Länk till rapporten: skyddseffekt-och-biverkningar/

Transkript

1 Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, Länk till rapporten: skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala barnvaccinationsprogrammen är enligt WHO mycket framgångsrika för att kontrollera och dessutom utrota vissa sjukdomar. WHO bedömer tillsammans med Världsbanken att barnvaccinationer är en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna inom hälso- och sjukvården. Ett allmänt vaccinationsprogram för barn infördes i Sverige på 1940-talet. Idag erbjuder barn- och skolhälsovården vaccinationer till alla barn i Sverige mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b-infektion (fem komponenter i kombinationsvaccin) och mässling, påssjuka och röda hund (tre komponenter kombinationsvaccin). Från och med 2009 införs även allmän barnvaccination mot pneumokocksjukdom. Vissa högriskbarn vaccineras också mot tuberkulos respektive hepatit B. Fördelarna med allmän vaccination måste vägas mot nackdelarna liksom för andra förebyggande åtgärder. Huvudsakligen ställs vaccinets förmåga att skydda mot sjukdom mot risken för biverkningar. Ytterligare en effekt av allmän vaccination är den skyddseffekt som kan uppstå på befolkningsnivå. När tillräckligt många vaccinerats och blivit immuna innebär det att även ovaccinerade kan få ett indirekt skydd när smittan inte längre cirkulerar i samhället. Många av barnvaccinerna har inte funnits tillräckligt länge för att bedöma skyddseffektens längd. Vaccinationsskyddet kan förstärkas när massvaccin införs men det kan också minska p.g.a. att cirkulationen av smittämnet upphör när tillräckligt många vaccineras. Smittämnets egenskaper kan till följd av vaccinationen också förändras över tid varvid effekten av vaccinet minskar. Det finns ett mycket gott förtroende i Sverige för barn- och skolhälsovården då anslutningen till barnvaccinationsprogrammet är mycket hög. Det är dock viktigt att barnfamiljer har tillgång till bra information och känner trygghet inför vaccinationen. Behovet finns av ett gediget kunskapsunderlag om de vacciner som ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet.

2 SBU:s huvuduppgift i denna rapport var att granska det vetenskapliga bevisvärdet för skydd respektive risker för ett flertal vacciner som ingår i vaccinationsprogrammet. Fokus har varit på de vaccin där det bedömdes finnas någon aktuell frågeställning kring effekter eller biverkningar. För några vacciner har granskningen även omfattat hälsoekonomiska studier. Sammanfattande slutsatser -Nyttan med vaccination överstiger vida riskerna för biverkningar -Vaccinerna har i det närmaste eliminerat sjuklighet och dödlighet av många tidigare vanliga sjukdomar hos både barn och vuxna. Vaccination mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) -Hib-vaccin skyddar effektivt mot Hib-infektioner och skyddseffekten kvarstår i minst 3-5 år. -Hib-vaccin minskar bärarskap av Hib i svalget hos barn. -Hib-vaccination av spädbarn minskar antalet allvarliga Hib-infektioner även hos ovaccinerade individer. -Det finns inget som tyder på ett orsakssamband mellan Hib-vaccin och allvarliga biverkningar som dödsfall, plötslig spädbarnsdöd, kramper, diabetes typ 1 och Guillain-Barrés syndrom. Vaccination mot kikhosta -Kikhostevacciner skyddar barn mot kikhosta. Skyddseffekten kvarstår i minst fem år med tre eller fyra doser med acellulärt vaccin. -Vaccinet minskar behovet av sjukhusvård p g a kikhosta hos barn under två år. Det finns inget stöd för någon ökning av insjuknande och dödlighet i allvarliga bakteriella infektioner efter kikhostevaccination. -Det finns inga säkra hållpunkter för något orsakssamband mellan vaccinet och de fåtal övriga biverkningar som beskrivits i fallrapporter eller i nationella biverkningsrapporter. -Vaccination mot kikhosta är samhällsekonomiskt motiverad. Beroende på antaganden om hur vanligt kikhosta är, hur bra vaccinet skyddar och hur stor andel barn som vaccineras så varierar förhållandet mellan kostnader och nytta kraftigt.

3 Vaccination mot mässling-påssjuka-röda hund (MPR-vaccin) -Det MPR-vaccin som används idag skyddar mot sjukdomarna och deras komplikationer. -Under de första två veckorna efter MPR-vaccin ökar risken för feberkramper då feber är vanligt men ökar inte risken för senare epilepsi. -MPR-vaccin orsakar inte diabetes typ 1 eller förekomst av allvarliga infektioner som kräver inläggning på sjukhus. MPR-vaccin orsakar ej autism eller autismspektrumstörning. Vaccination mot hepatit B -Hepatit B-vaccin ger skydd mot hepatit B-infektion. Mer än 90 procent av vaccinerade barn får skyddande antikroppsnivåer efter första vaccinationstillfället. -Allvarlig överkänslighetsreaktion har beskrivits men är mycket sällsynt. -Det vetenskapliga underlaget är för litet för att utesluta eller bekräfta ett samband mellan multipel skleros (MS) och hepatit B-vaccination. Det vetenskapliga underlag som finns talar emot ett orsakssamband. För övriga allvarliga biverkningar som beskrivits i fallrapporter; dödsfall, annan neurologisk sjukdom utom MS, ledinflammation och kroniskt trötthetssyndrom ger den sammanlagda litteraturen inga säkra hållpunkter för ett orsakssamband. -Hälsoekonomiska modellstudier talar för att hepatit B-vaccin är kostnadseffektivt i ett sjukvårdsperspektiv. Vaccination mot tuberkulos (BCG) -BCG-vaccination under nyföddhetsperioden eller kort därefter skyddar barn mot tuberkulos under de första 5 åren. Skyddet är ca 75% mot alla former av tuberkulos. Skyddet mot spridd tuberkulos och tuberkulös hjärnhinneinflammation är högre, ca 75%-85%. -Allvarliga biverkningar med dödlig utgång (spridd BCG-infektion) förekommer men är mycket sällsynt, ca 1 fall per vaccinerade. Det drabbar främst barn med en sällsynt genetisk immunbristsjukdom. Därför rekommenderas numera i Sverige att BCG-vaccination ges först efter 6 månaders ålder istället för under nyföddhetsperioden. Detta för att den ovanliga immunbristsjukdomen ska hinna upptäckas och BCG-vaccination undvikas.

4 Biverkningar av kombinationsvacciner -Det finns inga kliniskt betydelsefulla skillnader i förekomst av rodnad, svullnad eller feber efter vaccination med kombinationsvacciner som innehåller olika kombinationer av följande vaccin; difteri (D), tetanus (T, stelkramp), kikhosta (Pa), polio (IPV), hepatit B (HBV) och Haemophilus influenzae typ b (Hib) (sexvalent vaccin; DTPa-IPV-HBV/Hib, femvalent vaccin; DTPa-IPV/Hib, fyrvalent vaccin; DTPa-IPV eller trevalent vaccin; DTPa). -Det finns ingen ökad förekomst av långvarig otröstlig gråt eller s k hyporesponsiv period (övergående blekhet, slapphet och nedsatt kontaktbarhet) efter vaccination med kombinationsvaccin med sex, fem respektive fyra vaccin i kombination jämfört med tre vaccin (DTPa). -Den sammanlagda litteraturen ger inga säkra hållpunkter för ett orsakssamband mellan kombinationsvacciner och enstaka allvarliga biverkningar inklusive dödsfall som beskrivits i fallserier eller nationella biverkningsrapporter. Genomförda, pågående eller planerade aktiviteter i ÖLL utifrån denna rapport: I Öppna Jämförelser finns vaccinations frekvens av barn med MPR- (mässling, påssjuka och röda hund) vaccin som en indikator. I ÖLL var barnvaccinationsfrekvensen för ,9% och för %, för riket 96.2% Det finns små skillnader i Sverige mellan de olika landstingen. Indikatorn är en bra markör för anslutning till barnvaccinationsprogrammet. Fortsatt uppföljning av resultat för ÖLL i Öppna Jämförelser för indikatorn vaccinationsfrekvens med MPR-vaccin planeras. ÖLL har även som exempel på hög aktivitet haft en aktiv catch-up av kikhostevaccinering samt en enkel och förhållandevis billig möjlighet för de föräldrar som vill komplettera med hepatit B vaccination på BVC samt pneumokock vaccination innan den blev allmän vaccination. Detta ledde till de högsta täckningsgraderna i Sverige (tillsammans med Jönköping län). ÖLL:s aktiviteter har också lett till att Örebro län började vaccinera alla spädbarn mot pneumokocker ett år tidigare än vad som var skrivet i SoS föreskrift. När det gäller det allmänna vaccinationsprogrammet som Socialstyrelsen tog fram var ÖLL representerad genom dr Leif Ekholm som i sin tur tog initiativ till att barnen numer även erbjuds vaccination mot kikhosta i årskurs 4 (barn födda före 2002). För övrigt har ÖLL ett mycket bra och väl fungerande samarbete med skolhälsovården angående det allmänna vaccinationsprogrammet, bl.a. bidrar ÖLL till att skapa system och logistik för catch-up vaccinering med HPV.

5 Praxisstudier Praxis följs genom epidemiologisk övervakning av vaccinationsfrekvens genom on-line fungerande och sedan 1977 mot folkbokföringen uppkopplade, individ baserade statistik och avisering - ett system som annars bara finns i Uppsala län. Implementering Ann-Britt Zakrisson, distriktssköterska inom CAMTÖ, har skickat ut SBU rapporten till alla distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvården för kännedom. I Barnhälsovården ges årliga utbildningsdagar för BVC och skola i vaccinologi. Jämfört med de flesta andra län har ÖLL en aktiv attityd och verksamhet i ämnet, se bl.a. handboken ( aspx) - som i flera avseenden fungerar som en nationell handbok för BVC. Detta bidrog sannolikt till att ÖLL t.ex. inte hade samma nedgång i MPR-täckning som noterades i andra län i samband med Lancet-artiklarna för cirka 10 år sedan - och ÖLL kunde också som enda län visa att de flesta föräldrar som tvekade då ändå valde att vaccinera sina barn senare. Forskning Forskning pågår på mikrobiologiska kliniken USÖ tillsammans med en internationell vaccinproducent för att utveckla ett nytt meningokockvaccin. Senast utgick en avhandling från denna grupp genom Susanne Jacobsson. Ställningstagande för ÖLL Inom ÖLL erbjuds alla barn vaccination enligt det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Aktuell SBU rapport ger stöd åt att nyttan med barnvaccination vida överstiger risker för biverkningar, viktig föräldrainformation. Kontaktpersoner Ann-Britt Zakrisson, distriktssköterska, Laxå vc/camtö ann-britt.zakrisson@orebroll.se Stefan Jansson, distriktsläkare, Brickebackens vc/camtö stefan.jansson@orebroll.se

6 Ann Charlotte Dreifaldt, överläkare, Onkologkliniken/CAMTÖ Ämnesansvarig Leif Ekholm, BHV-överläkare, Barnhälsovården, PPH, ÖLL