Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet

Transkript

1 Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet

2 H, N

3 Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter

4 Influensavirus Förekommer i 3 typer A, B och C. Influensa A: Finns i mer än 80 undertyper (subtyper med olika kombinationer av H och N) hos änder och andra fåglar Många djurslag kan infekteras av vissa av undertyperna När en ny subtyp anpassats till att infektera människors övre luftvägar kan en pandemi uppstå Anpassning av intakt fågelvirus, ev. efter passage i gris Blandning av människoanpassade virusgener med nya ytgener i gris Influensa B och C Människa enda värden Typ B kan orsaka epidemier med typisk influensa. Typ C ger lindrig ÖLI, diagnostiseras sällan.

5 Genetisk information i segment, dessa kan bytas ut vid infektion med flera virus samtidigt

6 Pandemivirus sedan 1889

7 Ett nytt H1N1 och vilken blandning!

8 Symptombild Typisk influensa Plötsligt insjuknande Hosta har ofta blivit långvarig efter nya influensan Feber Sjukdomskänsla Huvudvärk Muskelvärk Atypisk bild hos barn och äldre Varning: andnöd!

9 Minst 4500 dödsfall

10 10 Europa 9/10

11 Anmälningsplikt Vad visar våra reguljära övervakningssystem visar dem som kommit till läkare och blivit provtagna med positivt resultat Initialt provtagning av alla med misstänkt sjukdom Sedan 16/7 klinisk indikation Krav på provtagning och klinisk anmälan endast vid sjukhusvård Sentienlrapporter visar den andel av patienter som sökt de ca 100 allmänläkare som är sentinelläkare, och som har influensaliknande sjukdom Sentinelprovtagningen visa andelen av en del av dessa som provtagits, och som har verifierats ha influensa Alla data tas in per vecka, klara torsdagar

12 Antalet anmälda fall av AH1p från v. 20/ 2009 och säsongsinfluensa

13 Sentinelprovtagning

14 Anmälda fall av influensaliknande symptom ( ILS),

15 Nya övervakningssystem Serologiska undersökningar Visar hur många som varit infekterade eller hur många som reagerat på vaccination Webbsökningar Förutsäger utvecklingen av sentinel och anmälningsdata baserat på influensasökningar på Vårdguiden.se Sjukrapport Ger andelen i Stockholm som har luftvägsinfektion, och andelen av dessa som uppfyller den klinisks falldefinitionen för influensa

16 Webbsök: modell över uppskattat antal anmälda fall v. 16 v. 40, 2009

17 Populationsbaserad realtidsövervakning

18 VAB uppföljning kan den ge något är oberoende av säsongsinfluensan

19 Dödstalen speglar influensan Mellan 1000 och 2000 personer dör årligen i Sverige i influensa huvudsakligen mycket gamla Mean number of deaths during influenza free weeks Number of Influenza cases (1) 1994 (1) 1995 (1) 1996 (1) 1997 (1) 1998 (1) 1999 (1) 2000 (1) 2001 (1) 2002 (1) 2003 (1) 2004 (1) 2005 (1) 2006 (1) 2007 (1) 2008 (1) Season Smoothed mean number of deaths during influenza free w eeks Number of deaths Number of influenza cases

20 Andel döda under 55 år % Spanska sjukan; tot 50 milj Asiaten, tot 5 milj Hongkong, tot 1 milj (Data from England; Mod. from H Stuart-Harris and GC Schild; Influenza the Viruses and the Disease, 1976)

21 Den nya influensan A(H1N1) Ålder och kön för rapporterade fall (n=1580)

22 Fall/ för respektive vecka och åldersgrupp Incidens av H1N1,uppdelat på ålder Fall per personer år 5-14 år år år >65 år Vecka

23 Åldersfördelning sjukhusvård Australien 23 Source: Australian Government, Department of Health and Ageing, Australian Influenza Surveillance Summary Report No , reporting period: 12 Sept 18 Sept 2009.

24 Riskgrupper för svår sjukdom med den nya influensan Individer med underliggande kroniska sjukdomar, det vill säga personer som har regelbunden läkarkontakt på grund av: kronisk lungsjukdom extrem fetma (störst risk vid BMI>40) eller neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen kronisk hjärtkärlsjukdom (endast förhöjt blodtryck utgör ingen ökad risk) immunsupprimerade personer oavsett genes, inklusive HIV kronisk lever eller njursvikt svårinställd diabetes mellitus personer med kontinuerligt behov av läkemedel mot astma under de senaste tre åren barn med CP/multifunktionshandikapp Gravida kvinnor Äldre blir ofta svårt sjuka men har hittills smittats i mycket liten utsträckning

25 60 80% av svår sjukdom hos riskgrupperna motåtgärder En person i riskgrupp: ska undersökas av läkare vid misstänkt influensa så snart som möjligt erbjudas antiviral behandling om influensa är sannolikt ev. erbjudas anrtiviral profylax vid familjesmitta Prioriteras vid vaccination

26 Virusorsakad lunginflammation varför Ett pandemiskt virus måste kunna binda sig till mottagare i näsa och luftstrupe Influensasymtomen orsakas av immunreaktion mot virus i luftvägarna Grisvirus kan bindas till mottagare i lungorna hos människa Denna bindningsförmåga brukar försvinna när virus anpassas pandemiskt H1N har kvar viss bindningsförmåga till celler i lungorna Andnings eller upphostningssvårigheter och svagt immunsvar tycks bana väg för lunginflammationen

27 Hur blir utvecklingen i Sverige?

28 Influensaepidemin i Nya Zeelands vinter; ca 12,5% smittade totalt

29 Semesterslut gynnar spridning I varmt och fuktigt klimat sprids influensa som kontaktsmitta Torr luft och kyla stabiliserar virus och gynnar aerosolblidning Varför avtog spridningen?

30 Infterferar rhinovirus med influensan? Data från Mikrobiologiska laboratoriet, KS

31 Novemvertopp för Asiaten 57

32 Flest dödsfall när äldre drabbades april 1958

33 Land Antal svåra fall av H1p i Sverige baserat på siffror från södra halvklotet Sjukhusvårdade /10 5 inv. ( Antal Sverige) Intensivvårdade /10 5 inv. ( Antal Sverige) Dödsfall /10 5 inv. (Antal Sverige) Antal smittade/ 10 5 inv (Antal Sverige) Australien 21,5 (1950) Uppgift saknas 0,76 (70) Uppgift saknas Chile 9,34 (840) Uppgift saknas 0,80 (70) Uppgift saknas Nya Zeeland 23,4 (2106) 1,0(90) 0,36 (35) 5000 (450000)

34 Vad händer med säsongsinfluensan? Vad händer med övriga influensa A virus?

35 Vaccin, antiviraler och beteende kan minska konsekvenserna av pandemin

36 Antiviraler Tamiflu och Relenza förhindrar att virus släpps fri från cellen och sprids Båda kan användas för behandling och som förebyggande Tamiflu, kapslar Lätt att administrera, högre risk för resistens Relenza, inhalation Svårare att ge, mindre resistens

37 Indikation för antiviraler Behandling Riskgrupptillhörighet Svår sjukdom oavsett riskgrupp Så tidigt som möjligt Kan ges till barn och gravida Förebyggande Postexpositionsprofylax till riskgrupp som inte kan vaccineras Säsongsprofylax i enstaka fall med stor risk

38 Tillgängligt vaccin Äggodlat virus, renade ytkomponenter Förstärkare bestående av squalene (hajleverolja) och tocopherol (E vitamin) Levereras i 10 dosförpackning Innehåller därför thiomersal Typvaccinet med fågelinfluensavirus har testats på ca personer Squalene har givits i säsongsinfluensavaccin till 42 miljoner pensionärer God effekt av1 dos till i övrigt friska Acceptabla biverkningar

39 Sveriges strategi Först skyddas riskgrupperna (inklusive barn 6 månader till 3 år) och sjukvårdspersonal Alla över 3 år erbjuds därefter vaccin Säsongsvaccin till behövande i samband med dos två evt. med dos 1 till äldre? Vaccinationen har börjat

40 Vilka kan inte vaccineras? Barn under 6 månader Personer med svår allergi (anafylaxi) mot någon av de ingående komponenterna i första hand ägg eller kvicksilver

41 From A. Nicol, ECDC

42 Virusevolutionen den osäkraste faktorn i Darwins år Ett litet virus i en population klarar sig undan immuniteten Virus anpassat till snabb förökning Förökas lite, ett förändras Förökas lite bättre, ett förändras Immunitet kommer att driva evolutionen, men naturen strävar efter balans. Sannolikt blir virus mindre benäget att ge lunginflammation om några år.