Belastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) Preliminära resultat
|
|
- Emma Andreasson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Belastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) 29 Preliminära resultat
2 Artikelnr Publicerad Hwww.socialstyrelsen.se, september 29, reviderad sid 11 2
3 Förord Den svenska pandemiberedskapen har utvecklats snabbt under senare år inom en rad olika områden. I samband med detta har det blivit tydligt att det finns ett behov av att se vilka konsekvenser ett större utbrott av pandemisk influensa i Sverige skulle få för samhället i stort. Den här rapporten är ett samarbete mellan Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsens smittskyddsenhet och dess syfte är att få ökad kunskap om morbiditet och samhällsbelastning under olika pandemiscenarier med utgångspunkt från den nya A(H1N1). I dessa scenarier har olika samhällskostnader som exempelvis kostnaden för sjukskrivning, vård av barn (vab) samt vaccination använts som beräkningsgrund. Rapporten innehåller även en analys kring effekterna på kostnaderna av en massvaccinering där olika täckningsgrader jämförs. Anders Tegnell Tf Avdelningschef Tillsynsavdelningen 3
4 4
5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Bakgrund 8 Simuleringarna är gjorda med följande antaganden som grund 8 Scenarier som jämförs 9 Vaccination 9 Kostnader 11 Resultat 12 5
6 6
7 Sammanfattning Bakgrunden till rapporten är ett samarbete mellan Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsens smittskyddsenhet där forskare vid avdelningen för Epidemiologi modellerat effekten av ett större utbrott av pandemisk influensa i Sverige under hösten 29. Syftet har varit att få kunskap om morbiditet och samhällsbelastning under ett antal scenarier, med och utan motåtgärder. För att jämföra samhällets belastning för de olika scenarierna inkluderades olika samhällsekonomiska kostnader: sjukfrånvaro, arbetsfrånvaro på grund av vård av barn (vab), läkarbesök inom primärvården, sjukhusvistelse samt kostnad för vaccination. För att analysera effekterna av massvaccinering jämfördes olika täckningsgrad, det vill säga hur stor andel av befolkningen som vaccinerar sig. Följande täckningsgrader antogs och undersöktes i modellen: 9 %, 7 %, 6%, 5 % och 3 %. Resultaten av experimenten visar att vaccination är kostnadseffektivt, även om inte kostnader för influensarelaterad dödlighet tas med, ungefär 2.5 miljarder kronor sparas in om 6 % eller fler vaccinerar sig. Den minskade kostnaden härrör framförallt från minskad sjukfrånvaro och minskade slutenvårdskostnader. Om även kostnader för dödsfall räknas med blir det tydligt att vaccination är lönsamt. Vi har jämfört tre olika dödsrisker i analysen:.5%,.1% och.5%. I dessa kalkyler används SIKAs värdering för dödsfall, 22 miljoner kronor. 7
8 Bakgrund I samarbete med Socialstyrelsens smittskyddsenhet har forskare vid Smittskyddsinstitutet modellerat effekten av ett utbrott av pandemisk influensa i Sverige under hösten 29. Projektet finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, tidigare Krisberedskapsmyndigheten. Syftet med dessa experiment är att få kunskap om morbiditet, mortalitet och samhällsbelastning under ett antal scenarier. Simuleringsmodellen, MikroSim, använder autentisk registerdata från Statistiska Centralbyrån för att koppla samman hela Sveriges befolkning i ett stort socialt nätverk. Syftet är att simulera smittspridning i befolkningen på ett realistiskt sätt och undersöka effekterna av att tillämpa olika kontrollstrategier. 1 I nätverket har varje person kopplingar till övriga familjemedlemmar, till sin arbetsplats, till sitt hem och till närmaste vårdinrättning. Personerna i modellen beger sig till jobbet på morgonen och åker hem på kvällen, vissa beger sig på resa och andra uppsöker sjukhus. På de olika platserna kan personerna föra smittan vidare när de träffar andra. Eftersom alla platser är försedda med koordinater kan den geografiska spridningen över riket studeras. Alla antaganden som är gjorda i modellen är baserade på aktuella internationella rapporter kring A(H1N1), forskningsartiklar samt information från såväl Socialstyrelsen (SoS) som den expertpanel vi samarbetar med. 2 Information rörande leveranser och effektivitet av vaccin är baserade på information från GlaxoSmithKline AB. 3 Simuleringsmodellen har utvecklats vid Smittskyddsinstitutet av Lisa Brouwers, Martin Camitz, Baki Cakici och Kalle Mäkilä Interventionerna har huvudsakligen programmerats av Baki Cakici. Analys och rapport ansvarar Lisa Brouwers för. Simuleringarna är gjorda med följande antaganden som grund Utbrottet av pandemisk influensa i Sverige startar i början av september 29 och är milt (med ett R-värde som ungefär motsvarar 1.4). Barn och ungdomar är mer mottagliga och även mer smittsamma än vuxna. För alla åldrar gäller följande fördelning av sjukdomstyp: 16 % blir asymptomatiskt sjuka (får inga symptom), 34 % blir milt sjuka, 4 % får en typisk sjukdomsperiod och 1 % får en allvarlig form. En vuxen i hushållet stannar hemma från arbetet om ett barn yngre än 12 år är sjukt, detsamma gäller vid skolstängning. 1 Se: 2 Annika Linde, Åke Örtqvist, Anders Tegnell och Fredrik Elgh 3 Hillar Kangro 8
9 Scenarier som jämförs Följande scenarier har jämförts: ingen motåtgärd, vaccination med täckningsgrad 3 %, 5 %, 6 %, 7 % alternativt 9 %. Varje simulering pågår under 18 dagar och startar med 5 slumpmässigt utvalda infekterade personer simuleringsdag. Simuleringsdag i modellen motsvarar den första september 29. Vissa scenarier undersöktes under 3 dagar, detta skedde i fall då det var intressant att se om utbrottet var på väg att öka eller minska efter 18 dagar. Varje scenario simulerades minst fem gånger med olika slumptalsfrön för att få en uppfattning om variabiliteten i utfallen. Här sammanfattas de olika scenarierna: Ingen motåtgård o 5 * 18 dagar Vaccination 3 % täckningsgrad o 2 * 18 dagar o 3 * 3 dagar Vaccination 5 % täckningsgrad o 7 * 18 dagar o 3 * 3 dagar Vaccination 6 % täckningsgrad o 1 * 18 dagar Vaccination 7 % täckningsgrad o 1 * 18 dagar Vaccination 9 % täckningsgrad o 5 * 18 dagar För scenarierna 5 %, 6 % och 7 % bedömdes det vara relevant att genomföra 1 experiment medan 5 experiment bedömdes tillräckligt för de övriga. När ingen motåtgärd sätts in blir resultatet robust redan vid ett litet antal simuleringar. Extremscenarierna med 9 % täckningsgrad och 3 % täckningsgrad anses inte lika troliga som de övriga mitt-scenarierna (5 %, 6 % och 7 %) varför endast 5 simuleringar genomfördes av dessa. Totalt har 45 simuleringar genomförts. Vaccination Det som skiljde vaccinationsscenarierna åt var antaganden kring hur stor andel av befolkningen som vaccineras; i rapporten kallat för täckningsgrad. Den högsta täckningsgraden som undersöktes var 9 %, därefter undersöktes effekten av minskad andel vaccinerade: 7 %, 6 %, 5 % samt 3 %. Vaccination påbörjades efter 3 simuleringsdagar (den första oktober 29). Doserna levereras veckovis i en takt som innebär att hela befolkningen hinner vaccineras med två doser under 14 veckor. När doserna anländer till Sverige fördelas de mellan landstingen utifrån landstingens befolkningsan- 9
10 del, ju fler invånare desto fler doser. För vaccination har följande antaganden gjorts kring immunitet: Dos 1 ger partiell immunitet enligt tabell 1. Immunitetsnivå Uppnås av andel vaccinerade 1 % 15 % 8 % 2 % 6 % 25 % 4 % 2 % 3 % 15 % 1 % 5 % Tabell 1. Immunitetsnivå efter dos 1. Dos 2 ger också partiell immunitet, men högre än efter dos 1. Se tabell 2. Immunitetsnivå Ny (högre) nivå efter dos 2 Från dos 1 4 % 6 % 8 % 1 % % 1 % 8 % 4 % 6 % 6 % 4 % 4 % 2 % 4 % 1 % 4 % 35 % 15 % 3 % 4 % 35 % 25 % % 1 % 4 % 35 % 25 % % Tabell 2. Immunitetsnivå efter dos 2. Tabellerna 1 och 2 skall förstås på följande sätt: en person som efter dos 1 fått 4 % immunitet har efter den andra dosen 1 % chans att stanna på den nivån, 4 % chans att få 6 % immunitet, 35 % chans att skyddet stiger till 8 % och 15 % chans att erhålla full immunitet. Om en vaccinerad person ändå smittas blir sjukdomen lindrigare och smittsamheten lägre. 1
11 Kostnader För att jämföra samhällets kostnader för de olika scenarierna har följande enkla samhällsekonomiska kostnader tagits med beräkningarna: sjukfrånvaro, arbetande som stannar hemma för vård av barn (vab), läkarbesök inom primärvården, sjukhusvistelse och kostnad för vaccination. Kostnad för dödsfall ingår i en variant av analysen. Kostnad för en dags frånvaro för arbetet för en arbetande person (produktionsbortfall vid sjukfrånvaro eller vab): 15 kr (genomsnittlig dagslön) + lönebikostnader (c:a 32 %): 2 kr Kostnad för ett läkarbesök inom primärvården: 2 kr Kostnad för ett dygn inom slutenvården: 8 kr Kostnad för vaccin och administration av vaccination: 3 kr/person. Observera att för samtliga scenarier skattas kostnaden för vaccinationsinköp och administrering av vaccin utifrån antagandet att doser köps in till hela befolkningen, två doser per person (18 miljoner doser). Av denna kostnad antas hälften (15 kr) utgöra direkta kostnader för vaccindoserna och hälften för administration. Notera att ingen kostnadsnedsättning görs när en mindre andel av befolkningen vaccinerar sig. Motiveringen till detta är att kostnaderna för doserna kvarstår (doser till hela befolkningen är beställda), vidare är det osäkert om, och i så fall hur mycket, de administrativa kostnaderna sjunker om färre personer väljer att vaccinera sig. I modellen förutsätts sjukfrånvarande föräldrar kunna ta hand om sjuka barn. Vab-dagar noteras alltså inte om en förälder ändå skulle vara hemma från arbetet. I rapporten görs två analyser, med och utan dödskostnader. En kvantifiering av den samhällsekonomiska bördan för dödsolyckor i trafiken uppger Statens institut för kommunikationsanalys, SIKA, i sin rapport från Där anges 22 miljoner kronor som rekommenderad värdering vid dödsolycka 5. Vi använder denna summa i de analyser där kostnader för dödsfall tas med. De dödsrisker i A(H1N1) som nämns just nu är i storleksordningen %, dvs 4 till 7 dödsfall per 1 sjukdomsfall. Notera dock att dessa skattningar som sagt är mycket osäkra, om antalet verkliga sjukdomsfall underskattats på grund av milda symptom t ex ger detta en alltför hög dödsrisk. I dessa analyser använder vi mycket lägre dödsrisker:.5 % (fem dödsfall per 1 sjuka),.1 % ( tio dödsfall per 1 sjuka) samt.5 % (5 dödsfall per 1 fall) Rekommendationen görs av Arbetsgruppen för Samhällsekonomiska Kalkylvärden, ASEK 4 11
12 Resultat I detta stycke redogörs för resultaten när en mild influensa simulerats, med ett R-värde på ungefär 1.4. Först presenteras utbrottens förlopp och omfattning, därefter de samhällsekonomiska konskevenserna. Åldersfördelningen bland de smittade personerna återspeglar modellens antagande om att barn är mer mottagliga än vuxna, se bild 1. Barn och ungdomar är överrepresenterade bland de som smittas, medan äldre personer är underreprestenterade. Åldersfördelning - ingen motåtgärd Andel av alla all smitta Smittad population Hela populationen till 4 5 till till till plus Åldersgrupper Bild 1. Åldersfördelningen bland de som smittats skiljer sig från ålderfördelningen i hela populationen. I bild 2 visas antal smittade personer per vecka vid fem simuleringar utan motåtgärder. Simuleringarna pågick 18 dagar. Ingen motåtgärd, 18 dagar 12 Antal nya smittade run 1 run 2 run 3 run 4 run Tid (vecka) 12
13 Bild 2 Fem simuleringar av ett milt utbrott. Simuleringarna startar vecka, den första september. Spridningen i antal smittade personer mellan de olika simuleringarna redovisas i särskilda grafer. För varje simuleringsvecka har det genomsnittliga antalet smittade från de olika simuleringarna beräknats, samt standardavvikelsen för just den veckan. I graferna visas det genomsnittliga antalet smittade av den fyllda linjen i mitten och ovanför och nedanför visas det genomsnittliga antalet smittade plus, respektive minus, standardavvikelsen uttryckt i antal smittade personer i punktade linjer. För att lättare jämföra scenarierna presenteras samtliga sammanfattande grafer i samma skala i slutet av stycket. De enskilda simuleringarna är lättare att se när olika skalor används men är därför inte direkt jämförbara. Bild 3 och 4 visar resulaten för vaccination med 3 % täckningsgrad. Vaccination påbörjades den första oktober, 3 dagar efter simuleringens start. Trettio procent av befolkningen valde att vaccinera sig i detta scenario. 6 Vaccination 3 % täckningsgrad, 18 dagar Antal nya smittade per vecka run 1 run 2 run 3 run 4 run Tid (vecka) Bild 3 Enskilda simuleringar av vaccination med 3 % täckningsgrad. Det är svårt att avgöra om utbrottet är avtagande eller tilltagande efter 18 dagar, se bild 3. Vi valde därför att låta tre simuleringar fortsätta i 3 dagar, se bild 4. 13
14 Vaccination 3 % täckningsgrad, 18 och 3 dagar antal nya smittade run 1 (18) run 2 (18) run 3 (3) run 4 (3) run 5 (3) Tid (vecka) Bild 4 Grafen visar två simuleringar över 18 dagar samt tre simuleringar över 3 dagar, vaccination med 3 % täckningsgrad. Notera att tidsskalan skiljer sig från föregående graf. I bild 5 visas resultaten när en 5 %-ig täckningsgrad simuleras. Även här var vi intresserade av att se utbrottens utveckling efter 18 dagar, varför tre av tio simuleringar fick fortsätta i 3 dagar. Antal nya smittade per vecka Vaccination 5 % täckningsgrad, 18 och 3 dagar Tid (vecka) run 1 (18) run 2 (18) run 3 (3) run 4 (3) run 5 (3) run 6 (18) run 7 (18) run 8 (18) run 9 (18) run 1 (18) Bild 5. Tio simuleringar med 5 % täckningsgrad, sju körningar pågick 18 dagar och tre pågick 3 dagar. Nästa nivå på täckningsgrad var 6 %, vi valde att inkludera denna nivå eftersom tidigare simuleringar indikerat en väsentlig skillnad mellan 5 % och 7 % täckningsgrad. Bild 6 visar resultaten. 14
15 Antal nya smittade per vecka Vaccination 6 % täckningsgrad, 18 dagar run 1 run 2 run 3 run 4 run 5 run 6 run 7 run 8 run Tid (veckor) run 1 Bild 6. Tio simuleringar med 6 % tädkningsgrad av vaccination. Den till synes stora spridningen skall tolkas med försiktighet eftersom skalan på y-axeln är 12 ; att jämföras med scenariot utan vaccination då skalans maxvärde var tio gånger större, 12. Följande täckningsgrad, på bild 7, är 7 %. Detta är en intressant nivå eftersom den SIFO-undersökning som presenterats i veckan perkar på att ungefär 7 % av Sveriges befolkning är villiga att vaccinera sig om vaccinet är gratis och godkänt. Vacccination 7 % täckningsgrad, 18 dagar Antal nya smittade per vecka Tid (vecka) run 1 run 2 run 3 run 4 run 5 run 6 run 7 run 8 run 9 run 1 Bild 7. Tio simuleringar med 7 % täckningsgrad, 18 dagar. Ur smittskyddsynpunkt är det önskvärt att så många människor som möjligt vaccinerar sig. Eftersom vissa grupper av medicinska skäl inte kan vaccinera sig är en realistisk högsta täckningsgrad ungefär 9 %. I bild 8 visas de fem simuleringarna som gjordes över 18 dagar. 15
16 38 Vaccination 9 % täckningsgrad, 18 dagar 16 Antal nya smittade per vecka run 1 run 2 run 3 run 4 run Tid (vecka) Bild 8. Fem realiseringar av simuleringar med 9 % täckningsgrad. För att enkelt jämföra hur effektiva olika scenarier är presenteras här resultaten (bild 9 14) vid mild influensa samlade med samma skala på bägge axlarna, (x: 18 dagar, y: 12 fall). Ingen motåtgärd, 18 dagar Antal nya smittade per vecka limit 1 medelvärde limit Tid (vecka) Vaccination 3 % täckningsgrad, 18 dagar Antal nya smittade per vecka limit 1 medelvärde limit Tid (vecka) Bild 9. Simulering utan motåtgärder Bild 1. 3 %-ig vaccinationstäckning Antal nya smittade per vecka vaccination 5 % täckningsgrad, 18 dagar limit 1 medelvärde limit 2 Antal nya fall per vecka Vaccination 6 % täckningsgrad, 18 dagar limit 1 medelvärde limit Tid (veckor) Tid (veckor) Bild % täckningsgrad Bild % täckningsgrad 16
17 vaccination 7 % täckningsgrad, 18 dagar vaccination 9 % täckningsgrad, 18 dagar Antal nya smittade per vecka limit 1 medelvärde limit 2 Antal nya smittade per vecka Tid (vecka) limit 1 medelvärde limit Tid (vecka) Bild % täckningsgrad. Bild % täckningsgrad. När totalt antal smittade jämförs över de olika scenarierna, står det klart att en högre täckningsgrad ger färre smittade, se bild 15. Det framgår också att de två scenarierna 5 % och 6 % kan generera en långsam ökning av fall, i inget av detta fall har epidemin nått sin höjdpunkt (den första vågen) inom 18 dagar. Totalt antal smittade, 18 dagar ANtal smittade personer Ingen motåtgärd Vacc 3 Vacc 5 Vacc 6 Vacc 7 Vacc 9 Scenarier Bild 15. Totalt antal smittade i genomsnitt vid de olika scenarierna. Vi redovisar också resultaten i tabellform, där variationen mellan de olika simuleringarna anges som standardavvikelse och variationskoefficient. Peakvecka betyder den simuleringsvecka då flest nya infektioner sker i genomsnitt. 17
18 Utbrott med R 1.4 Ingen motåtgärd Vacc 3 Vacc 5 Vacc 6 Vacc 7 Vacc 9 Antal smittade 18 dagar %-minskning av fall % 56% 83% 9% 93% 93% standardavvikelse variationskoefficient 4 % 12 % 41% 47 % 58 % 49 % Peakvecka Antal körningar 5 5* 1* Antal smittade 3 dagar standardavvikelse variationskoefficient 3% 9% Peakvecka Körningar 3 3 Körningar totalt Tabell 3. Antal smittade personer vid de olika scenarierna. *Vid vaccinationsscenarierna 3 % och 5 % ingår 3-dagars simuleringarna i 18-dagars analysen. De olika scenariernas kostnader presenteras i tabellerna 4 och 5. I tabell 4 räknas inte kostnader för dödsfall med, men i tabell 5, 6 och 7 räknas de med. Vi har använt tre olika dödsrisker:.5 % (tabell 5),.1 % (tabell 6) och.5% (tabell 7). ej dödskostnader Ingen motåtgärd Vacc 3 Vacc 5 Vacc 6 Vacc 7 Vacc 9 Primärvårdsbesök Slutenvård Sjukfrånvaro Vab Vaccin Summa Kostnad jämfört med "ingen motåtgärd" Tabell 4. Kostnader för vaccination, sjukfrånvaro, vab och sjukvård. Dödskostnader räknas inte med. med dödskostnader RISK.5% Ingen motåtgärd Vacc 3 Vacc 5 Vacc 6 Vacc 7 Vacc 9 Primärvårdsbesök Slutenvård Sjukfrånvaro Vab Vaccin Dödsfall (.5 % dödsrisk) Samhällskostnad dödsfall Summa Kostnad jämfört med "ingen motåtgärd" Tabell 5. Kostnader för vaccination, sjukfrånvaro, vab, sjukvård och dödsfall, dödsrisk.5 % 18
19 med dödskostnader RISK.1% Ingen motåtgärd Vacc 3 Vacc 5 Vacc 6 Vacc 7 Vacc 9 Primärvårdsbesök Slutenvård Sjukfrånvaro Vab Vaccin Dödsfall (.1 % dödsrisk) Samhällskostnad dödsfall Summa Kostnad jämfört med "ingen motåtgärd" Tabell 6. Kostnader för vaccination, sjukfrånvaro, vab, sjukvård och dödsfall., dödsrisk.1 %. med dödskostnader RISK.5% Ingen motåtgärd Vacc 3 Vacc 5 Vacc 6 Vacc 7 Vacc 9 Primärvårdsbesök Slutenvård Sjukfrånvaro Vab Vaccin Dödsfall (.5 % dödsrisk) Samhällskostnad dödsfall Summa Kostnad jämfört med "ingen motåtgärd" Tabell 7. Kostnader för vaccination, sjukfrånvaro, vab, sjukvård och dödsfall., dödsrisk.5 % I bild 16 visas totalkostnaderna uppdelat på de olika scenarierna, exklusive dödskostnader. För beräkning av felstolpar (error bars) i diagram 16, 18, 19 och 2 multiplicerades kostnaderna, exklusive vaccination som är en fast kostnad, med variationskoefficienten för respektive scenario beräknat på antal smittade. Totalkostnad, exkl. dödskostnad Kostnad (SEK) Ingen motåtgärd Vacc 3 Vacc 5 Vacc 6 Vacc 7 Vacc 9 Bild 16. Totalkostnader per scenario, exklusive dödskostnader. 19
20 En uppdelning av kostnaderna i olika de olika posterna primärvård, slutenvård, sjukfrånvaro, vab och vaccin, presenteras i bild 17. Kostnader uppdelade, exkl. dödskostnader Miljontal Vaccin Vab Sjukfrånvaro Slutenvård Primärvårdsbesök Ingen motåtgärd Vacc 3 Vacc 5 Vacc 6 Vacc 7 Vacc 9 Bild 17. Totalkostnad för de olika scenarierna, uppdelat på kostnadsslag.dödskostnader ingår ej. I bild 18, 19 och 2 visas totalkostnaden när dödsfall räknas med. Totalkostnad, inkl. dödskostnad Dödsrisk.5% Kostnad (SEK) Bild 18. Totalkostnad när dödskostnader inkluderas, dödsrisk.5 % 2
21 Totalkostnad, inkl. dödskostnad Dödsrisk:.1 % Kostnad (SEK) Bild 19. Totalkostnad när dödskostnader inkluderas, dödsrisk.1 % Kostnad (SEK) Ingen motåtgärd Totalkostnad, inkl. dödskostnad Dödsrisk:.5 % Vacc 3 Vacc 5 Vacc 6 Vacc 7 Vacc 9 Bild 2. Totalkostnad när dödskostnader inkluderas, dödsrisk.5 % Det framgår att vaccination är kostnadseffektivt oavsett dödsrisk, ju högre dödsrisk desto större nytta. Notera att inga kostnader alls för vaccin ingår i scenariot ingen motåtgärd, vilket är orealistiskt då vi har förbundit oss att köpa in doser till hela befolkningen. 21
Datoriserad simulering som stöd för planering av vård och åtgärder vid den nya influensan A(H1N1)
Datoriserad simulering som stöd för planering av vård och åtgärder vid den nya influensan A(H1N1) Lisa Brouwers Smittskyddsinstitutet (SMI) Upplägg Data Modell Två experiment med vaccination Frågor Bakgrund
Att möta en pandemi. Mikrosim: en individbaserad simulering av smittspridning i Sverige. Lisa Brouwers ICT-skolan, KTH Smittskyddsinstitutet
Att möta en pandemi Mikrosim: en individbaserad simulering av smittspridning i Sverige Lisa Brouwers ICT-skolan, KTH Smittskyddsinstitutet Körschema Modell Traditionella modeller inom epidemiologi Individbaserade
Fördelning av pandemivaccin mellan Sveriges landsting simuleringsresultat
Fördelning av pandemivaccin mellan Sveriges landsting simuleringsresultat Artikelnr 2009-126-175 Publicerad 0Hwww.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord Pandemiberedskapen i Sverige har utvecklats snabbt
Belastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) 2009
September 29 SMITTSKYDDSINSTITUTETS RAPPORTSERIE NR 4:29 Belastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) 29 Preliminära resultat AV LISA BROUWERS AVDELNINGEN FÖR EPIDEMIOLOGI
Simulera mera! Presentation om dynamisk simulering och koppling till hälsoekonomi. Lisa Brouwers, Folkhälsomyndigheten 14-11-26
Simulera mera! Presentation om dynamisk simulering och koppling till hälsoekonomi Lisa Brouwers, Folkhälsomyndigheten 14-11-26 2 Min bakgrund Disputerat i data- och systemvetenskap vid SU (1999 2005) Fokus
Pandemi vad innebär r det?
Pandemi vad innebär r det? Begreppsförvirring? rvirring? Influensa i olika former Årlig influensa - vanlig influensa, vinterinfluensa, säsongsinfluensa Pandemisk influensa - global spridning av helt nytt
Behandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi
1 (6) Bitr landstingsdirektör Göran Stiernstedt Hantverkargatan 45 Landstingshuset Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi Bakgrund Influensa A-sjukdomens utbredning
Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland
1 (15) Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland 2 (15) Innehåll 1 Inledning och planeringsförutsättningar...3 2 Ansvarsfördelning mellan olika aktörer i landstinget...4 2.1 Regional
Instrument för prognosering av influensaspridning.
Instrument för prognosering av influensaspridning. Kaj Lindhé Gimdal Frågeställning: Hur bör en influensa spridas inom en population? Svar: Mitt instrument använder olika faktorer för att kalibrera totalt
Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION
REKOMMENDATION Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2011 2012 PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 60 00 www.thl.fi 5 2011 Rekommendation
FÖRBUNDSINFO. Nya influensan förebyggande arbete och arbetsgivarens ansvar
Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 24 September 2009 Nya influensan förebyggande arbete och arbetsgivarens ansvar Spridningen av influensan A (H1N1) väntas ta fart under hösten och fler än vid
Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC
Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program
Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer
Hepatit B 2015. Statistik
Hepatit B 2015 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-02-19, Eva Lundmark Trend och analys Under de senaste fem åren ses en ökning av antal fall i Sverige. I Östergötland minskade antalet hepatit B-anmälningar
Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar
Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar 1 Kapitlets innehåll Detta kapitel beskriver dels bakgrunden till varför en pandemiplanering
TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012
Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas
Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010
Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 6000 www.thl.fi
Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet
Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet H, N Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter Influensavirus Förekommer i 3 typer A,
Vaccination mot influensa
Vaccination mot influensa 2014-2015 Information till sjukvårdspersonal från Smittskydd Västra Götaland Din nyckelroll som sköterska eller läkare Ditt råd är viktigast när din patient ska fatta beslut om
Datum 2008-03-25. Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cervarix Injektionsvätska, suspension, förfylld spruta
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-03-25 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär
2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har
TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011
2011-03-30 DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i
Vi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor.
Hej och tack för ett trevligt föräldramöte! Jätteroligt att det var så många som kunde närvara vid detta möte. För er som hade förhinder tänkte jag sammanfatta lite vad vi gick igenom och vad vi kom fram
Mässling, kikhosta, parotit och röda hund
Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,
Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet
Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet Anders Tegnell 1 Innehåll Hotet Mediastrategi Legemidler og medisinsk
SOSFS 2005:23 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Smittspårning. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:23 (M) och allmänna råd Smittspårning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. är bindande regler.
Medelpensioneringsålder
Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se
Vetenskaplig rapport
Vetenskaplig rapport Frågeställning: Behövs handsprit för att man ska hålla en god handhygien? Emma Berndtsson Gunnesboskolan 9B Skapad vecka 20 17/521/5 Handledare: Annika Berndtsson Huvudlärare: Pernilla
Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL
Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Version: 1 Ansvarig: Micael Widerström, smittskyddsläkare Maria Omberg VC Smittskydd och Vårdhygien Mona Landhal, handläggare primärvården 1 ÄNDRINGSFÖRTECKNING
Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien
Särskild vaccinationsinsats mot polio Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Övergripande beredskapsplan för pandemisk influensa, Landstinget Västernorrland
Riktlinje 2014-07-07 Hans Boman (hbn007) 1 av 11 Gäller fr.o.m. Gäller t.o.m. Granskat av Processägare 2014-07-07 2016-07-07 Hans Boman (hbn007) Hans Boman (hbn007) Gäller för Landstingsgemensamt Sammanfattning/Beskrivning
S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.
S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...
Vilka riskerar att bli allvarligt sjuka av den nya influensan?
Den nya influensan - frågor och svar Vilka symtom får man av den nya influensan? De symtom man får av den nya influensan, som också kallas svininfluensa och har fått beteckningen A(H Hur vet man att man
Motion: Subventionera TBE vaccin till barn
YTTRANDE 1(3) 2013-12-05 LJ 2013/432 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Subventionera TBE vaccin till barn I en motion till Landstingsfullmäktige föreslår Marcus Eskdahl och Bo Kärreskog,
Medelpensioneringsålder och utträdesålder
1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.
ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden
ZA5222 Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden FLASH 287 INFLUENZA Q1. Avser du att vaccinera dig mot vanlig influensa i år? Ja, jag är redan vaccinerad... 1 Ja,
Motion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet:
Motion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet 2013-12-05 Protokollsutdrag från Hälso-
Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa
Beredskapsplan vid pandemisk influensa 1/11 Bo Jensen Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Antagen av kommunstyrelsen 2009-11-02 Beredskapsplan vid pandemisk influensa 2/11 1. Inledning
Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.
Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och
Brukarundersökning 2013 Socialförvaltningen
2013-12-10 Brukarundersökning 2013 Socialförvaltningen Vetlanda här växer människor och företag Innehåll Bakgrund... 3 Metod och mätperiod... 3 Antal svar och bortfall... 3 Ålder... 4 Fördelning av svar
Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Influensa. Fredrik Idving
Influensa Fredrik Idving I diagrammet visas det uppskattade antalet personer med influensaliknande sjukdom som sökt vård per 100.000 listade patienter. Nuvarande säsong visas med röd linje. Två tidigare
INFLUENSAPANDEMI. Anders Österlund
INFLUENSAPANDEMI Anders Österlund Vilda fåglar f är r naturlig reservoir för r influensavirus Fågelinfluensa H5N1 hos fåglarf Fågelinfluensa H5N1 hos människorm 387 sjuka (2008-09-10) Influensa Smittämne:
Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15. Per Hagstam Smittskydd Skåne
Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15 Per Hagstam Smittskydd Skåne 1 Varför influensavaccinera? För de flesta är influensa en ofarlig sjukdom Riskgruppsbaserad strategi Vaccination avser att förebygga
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-09. Närvarande: F.d. justitieråden Inger Nyström och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-09 Närvarande: F.d. justitieråden Inger Nyström och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Ny ordning för nationella vaccinationsprogram Enligt
Riktlinjer vid exposition av mässling
1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in
Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix
LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 6 Fredag 24 februari 2012 NORRBOTTEN Operationer flyttas från Kalix Snart är det stopp för alla planerade operationer vid sjukhuset i Kalix. Operationerna kommer att flyttas till sjukhusen
Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10
Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för
Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland
1 (9) Datum 2009-08-17 Dnr AA-201-9797/09 Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland 1 Inledning Socialstyrelsen har i samråd med smittskyddsläkarna och Smittskyddsinstitutet beslutat att ändra den
Smittskyddsarbete - smittskyddsläkarens roll - varför smittspåra?
Smittskyddsarbete - smittskyddsläkarens roll - varför smittspåra? Åke Örtqvist Smittskyddsläkare 150210 sidan 1 Organisation av smittskydd Socialstyrelsen Tillsynsmyndighet Folkhälsomyndigheten Smittskyddsläkare
2005-12-09. Dagordningspunkt Punkt 6
Bilaga 1. Slutlig Rådspromemoria 2005-12-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte (jordbruks- och fiskerådet) den 20 22 december 2005 Dagordningspunkt Punkt 6 Rubrik: Aviär influensa
Bakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt
Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Avdelningen för regler och behörighet Gastón Fernández Palma gaston.fernandez-palma@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till ändring
Planering för beredskap mot pandemisk influensa
Planering för beredskap mot pandemisk influensa Planering för beredskap mot pandemisk influensa Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20
Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om
överlämna förvaltningens yttrande över remissen till Landstingsstyrelsen
HSN 2009-01-27 p 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Medicinska Ledningsstaben 2008-12-03 HSN 0801-0055 LS 0809-1095 Handläggare: Ann Fjellner Yttrande över Remiss, Uppdrag i budget 2008
Remiss svar BLF - FoHM 00076-2016-113 1
Barnläkarföreningens arbetsgrupp för vaccinationer tackar för möjligheten att yttra sig angående de vaccin som är aktuella i det nationella särskilda vaccinationsprogrammet. Att man omvandlar tidigare
Riksdagen har den 27 april 2011 gett till känna att regeringen bör förbjuda kastrering av smågrisar utan bedövning så snart det finns
Konsekvensutredning 2012-06-04 Landsbygdsdepartementet Konsekvensutredning till förslaget om ändring av 25 djurskyddsförordningen (1988:539) Sammanfattning I denna konsekvensutredning analyseras ett förslag
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning
Social- och välfärdspolitik Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Inkomsttrappan 27 Bland arbetarhushåll år 27 är disponibelinkomsten
Ebola. Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING
Ebola Uppföljning av hemvändande hjälparbetare EN VÄGLEDNING Förord Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Smittskyddsläkarföreningen har gemensamt tagit fram denna vägledning för hur hemvändande hjälparbetare
Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013
REKOMMENDATION Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 029 524 6000 www.thl.fi
Väljarnas syn på ökande klyftor
SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...
Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad
Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Arne Tärnvik Professor i infektionssjukdomar När Västerbottensnytt ringde till mig igår och frågade lite inför den här dagen sade journalisten att tuberkulos
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Tjänsteskrivelse Datum 2007-01-18. Rekommendation angående central upphandling av influensapandemigaranti
Landstinget Halland Tjänsteskrivelse Datum 2007-01-18 -T f 0703/2 Diarienummer Ls060271 Landstingskontoret Kristian Samuelsson, utvecklare Planerings- och utvecklingsavdelningen Tfn 035-13 48 90 kristian.sam
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Fyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016
INSTRUKTION 1 (15) INFLUENSAVACCINATION ORDINATION RISKGRUPPER Inför säsongen 2015/2016 har sammansättningen av säsongsvaccinet ändrats jämfört med föregående år så att en influensa A-stam och influensa
Utanförskap eller prevention?
Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne
Regeringens proposition 2005/06:199
Regeringens proposition 2005/06:199 Fågelinfluensa (H5N1) Prop. 2005/06:199 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 april 2006 Mona Sahlin Ylva Johansson (Socialdepartementet)
Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka
UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit
S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner
S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts
Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval förlossning
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Marie Hellström TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-10-08, p 6 1 (5) HSN 1111-1442 Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval
Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/
Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala
Nationella vaccinationsprogram -att bedöma vilka sjukdomar som ska omfattas
Nationella vaccinationsprogram -att bedöma vilka sjukdomar som ska omfattas Nationella vaccinationsprogram Tina Chavoshi 2014-11-18 Regeringen beslutar Regeringen beslutar vilka sjukdomar som ska omfattas
SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR
SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet
Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013.
Vad tycker medborgarna om nedskräpningen i sin kommun? - En analys av tilläggsfrågor från medborgarundersökningen 2011 2013. Resultat Resultat Varje vår och höst sedan 2005 erbjuder Statistiska centralbyrån
Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting
Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för
RiR 2008:1. Pandemier hantering av hot mot människors hälsa
RiR 2008:1 Pandemier hantering av hot mot människors hälsa ISBN 978 91 7086 137 6 RiR 2008:1 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2007 Till regeringen Socialdepartementet Datum: 2008-02-22 Dnr: 31-2006-1417
Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet
Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta,
Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året
Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)
Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet
Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012
Landstingets Kansli Ansvarig Peter Iveroth Titel Smittskyddsläkare Fastställt 2013-03-22 Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Huvudrubriker under året. Vi har fått en ny vaccinationslag
Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder
Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder Vårdcentral Vid behov smittspårning och informera om provsvar. BCG-vaccination vid behov Information om provsvar till Remiss till Folktandvård
Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05
Kommentar efter remiss Stockholm 200 100 0 350 200 geriatriker 0 geriatriker**
Patientavgifter i öppen hälso- och sjukvård år 2012 En patient betalar under en tolvmånadersperiod högst 1 100 kr för öppen hälso- och sjukvård. Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under
Semestervanor år 2010
FAKTAMATERIAL/STATISTIK Semestervanor år 1 Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år 1984 1 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning... 2 = Semestervanor år 1...
Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 2 Tidsredovisning... 20 3 Sjukfrånvaro... 27 4 Personalrörlighet...
Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 1 Bemanningsstruktur... 4 1.1 Tillsvidareanställda antal personer och årsarbetare... 4 1.2 Tillsvidareanställda sysselsättningsgrader... 6 1.3 Tillsvidareanställda
Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete
Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Rapport Dokumenttitel: Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet rapport Utförande part: WSP Kontaktperson: Tobias Thorsson Innehåll 1 Introduktion Fel!
Innehållsförteckning:
i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika
Policy Brief Nummer 2015:5
Policy Brief Nummer 2015:5 Samhällskostnader för fem livsmedelsburna sjukdomar i Sverige I denna Policy Brief presenteras beräkningar av samhällets kostnader för fem av de vanligaste livsmedelsburna sjukdomarna
Influensarapport för vecka 9, 2015 Denna rapport publicerades den 5 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 9 (23/2-1/3).
rapport för 9, 2015 Denna rapport publicerades den 5 mars 2015 och redovisar influensaläget 9 (23/2-1/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...
TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015
Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00023-2015 2015-04-30 2015 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation
Hemvist Hallon och Lingon tel. 08-508 21 961 Hemvist Blåbär och Smultron tel. 08-508 21 962 Kök tel. 08-508 21 963
Hemvist Hallon och Lingon tel. 08-508 21 961 Hemvist Blåbär och Smultron tel. 08-508 21 962 Kök tel. 08-508 21 963 Förskolechef Kerstin Fagerström Clarin Tel. 508 21 840 kerstin.fagerstrom-clarin@stockholm.se
Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning
1 (10) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning Uppdraget Regeringen har gett i uppdrag till Försäkringskassan att utvärdera de instrument som