsk timjan 0,5 tsk rosmarin 0,5 dl vatten 2 msk smör 2 tsk tomatpuré Salt Duchessepotatis: 2 dl mellanmjölk

Läs mer

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Husmanskost Lönkan,

Husmanskost Lönkan, Husmanskost Lönkan, 16.1 2013 Innehållsförteckning Potatismos... 3 Köttbullar... 4 Stekt strömming... 5 Janzons frestelse... 6 Pyttipanna... 7 Syskonkorvsoppa... 8 Lönkan, Husmanskost, 16.1 2013 Sida 2/9

Läs mer

Rune Larssons energikaka

Rune Larssons energikaka Här nedan följer recept på ett antal olika varianter på energikakor. Rune Larssons energikaka Mät upp 7 8 mått havregryn i en bunke! Ett mått kan vara i stort sett vad som helst. Jag själv brukar använda

Läs mer

Matens kemi labbrapporter Astrid och Eveline 6c

Matens kemi labbrapporter Astrid och Eveline 6c Matens kemi labbrapporter Astrid och Eveline 6c Uppdradrag 1-2 labbrapporter 1. Eveline: Mamma: Min mamma växte upp på landet och deras familj hade en bondgård. Detta ledde till att det blev väldigt mycket

Läs mer

Kycklingklubba med sötpotatiskross. vecka 51

Kycklingklubba med sötpotatiskross. vecka 51 Kycklingklubba med sötpotatiskross och oregano vecka 51 inspiration Kycklingklubba med sötpotatiskross och oregano Möra kycklingklubbor serveras här tillsammans med en sötpotatiskross. Den ger en krämighet

Läs mer

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut! Gå med i Semperklubben! Vill du ha mer information och inspiration om barn och mat? Prenumerera på vårt nyhetsbrev och ställ dina frågor till vår dietist. Anmäl dig nu så får du den praktiska vällingburken.

Läs mer

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Kemi A. Kap 9: kolföreningar Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Med jod: 1. Man häller jod på/i varan. 2. Om varan påverkas (blir svart) så visar det att varan innehåller stärkelse.

Med jod: 1. Man häller jod på/i varan. 2. Om varan påverkas (blir svart) så visar det att varan innehåller stärkelse. Hemuppdrag 1. Min mamma åt mycket stekt fisk med potatis, korv med vita bönor, våfflor och pannkakor när hon var yngre. Den mat min mamma åt är ganska lik den maten vi äter idag, men vi gör maten nog lite

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Fisk Lönkan,

Fisk Lönkan, Fisk Lönkan, 15.5 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mousse på laxrom... 3 Fiskfärs... 4 Ångkokt laxfilérulle... 6 Chevice... 8 Olivoljeposherad fisk... 9 Lönkan, Fisk, 15.5 2013 Sida 2/9 Mousse på laxrom (8-10

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER

VÅRA GRÖNA HÄLSOBOMBER IDÉN Vi kallar dem Naughty forties, Fab fifties. De galna, roliga och spännande åren mellan fyrtio och femtio. Den tid då våra kroppar förändras och behöver bättre och nyttigare mat för att fortfarande

Läs mer