Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Transkript

1 ÄMNENA I MATEN 1

2 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2

3 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom fotosyntesen 3

4 Solljus + Vatten + Koldioxid Druvsocker + Syre 4

5 Vardags kemin kan delas upp i flera grupper: Kolhydrater, fetter, proteiner (nukleinsyror (DNA). Mineralämnen Vitaminer Dessa innehåller mycket energi. 5

6 Kolhydrater : Kolhydrater innehåller grundämnen kol, syre, och väte. Kolhydrater innehåller mycket energi, den kommer från solenergi som gröna växter har fångat in. Det sker i fotosyntesen där vatten och koldioxid omvandlas till druvsocker. 6

7 Kolhydrater delar i tre grupper 1) Sockerarter 2) Stärkelse 3) Cellulosa 7

8 Sockerarter är två sorter: Enkelsockerarter Sammansatta socker. 8

9 Enkla sockerarter tex. Druvsocker ( glukos), och fruktsocker (fruktos). De kan fungera som byggstenar i större kolhydrater. Med hjälp av druv fruktsocker kan växterna bygga större kolhydrater som rörsocker, stärkelse och cellulosa. Sammansatta socker tex. Rörsocker (sackaros), maltsocker och mjölksocker ( laktos). 9

10 Stärkelse är växterna energilager. Om växter har gott om druvsocker kan de omvandla det till stärkelse. Stärkelse är lätt att spara och fungerar som växtens energilager. I stärkelse har druvsockermolekylerna kopplats i en enda stärkelsemolekyl. Mycket stärkelse finns i sädeskorn och potatis. Några egenskap hos stärkelse kan inte lösas i kallt vatten med hjälp av enzym omvandlas stärkelsen till druvsocker när stärkelse upphettas till 200 grader omvandlas den till dextrin Vitgult 10

11 Cellulosa är växternas skelett och är bra för tarmen. Tex bomull och lin består av nästan ren cellulosa. Det finns en viktigt skillnaden mellan stärkelse och cellulosa. I cellulosa är druvsockermolekylerna lite annorlunda i hopkopplade än i stärkelse. Flera cellulosamolekyler lägger sig gärna tätt ihop och bildar ett stadigt litet knippe en så kallad fiber. 11

12 Proteiner innehåller grundämnen kol, syre, väte, och kväve. Och en del protein kan innehålla svavel. Proteiner bygger kroppen och sköter kemin. En stor del av din kropp är proteiner. Ta en titt på din hand. Det mesta du ser är proteiner, Naglar, hårstrån, och huden allt är proteiner. Lite förenklat kan vi säga att kolhydrater och fetter fungerar som energikällor och energilager, men det är proteiner som bygger upp själva kroppen och utför en stor del av arbetet i den. Därför är det viktigt att vi får i oss proteiner med maten, särskilt rika på proteiner är kött, fisk, mjölk, ost och bönor. 12

13 Proteiner är byggda av aminosyror Ett protein är en lång kedja av små byggstenar som kallas aminosyror. 13

14 Det finns 20 olika aminosyror som kan kopplas ihop på många sätt till olika proteiner. Din kropp kan själv tillverka 11 av de 20 aminosyrorna, men 9 av dem kan den inte göra själv. Sådana aminosyror måste du få i dig med maten. De kallas essentiella nödvändiga) aminosyror. Några viktiga proteiner 1.hemoglobin Ett viktigt protein i kroppen är hemoglobin och det finns i de röda blodkroppar och bär med sig syre från lungorna ut till hela kroppen. 2.muskelproteiner 14

15 I musklerna finns det muskelproteiner. Det kan dra ihop sig så att hela muskeln blir kortare. På så sätt kan de få till exempel en arm att röra sig. När du äter en köttbit är det just muskelproteiner du äter. 3.Enzymer är en viktig grupp proteiner. Deras uppgift är att skynda på och styra kemiska reaktioner i din kropp. När du till exempel äter en bulle får du i dig långa stärkelsemolekyler. Stärkelsen måste sönderdelas till druvsocker molekyler innan den kan komma ut i blodet. Det är olika enzymer i saliven och tarmsaften som gör det. 15

16 Vart och ett av alla tusentals enzymer i kroppen är specialiserat på en viss kemisk reaktion. En del jobbar med att sönderdela ämnen, andra bygger upp nya molekyler i kroppen. De flesta proteinmolekyler ändrar form om de värms upp. De klumpas ihop och stelnar. Vi säger att proteinet koagulerar. Det är till exempel det som händer när du kokar eller steker ägg. (Fundera över vad som händer om vår kroppstemperatur stiger mycket över 40 C) DNA finns i alla våra celler och fungerar som en slags ritning till alla tiotusentals proteiner i kroppen. DNA bestämmer i vilken ordning aminosyrorna ska kopplas ihop när kroppen tillverkar sina proteiner. 16

17 Fetter är det näringsämne som innehåller mest energi. I varje gram fett finns det mer än dubbelt så mycket energi som i ett gram kolhydrat eller protein. Fett är därför ett effektivt sätt för kroppen att lagra energi. Man kan säga att fetter är kroppens energireserv. Om du äter för mycket mat lagras överskottet av energi som fett. Överskottsfettet fungerar sedan som reservlager av energi. Fettlagren under huden fungerar också som värmeisolering och stötdämpare. 1g fett ger 37 KJ. 17

18 Men fett har många uppgifter i kroppen. Det ingår till exempel i cellmembranet,( den tunna hinna som finns runt alla celler). Dessutom är fetter viktiga som råvaror: när många av kroppens hormoner tillverkas för framställning av bland annat Margarin, tvål, stearin, hudsalvor och kosmetiska produkter. Alla fetter innehåller grundämnen syre, väte och kol. 18

19 Fetter kommer från växt- eller djurriket. Därför fetter kan vara flyttande eller fastämne, och har olika smältpunkter. Växtfetter är oftast nyttigare än fetter från djur eftersom de är mer omättade. Det gör också att de får lägre smältpunkt. Därför är växtfetter oftast flytande som till exempel olivolja och andra matoljor. 19

20 Djurfetterna är istället fastare, mer mättade som exempelvis smör. Att ett fett är omättad betyder att det har en enda dubbelbindning i fettsyran om det är fleromättat finns det fler dubbelbindningar. Det vill säga, skillnader i smältpunkter i olika fetter är också på grund av vilka fettsyrorna fettet är byggda av. 20

21 Det är bra att du kommer ihåg Ju fler dubbelbindning ett fett har, desto lägre smältpunkt det är t.ex. talg har högre smältpunkt än sillolja,. En del fetter är nyttigare än andra. så kallade omättade och fler omättade fetter är bättre för blodkärl och hjärta än mättade fetter. 21

22 Kolesterol är ett fettliknande ämne som bildas i kroppen. För att undvika hög kolesterolhalt i kroppen, är det bra att man äter fleromättade fettsyror. 22

23 23