KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16
|
|
- Viktoria Martinsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 Vad är virus? Förpackat genetiskt material Obligata intracellulära parasiter Virus kan bara förökas i levande celler. Som värdceller fungerar människor, djur, växter, insekter, svampar, protozoer, bakterier mfl. Bakterievirus kallas för bakteriofager eller kort fager. Virus uppvisar två distinkta faser: Extracellulär fas, jfr fig.9.3 I den här fasen omges genomet - som kan vara antingen DNA eller RNA - av ett proteinskal - en kapsid. Virus är här en infektiös partikel, en virion, en passiv transportform som ger möjlighet för en infektion att spridas dels från cell till cell inom en flercellig organism dels mellan individer. I den extracellulära fasen kan virus ej föröka sig. Intracellulär fas Endast genomet DNA eller RNA. I den intracellulära fasen kan det ske en replikation av genomet. I den extracellulära fasen kan dessutom vissa virus ha ett hölje utanför kapsiden. Detta gäller främst animalvirus (virus som infekterar människor och djur). Hölje är ovanligt hos växtvirus och bakteriofager. VIRUS STRUKTUR: I. Kapsiden a. Fager, jfr fig (i) Ikosahedral symmetri, jfr fig. 9.4
2 2 (ii) Komplex struktur (iii) Filamentös struktur b. Animalvirus, jfr fig (i) Helikal symmetri, jfr fig.9.2 (ii) Ikosahedral symmetri, jfr fig. 9.4 (iii) Komplex struktur Ex. Storlek: Parvovirus (18-22 nm), Poxvirus (400x240x200 nm) ca ggr volymskillnad. II. Hölje Förekommer främst hos animalvirus. Höljet har samma principiella uppbyggnad som ett cellmembran. Består av ett dubbellager av fosfolipider (härrör från värdcellen) samt virusspecifika proteiner. III. Nukleinsyra En enda typ av nukleinsyra DNA eller RNA, jfr fig.9.1 DNA: Kan vara enkelsträngad (ss) eller dubbelsträngad (ds). Linjära eller cirkulärt slutna. RNA: Kan vara ss eller ds. Oftast linjära. Kan vara fragmenterade. De vanligaste strukturerna är ds DNA och ss RNA. Enkelsträngad nukleinsyra kan ha antingen plus(+)-polaritet eller minus(-)-polaritet. Polariteten är relaterad till mrna, jfr fig Polariteten har störst betydelse för ssrna. +RNA (ss). Virion RNA har samma polaritet som viralt mrna -RNA (ss). Virion RNA har komplementär sekvens till viralt mrna. Ex. Storlek: Parvovirus (4-5 gener), Poxvirus (ca 240 gener). Ju fler gener ju mindre beroende är viruset av värdorganismen.
3 3 KLASSIFICERING AV VIRUS Virus kan klassificeras enligt: 1. Typ av nukleinsyra 2. Typ av kapsidsymmetri 3. Förekoms av hölje 4. Ytterligare information beträffande kapsiden. INFEKTIONSFÖRLOPP - FAGER A. Produktiv infektion, Lytisk cykel, jfr fig Adsorption Fagen fäster till specifika receptorer på bakterieytan 2. Penetration Nukleinsyran "sprutas" in i cytoplasman. Kapsiden lämnas utanför, jfr fig Syntesfas Denna fas är beroende på vilken typ av nukleinsyra fagen innehåller. Ex. ds DNA a. Transkription. Syntes av tidigt mrna. Vissa fager bär med sig eget RNA polymeras eller så används bakteriens RNA polymeras Translation. Syntes av tidiga proteiner (främst enzymer som behövs för replikation) b. Replikation av nukleinsyran c. Transkription. Syntes av sent mrna. Eget RNA polymeras eller så har bakteriens RNA polymeras modifierats så att det endast känner igen fagpromotorer
4 4 Translation. Syntes av sena proteiner (strukturproteiner för uppbyggnad av kapsider och katalytiska enzymer t ex lysozym) Jfr fig Ex.: ssdna, fr fig Ex. +RNA, jfr fig a. Translation. Syntes av tidiga proteiner (replikas, behövs för syntes av komplementär minussträng) b. Replikation av nukleinsyran c. Translation. Syntes av sena proteiner (strukturproteiner för uppbyggnad av kapsider och katalytiska enzymer t ex lysozym) +RNA kan direkt fungera som mrna, därför behövs ingen tidig transkription. De +RNA som bildas vid replikationen kan också fungera som sena mrna. Hur mrna bildas för olika typer av nukleinsyror är sammanfattat i fig Sammansättning Nukleinsyran packas in i kapsiderna. 5. Frisläppande Sker huvudsakligen genom lys av bakterien. Kan hos några filamentösa fager ske genom knoppning. Tid för en produktiv infektion: min. De fager som ger upphov till en produktiv infektion kallas för virulenta fager. B. Lysogeni, jfr fig Adsorption
5 5 Fagen fäster till specifika receptorer på bakterieytan 2. Penetration Nukleinsyran "sprutas" in i cytoplasman. Kapsiden lämnas utanför. 3. Transkription. Syntes av mrna. Translation. Syntes av integrationsenzym (integras) och en repressor. 4. Integrering av fagens nukleinsyra i bakteriekromosomen. Repressorn hindrar expression av den integrerade fagens gener. Profagen replikeras samtidigt som bakteriekromosomen och följer med till dottercellerna. Den integrerade fagen kallas nu för en profag. De fager som kan ge upphov till lysogeni kallas för temperata fager. Det är alltid fager med DNA som nukleinsyra som är temperata eftersom RNA inte kan integreras i bakteriekromosomen. En temperat fag kan antingen ge upphov till en produktiv infektion eller till lysogeni. I cirka 1% av infektionerna blir det lysogeni och det beror bl a på bakteriens näringsstatus. Har bakterien ont om näring är det troligt att det blir lysogeni. En bakterie som har en viss profag är immun mot infektioner av samma fag. Den syntetiserade repressorn hindrar expression av den nya fagens gener. Induktion Om bakterien utsätts för UV-ljus eller vissa kemikalier så kan profagen skäras ut från kromosomen och ett lytiskt förlopp induceras. INFEKTIONSFÖRLOPP - ANIMALVIRUS 1. Adsorption Viruspartikeln fäster till specifika receptorer på cellytan
6 6 2. Penetration Flera mekanismer. Animalvirus har ofta ett hölje därav fler mekanismer. a. Endocytos. Hela viruspartikeln transporteras in i cellen, därefter bryts höljet och kapsiden ned. Resultatet blir en fri nukleinsyra. b. Membranfusion. Viruspartikelns hölje smälter ihop med cellmembranet och nukleokapsiden (kapsid men nukleinsyra) transporteras in i cellen (observera att animalcellen saknar cellvägg, vilket de flesta bakterier har). Därefter sker en avkapsling (kapsiden bryts ned). Resultatet blir en fri nukleinsyra. c. Insprutning. Nukleinsyran sprutas in i cellen, kapsiden lämnas utanför (denna mekanism är vanlig för animalvirus som saknar hölje). 3. Syntesfas Liksom hos bakteriofager beror denna på vilken typ av nukleinsyra som animalviruset har, för övrigt gäller samma gång som för bakterofager. En intressant skillnad mellan bakteriofager och vissa animalvirus (retrovirus t ex HIV-virus) är följande: Retrovirus är RNA-virus (+RNA), detta virus innehåller ett enzym som kallas reverst (omvänt) transkriptas. Detta enzym omvandlar RNA till DNA, efter detta är gjort så inkorporeras DNA i värdcellens DNA. Först därefter kan en transkription ske, jfr fig och Man har inte hittat enzymet reverst transkriptas hos bakteriofager. 4. Sammansättning Nukleinsyran packas in i kapsiderna. 5. Frisläppande Sker huvudsakligen genom knoppning. Knoppning: Nukleokapsiden har bildats i cytoplasman. Virusspecifika proteiner har lokaliserats till cellmembranet. Nu knoppas viruset ut och en del av cellmembranet blir hölje, jfr fig På detta sätt erhåller animalviruset sitt hölje. I vissa fall kan cellen också lysera. Tid för en produktiv infektion: 6-48 tim.
7 En ytterligare skillnad mellan bakteriofager och animalvirus är att replikationen av DNA-genom hos animalvirus ofta sker i kärnan medan replikation av RNA-genom hos animalvirus sker i cytoplasman. Bakterier har ju ingen kärna och därför sker all replikation av virusgenom i cytoplasman. 7
Virus. Inledning. Ett antal exempel på virusgenoms typ och storlek kan ses i tabell 9.1. Virus har en mellanställning mellan levande organismer
Virus Inledning Virus har en mellanställning mellan levande organismer och dött material. De har ingen egen ämnesomsättning och kan inte dela sig som vanliga celler. Däremot har de ärftlighetsmaterial
Läs merMedicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum
Medicinsk grundkurs Cellen och genetik Datum Lektion 2 Cellens byggnad Cellens genetik Storleksskalan Kolatom Vattenmolekyl Klorofyllmolekyl Ribosom Virus Minsta bakterien Mitokondrie De flesta bakterierna
Läs merDEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Läs merSe ovan ->definition av virus->konsekvens av detta. hydrofoba och elektrostatiska krafter
Allmän virologi -definition av virus -klassificering av virus -Generell virus uppbyggnad -Nukleokapsidens olika former -Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -) -DNA virus egenskaper -RNA virus egenskaper
Läs merAntivirala läkemedel. Anna Martner Avd. för Infektions medicin/klinisk virologi anna.martner@microbio.gu.se. Antiviral läkemedel. Vilka virus?
Antivirala läkemedel Anna Martner Avd. för Infektions medicin/klinisk virologi anna.martner@microbio.gu.se Antiviral läkemedel Må l: hämma virusreplikationen Syfte: mildra symptom, förkorta sjukdomstid,
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 10
1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 10 Bakterier saknar sexuella processer - förökar sig genom enkel tudelning ingen förändring av det genetiska materialet bakterier är i princip klonala. Högre organismer har sexuella
Läs merTentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)
Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c
Läs merOmtentamen DSM frågor Max 44 poäng, Godkänt = 30 p Lycka till!
Omtentamen DSM1.1 10080 1 frågor Max 44 poäng, Godkänt = 0 p Lycka till! 1 Vilka tre former av infektion kan Leishmania parasiten orsaka i människokroppen? 1 Kutan, mukokutan och visceral infektion Du
Läs merTentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Namn:. Pnr:. Betyg:... Distanskurs. Lärare: Malte Hermansson
INSTITUTIONEN FÖR CELL- OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Kurs, linje etc: Cellbiologi del 2 Baskurs Biologi, 40 p Tentamensdatum: Namn:. Pnr:. Betyg:... Termin då kursen
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.
1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8 Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. DNA transkriberas till RNA som i sin tur translateras till proteiner. Genetiska skillnader mellan prokaryoter
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING
STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2006-10-07 kl. 9-12 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur
Läs merVirus struktur och förökning"
Vad är ett virus? Jean-Yves Sgro! Virus avviker från alla andra organismer - Fullständigt egen livsform Virus struktur och förökning Maria Söderlund-Venermo, FD, doc. Haartman-institutet, Virologiska avdelningen
Läs merPROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2
PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A 26 % valde att inte göra provet ATT GÖRA
Läs merPROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?
För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom får
Läs merOmentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)
Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050402 Fråga 1 Eukaryota och prokaryota celler har vissa saker gemensamt men skiljer sig markant i många avseenden. Markera vilka av nedanstående alternativ
Läs merPROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?
För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur
Läs merInnehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård
Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar
Läs merBiologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?
Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING
STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2007-06-19 kl. 10-13 Visat betald terminsräkning och legitimation _
Läs merLärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik
Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.
Läs merTentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101
Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 23 oktober, 2009 kl. 8.00-13.00 Uppsala universitet Svara på svenska eller engelska. Skriv ditt namn på varje sida. För resultat, kontakta
Läs merLars-Ingvar Karlsson Rapport Åtvidaberg 2006-11-02 Utgåva 2. Grundläggande virologi, 5 p Ht 2006 Hälsouniversitetet Linköping
Lars-Ingvar Karlsson Rapport Åtvidaberg 2006-11-02 Utgåva 2 Grundläggande virologi, 5 p Ht 2006 Hälsouniversitetet Linköping Examinationsuppgift: Skriftlig redovisning av Influensa A Sammanfattning: Influensa
Läs merVirus vi inte vill vara utan
Virus vi inte vill vara utan Ordet viral används om fenomen som sprider sig lika snabbt som en virusinfektion. Man skulle kunna säga att mänskan varit viral sedan länge, men då i en helt annan mening:
Läs merInfo r prov i cellbiologi Biologi B
Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande
Läs merOmentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p,
Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050621 Fråga 1 Markera vilka av nedanstående alternativ som är Sanna eller Falska. För varje felaktigt alternativ ges 0.4p avdrag, dock kan frågan ej ge mindre
Läs merRNA-syntes och Proteinsyntes
RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR
Läs merFråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas
Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 040622 Fråga 1 a Gram-positiva bakterier har en tjockare cellvägg än Gram-negativa. b Gram-positiva bakterier har ett yttermembran utanför peptidoglykanet c Gram-karaktäriseringen
Läs merGenetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6
Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs merProkaryota celler. Bakterier och arkéer
Prokaryota celler Bakterier och arkéer Det finns tre domäner Bakterier Arkéer Eukaryota Kännetecken Domän: Eukaryoter Cellkärna Organeller Domän: Bakterier Kallades tidigare eubakterier = "Äkta" bakterier
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa
Läs merDNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.
Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika
Läs merNUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra
NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas
Läs merTentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101. 23 oktober, 2008 Kl. 9-14 Uppsala universitet
Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 23 oktober, 2008 Kl. 9-14 Uppsala universitet Svara på svenska eller engelska. Skriv ditt namn på varje sida För resultat, kontakta Ylva
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING
STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2004-09-13 kl 9-12 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur
Läs merTidiga erfarenheter av arvets mysterier
Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före
Läs merChapter 5-7. Introduction. Content. Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2
Chapter 5-7 Introduction Double helix, Watson and Crick + Maria Bolin + fig 5-2 On Feb. 28, 1953, Francis Crick walked into the Eagle pub in Cambridge, England, and, as James Watson later recalled, announced
Läs merInstuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB
Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB Molekylärgenetikdelen 1. Vad är DNA? 2. Vad heter byggstenarna i DNA? 3. Vad är RNA? 4. Vad är en bas, nukleosid, nukleotid
Läs merANDREAS REJBRAND NV3ANV 2005-10-23 Biologi http://www.rejbrand.se. Humant immunbristvirus och förvärvat immunbristsyndrom
ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2005-10-23 Biologi http://www.rejbrand.se Humant immunbristvirus och förvärvat immunbristsyndrom Inledning Humant immunbristvirus (HIV) är ett retrovirus som bland annat angriper
Läs merGener, genom och kromosomer , 6.6 och sid
Gener, genom och kromosomer 6.1-6.3, 6.6 och sid 263-265 En gen är en DNA-sekvens som kan.. En kromosom är en DNA-molekyl. I cellen finns det lika mycket protein som DNA i kromosomerna, se fig6-1. Ett
Läs merLadokkod: TK151C Tentamen ges för: Bt3. Namn: Person nummer: Tentamensdatum: 17/12 2012. Tid: 09:00-13:00. Hjälpmedel
Molekylärbiologi 7.5 ECTS Ladokkod: TK151C Tentamen ges för: Bt3 Namn: Person nummer: Tentamensdatum: 17/12 2012 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel Tillåtna hjälpmedel är lexikon. Dock EJ elektroniskt lexikon
Läs merDelprov l, fredag 11/11,
Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan
Läs merKompendium i virologi. för optikerutbildningen
Kompendium i virologi för optikerutbildningen Gunilla Karlsson Hedestam MTC, Karolinska Institutet (2006) Vårterminen 2008 Inledning Infektioner orsakade av virus är vanliga och virus har funnit så länge
Läs merBiologi 2. Cellbiologi
Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?
Läs merVirus struktur och förökning"
Jean-Yves Sgro! Virus struktur och förökning Maria Söderlund-Venermo, FD, doc. Haartman-institutet, Virologiska avdelningen Helsingfors universitet Vad är ett virus? Virus avviker från alla andra organismer
Läs merAllmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11
Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan förebyggas
Läs merRekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007
Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd
Läs merMolekylär bioteknik. Vad är en gen? Molekylärbiologiska verktygslådan. Eukaryot transkription/translation. Prokaryot transkription/translation
Molekylär bioteknik Föreläsning 1 Molekylär Bioteknik 2008 Molekylärbiologi Mikrobiologi Biokemi enetik Kemiteknik ellbiologi ransgena djur -växter -djur Diagnostik -genetisk predisposition -detektion
Läs merFlervalsfrågorna 1-10 är värda 0,5 poäng var
Flervalsfrågorna 1-10 är värda 0,5 poäng var 1. Med sekundärstruktur hos proteiner menas a) aminosyresekvens b) organisation i vävnad, till exempel bindväv c) alfa-helixar och beta-flak d) enzymer e) riboproteiner
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna
Läs merBIOLOGISK SYNTES AV PROTEIN
UMEÅ UNIVERSITET LABORATIONSHANDLEDNING Biokemi Farmaceutisk kemi 1 Lars Backman 2011-09-09 BIOLOGISK SYNTES AV PROTEIN Utblick Våra gener innehåller all information som behövs för att tillverka en ny
Läs merTentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
Läs merTentamen i Molekylär Cellbiologi
Tentamen i Molekylär Cellbiologi 1 juni 2007 MCB 13p Biomedicinarprogrammet Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med MCB och frågans nummer. Frågorna skall besvaras på frågebladet.
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 10
1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 10 Bakterier saknar sexuella processer - förökar sig genom enkel tudelning ingen förändring av det genetiska materialet bakterier bra forskningsobjekt. Prokaryoter saknar sexuella
Läs merCELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING. Eukaryot celldelning. 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis
CELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis Eukaryot celldelning självreplikering celldelning ett villkor för liv skapa liv, växa i storlek, eller ersätta döda celler
Läs merSvårigheter med att ta fram ett vaccin mot HIV-1
Svårigheter med att ta fram ett vaccin mot HIV-1 Teodora Gardovic N3C Kungsholmens Gymnasium 2.4.2015 Handledare: Anders Jonsson Abstract This study aims to explain how the human immunodeficiency virus
Läs merVad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?
Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla
Läs merKap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry
Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes Bilder från McMurry Namn Efternamn 26 februari 2011 2 Varje DNA molekyl är uppbyggd av många gener induviduella DNA segmant som innehåller instruktioner för syntes
Läs merMikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience
Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience Mikrobiologins tekniksprång Den högteknologiska mikrobiologin erbjuder idag nya verktyg för att förebygga smittspridning och öka produktsäkerhet.
Läs merPoäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.
Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater
Läs merSchema för Mikrobiologi 4,5 hp inom Gener, celler och populationer 15 hp vt 09
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning/mikrobiologi Schema för Mikrobiologi 4,5 hp inom Gener, celler och populationer 15 hp vt 09 Kursen utgörs dels av schemalagd undervisning
Läs merAllmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11
Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-10-27 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 6
KOMMENTARER TILL KAPITEL 6 Skilj mellan tillväxt av en enskild cell och tillväxt av en population av celler. Vid tillväxt av en enskild cell ökar dess storlek och vikt vilket oftast är ett förstadium till
Läs merMolekylärbiologi: Betygskriterier
Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).
Läs merFrån gen till protein. Niklas Dahrén
Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas
Läs merVI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION
VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KMMUNIKATIN CELLENS KMMUNIKATIN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara följande begrepp: replikation, translation, transkription,
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen
Läs merIDENTITETSBLAD Dugga 100309
IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar
Läs merCell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
Läs merKontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå
Kontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå 7.1-7.6 Vägen från gen till funktionellt protein består av många steg, fig1-11. Det finns exempel på kontrollmekanismer för alla dessa steg. Transkriptionsstart
Läs merÖvningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Läs merTENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik
TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2012-10-23 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-9: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 10-11: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30 poäng =
Läs merTranskriptionen. Niklas Dahrén
Transkriptionen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Transkrip1onen Modifiering (bearbetning) av mrna Fler filmer på samma tema: Från gen 1ll protein Den gene1ska
Läs merEvolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner
Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 De fem rikena Växter Djur Svampar
Läs mer[ 8 ] RNA-MOLEKYLERNAS SYNTES OCH FUNKTION
KTEL 8 /// RN-MLEKYLERNS SYNTES H FUNKTN [ 8 ] RN-MLEKYLERNS SYNTES H FUNKTN TRNSKRTN Transkription (eller RN-syntes) är den process, vid vilken information i DN skrivs om till RN-form. Hela denna process
Läs merNya virus påvisade hos gris pilotundersökningar om deras kliniska betydelse
Slutrapport H0850396 Nya virus påvisade hos gris pilotundersökningar om deras kliniska betydelse Bakgrund I samband med att den nya grissjukdomen postweaning multisystemic wasting syndrome (PMWS) konstaterades
Läs merTentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I
Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;
Läs merBiologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA
Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.
Läs merCELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan
CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva
Läs merRekombinanta läkemedel och Genterapi
Rekombinanta läkemedel och Genterapi 9 november 2007 Sissela Liljeqvist sissela@liljeqvist.se Föreläsningens innehåll Rekombinanta proteiner Enzymer Monoklonala antikroppar Produktion av rekombinanta antikroppar
Läs merFig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner
Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,
Läs merKOMMENTARER TILL KAPITEL 6
KOMMENTARER TILL KAPITEL 6 Skilj mellan tillväxt av en enskild cell och tillväxt av en population av celler. Vid tillväxt av en enskild cell ökar dess storlek och vikt vilket oftast är ett förstadium till
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och
Läs merGrundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4,
Grundläggande molekylära genetiska mekanismer Kap 4, 4.1-4.6. DNA tinnehåller den genetiska informationen. I en prokaryotcell finns DNA ti cytosolen, i en eukaryotcell finns det i. För att DNA t ska kunna
Läs merUrdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler
Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag
Läs merKroppens Försvar mot sjukdomar
Kroppens Försvar mot sjukdomar Organ som deltar i immunförsvaret hud och slemhinnor vår barriär mot yttervärlden blod och lymfa distribuerar blodkroppar i hela kroppen lymfnoder innehåller vita blodkroppar
Läs merKapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Läs merTENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen
TENTAMEN 1 augusti 2006 APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi och hematologi Kod: Maxpoäng: 59 Gränser
Läs merEvolution i molekylärbiologiskt perspektiv
Nutidens upptäcktsfärder går till organismernas minsta beståndsdelar. Evolution i molekylärbiologiskt perspektiv En viktig milstolpe i vetenskapens historia är sekvenseringen av det mänskliga genomet.
Läs merFrån DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet
Läs merEtt liv med hiv. Basfakta om hiv och aids VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010
Ett liv med hiv 1 VAD VI VET IDAG OM HIV OCH AIDS 2010 Basfakta om hiv och aids Texten om basfakta om hiv och aids är utarbetad i samarbete med doktor Anders Blaxhult, Venhälsan, Södersjukhuset, Stockholm.
Läs merTranskription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet
Läs merÄgg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.
Läs merHivinfektionens påverkan på det centrala nervsystemet
Hivinfektionens påverkan på det centrala nervsystemet Arbete av: Ida Appelgren Handledare: Anders Jonsson Abstract This report aims to examine how the human immunodeficiency virus (hiv) infection and the
Läs mer