Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Transkript

1 Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

2 Levande varelser.. Vad är då liv? Kan föröka sig Uppvisar ärftlighet och evolution Detta kräver: Ämnesomsättning Energi Andra egenskaper: Reagerar på omgivningen (retbarhet) Kan reglera sin inre miljö Består av celler Jämför dock virus, som inte är riktiga celler, utan är beroende av andra celler för de flesta funktioner. Det finns även dataprogram som både kan föröka sig och uppvisa evolution

3 S VII (6-7) Livets organisationsnivåer Cell Vävnad Organ Organsystem Individ Population Organismsamhälle Ekosystem Biosfären Fysiologi Vit biologi Ekologi Läran om naturens uppbyggnad och funktion Läran om samspelen i naturen Grön biologi

4 Emergenta egenskaper Ett sammansatt system får ofta egenskaper som inte kan förutses genom att studera dess olika delar

5 Grundnivån: Cellen Omges av ett tunt cellmembran Separerar cellinnehållet från omgivningen Ibland även av en tjockare cellvägg ( t ex växter, svampar, bakterier m fl), utanför cellmembranet Ger stadga Arvsmassa i form av DNA Organeller ( cellorgan ) kan sköta olika uppgifter i cellen Cytoplasma (grundsubstans) S ( )

6 Några organeller S 142 (139) Cellkärnan Mitokondrier Kloroplaster Gissel (flageller, cilier) arvet (DNA) energiförsörjning (cellandning) fotosyntesen cellens rörelse

7 Flagell mitokondrier kärna kloroplast

8 S 141 (138) Två typer av celler Prokaryota celler saknar cellkärna och andra organeller; en del kan dock röra sig med en speciell typ av roterande flagell Eukaryota celler har cellkärna och flera andra membranavgränsade organeller, samt äkta gissel (flageller-långa, cilier/flimmerhår-korta)

9 S ( ) Cellens kemiska beståndsdelar Fyra huvudgrupper av organiska ämnen dominerar i cellen: Proteiner (CHON) Strukturproteiner, enzymer - ( cellens kemiska arbetare ) Kolhydrater (CHO) Socker, stärkelse, cellulosa mm Fetter (t ex energilager, cellväggsmaterial) (CHO) Energilager, cellmembran mm Nukleinsyror (CHONP) Arvsmassa

10 Energi och råvaror till cellen Två huvudtyper av organismer Autotrofer Heterotrofer självnärande Behöver enbart oorganiskt råmaterial. Yttre energikälla, t ex ljus, krävs. Kolkälla: koldioxid annan näring Kräver färdigt organiskt råmaterial (ger både material och energi)

11 Energi och råvaror till cellen Autotrofer Heterotrofer Energikälla Råmaterial Fotoautotrofer Ljus Oorganiska ämnen (t ex växter) (koldioxid, vatten, närsalter) Kemoautotrofer Oorg. kem. reaktioner Oorganiska ämnen (vissa bakterier) (t ex djur, Organiska ämnen Organiska ämnen svampar m fl)

12 Energi och råvaror till cellen Fotosyntes Kemosyntes CO 2 + H 2 O + energi socker + syre Cellandning (respiration) socker + syre CO 2 + H 2 O + energi (även fett mm) Jäsning t ex: socker CO 2 + alkohol + energi (rätt ineffektivt)

13 Energi och råvaror till cellen Autroferna förser resten av ekosystemet med energi och material de är Producenter Heterotroferna använder denna energi och detta material i levande eller dött skick de är Konsumenter eller nedbrytare

14 Kretslopp (Förenklat kolkretslopp) CO 2 H 2 O Fotosyntes Respiration Ljusenergi Värmeenergi Organism er Organiskt m aterial Kemisk energi O 2

15 Organismer kan vara encelliga, kolonibildande eller flercelliga Koloni: flera celler hänger ihop, men alla celler är i princip lika, och gör eller kan göra samma saker Flercellig: en arbetsfördelning är genomförd mellan olika celler i organismen Gränsen mellan koloni och flercellig är flytande

16 Fortplantning Könlig och könlös förökning Könlös förökning: t ex delning, eller spridning av förökningskroppar (sporer, groddar mm.) som är genetiskt identiska med föräldraindividen. Processen kallas också kloning. Könlig förökning: Två föräldraindivider kombinerar bådas arvsanlag på olika sätt i sin gemensamma avkomma genom att könsceller sammansmälter. (mer om detta i genetiken).