Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience"

Transkript

1 Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience

2 Mikrobiologins tekniksprång Den högteknologiska mikrobiologin erbjuder idag nya verktyg för att förebygga smittspridning och öka produktsäkerhet. Hur arbetar SP inom detta område? Dagens presentation 1. Bakgrund: Mikrobiologi och infektionssjukdomar. 2. Sekvensering. 3. Hur arbetar vi med metagenomik.

3 Mikrobiologi och infektionssjukdomar Mikroorganismer är osynliga för blotta ögat. Klassificering Fem stora grupper: bakterier, alger, svampar, protozoer och virus. Infektionssjukdomar Orsakas av patogena eller opportunistiska mikroorganismer. Kan mätas i DALY Summan av de år som förloras på grund av förtidig död och de år som förloras på grund av funktionshinder.

4 Hur kontrolerar vi infektionssjukdomar? Immunitet Barnvaccinationsprogram. Hygien Sanitetsförbättringar. Livsmedelskontroll. Förbättra personlig och professionell hygien och antiseptisk teknik. Kemoterapi Selektiv toxicitet. Resistensbekämpning.

5 Sekvensering av isolerade mikroorganismer ger beslutsunderlag Släktskap mellan isolerade mikroorganismer kartläggs med hjälp av sekvensering. Ribosomalt RNA, MLST, specifika gener eller hela genom. Förekomst av virulensgener? Ursprungsspårning kräver hög upplösning? Joffré E. et al. J. Bacteriol Evolution of H3N2, McHardy A.C, et al. 2009

6 Metagenomik ger information om samspel mellan organismer i en viss miljö Förutsättningslös identifiering av komplexa samhällen. Odlingsbara och icke odlingsbara organismer. Den sammantagna arvsmassan = mikrobiom. Isolerat DNA/RNA måste vara: Koncentrerat, icke-fragmenterat och rent (utan inhibitorer, RNA och protein) Community DNA extraction 16S PCR amplification Sequencing Bioinformatics Community identification

7 Identifiering av mikroflora: Bioinformatik - Pipeline för sekvenseringsdata 1 DNA sekvensering kvalitetskontroll Program Trim Galore, cutoff Q Subsampling av DNA sekvenser reads väljs ut slumpmässigt. Klassificering och kvantifiering Programet Metaxa2 identifierar 16S sekvenser genom specificitet Antal identifierade unika sekvenser används för kvantitativa jämförelser Taxa Prov 1 Prov 2 Prov 3 Total reads Bacteria;Firmicutes Bacteria;Proteobacteria Bacteria;Actinobacteria Bacteria;Bacteroidetes Chloroplast;Unclassified Chloroplast Unknown; Bacteria;Fusobacteria Bacteria;Unclassified Bacteria Bacteria;Deinococcus-Thermus Bacteria;Spirochaetes Bacteria;Acidobacteria Mitochondria;Unclassified Mitochondria Bacteria;Cyanobacteria Bengtsson-Palme J et. al, Mol Ecol Resour Mar 2

8 Bioinformatik: Visualisering 4 Programmet Krona ger klickbara bilder Sammansättningen i ett prov eller grupp Prov 1 Prov 2 Prov 3

9 Bioinformatik: Visualisering och samband 5 Principalkomponentanalys(PCA) Standardmetod för att beskriva och visualisera den dominerande strukturen i ett multivariat dataset. Mönster bland observationerna och hos variablerna. Komponenter som visar störst variation. Vi använder programmet R. Gruperar prov. Tex. Phylum och genus nivå. Inter-environmental comparison with a principal component analysis.

10 Tack för uppmärksamheten!

11 Pågående projekt: Förbättra personlig hygien och antiseptisk teknik. Bakgrund Händerna är en mycket stor källa till smittspridning och handtvätt är avgörande för att begränsa denna. Handtvätt behöver utföras så att patogena bakterier elimineras samtidigt som de önskvärda bakterierna inte påverkas negativt. Målsättning Anpassa 16S rrna PCR och sekvensering för att kunna utvärdera den mikrobiologiska floran på händer på ett effektivt och heltäckande sätt. Studera stabiliteten i den normala handfloran över tiden. Bestämma effekter på handfloran vid tvätt och desinfektion.

12

13 Förbättra personlig hygien och antiseptisk teknik. Handens mikroflora utvärderad genom storskalig sekvensanalys Dr. Klara Båth och Dr. Erik Nygren?! = Bakgrund Händerna är en mycket stor källa till smittspridning och handtvätt är avgörande för att begränsa denna. Handtvätt behöver utföras så att patogena bakterier elimineras samtidigt som de önskvärda bakterierna inte påverkas negativt. Målsättning Anpassa 16S rrna PCR och sekvensering för att kunna utvärdera den mikrobiologiska floran på händer på ett effektivt och heltäckande sätt. Studera stabiliteten i den normala handfloran över tiden. Bestämma effekter på handfloran vid tvätt och desinfektion. Förväntade resultat PCR och high-throughput sequencing anpassas för att kunna följa hur samansättningen av mikroorganismer på händer påverkas. Community DNA extraction 16S PCR amplification Sequencing Bioinformatics Mapping assembly Community identification

14 Identifiering av mikroflora: Bakgrund? Kartläggning av samhällen bestående av bakterier och/eller svampar (jäst och mögel)! = Förutsättningslös identifiering av komplexa samhällen - icke odlingsbara och odlingsbara Utmanande provtagning och DNA preparation Sekvensering av 16S (eller ITS) Stora mängder data och metadata skapas kräver avancerad bioinformatik dagens flaskhals Metadata skapar etiska dilemman

15 Identifiering av mikroflora: Provtagning vid handtvättstudie?! Provtagningen måste anpassas till DNA/RNAprepparationens begränsning Ytterst viktigt att metoden fungerar optimalt Upprepad provtagning kan komma att krävas. Tex. tisdag, fredag, måndag - start Block 1: försökspersoner delas i två grupper Vecka 1: Initiering Provtagning görs med hand i påse teknik. 50 ml buffer solution (0.07 M PBS, 0.1% Tween-80). x ml prov vätska centrifugeras ner. Pelleten fryses -20 grader C. = För att undvika eventuella årstidsvariationer så delas försökspersonerna in i två grupper. Handtvätten utförs i två block Under 5 dagars tid får sedan Gr 1: tvätta händerna med tvål Gr 2: tvätta händerna med tvål & handsprit Vecka 1: Provtagning av effekt Provtagning görs som ovan.

16 Förbättra personlig hygien och antiseptisk teknik. Handens mikroflora utvärderad genom storskalig sekvensanalys Dr. Klara Båth och Dr. Erik Nygren?! = Bakgrund Händerna är en mycket stor källa till smittspridning och handtvätt är avgörande för att begränsa denna. Handtvätt behöver utföras så att patogena bakterier elimineras samtidigt som de önskvärda bakterierna inte påverkas negativt. Målsättning Anpassa 16S rrna PCR och sekvensering för att kunna utvärdera den mikrobiologiska floran på händer på ett effektivt och heltäckande sätt. Studera stabiliteten i den normala handfloran över tiden. Bestämma effekter på handfloran vid tvätt och desinfektion. Förväntade resultat PCR och high-throughput sequencing anpassas för att kunna följa hur samansättningen av mikroorganismer på händer påverkas. Community DNA extraction 16S PCR amplification Sequencing Bioinformatics Mapping assembly Community identification

17 Virus på vår hud 1. Patogena transienta virus så som Norovirus och Influensavirus kan detekteras 2. Replikerande virus. Vissa har förmåga att föröka sig i bakterier (bakteriofager) Andra i våra eukaryota celler (eukaryota virus) Flera eukaryota polyomavirus har identifierats i hudprover Ett har kopplats samman med utveckling av Merkel cell carcinoma Bakteriofagerna är de vanligaste virusen på vår kropp och modulerar den mikrobiella floran Medierar horisontell överföring av antibiotikaresistens, virulensfaktorer eller gener som ger metabola fördelar. Andra bakteriofager har istället förmåga att påverka spridningen, uppbyggnaden och sammansättningen av mikrobiotan.

18 Helgenomsekvensering för studier av virus som en del av handens mikrobiota. Dr. Erik Nygren? Bakgrund Kroppen koloniseras av en mikrobiota bestående av bakterier, Arkéer och svampar. Att virus också ingår har först nyligen uppmärksammats. Dessa virus och mikroorganismerna samspelar vid bibehållandet av god hälsa. Community DNA and RNA extraction Whole genome sequencing! = Målsättning Vidareutveckla och anpassa metodik för extraktion av RNA och DNA. Anpassa qpcr för kvantifiering av specifik virustyp. Utveckla metodik för helgenomsekvensering. Kvantifiera effekten av två handdesinfektionsmetoder. Förväntade resultat Metodik för metagenomiska studier av virus och mikroorganismer på händer, ytor och i komplexa matrix kommer att tas fram. Specifikt kommer en metod för extraktion av RNA och DNA från virus och mikroorganismer i komplexa prover att etableras och därefter appliceras i en handtvättsstudie. Sequence assembly Bioinformatics Community identification De-novo or mapping assembly

19 Helgenomsekvensering av mikrobiom? Kartläggning av virus, Arkèer, bakterier, svampar (jäst och mögel)! = Förutsättningslös identifiering av mycket komplexa samhällen Utmaning att isolera både RNA och DNA från virus samt DNA från mikroorganismer. Kan kräva att flera sekvenseringar kombineras Stora mängder data och metadata skapas Ytterligare mer avancerad bioinformatik Metadata skapar etiska dilemman Erbjuder möjlighet att finna oanade samband

20 Mikrobiologins tekniksprång?! Erik Nygren Microbiology and Process hygiene SP Food and Bioscience Dr. i medicinsk mikrobiologi 10 års erfarenhet av prekliniskt och kliniskt arbete rörande diarrésjukdomar och orala vaccin. = Huvudsakligt intresse: Spridning av patogena och produktförstörande mikroorganismer i samhället, i produktionsanläggningar och mellan individer.

21 Virologi - studier av virus Acellulära, obligata intracellulära parasiter. Ggrundläggande strukturen hos ett virus - en bit av nukleinsyra (RNA eller DNA) som innesluts av ett proteinhölje (kapsid); inte har någon kärna, organeller, cellmembran, eller cytoplasman. storlek - 1/10 till 1/1000 storleken på en vanlig bakteriecell. icke motila

Generell detektion av patogen med metagenomik

Generell detektion av patogen med metagenomik Generell detektion av patogen med metagenomik Maria Lind Karlberg Björn Hallström Avdelningen för mikrobiologi Enheten för laboratorieutveckling Hur identifieras en patogen hos en patient med infektion?

Läs mer

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Per-Eric Lindgren Inst för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet Linköping Grupper av humanpatogener

Läs mer

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält Vattenburna smittor hur kan vi hjälpas åt för att bedöma och hantera risker? Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält Avlopps? rening Vattentäkt Bakgrund Förorenat råvatten är ofta

Läs mer

Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt.

Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt. Anolytech ANK-Anolyt för bättre djurhälsa och ökad produktion. Enkelt, miljövänligt och ekonomiskt. Dina djur mår bättre med rent dricksvatten. Och de producerar bättre! Rent dricksvatten är en förutsättning

Läs mer

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi? Per-Eric Lindgren Inst för klinisk och experimentell medicin Linköpings universitet Linköping Grupper av humanpatogener

Läs mer

Schema för BL2011 Gener, celler och populationer / Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi: Mikrobiologi 4.5 hp, VT 2015

Schema för BL2011 Gener, celler och populationer / Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi: Mikrobiologi 4.5 hp, VT 2015 Stockholms universitet Version: 141210 Inst. för biologisk grundutbildning Schemaändringar kan förekomma www.big.su.se Schema för BL2011 Gener, celler och populationer / Schema för BL2018 Cell- och molekylärbiologi:

Läs mer

UTBILDNINGSBOK FÖR SPECIALISTUTBILDNING I KLINISK MIKROBIOLOGI

UTBILDNINGSBOK FÖR SPECIALISTUTBILDNING I KLINISK MIKROBIOLOGI UTBILDNINGSBOK FÖR SPECIALISTUTBILDNING I KLINISK MIKROBIOLOGI Inledning Den här utbildningsboken utges av Föreningen för Klinisk Mikrobiologi (FKM) och är ett komplement till Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Pilotstudie NGS: E. coli ESBL från patienter med misstänkt sepsis

Pilotstudie NGS: E. coli ESBL från patienter med misstänkt sepsis Pilotstudie NGS: E. coli ESBL från patienter med misstänkt sepsis Helena Enroth, Med Dr (PhD), Klinisk molekylärbiologi, Unilabs, Skövde och Adj. Professor, Systems Biology Research Group, Inst. för biovetenskap,

Läs mer

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 1, 2, 11

KOMMENTARER TILL KAPITEL 1, 2, 11 KOMMENTARER TILL KAPITEL 1, 2, 11 DEN MIKROBIELLA VÄRLDEN Mikrobiologi: Läran om de mikroskopiska livsformerna, dvs de organismer som kräver ett mikroskop för att kunna studeras (

Läs mer

Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening

Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening Anette Hansen, Folkhälsomyndigheten 171130 Svenskt Vatten Forskning och innovation för säkert dricksvatten Anette.Hansen@folkhalsomyndigheten.se

Läs mer

Norvid norovirus i svenska råvattentäkter

Norvid norovirus i svenska råvattentäkter Norvid norovirus i svenska råvattentäkter Fredrik Nyström, Elisabet Athley, Per Ericsson, Peder Häggström, Britt-Marie Pott, Johanna Ansker, och Per-Eric Lindgren Nationell Dricksvattenkonferens, 17 april

Läs mer

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker September 2012 Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionsbyrån Sammanställt av t.f. hälsoinspektör Emma Bäck INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 1.1. SALMONELLA...1

Läs mer

VISK. Hur går vi tillväga för att analysera virus från. Oslo Slutkonferens VISK 19 mars 2013. vattenprover? Fredrik Nyström

VISK. Hur går vi tillväga för att analysera virus från. Oslo Slutkonferens VISK 19 mars 2013. vattenprover? Fredrik Nyström VISK Hur går vi tillväga för att analysera virus från vattenprover? Oslo Slutkonferens VISK 19 mars 2013 Fredrik Nyström Agenda Problematiken kring virusanalyser i råvatten Analysmetodik för virus i: Råvatten

Läs mer

Vad är en parasit? Hur är de släkt med oss och varandra? Prokaryoter och Eukaryoter. Kattens tarmparasiter. Giardia.

Vad är en parasit? Hur är de släkt med oss och varandra? Prokaryoter och Eukaryoter. Kattens tarmparasiter. Giardia. Kattens tarmparasiter Giardia Tritrichomonas Vad är en parasit? Två svar: - En organism som lever av en annan organism utan att ge någonting i utbyte - En grupp sjukdomsalstrande en- eller flercelliga

Läs mer

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro Skråmsta vattenverk, Örebro kommun 2013.04.17 Svartån som råvattentäkt Svartån - Råvattentäkt (25 200 E.coli / 100 ml), (Färg 80-400

Läs mer

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan förebyggas

Läs mer

Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige. Professor Anders Sönnerborg

Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige. Professor Anders Sönnerborg Förbättrad bekämpning av HIV resistens i Afrika och Sverige Professor Anders Sönnerborg 2 MSB:s kontaktpersoner: Sara Brunnberg 010-240 4087 Publikationsnummer: MSB1000 - april 2016 3 Förord Humant immunbrist

Läs mer

Mikrobiologi, immunologi och virologi

Mikrobiologi, immunologi och virologi Medicinska fakulteten Institutionen för odontologi Umeå universitet, 901 87 Umeå Tandläkarprogrammet www.odont.umu.se Dnr 513-1399-11 Datum 2013-01-07 Sid 1 (5) Mikrobiologi, immunologi och virologi Microbiology,

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 Vad är virus? Förpackat genetiskt material Obligata intracellulära parasiter Virus kan bara förökas i levande celler. Som värdceller fungerar människor, djur,

Läs mer

LAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli

LAB 12. Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Institutionen för biokemi och biofysik LAB 12 Preparation och analys av plasmid-dna från E.coli Basåret 2012 (finns på basårshemsida: www.kemi.su.se, välj Basår) INTRODUKTION I denna laboration ska vi

Läs mer

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-10-27 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan

Läs mer

Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter

Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter Vad, När, Var och Hur? Jessica Ögren Länssjukhuset Ryhov Juni 2012 Molekylärbiologiska metoder De senaste två decennierna har molekylärbiologiska tekniker

Läs mer

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Mikrobiologi och vårdhygien Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 2,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 170203 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal poäng på tentamen: För

Läs mer

Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara

Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara Användning av PCR i växtodlingen Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara Innehåll Introduktion qpcr och andra DNA-metoder Biologisk markkartering av jordburna patogener DNA-baserade diagnos av bladfläckar på vete

Läs mer

Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet

Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet Forskningsprojekt vid SLU med stöd från Nationella Programmet Ingemar Fries, Eva Forsgren, Joachim de Miranda, Barbara Locke Ekologiska Ins:tu:onen Sveriges lantbruksuniversitet Uppsala Stockholm 14 februari

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Schema förmikrobiologi 4,5 hp Kursmoment inom BL2011, Gener, celler och populationer samt BL2018 Cell- och molekylärbiologi

Schema förmikrobiologi 4,5 hp Kursmoment inom BL2011, Gener, celler och populationer samt BL2018 Cell- och molekylärbiologi Stockholms universitet Inst. för Biologisk grundutbildning, BIG Inst. för Molekylära Biovetenskaper, MBW Version 16-12-2016 Schema förmikrobiologi 4,5 hp Kursmoment inom BL2011, Gener, celler och populationer

Läs mer

Rengöring och desinfek0on av ytor i vårdmiljö. Lena Nilsson Vårdhygien Kronoberg

Rengöring och desinfek0on av ytor i vårdmiljö. Lena Nilsson Vårdhygien Kronoberg Rengöring och desinfek0on av ytor i vårdmiljö Lena Nilsson Vårdhygien Kronoberg Behövs de:a? Varför? När? Krav på produkter? Vad ska vi använda? Hur ska vi göra? Vän eller fiende? - överlevnad i vår miljö?

Läs mer

Lagerrensning! Upp till 70% rabatt!

Lagerrensning! Upp till 70% rabatt! Chemagen Prepito Halvautomatiserad extraktion. Oslagbar renhet. Kit för kombinerat DNA och RNA. För humant DNA/RNA, bakterier, virus mm. Ilumina Eco QPCR-instrument med dator QPCR till PCR-maskinspris!

Läs mer

Pandemi vad innebär r det?

Pandemi vad innebär r det? Pandemi vad innebär r det? Begreppsförvirring? rvirring? Influensa i olika former Årlig influensa - vanlig influensa, vinterinfluensa, säsongsinfluensa Pandemisk influensa - global spridning av helt nytt

Läs mer

Är det möjligt att bota HIV?

Är det möjligt att bota HIV? Är det möjligt att bota HIV? Varför livslång infektion? Varför behövs bot? Är bot möjlig? Vilka metoder provas? Jan Albert Professor i Smittskydd, speciellt virologi, MTC, KI Överläkare, Mikrobiologen,

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Biomedicinska analytikerprogrammet

Biomedicinska analytikerprogrammet Hösten 2016 Våren 2017 Biomedicinska analytikerprogrammet Schema för kurserna: BMA034, Mikrobiologi och immunologi 7,5 hp BMA041, Mikrobiologisk och immunologisk metodik 7,5 hp Kursansvarig: Erika Lindberg,

Läs mer

Typning av Legionella på Folkhälsomyndigheten

Typning av Legionella på Folkhälsomyndigheten Typning av Legionella på Folkhälsomyndigheten Görel Allestam & Caroline Schönning, Folkhälsomyndigheten Hygiendagarna i Umeå, 17 april 2015 Familjen Legionellaceae - 59 arter varav 26 har associerats med

Läs mer

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: Kursansvarig: Birgitta Olsen

Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: Kursansvarig: Birgitta Olsen Medicin, Medicinsk mikrobiologi 7,5hp Tentamen: 4 hp Kurskod: MC016G Provkod: 0101 Kursansvarig: Birgitta Olsen Datum: 2016 09 21 Totalpoäng: 59,5 p Parasitologi, 5 p Mykologi, 5 p Virologi, 23,5 p p Bakteriologi,

Läs mer

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare

Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Pieter Brueghel. The extraction of the stones of madness, 1556 57. Jana Johansson Huggare Jana Johansson Huggare 19 april

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL

KOMMENTARER TILL KAPITEL KOMMENTARER TILL KAPITEL 1, 2, 11 En del av detta ingår som ni ser inte i läslistan, men det är med här som bakgrundsinfo. ändå eftersom jag ibland brukar komma in på detta under introduktionsföreläsningen./malte

Läs mer

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Sicklecellsanemi Erytrocyterna ser ut som skäror : Sjukdomen innebär a0 de röda blodkropparna (erytrocyterna) ser ut som skäror (eng. sickle)

Läs mer

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Finansiär: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Medverkande: Livsmedelsverket SMI SVA Mikrobiologiska dricksvattenrisker

Läs mer

Influensa. Fredrik Idving

Influensa. Fredrik Idving Influensa Fredrik Idving I diagrammet visas det uppskattade antalet personer med influensaliknande sjukdom som sökt vård per 100.000 listade patienter. Nuvarande säsong visas med röd linje. Två tidigare

Läs mer

Optimerat NGS-flöde för rutintypning av bakterier

Optimerat NGS-flöde för rutintypning av bakterier Optimerat NGS-flöde för rutintypning av bakterier Paula Mölling, Molekylärbiolog, Docent Bianca Törös, Daniel Golparian, Sara Thulin Hedberg, Paula Mölling Laboratoriemedicinska länskliniken, Molekylärdiagnostik

Läs mer

ETT SÄKERT ÄVENTYR! Vaccin finns mot några av de sjukdomar som sprids via mat och vatten så som kolera, hepatit A och tyfoidfeber.

ETT SÄKERT ÄVENTYR! Vaccin finns mot några av de sjukdomar som sprids via mat och vatten så som kolera, hepatit A och tyfoidfeber. ETT SÄKERT ÄVENTYR FRÅN SEMESTER TILL KAOS Kolera kan smitta via vatten, mat och dålig handhygien. Den som är smittad vet inte alltid om det utan kan istället vara passiv bärare av sjukdomen och smitta

Läs mer

Service med känsla. Experter på Hygienservice

Service med känsla. Experter på Hygienservice Service med känsla Experter på Hygienservice Öka frisknärvaron med bättre toaletthygien Genom att förbättra hygienen kan företagen minska risken för spridning av influensa och liknande sjukdomar. För ett

Läs mer

Schema för Mikrobiologi 4,5 hp inom Gener, celler och populationer 15 hp vt 09

Schema för Mikrobiologi 4,5 hp inom Gener, celler och populationer 15 hp vt 09 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning/mikrobiologi Schema för Mikrobiologi 4,5 hp inom Gener, celler och populationer 15 hp vt 09 Kursen utgörs dels av schemalagd undervisning

Läs mer

Patientnära slutstädning. Beskrivning arbetsgång

Patientnära slutstädning. Beskrivning arbetsgång Patientnära slutstädning 1 av 8 Patientnära slutstädning Syfte/Omfattning/Krav/Kvalitetsmål Slutstädning ska ske i samband med att patient: Byter vårdplats Avslutar isolering (till exempel tarmsmitta)

Läs mer

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma? Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom

Läs mer

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. 1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU

Läs mer

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron Norsbron. Vattenanalyserna är utförda både vid vattenverk och hos. I tabellen anges Livsmedelsverkets gränsvärden, dricksvattnets normala variation ** "tjänligt med anmärkning", vilket betyder att dricksvattnet

Läs mer

Vad är Klinisk forskning

Vad är Klinisk forskning Vad är Klinisk forskning Geografiskt nära sjukhusmiljöer och patienter Sjukdomsproblem eller förlopp i fokus Läkare/vårdpersonal inblandade Nyttan för patienterna tydlig Utmaningen: + Laboratorium Patienter

Läs mer

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13 1 Varje fråga ger maximalt 5 p 2 SKRIV NAMN OCH PERSONNUMMER PÅ ALLA SIDOR! (inklusive tentamensomslaget) 3 Glöm inte att fylla i och lämna in KURSUTVÄRDERINGEN!

Läs mer

7/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m. 2016-06-08

7/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m. 2016-06-08 Datum 2016-05-23 Meddelande 7/201 2016 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gällande fr.o.m. 2016-06-08 Klinisk kemi S-Zink, nytt referensintervall Referensintervallet ändras till 8-14 µmol/l vilket

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

Det integrerade laboratoriet

Det integrerade laboratoriet Det integrerade laboratoriet nyckeln till framgångsrikt laboratoriemedicin!? Andreas Matussek överläkare, docent Verksamhetschef laboratoriemedicin Medicinsk chef mikrobiologi Geografiskt område Disposition

Läs mer

AVANCERAD RENING I FULLSKALA ERFARENHETER OCH RESULTAT FRÅN KNIVSTA RENINGSVERK BERNDT BJÖRLENIUS, KTH JERKER FICK, UMU

AVANCERAD RENING I FULLSKALA ERFARENHETER OCH RESULTAT FRÅN KNIVSTA RENINGSVERK BERNDT BJÖRLENIUS, KTH JERKER FICK, UMU AVANCERAD RENING I FULLSKALA ERFARENHETER OCH RESULTAT FRÅN KNIVSTA RENINGSVERK BERNDT BJÖRLENIUS, KTH JERKER FICK, UMU Praktisk erfarenhet av implementering och drift av ozonering i fullskala Kunskap

Läs mer

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering Elektrolysvatten Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering 1 Aquacode AB har specialiserat sig på att erbjuda kostnadseffektiva, miljövänliga och hälsoofarliga lösningar för

Läs mer

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och

Läs mer

Medicinsk mikrobiologi

Medicinsk mikrobiologi DNR LIU-2017-02621 1(5) Medicinsk mikrobiologi Programkurs 6.0 hp Medical Microbiology 8BKG24 Gäller från: 2020 VT Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

Carin Jakobsson Folktandvården Wisby

Carin Jakobsson Folktandvården Wisby DESINFEKTION AV AVTRYCK RISK Risken för smittspridning via tandtekniska laboratorium betecknas som låg Den lilla risk som finns skall elimineras Påverkar tandteknikernas arbetsmiljö Risk förknippas med

Läs mer

2015-09-24. Urinprover. Urinstickor. Urin-, avförings- och sekretprover

2015-09-24. Urinprover. Urinstickor. Urin-, avförings- och sekretprover Urin-, avförings- och sekretprover SJSE12 OMVÅRDNADENS TEKNIK OCH METOD ANNELIE AUGUSTINSSON 2015-09-28 Urinprover Kvantitativ provtagning = urin samlas under ett dygn (07:00 07:00) och mäts därefter.

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård.

Läs mer

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79 Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv Datum: 15 mars 2006 Plats: Riksdagshuset, Stockholm Arrangör: Gentekniknämnden Moderator: Gunnar Björne Rapportör: Sören Winge, tel.018-36

Läs mer

Utbildningsplan Dnr CF 52-514/2006. Sida 1 (10) METODER INOM MEDICINSK DIAGNOSTIK, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

Utbildningsplan Dnr CF 52-514/2006. Sida 1 (10) METODER INOM MEDICINSK DIAGNOSTIK, 120 HÖGSKOLEPOÄNG INSTITUTIONEN FÖR KLINISK MEDICIN Utbildningsplan Dnr CF 52-514/2006 Sida 1 (10) METODER INOM MEDICINSK DIAGNOSTIK, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Methods in Medical Diagnostics, 120 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder

Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder D&U 2014 Att bygga för friska djur Kostnader och nytta av förebyggande smittskyddsåtgärder Karin Persson Waller Avdelningen för djurhälsa och antibiotikafrågor Statens veterinärmedicinska anstalt Hur är

Läs mer

P3-incidin T. Beskrivning:

P3-incidin T. Beskrivning: P3-incidin T Beskrivning: Desinfektionsmedel, som är bakterie-, svamp- och virusdödande. Lämpligt för termo- dimmning och fogging. För desinficering av material och stallar, som används i djurhållning

Läs mer

Next generation sequencing hur kan hygienläkare använda detta? Anders Johansson

Next generation sequencing hur kan hygienläkare använda detta? Anders Johansson Next generation sequencing hur kan hygienläkare använda detta? Anders Johansson 2016-11-11 Många användningsområden några få är färdiga för kliniskt bruk Inom klinisk genetik och klinisk patologi används

Läs mer

TENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen

TENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen TENTAMEN 1 augusti 2006 APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi och hematologi Kod: Maxpoäng: 59 Gränser

Läs mer

Kvalitativa undersökningar. uppskattning och kontroll av. osäkerhet inom Laboratoriemedicin

Kvalitativa undersökningar. uppskattning och kontroll av. osäkerhet inom Laboratoriemedicin SWEDAC DOC 05:2 ISSN 1400-6138 Kvalitativa undersökningar uppskattning och kontroll av osäkerhet inom Laboratoriemedicin () - Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Kvalitativa undersökningar uppskattning

Läs mer

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren

Läs mer

Provtagning av mikroorganismer. Erfarenheter från ett fältförsök

Provtagning av mikroorganismer. Erfarenheter från ett fältförsök Provtagning av mikroorganismer Erfarenheter från ett fältförsök Mikroorganismer Äldre prokaryoter utan cellkärna Yngre eukaryoter med cellkärna Bakterier Arkaeer Eukaryoter 1-10 µm 1-10 µm 2 µm 10 cm +

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Mikrobiologisk kontroll av städkvalitet. Daniel Heimer Medicinsk chef Mikrobiologi, Unilabs

Mikrobiologisk kontroll av städkvalitet. Daniel Heimer Medicinsk chef Mikrobiologi, Unilabs Mikrobiologisk kontroll av städkvalitet Daniel Heimer Medicinsk chef Mikrobiologi, Unilabs Från sockervadd till björnpäls 22-Mar-13 2 Microbial monitoring of the hospital environment: why and how? 22-Mar-13

Läs mer

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050402 Fråga 1 Eukaryota och prokaryota celler har vissa saker gemensamt men skiljer sig markant i många avseenden. Markera vilka av nedanstående alternativ

Läs mer

Inventering av läroplan och kurslitteratur för Bioteknik.

Inventering av läroplan och kurslitteratur för Bioteknik. Examensarbete för Särskild Lärarutbildning (SÄL) 40p: Inventering av läroplan och kurslitteratur för Bioteknik. Jens Jakobsson HT03 Handledare: Lektor Ann Erlandsson Bengt Araldsson 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

FilmArray - helautomatiserad multiplex likvordiagnostik

FilmArray - helautomatiserad multiplex likvordiagnostik FilmArray - helautomatiserad multiplex likvordiagnostik Sara Thulin Hedberg, Molekylärbiolog, PhD David Nestor, Sara Thulin Hedberg, Paula Mölling & Martin Sundqvist Laboratoriemedicinska Länskliniken,

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Laborationer i Biologi A och Biologi 1

Laborationer i Biologi A och Biologi 1 Laborationer i Biologi A och Biologi 1 Det laborativa momentet av prövningen i Biologi A och Biologi 1 består av ett antal laborationer som genomförs vid ett laborationstillfälle på Åsö vuxengymnasium.

Läs mer

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta? Hur förebygger vi smitta? Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 19 april 2016 Riskfaktorer Många bor tillsammans Gemensamma utrymmen Gemensamma toaletter Gemensamt kök Normalflora

Läs mer

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari 2015. Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen Sexualkunskap 8A Pär Leijonhufvud $\ Nyheden BY: 30 januari 2015 C Vad är viktigt inom området? Hur fungerar könsorganen Vad sker i kroppen under puberteten Hur blir ett barn till, från befruktning till

Läs mer

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet H, N Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter Influensavirus Förekommer i 3 typer A,

Läs mer

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad 5 APRIL 2017

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad 5 APRIL 2017 Landstinget Dalarna 1(5) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD Redaktör: Vera Thorén Bengtsson. AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI Nedläggning

Läs mer

RESULTATREDOVISNING AV MIKROBIOLOGISKA ANALYSER

RESULTATREDOVISNING AV MIKROBIOLOGISKA ANALYSER Provsvar till Hifab AB Mikael Strandberg Smedjegatan 1 972 33 LULEÅ SVERIGE Faktura till Hifab AB FE 238 838 80 HACKÅS RESULTATREDOVISNING AV MIKROBIOLOGISKA ANALYSER Denna rapport med bilagor får endast

Läs mer

Hur kom våra celler till? Anna Knöppel Hade Darwin fel?

Hur kom våra celler till? Anna Knöppel Hade Darwin fel? Hur kom våra celler till? Anna Knöppel Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Visste du att gener

Läs mer

Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Känselträning Sensory re-education efter nervreparation

Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö. Känselträning Sensory re-education efter nervreparation Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö Känselträning Sensory re-education efter nervreparation Vad händer när en skadad nerv är reparerad? Efter en nervskada får man problem med handens

Läs mer

Arv + miljö = diabetes?

Arv + miljö = diabetes? Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade

Läs mer

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då

Läs mer

v.4 Måndag 20-Jan Tisdag 21-Jan Onsdag 22-Jan Torsdag 23-Jan Fredag 24-Jan Upprop och introduktion IJ, MR, RM S Parasitologi

v.4 Måndag 20-Jan Tisdag 21-Jan Onsdag 22-Jan Torsdag 23-Jan Fredag 24-Jan Upprop och introduktion IJ, MR, RM S Parasitologi v.4 Måndag 20-Jan Tisdag 21-Jan Onsdag 22-Jan Torsdag 23-Jan Fredag 24-Jan 9.10 Upprop och introduktion IJ, MR, Replikationsstrategi RNA- virus N Maskar Hepatitvirus M Repetition från T3 MR -10.30 9.10-9.35

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Detektion av Streptococcus agalactiae (GBS) från selektiv odlingsbuljong med MALDI-TOF och illumigene

Detektion av Streptococcus agalactiae (GBS) från selektiv odlingsbuljong med MALDI-TOF och illumigene Detektion av Streptococcus agalactiae (GBS) från selektiv odlingsbuljong med MALDI-TOF och illumigene Emma Sjöberg Handledare: Martin Sundqvist, M.D., Ph.D. Avdelningen för Klinisk mikrobiologi Karlskrona,

Läs mer

Delrapport av projektet diagnostik av spädgrisdiarré- utveckling av en metod för att påvisa Enterococcus hirae i svabbprov från levande djur

Delrapport av projektet diagnostik av spädgrisdiarré- utveckling av en metod för att påvisa Enterococcus hirae i svabbprov från levande djur Delrapport av projektet diagnostik av spädgrisdiarré- utveckling av en metod för att påvisa Enterococcus hirae i svabbprov från levande djur Syftet med det aktuella projektet var att öka kunskapen om E.

Läs mer