Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland.

Transkript

1 Oktober 2009 Nr 2. Årgång 3. Sid 1 (6) Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland. Mitt i kampanjen... 1 Vaccinationsinformation Waranpatienter... 5 Beredning av vaccindos... 5 Rapportering av antal vaccinationer... 6 Mitt i kampanjen Nu har vaccinationen mot nya influensan kommit igång även om det känns trögt i början med minskad tilldelning och försenade leveranser. Första veckan har vi på Gotland börjat med personal med direkt patientkontakt, gravida, barn/ungdom och en del andra riskgrupper. De närmaste veckorna kommer vi att koncentrera oss på riskgrupperna som kallas till vårdcentraler eller sjukhusmottagningar. Det har varit litet mer biverkningar än de flesta väntat sig, i form av ömhet och svullnad på injektionsstället och feber dagen efter. Däremot inga allvarliga eller oväntade reaktioner och det är också intrycket på nationell nivå. Hur blir det med influensan i hösten/vintern? Hur årets influensasäsong kommer att utveckla sig är mycket osäkert. Det blev bara en knappt märkbar först våg i september då skolorna startat, trots att enstaka fall uppträtt under hela sommaren. Man har haft olika förklaringar till att den stora smittspridningen uteblev. En förklaring är att det var ovanligt varmt och fuktigt väder för årstiden. Influensavirus sprids främst via droppsmitta vid hosta eller nysning. Om luftfuktigheten är låg torkar vätskan i dropparna snabbt. En liten kärna med virus blir kvar som kan hålla sig svävande med dammpartiklar betydligt lägre än stora blöta droppar som snabbt faller till marken. Små droppkärnor kan också inhaleras betydligt längre ned i luftvägarna medan stora droppar fastnar i näsan eller munnen. Man tror att inhalationsmitta är effektivare än både dropp- och kontaktsmitta. En annan teori som framförts är att det under september spreds ovanligt mycket rhinovirus som ju är den vanligaste orsaken till förkylning. Den som är nyinfekterad med ett virus är sannolikt mindre mottaglig för andra virusinfektioner. Interferonpåslaget är då stor och immunförsvaret är aktiverat särskilt i de övre luftvägarna. Rhinovirus anses vara mindre beroende av torr och kall väderlek och spridas lättare med droppar och kontakt. Smittskyddsenheten för Gotland VISBY Tfn Fax Gotlands Kommun på Internet; Org nr Gotlands Kommun SE

2 Smittskyddsenheten Gotland Oktober Nr 2. Årgång 3 Sid 2 (6) Hur blir det då framöver? Man kan bara spekulera. Influensasäsongen har ju bara börjat, den nya influensan finns kvar i landet och ännu är bara få människor immuna. Senaste veckorna har den poppat upp främst som skolutbrott både i Norrland och i Stockholmstrakten. Hur vintervädret blir har troligen betydelse men allra viktigast blir hurdan anslutning till vaccinationskampanjen blir och hur snabbt den hinner genomföras. Om mer än 70 % väljer att skydda sig genom vaccination, vilket vi hoppas, kommer vi aldrig att få veta hur pandemin skulle ha utvecklat sig. Om, däremot, 50 % eller fler väljer att lita på sin motståndskraft och goda tur skulle det förvåna mycket om vi inte får en rejäl pandemivåg under vårvintern. Den som lever får se! En ytterligare osäkerhetsfaktor är hur det blir den vanliga säsongsinfluensan. Hittills har den hållit sig mycket lugn på södra halvklotet, där man haft sin ordinarie influensasäsong under sommaren. Enstaka fall har dock påvisats både där och i vår del av världen. Sannolikt har den influensatypen svårt att göra sig gällande om utbredd smittspridning av ett nytt virus, som A (H1N1)v pågår. Om, emellertid, pandemin kommer av sig, p gr a vaccination eller andra orsaker, kanske säsongsinfluensan ser sin chans framåt våren. Angående vaccination mot den sistnämnda, se nedan. När kommer vaccinet? Vaccinet mot nya influensan har redan börjat levereras från tillverkaren, GlaxoSmithKline (GSK), men det har varit trögt i portgången. Vaccinet, som heter Pandemrix, produceras på en fabrik i Belgien, varefter det transporteras med långtradare till en depå i Malmö. Av någon svårbegriplig anledning måste varje leverans godkännas av det tyska läkemedelsverket, en procedur som ibland hakar upp sig. Från depån i Malmö distribueras vaccinet omedelbart vidare ut till landstingen av Posten. Till övre Norrland och Gotland sker transporten med flyg, till övriga landsting med lastbil. Socialstyrelsen har gjort en fördelningsnyckel som grundar sig på antalet innevånare i varje landsting. Vaccinet som måste hålla kyskåpstemperatur under hela transporten, kommer i flaskor med 10 doser i varje och måste dras upp och blandas med adjuvans, ett ämne som stimulerar immunsvaret. Den första leveransen kom vecka 42 trots att den var utlovad en vecka tidigare, leveransen de första 4-5 veckorna blir bara hälften av vad vi räknat med och leveransen denna vecka är försenad 3 dagar. Allt detta har gjort att de omfattande förberedelserna och planeringen med bl a kallelse av riskgrupper har måst revideras flera gånger. Den närmaste framtiden känns också osäker. Problemen har lett till animerade diskussioner mellan Socialstyrelsen, smittskyddsläkarna och tillverkaren. GSK bedyrar dock att Sverige hela tiden får 6 % av deras produktion vilket är enligt avtalet. Man lovar också att vi efter vecka 48 skall få mer än planerad veckodos. Fan trot, sa Rellingen

3 Smittskyddsenheten Gotland Oktober Nr 2. Årgång 3 Sid 3 (6) Vilka egenskaper har vaccinet? Det nya pandemivirus A (H1N1)v isolerades i april, beslut om vaccinproduktion togs i juni, vaccinet var färdigt i september och godkändes i oktober. Att processen kunnat gå så fort beror på att ett nästan identiskt vaccin togs fram mot fågelinfluensan A (H5N1) Detta testades noggrant på vuxna och barn ned till 3 års ålder, bl a på infektionsmottagningen i Eskilstuna. Pandemrix skiljer sig på flera punkter från vanligt influensavaccin. Bägge är dock splitvacciner vilket innebär att de endast innehåller delar av influensavirus ytstruktur, till skillnad från äldre vaccin som innehöll hela avdödade viruspartiklar. Pandemivaccinet innehåller adjuvans som gör att immunsvaret blir starkare och mängden virusdelar per dos kan minskas. Vaccinet räcker då till flera men lokalreaktionerna på sprutan blir kraftigare. Adjuvans består av två ämnen, Squalen och E-vitamin. Bägge finns i kroppen, squlaen är ett ämne som bildas vid syntes av kolesterol och E-vitamin är som namnet anger ett ämne som behövs i kroppen. Squlalen i vaccinet är dock hämtat från hajfenor där det finns i hög koncentration. Eftersom vaccinet levereras i flaskor med 10 doser och inte blandas med adjuvans förrän det skall ges måste konserveringsmedel tillsättas. Man har då valt Tiomersal. Detta är en kvicksilverförening och mängden i 1 vaccindos motsvarar 0,005 mg etylkvicksilver. Det är betydligt mindre än vi får i oss genom födan under en vecka och mindre än i en portion Mälargös. I den nya lag som förbjuder användning av kvicksilver i sjukvård och tandvård har undantag gjorts för de minimala mängder som kan användas som konserveringsmedel i vacciner och andra läkemedel. Pandemrix ger alltså, p gr a sitt innehåll av adjuvans, mera lokalreaktioner i form av ömhet och svullnad samt feber och muskelvärk. Dessa biverkningar drabbar dock inte alla och försvinner på 1-2 dagar. Några allvarliga biverkningar har man dock inte sett. Vissa studier tyder på att all influensavaccination innebär en mycket liten risk att utveckla en form av muskelförlamning (Guillain-Barres syndrom). Risken är dock mindre än 1 per miljon vaccinerade och inte ökad med Pandemrix. En influensainfektion innebär dock en betydligt större risk för att utveckla denna sjukdom. För 30 år sedan vaccinerade man i USA mot en annan typ av svininfluensa och man såg då ett ökat antal fall av denna muskelsjukdom. Det berodde dock på att vaccinet sannolikt var förorenat med bakterier. Vaccinet mot fågelinfluensan, som var uppbyggt på samma sätt som Pandemrix, krävde 2 doser med minst 3 veckors mellanrum för att ge ett bra och långvarigt skydd. Man räknade med att detsamma skulle gälla vaccinet mot nya influensan. Vissa studier tyder dock på att 1 dos nu skulle ge både ett starkt och varaktigt skydd. Mer uppgifter om detta väntas i slutet av november. Det skulle onekligen underlätta planeringen och överblivna doser kunde överföras till behövande i andra länder.

4 Smittskyddsenheten Gotland Oktober Nr 2. Årgång 3 Sid 4 (6) När kommer sjukvårdspersonalen att vaccineras? Om planeringen håller och vaccinet kommer som det ska kommer resten av personalen att vaccineras vecka Det gäller personal som i både öppen, sluten och kommunal vård. Vaccinationen kommer att ske i anslutning till arbetsplatsen. Det är mycket viktigt att den som jobbar nära sjuka individer med ofta nedsatt immunförsvar vaccineras så att de senare inte smittas. Hur blir det med säsongsinfluensan? Ännu har vi inte sett några tecken på spridning av vanlig influensa men skulle det bli aktuellt finns vaccin färdigt och det kan ges på vårdcentralerna i december. Som bekant är då delvis andra riskgrupper aktuella, nämligen alla över 64 år förutom de medicinska riskgrupperna. Varför bör alla vaccinera sig mot nya influensan? I somras blev 6 unga människor så sjuka i influensan att de måste vårdas i konstgjord lunga (ECMO). Av dessa var 4 tidigare helt friska, 2 var gravida. Även om de flesta som sjuknar i nya influensan blir lindrigt sjuka blir det en hel del svåra sjukdomsfall om många insjuknar. Gravida har 4 gånger högre risk än andra att utveckla svår sjukdom. Barn under 3 år som inte tillhör en medicinsk riskgrupp kan inte vaccineras och de som av någon anledning har dåligt immunförsvar svarar dåligt på vaccinet. Det är alltså viktigt att dessa grupper inte utsätts för smitta. Om % av alla insjuknar under en begränsad period, vilket varit regel vid tidigare pandemier, blir det en svår påfrestning på hela samhället och speciellt sjukvården. Vi bör alltså vaccinera oss dels för att skydda oss själva, dels för att skydda utsatta grupper och slutligen för att hindra en svår samhällspåfrestning. För första gången i världshistorien har vi möjligheten att bryta en pandemis utveckling genom vaccination. Sven Blomqvist, smittskyddsläkare

5 Smittskyddsenheten Gotland Oktober Nr 2. Årgång 3 Sid 5 (6) Vaccinationsinformation Waranpatienter När vaccinationskampanjen planerades diskuterades Waranbehandlade patienter vid de telefonmöten som hölls mellan smittskyddsläkarna och Socialstyrelsen. Man kom fram till att Waran inte utgjort något problem vid andra intramuskulära vaccinationer. Emellertid ansåg många det värdefullt att vaccinatören har vetskap om behandlingen så att man kan trycka en stund extra på vaccinationsstället. I Socialstyrelsens rekommendationer om vaccination mot nya influensan står ingenting om Waranbehandling. Efter detta har olika koagulationsexperter framfört synpunkter, vilket föranlett flera landsting att i sina vaccinationsanvisningar rekommendera att Waranpatienter skall vara välinställda och att detta bör dokumenteras med ett prov inom en vecka före vaccinationsstället. PKmottagningen vid Visby lasarett har skickat ut ett brev med denna lydelse till alla patienter som kontrolleras hos dem. Emellertid har planen för vaccinationen på Gotland måste revideras upprepade gånger på grund av leveransproblem vad gäller vaccinet. Utifrån ovanstående anser vi att provsvar äldre än 7 dagar bör kunna accepteras. Vi beklagar att olika budskap kan ha kommit att tolkas som motstridiga. Vi vädjar till alla vårdgivares goda vilja och ber er göra en egen värdering i det individuella fallet. Vid tveksamhet bör närmast tillgängliga medicinskt ansvarig läkare rådfrågas. Gunnar Ramstedt Chefläkare Sven Blomqvist Smittskyddsläkare Beredning av vaccindos Flaskorna kommer med överfyllnad för att kompensera för bortfall i sprutorna vid blandandet och injiceringen. Efter blandadet blir den totala volymen 6,2 ml. Detta för att garantera att man får ut 10 doser à 0,5 ml eftersom man tappar alltid lite volym i sprutan och nålen när man injicerar. Anita Lundin Socialstyrelsen

6 Smittskyddsenheten Gotland Oktober Nr 2. Årgång 3 Sid 6 (6) Rapportering av antal vaccinationer Smittskyddet MÅSTE få in rapporter veckovis angående hur många som vaccinerats mot den nya influensan per vecka för vidare rapportering till SMI. Rapportera till annette.jakobsson@gotland.se varje vecka. Smittskyddsenheten/Vårdhygien Gotland Sven Blomqvist, smittskyddsläkare, sven.blomqvist@gotland.se Tel Solgerd Gotvik, hygien och smittskyddssjuksköterska, solgerd.gotvik@gotland.se Tel /8286 Gunilla Björklund, smittskyddskurator gunilla.björklund@gotland.se Tel Annette Jakobsson, smittskyddsassistent annette.jakobsson@gotland.se Tel Strama-gruppen Gotland Sven Blomqvist, smittskyddsläkare Smittskyddsenheten sven.blomqvist@gotland.se Solgerd Gotvik, hygien och smittskyddssjuksköterska, solgerd.gotvik@gotland.se Eva Ekelöf-Andström, överläkare Infektionskliniken eva.andström@gotland.se Lena Idman, apotekschef Apoteket Visby lasarett lena.idman@apoteket.se Bo Klintberg, överläkare Barn- och ungdomskliniken bo.klintberg@gotland.se Stina Eliasson, ST-läkare Barn- och ungdomskliniken stina.eliasson@gotland.se