Övergripande beredskapsplan för pandemisk influensa, Landstinget Västernorrland

Transkript

1 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 1 av 11 Gäller fr.o.m. Gäller t.o.m. Granskat av Processägare Hans Boman (hbn007) Hans Boman (hbn007) Gäller för Landstingsgemensamt Sammanfattning/Beskrivning Utarbetad av Smittskyddsenheten, Version 4.0 Ett utskrivet dokument kan vara inaktuellt, det gällande finns alltid på webben Handläggare Britt Forslund (bfd003) Diarienummer/Dokumentnummer 09LS1582/17374-R3 Relaterade dokument Övergripande beredskapsplan för pandemisk influensa, Det finns olika typer av influensavirus och ett exempel på högpatogent virus är A(H5N1), fågelinfluensan. Den nya influensan A(H1N1), svininfluensan klassificerades som en pandemi, 11/ /8-10 men ses som en ganska mild variant av influensa. Nya varianter av virus kan leda till en världsomfattande influensaepidemi där effekterna på samhället kan bli dramatiska. Tidigare erfarenheter från pandemier under 1900-talet, Spanska sjukan ( ), Asiaten ( ) och Hongkong ( ) talar för att alla samhällssektorer kan drabbas av en pandemi i form av bl.a. platsbrist inom vården och en omfattande sjukfrånvaro bland de anställda. Denna pandemiplan är kopplad till Regional katastrofmedicinsk beredskapsplan för

2 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 2 av 11 Innehållsförteckning Ansvarsområden för myndigheter/organisationer... 3 Sammanfattning av ansvarsområden för myndigheter/organisationer vid pandemisk influensa i... 4 Åtgärder och ansvarsfördelning under en influensapandemis olika faser... 6 Vaccinanvändning... 8 Användning av antivirala läkemedel vid influensapandemi... 8 Information... 9 Övervakning av influensasjukligheten... 9 Rapportering av vaccinationstäckning och -biverkningar Smittvägar, inkubationstid och symtom Hygienrutiner inom sjukvården Hygienråd att tillämpa i samhället Ickemedicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi Relaterade dokument

3 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 3 av 11 Ansvarsområden för myndigheter/organisationer Varje myndighet/organisation har ansvar för pandemiplanering inom sitt verksamhetsområde. Smittskyddsläkaren beslutar om beredskapslägen (stabs-, förstärknings- eller katastrofläge, se Regional katastrofmedicinsk beredskapsplan för ) utifrån epidemins olika faser. Pandemins olika faser, åtgärder och ansvarsområden, se s. 6. Beredskapsläget kan över tid variera geografiskt inom länet. Smittskyddsläkaren bedömer beredskapsläget och beslutar om beredskapsplanens ikraftträdande. Smittskyddsläkaren meddelar Regional särskild sjukvårdsledning (RSSL)/Tjänsteman i beredskap (TiB) vid eventuell beredskapshöjning. Samverkan med t.ex. primärkommuner och myndigheter söks för att begränsa spridningen av smittsam sjukdom. Sjukhusen och primärvården kommer att vara överbelastade. En stor del av vårdpersonalen kommer att vara borta från arbetet p.g.a. sjukdom. Tillgången på vaccin och antivirala läkemedel kan vara begränsad. De största problemen kommer att vara under en tidsperiod på 6-8 veckor. En andra pandemivåg kan komma att uppträda inom 3-9 månader efter första vågen. Psykosocial katastrofledning, PKL, finns inom landstinget. Motsvarande organisation inom kommunerna är POSOM. Samordning av information till allmänheten sker via uppbyggt informationsnätverk mellan landsting, kommuner och länsstyrelsen.

4 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 4 av 11 Sammanfattning av ansvarsområden för myndigheter/organisationer vid pandemisk influensa i Regional särskild sjukvårdsledning (RSSL) Regional särskild sjukvårdsledning (RSSL) Består av: Krisledningsnämnd vid extraordinär händelse Ordinarie ledamöter Smittskyddsläkare Samverkan kan sökas med: Länsveterinären Länsstyrelsen Representant från primärkommunen Lokal särskild sjukvårdsledning vid Sollefteå sjukhus, Länssjukhuset Sundsvall- Härnösand och Örnsköldsviks sjukhus Smittskyddsläkaren, Landstinget Länsstyrelsen Se även Länsstyrelsens pandemiplan Kommuner i Se även respektive kommuns pandemiplan RSSL har överblick över situationen i länet, samordnar insatser samt har mandat att ta beslut om omfördelning av resurser. Följer influensapandemins olika faser, se s. 6. Smittskyddsläkaren meddelar Regional särskild sjukvårdsledning (RSSL)/Tjänsteman i beredskap (TiB) vid eventuell beredskapshöjning. Förmedlar regional, nationell och internationell information. Nationell återrapportering om sjuklighet och vaccinationstäckning i länet, information och övervakning, se s. 9 Vaccinanvändning, se s. 8 Antivirala läkemedel, se s. 9 Följer Socialstyrelsens och MSB:s prioritering avseende vaccination och distribution av antivirala läkemedel Vid behov representant i Landstingets RSSL Samordningsansvar för information i länet Planerar resurser från frivilligorganisationer Identifierar samhällsviktig verksamhet för att kunna fördela en begränsad resurs under en pandemi Vid behov representant i Landstingets RSSL Samordning av information Ger nödvändig utbildning till personal samt tillhandahåller den rekommenderade skyddsutrustningen enl. Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2005:1 Planerar personal för ökad belastning och hög sjukfrånvaro

5 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 5 av 11 Landstinget (utom smittskyddsläkaren) Identifierar samhällsviktig verksamhet för att kunna fördela en begränsad resurs under en pandemi Omhändertagande av avlidna Landstingets beredskapschef ingår i RSSL Landstingets kansli, Kommunikation Ingår i Informationsnätverket, som är representerat i RSSL Samordnar information Kan hänvisa till relevanta dokument Vårdhygien Informerar om gällande rutiner och rekommenderad skyddsutrustning inom sjukvården, se s. 11 Slutenvården Se respektive förvaltnings katastrofmedicinska plan och pandemiplan Planerar för omställning av sjukvården till att omfatta mycket akut sjukvård Planerar personal för ökad belastning och hög sjukfrånvaro Ger nödvändig utbildning till personal samt tillhandahåller den rekommenderade skyddsutrustningen enl. Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2005:1 Planerar för separata vårdavdelningar för isolering av influensasjuka Ca 120 vårdplatser i länet kan behövas under 6 veckor, vilket dessutom kan behöva fördubblas under en del av perioden Ca 30 respiratorplatser kan komma att behövas i länet Primärvården Se även Primärvårdens pandemiplan Omfördelar vårdresurser till det ökade behovet av hembesök, i beräknas ca 80 hembesöksgrupper behövas Organiserar öppna mottagningar (febermottagningar) i isolerade lokaler Utför massvaccination Planerar personal för ökad belastning och hög sjukfrånvaro Utökad telefonrådgivning Laboratoriemedicin Inventerar laboratorieresurser Definierar prioriterade prover Inför ev. utökad dygnet-runt-service Inför snabbt ev. nya provanalyser Att läsa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Vägledning för kriser Del 2 Att planera för en pandemi. Socialstyrelsen Beredskapsplanering för pandemisk influensa Socialstyrelsen Kommunikationsplanering för pandemisk influensa Socialstyrelsen Vårdrelaterad smittspridning vid pandemisk influensa ett kunskapsunderlag

6 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 6 av 11 Socialstyrelsen Lagstiftningsstöd för icke- medicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi Socialstyrelsen Influensa A (H1N1) Utvärdering av förberedelser och hantering av pandemi Åtgärder och ansvarsfördelning under en influensapandemis olika faser Tabellen beskriver de olika faserna som en influensapandemi genomgår enligt den indelning som Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar. Det framgår av tabellen vilken organisation som har ansvaret för de definierade åtgärderna vid varje fas. Se Socialstyrelsens dokument Beredskapsplanering för pandemisk influensa. Period WHOfas Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas 4 Interpandemiperiod Pandemivarningsperiod Definition Nationella åtgärder Regionala åtgärder Inga nya influensavirussubtyper har upptäckts bland människor. En influensavirussubtyp som orsakat infektion bland människor kan förekomma bland djur. Risken för infektion och sjukdom bland människor bedöms som låg. Inga nya influensavirussubtyper har upptäckts bland människor. En influensavirussubtyp cirkulerar bland djur och utgör en påtaglig risk för sjukdom hos människor. Infektion med en ny virussubtyp hos människor har bekräftats men den har endast i sällsynta fall spritts från människa till människa. Små anhopningar av mänskliga fall med begränsad smitta mellan människor Socialstyrelsen följer utvecklingen i EU och globalt via WHO. Folkhälsomyndigheten följer den epidemiologiska utvecklingen och rapporterar fortlöpande till Socialstyrelsen. Smittskyddsläkarna informeras fortlöpande av Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Berörda myndigheter utvecklar metoder och strukturer för att minska effekterna av den årliga influensan som också kommer att vara användbara under en pandemi. Åtgärder som i fas 1 fortsätter. Nationella pandemigruppen (NPG) sammankallas. Socialstyrelsen följer utvecklingen i EU och globalt via WHO. Folkhälsomyndigheten följer den epidemiologiska utvecklingen och rapporterar fortlöpande till Socialstyrelsen. Smittskyddsläkarna informeras fortlöpande av Socialstyrelsen. NPG sammankallas. Socialstyrelsen uppdaterar den nationella planen med fokus på riktlinjer för hur antivirala Smittskyddsläkaren följer information från nationell nivå och distribuerar den inom. Smittskyddsläkaren följer information från nationell nivå och distribuerar den inom. Smittskyddsläkaren följer information från nationell nivå och distribuerar den inom. Uppdatering av planer. Smittskyddsläkaren följer information från nationell nivå och distribuerar den inom.

7 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 7 av 11 identifieras vilket antyder att virus är dåligt anpassat till människor. läkemedel och vaccin ska användas utifrån epidemiologiska data om de nya virustyperna. Fas 5 Större anhopningar av fall men spridningen fortfarande lokaliserad, vilket antyder att virus blir mer och mer anpassat till människa (påtaglig pandemirisk). NPG sammankallas. Samtliga myndigheter ser över sin verksamhet och de funktioner som är särskilt viktiga att säkerställa. Folkhälsomyndigheten anpassar sin övervakning efter varje fas enligt en särskild plan. Socialstyrelsen samordnar smittskyddsläkarnas och landstingens arbete med planer för användning av vaccin och antivirala läkemedel samt provtagning och hantering av smittsamma patienter. Socialstyrelsen informerar regeringen fortlöpande från denna fas och under de efterföljande faserna av epidemin. Socialstyrelsen följer arbetet i WHO och EU och vidarebefordrar de riktlinjer för att förhindra smittspridning som tas fram i form av reseråd med mera. Smittskyddsläkaren följer information från nationell nivå och distribuerar den inom kontakt med länsstyrelsen om stöd för deras arbete med skyddet av samhällsviktiga funktioner åtgärder vid landets gränser handläggning av febersjuka från epidemiskt område utarbetar en plan för vaccination och användning av antivirala läkemedel informerar om ökad provtagning på patienter med influensaliknande symtom och förbereder för rapportering av sjuklighet, sentinelsystemet. Se Socialstyrelsens: Vårdrelaterad smittspridning vid pandemisk influensa Icke-medicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi Beredskapsläkemedel - tillgång och tillgänglighet Strategi för fördelning och distribution vid en influensapandemi SOSFS 1997:21 Socialstyrelsens allmänna råd Vaccination mot influensa. Landsting och kommuner ser över tillgången på vårdplatser ser över tillgången på extra personal aktualiserar planer om vårdhygien planerar för prioriteringar. Pandemiperiod Fas 6 Pandemi: ökad och oavbruten smitta mellan människor i Åtgärder som i fas 5 fortsätter. Landsting och kommuner skall sätta tidigare planering i verket genom att:

8 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 8 av 11 samhället. minska planerad verksamhet inom den slutna vården överföra vårdresurser till hembesök och vård i hemmet starta distribution av antivirala läkemedel och vaccin när detta blir tillgängligt starta rapportsystem från primärvård och sjukhusen för nyinsjuknade, beläggning och IVAvårdade för influensa Modifiera planeringen efter pandemins förlopp. Vaccinanvändning Vaccinationsrekommendationerna vid en influensapandemi kommer av flera skäl att skilja sig väsentligt från dem som tillämpas under normala influensasäsonger, bl.a. genom att: tillgång av influensavaccin kan komma att vara begränsad en ny virusstam kan betyda att andra grupper i samhället än normalt löper en större risk att drabbas av allvarlig sjukdom och av det skälet behöver prioriteras för vaccination. Smittskyddsläkaren skall i samarbete med Primärvården göra en vaccinationsplan för länet, som: skall bygga på centrala direktiv för vaccinanvändning kan komma att behöva revideras beroende på epidemins förlopp och tillgång på vaccin. Det vaccin som kommer att utvecklas för en pandemisk virusstam kommer att skilja sig från säsongsinfluensavaccin. Åtminstone för vissa grupper kommer det sannolikt att behövas två vaccindoser för att uppnå en skyddande effekt. Intervallet mellan dessa vaccinationer kommer då att vara åtminstone några veckor. Det kommer att krävas en logistik för administration och system för rapportering av vaccinationstäckning samt biverkningar. Se SOSFS 1997:21, Socialstyrelsens allmänna råd Vaccination mot influensa. Användning av antivirala läkemedel vid influensapandemi Samtliga tillgängliga antivirala läkemedel har en dokumenterad effekt mot influensa, såväl vid behandling av redan sjuk som vid bruk i förebyggande syfte.

9 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 9 av 11 Smittskyddsläkaren i samverkan med RSSL kommer att prioritera, utifrån nationella riktlinjer, användningen av vaccin och antivirala läkemedel till anställda inom sjukvården samt som riktad postexpositionsprofylax eller behandling i tidigt skede, speciellt till grupper med hög risk för komplikation eller allvarligt förlopp. Ett nationellt lager, framför allt av Tamiflu, har byggts upp av Socialstyrelsen. Vid behov kan enskilda landsting, genom smittskyddsläkaren, rekvirera från detta lager. Se Socialstyrelsen Beredskapsläkemedel- tillgång och tillgänglighet Information Allmän information och kommunikation av specifika budskap till allmänheten kommer att vara viktiga under en pandemi. Informationen till allmänheten skall förmedlas genom det nätverk som finns uppbyggt mellan kommuner, landsting och länsstyrelsen i s län. I RSSL skall representant från nätverket finnas med. Länsstyrelsen har ett samordningsansvar i länet. Smittskyddsläkaren förmedlar nationell och internationell information till representant för nätverket. Se separat plan, Landstingets kansli, Kommunikation. Övervakning av influensasjukligheten För att kunna styra och bedöma olika motåtgärder krävs kontinuerlig information om influensasjukdomens spridning i samhället. Inom fungerar ett sentinelsystem som under influensasäsongen rapporterar influensaförekomst i primärvården till smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten. Rapporteringen inom systemet utökas under hotande pandemi för att möjliggöra en skärpt övervakning av sjukligheten. Information inhämtas vidare från 1177 sjukvårdsrådgivningen samt rapporteringssystemet Influensakoll. Rapportsystem från sjukhusen över nyinsjuknade, beläggning och IVA -vårdade för influensa får upprättas, som rapporteras till smittskyddsläkaren som i sin tur informerar RSSL vid behov.

10 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 10 av 11 Rapportering av vaccinationstäckning och -biverkningar Vaccinerande enheter måste rapportera uppgifter om antalet utförda vaccinationer till smittskyddsläkaren. Eventuella vaccinationsbiverkningar rapporteras enligt sedvanliga rutiner. Smittvägar, inkubationstid och symtom Smittämnet, influensaviruset, finns hos den sjuke i svalget och sprids till andra främst som fin, luftburen droppsmitta men även genom kontakt. Vid hostning och nysning vid normala rumsoch ventilationsförhållanden har dessa luftburna droppar dock begränsad spridning i rummet och når 1-2 meter från personen. Smittsamheten är mycket stor. Inkubationstiden är kort, 1 3 dygn. Influensa börjar ofta akut med frossa, snabbt stigande feber (ofta upp över 40 C), allmän muskelvärk, huvudvärk och därefter tilltagande symtom från luftvägarna, främst hosta. Ibland, och mest hos barn, förekommer symtom från mag- och tarmkanalen som kräkningar och diarré. Efter några dagar brukar tillståndet ge med sig och de flesta har tillfrisknat efter c:a 1 vecka. Sjukdomsbilden är ofta lindrigare än så och kan mer likna en vanlig förkylning. Hos vuxna och äldre är det ganska vanligt med en komplicerande lunginflammation, orsakad av bakterier som finns inom luftvägarna normalt, t.ex. pneumokocker. Det är dessa sekundära lunginflammationer som är den främsta orsaken till överdödligheten hos äldre personer i anslutning till influensa. En annan, sällsynt men allvarlig komplikation, som drabbar alla åldrar, är den specifika lunginflammation som orsakas av virus i sig. Tillståndet kan kräva respiratorvård. Små barn kan ibland drabbas av pseudokrupp som komplikation. En framtida pandemisk influensa kan tänkas ha en symtombild som avviker från den ovan beskrivna i större eller mindre utsträckning. Behandlingen vid influensa är främst "symtomatisk", d.v.s. riktas mot patientens symtom. Antivirala medel finns som kan ges i vissa situationer (bör ges tidigt i sjukdomsförloppet) och även användas som profylax. En bakteriell komplikation behandlas med antibiotika. Diagnosen ställs vanligen utifrån klinisk bild och epidemiologi. Influensavirus kan laboratoriemässigt lätt påvisas från svalget (nasofarynx).

11 Riktlinje Hans Boman (hbn007) 11 av 11 Hygienrutiner inom sjukvården God vårdhygienisk arbetsmiljöpraxis (se AFS 2005:1) skall tillämpas vid vård- och omsorgsarbete. Basala hygienrutiner ska tillämpas för att förhindra direkt och indirekt smittspridning. SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso-och sjukvården Som skydd mot droppsmitta kan vårdpersonalen i vissa fall använda munskydd av klass I R eller II R (enl. SS-EN 14683) vid patientnära arbete. Skyddet fungerar då som dropp- och stänkskydd, men skyddar inte mot luftburen smitta. I situationer där risk för luftburen smitta är förhöjd kan andningsskydd komma i fråga. Andningsskydd av typ FFP3 eller FFP2 skyddar personalen mot att andas in små droppar eller droppkärnor. Vårdlokaler ska hålla en god hygienisk standard och lokalens användning avgör städfrekvensen. Vid utbrott av pandemisk influensa måste ställning tas till om städfrekvensen ska utökas. Se Städning av vårdlokaler (SIV) Vårdform: Patienten bör vårdas på enkelrum med stängd dörr, flera patienter med influensa kan vårdas i samma vårdrum. Väntrum på akutmottagning, primärvårdsmottagning eller annan öppen mottagning medför en ökad risk för spridning av smitta mellan patienter. Tillgång till handdesinfektion minskar risken för smittspridning. Se Socialstyrelsen Vårdrelaterad smittspridning vid pandemisk influensa. Hygienråd att tillämpa i samhället Influensa är höggradigt smittsamt. För att minska risken för smitta bör man undvika handslag, vistelse på platser där mycket folk samlas. Både direkt och indirekt smittöverföring minskar med en god handhygien. En god hosthygien minskar risken för smittspridning. Hostande och nysande personer bör uppmanas att hosta i en pappersnäsduk för att hindra spridning av smitta via droppar. Ickemedicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi Beträffande informationsinsatser, som är en viktig del i att förhindra smittspridning, se separat informationsplan. Stängning av skolor diskuteras i: Socialstyrelsens dokument Icke-medicinska åtgärder för att begränsa smittspridning vid en pandemi- stängning av skolor och förskolor.