SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

Transkript

1 SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras eller spridas vidare utan personligt skriftligt samtycke ifrån Sirona AB.

2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR FÖR ANALYSEN Detta är en hälsoekonomisk analys och syftet med rapporten är att ge en uppskattning av implikationerna av att förändra ojämlikheter vad gäller prevalens av riskfaktorer i olika grupper av individer Analysen har genomförts genom att beräkna direkta, indirekta samt kvalitetskostnader för ojämlikhet relaterad till skillnader i utbildningsnivå och kön. Analysen är ej komplett och endast följande kostnader är beräknade* Direkta kostnader har beräknats genom att analysera kostnaden för slutenvård, specialiserad öppenvård, läkemedelskonsumtion, sjukersättning samt primärvård Indirekta kostnader har beräknats genom att analysera framtida produktionsbortfall till följd av dödsfall samt sjukfrånvaro till följd av ohälsotillstånd kopplade till riskfaktorerna rökning, fetma samt avsaknad av tillit Kvalitetskostnader har beräknats genom att analysera antalet förlorade levnadsår till följd av dödsfall samt utebliven livskvalitet till följd av sämre hälsa Dessa avgränsningar i analysen innebär att det finns anledning att tro att de verkliga kostnaderna är högre än vad som presenteras här Kostnadsöverlapp till följd av komorbiditet kan förekomma i analysen, vilket kan leda till en viss överskattning av resultaten Analysen bygger på ett antal antaganden som tydligt redovisas i metodbilagan. Om dessa analyser tas ut ur sitt sammanhang eller inte tolkas rätt kan felaktiga slutsatser dras. Alla resultat och analyser bör tolkas med viss försiktighet och med en helhetssyn på den komplexa frågeställningarna som här belyses * Flera av kostnadsposterna innehåller skattningar, varför beräkningarna bör tolkas med försiktighet Sirona analys 1

3 SLUTSATSER Då ojämlikheter mellan landsting, kön och utbildningsnivå analyserades framkom det att den största ojämlikheten i Västernorrland, räknat i kronor, är socioekonomiska skillnader i rökning, som idag uppskattas kosta ca 13 miljoner kronor årligen Räknat i förlorad livskvalitet är skillnader mellan könen i nedsatt psykiskt välbefinnande den klart största ojämlikheten med ca 1 8 QALYs, kvalitetsjusterade levnadsår Alla besparingar är fördröjda och kräver långsiktiga investeringar för att kunna realiseras i framtiden Samtliga aktörer gör besparingar då förekomsten av riskfaktorer sjunker i befolkningen. Landstinget är den aktör som potentiellt kan göra störst besparingar med 4-9% av de totala besparingarna Av de analyserade ojämlikheterna är avsaknad av tillit den som är relaterade till lägst kostnader Skillnader Utbildningsnivå Kön Mkr QALYs Mkr QALYs Rökning Fetma Tillit Nedsatt psykiskt välbefinnande * * * Väldigt små skillnader ses mellan utbildningsnivåerna på riksnivå enl. Öppna Jämförelser 214 (Socialstyrelsen), varför dessa uteslöts ur analysen. Sirona analys 2

4 FÖRSLAG TILL NÄSTA STEG Identifiera relevanta åtgärder och insatser för förbättrad folkhälsa, och utvärdera deras potentiella effekt, baserat bl.a. på denna kostnadsanalys Identifiera relevanta målgrupper för åtgärder Inventera existerande initiativ, och identifiera eventuella gap där nya åtgärder behövs Kartlägg vilken evidens som finns för olika åtgärder Uppskatta kostnader och effekter (på kort och lång sikt) av olika insatser, och beräkna effektivitet utifrån resultaten i denna analys Vidareutveckla långsiktig samverkan med andra aktörer (exv. kommuner, Försäkringskassan, företag, ideella organisationer) Kartlägg gemensamt vilka möjligheter och resurser varje aktör har att bidra till bättre folkhälsa Identifiera vilka möjliga besparingar respektive aktör kan göra om folkhälsan förbättras Utveckla hållbar finansieringsmodell för gemensamma insatser, som tar hänsyn till hur potentiella besparingar och ekonomiska risker fördelas 3

5 AGENDA Rökning Fetma Nedsatt psykiskt välbefinnande Appendix Kostnad per sjukfall 4

6 ANDELEN RÖKARE I BEFOLKNINGEN MINSKADE STADIGT MELLAN 24 OCH 213 Historisk förekomst av rökning uppdelat per utbildningsnivå, procent Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Historisk förekomst av rökning uppdelat per kön, procent 2 Kvinnor Män 5 Skillnaderna i förekomst av rökning mellan utbildningsnivåerna i riket har varit relativt konstant de senaste åren Gruppen med individer som har förgymnasial utbildning är den grupp som har högst andel rökare De stora skillnaderna som kunde ses mellan könen 24 har utjämnats till Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten 5

7 DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN LANDSTINGEN 214 Andel dagligrökare Merkostnad relaterad till ojämlikheter i rökning mellan landstingen, Mkr 1% 1% 77 5 (6%) 38 (5%) 9% 18 (24%) 16 (21%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Dalarna Halland Västernorrland Kostnaden av att Dalarna och Halland har högre förekomst av rökare uppskattas idag vara ca 8 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 5% av de totala kostnaderna Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland 6

8 STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM ANDELEN RÖKARE I DALARNA OCH HALLAND BLIR DENSAMMA SOM I VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procentenheter 1,,5 Dalarna och Halland jmf. med Västernorrland, Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i rökning, Mkr per år Livskvalitetsvinst, QALYs per år 8 Dalarna och Halland jmf. med Västernorrland Den idag ca 8 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i rökning förväntas försvinna till 234 om andelen rökare i Dalarna och Halland blir densamma som i Västernorrland de kommande 1 åren Först efter 2 år nås full effekt av att skillnaderna i andel rökare utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd I takt med att färre röker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 234 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 4 QALYs Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland 7

9 I ALLA TRE ANALYSERADE LANDSTINGEN SES SKILLNADER I RÖKNING FÖR BÅDE UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN Utbildningsnivå Kön Dalarna 14% 11% 5% 9% 12% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Västernorrland 12% 6% 3% 8% 9% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Halland 13% 8% 5% 9% 11% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Siffrorna för Dalarna, Halland och Västernorrland avser preliminära värden från HLV 214 ej för spridning. Sirona analys, Region Halland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Dalarna 8

10 DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN UTBILDNINGSNIVÅERNA I VÄSTERNORRLAND 214 VÄSTERNORRLAND Andel dagligrökare Merkostnad relaterad till ojämlikheter i rökning mellan utbildningsnivåerna, Mkr 12% (6%) 67 (5%) 32 (24%) 27 (2%) 6% 3% Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Kostnaden av att grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildning har högre förekomst av rökare uppskattas idag vara ca 13 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 5% av de totala kostnaderna Sirona analys, Landstinget Västernorrland 9

11 STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS I VÄSTERNORRLAND OM SAMTLIGA SOCIOEKONOMISKA GRUPPER RÖKER I LIKA LÅG GRAD SOM DE MED EFTERGYMNASIAL UTBILDNING VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procent Livskvalitetsvinst, QALYs Förgym. jmf. med eftergym. Gym. jmf. med eftergym. Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i rökning, Mkr Den idag ca 13 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i rökning förväntas försvinna till 234 om andelen rökare bland de med förgymnasial och gymnasial utbildning blir lika låg som bland de med eftergymnasial utbildning de kommande 1 åren Först efter 2 år nås full effekt av att skillnaderna i andel rökare utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd I takt med att färre röker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 234 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 8 QALYs Sirona analys, Landstinget Västernorrland 1

12 DET FINNS KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN I VÄSTERNORRLAND 214 VÄSTERNORRLAND Andel dagligrökare 8% 9% Merkostnad relaterad till ojämlikheter i rökning mellan könen, Mkr 17 1 (6%) 8 (49%) 4 (24%) 3 (21%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Män Kvinnor Kostnaden av att förekomsten av rökare bland kvinnor är högre än bland männen uppskattas idag vara ca 15 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 5% av de totala kostnaderna Sirona analys, Landstinget Västernorrland 11

13 BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM FÖREKOMSTEN AV RÖKARE BLAND KVINNOR BLIR LIKA LÅG SOM BLAND MÄNNEN I VÄSTERNORRLAND VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procent 1, Kvinnor jmf. med män,5, Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i rökning, Mkr Livskvalitetsvinst, QALYs Den idag ca 15 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i rökning förväntas försvinna till 234 om andelen rökare bland kvinnor blir lika låg som bland männen de kommande 1 åren Först efter 2 år nås full effekt av att skillnaderna i andel rökare utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd I takt med att färre röker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 234 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 1 QALYs Sirona analys, Landstinget Västernorrland 12

14 AGENDA Rökning Fetma Nedsatt psykiskt välbefinnande Appendix Kostnad per sjukfall 13

15 ANDELEN MED FETMA HAR ÖKAT I ALLA GRUPPER DE SENASTE TIO ÅREN Historisk förekomst av fetma uppdelat per utbildningsnivå, procent Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning 18 Eftergymnasial utbildning Historisk förekomst av fetma uppdelat per kön, procent Kvinnor Män 15 Förekomst av fetma har ökat i alla grupper de senaste 1 åren Skillnaderna i förekomst av fetma mellan utbildningsnivåerna har varit relativt konstant de senaste åren Grupperna av individer med för- eller gymnasial utbildning är de som har högst andel fetma Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten 14

16 ANALYS AV POTENTIALEN AV ATT HALVERA DE SOCIOEKONOMISKA SKILLNADERNA I FÖREKOMST AV FETMA I RIKET TILL A Fortsatt ökad fetma i befolkningen* Prevalens av fetma, procent Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 22 2 Prevalens om fetma ökar kraftigt till 224, procent 2,% 22,% 13,% B Dagens ojämlikhet i fetma halveras Prevalens av fetma, procent Förgym. Prevalens om ojämlikheten i fetma halveras till 224, procent 13,% Gym. 13,% Eftergym. 1,% Förgym. Gym. Eftergym. * Approximation baserad på linjär framskrivning av trenden mellan 24 och 214 Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten 15

17 OM SOCIOEKONOMISKA SKILLNADER I FETMA HALVERAS KAN POTENTIELLT STORA BESPARINGAR GÖRAS I RIKET Utveckling av kostnader i scenario A och B, Mkr Scenario A Utveckling av vinst i kvalitetsjusterade levnadsår i scenario A och B, QALYs Scenario B Vid ett scenario där andelen med fetma fortsätter att öka de kommande 1 åren kommer kostnader relaterade till fetma öka dramatiskt de kommande 2 åren 6,8 Mdr kr per år QALYs per år A Ett scenario med ökad fetma i befolkningen ger en ökad kostnad om ca 4 6 MKr år 234 På grund av den ökade fetman inträffar fler sjukfall, vilket leder till stora förluster i kvalitetsjusterade levnadsår Vid detta scenario förväntas ca 4 9 QALYs förloras på grund av sjukdomar orsakade av fetma år 234 B Fortsatt ökad fetma i befolkningen Ojämlikhet i fetma halveras Vid ett scenario där de socioekonomiska skillnaderna i fetma minskar de kommande 1 årensjunker kostnader relaterade till fetma År 234 förväntas besparingarna på grund av lägre andel fetma uppgå till ca 2 2 Mkr På grund av den minskade fetman inträffar färre sjukfall, vilket leder till stora vinster i kvalitetsjusterade levnadsår När de socioekonomiska skillnaderna i fetma halveras kommer QALY-vinsten 234 vara ca 2 3 QALYs Sirona analys 16

18 DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN LANDSTINGEN 214 Andel med fetma Merkostnad relaterad till ojämlikheter i fetma mellan landstingen, Mkr 17% 17% 21 4 (2%) 176 (87%) 13% 9 (4%) 13 (6%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Dalarna Västernorrland Halland Kostnaden av att Dalarna och Västernorrland har högre förekomst av fetma uppskattas idag vara ca 2 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 9% av de totala kostnaderna Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland 17

19 STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM ANDELEN MED FETMA I DALARNA OCH VÄSTERNORRLAND BLIR DENSAMMA SOM I HALLAND Skillnad i prevalens, procentenheter 4 2 Dalarna och Västernorrland jmf. med Halland Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i fetma, Mkr per år Livskvalitetsvinst, QALYs per år Den idag ca 2 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i fetma förväntas försvinna till 234 om andelen med fetma i Dalarna och Västernorrland blir lika låg som i Halland de kommande 1 åren Först efter 2 år nås full effekt av att skillnaderna i andel med fetma utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd I takt med att förekomsten av fetma sjunker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 234 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 2 QALYs Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland 18

20 I ALLA LANDSTINGEN SES SKILLNADER I FETMA FÖR BÅDE UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN Utbildningsnivå Kön Dalarna 19% 19% 12% 17% 16% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor 2% 16% 16% 18% Västernorrland 11% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Halland 17% 11% 1% 14% 12% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Siffrorna för Dalarna, Halland och Västernorrland avser preliminära värden från HLV 214 ej för spridning. Sirona analys, Region Halland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Dalarna 19

21 DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN UTBILDNINGSNIVÅERNA 214 VÄSTERNORRLAND Andel med fetma 2% Merkostnad relaterad till ojämlikheter i fetma mellan utbildningsnivåerna, Mkr (2%) 17 (88%) 16% 11% 5 (4%) 8 (6%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Kostnaden av att grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildning har högre förekomst av fetma uppskattas idag vara ca 12 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 9% av de totala kostnaderna Sirona analys, Landstinget Västernorrland 2

22 STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS I VÄSTERNORRLAND OM FÖREKOMSTEN AV FETMA I SAMTLIGA SOCIOEKONOMISKA GRUPPER ÄR LIKA LÅG SOM BLAND DE MED EFTERGYMNASIAL UTBILDNING VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procentenheter Förgym. jmf. med eftergym. Gym. jmf. med eftergym Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i fetma, Mkr per år Livskvalitetsvinst, QALYs per år Den idag ca 12 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i fetma förväntas försvinna till 234 om andelen med fetma bland de med förgymnasial och gymnasial utbildning blir lika låg som bland de med eftergymnasial utbildning de kommande 1 åren Först efter 2 år nås full effekt av att skillnaderna i andel med fetma utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd I takt med att andelen med fetma sjunker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 234 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 13 QALYs Sirona analys, Landstinget Västernorrland 21

23 DET FINNS KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN I VÄSTERNORRLAND 214 VÄSTERNORRLAND Andel med fetma 16% 18% Merkostnad relaterad till ojämlikheter i fetma mellan könen, Mkr 29 1 (2%) 25 (87%) 1 (4%) 2 (6%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Män Kvinnor Kostnaden av att förekomsten av fetma bland kvinnor är högre än bland männen uppskattas idag vara ca 3 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 9% av de totala kostnaderna Sirona analys, Landstinget Västernorrland 22

24 BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM FÖREKOMSTEN AV FETMA BLAND KVINNOR BLIR LIKA LÅG SOM BLAND MÄN I VÄSTERNORRLAND VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procentenheter 2 Kvinnor jmf. med män Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i rökning, Mkr per år Livskvalitetsvinst, QALYs per år Den idag ca 3 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i fetma förväntas försvinna till 234 om andelen med fetma bland kvinnor blir lika låg som bland män de kommande 1 åren Först efter 2 år nås full effekt av att skillnaderna i andel med fetma utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd I takt med att andelen med fetma sjunker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 234 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 3 QALYs Sirona analys, Landstinget Västernorrland 23

25 AGENDA Rökning Fetma Nedsatt psykiskt välbefinnande Appendix Kostnad per sjukfall 24

26 DET FINNS MÅNGA FAKTORER SOM KAN PÅVERKA NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE Fysisk ohälsa Ekonomisk stabilitet Trygghet Tillit Ha vänner Nedsatt psykiskt välbefinnande Det finns många faktorer som påverkar nedsatt psykiskt välbefinnande Dessa faktorer samspelar med varandra och med psykiskt välbefinnande på mycket komplexa sätt, vilket medför att det är svårt att skatta enskilda faktorers påverkan Fokus för detta arbete har varit att analysera hur avsaknad av tillit påverkar nedsatt psykiskt välbefinnande Mobbning Stress Sirona analys 25

27 STORA SKILLNADER I AVSAKNAD AV TILLIT SES MELLAN DE OLIKA UTBILDNINGSNIVÅERNA RIKET Historisk förekomst gällande avsaknad av tillit uppdelat per utbildningsnivå, procent Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Historisk förekomst gällande avsaknad av tillit uppdelat per kön, procent Kvinnor Män Skillnaderna i förekomst gällande avsaknad av tillit mellan utbildningsnivåerna har varit relativt konstant de senaste åren Gruppen med förgymnasial utbildning är den grupp med högst andel individer med avsaknad av tillit och prevalensen inom denna grupp är ungefär dubbelt så stor som inom gruppen med eftergymnasial utbildning Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten 26

28 I ALLA LANDSTINGEN SES SKILLNADER I AVSAKNAD AV TILLIT FÖR BÅDE UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN Utbildningsnivå Kön Dalarna 31% 24% 17% 26% 23% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor 26% 27% 21% 26% 25% Västernorrland Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Halland 28% 24% 14% 26% 23% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Siffrorna för Dalarna, Halland och Västernorrland avser preliminära värden från HLV 214 ej för spridning. Sirona analys, Region Halland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Dalarna 27

29 DET FINNS ENBART SMÅ KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN UTBILDNINGSNIVÅERNA 214 VÄSTERNORRLAND Andel med avsaknad av tillit 26% 27% Merkostnad relaterad till ojämlikheter i avsaknad av tillit mellan utbildningsnivåerna, Mkr 2,6,1 (6%) 1,1 (43%) 21%,9 (33%),5 (19%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Det finns inga stora kostnader relaterade till att andelen med avsaknad av tillit är högre bland de med förgymnasial och gymnasial utbildning än bland de med eftergymnasial utbildning Anledningen till att kostnaderna är små är att den relativa risken att utveckla nedsatt psykiskt välbefinnande för individer med låg tillit är relativt låg Sirona analys, Landstinget Västernorrland 28

30 DET FINNS ENBART SMÅ KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN 214 VÄSTERNORRLAND Andel med avsaknad av tillit Merkostnad relaterad till ojämlikheter i avsaknad av tillit mellan könen, Mkr 26% 25% 1,8,1 (6%),8 (43%),6 (33%),3 (19%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Män Kvinnor Det finns inga stora kostnader relaterade till att andelen med avsaknad av tillit är högre bland männen än bland kvinnorna Anledningen till att kostnaderna är små är att den relativa risken att utveckla nedsatt psykiskt välbefinnande för individer med låg tillit är relativt låg Sirona analys, Landstinget Västernorrland 29

31 NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE UPPSKATTAS KOSTA CA 25 MILJARDER KRONOR FÖR SAMHÄLLET ÅRLIGEN Kostnad per person och år (kr) Förekomst i riket Total kostnad per år Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel 7 Sjukersättning Primärvård X 1,7 miljoner individer (17%) = ca 25 miljarder Produktionsbortfall, död 3 2 Produktionsbortfall, sjuk 3 9 Totalt 15 5 Sirona analys 3

32 FÖREKOMST AV NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE* I DE ANALYSERADE LANDSTINGEN Förekomst av nedsatt psykiskt välbefinnande uppdelat per kön, procent Dalarna 19% 12% 15% Kvinnor Män Totalt Det är hög förekomst av nedsatt psykiskt välbefinnande i alla landstingen Västernorrland 18% Kvinnor 12% Män 15% Totalt Den generella trenden är att kvinnor i större utsträckning upplever nedsatt psykiskt välbefinnande än män Alla tre analyserade landstingen i denna studie har lägre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande än genomsnittet för riket Halland 16% 12% 14% Kvinnor Män Totalt * Avser 213 års nivå enl. Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsomyndigheten) Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten 31

33 DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN 213 VÄSTERNORRLAND Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande Merkostnad relaterad till ojämlikheter i nedsatt psykiskt välbefinnande mellan könen, Mkr 18% 89 6 (7%) 34 (38%) 28 (31%) 12% 21 (24%) Totalt Kommun Landsting/ Staten Övrigt Region Män Kvinnor Kostnaden av att förekomsten av nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor är högre än bland män uppskattas idag vara ca 9 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 4% av de totala kostnaderna I tillägg bidrar denna ojämlikhet till livskvalitetsförluster på ca 1 8 QALYs årligen Sirona analys, Nationella Folkhälsoenkäten 32

34 AGENDA Rökning Fetma Nedsatt psykiskt välbefinnande Appendix Kostnad per sjukfall 33

35 KOSTNAD PER FALL AV LUNGCANCER Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 34

36 KOSTNAD PER FALL AV TJOCKTARMSCANCER Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 35

37 KOSTNAD PER FALL AV PROSTATACANCER Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 36

38 KOSTNAD PER FALL AV BRÖSTCANCER Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård 46 Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 37

39 KOSTNAD PER FALL AV HJÄRTINFARKT Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel 6 75 Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 38

40 KOSTNAD PER FALL AV STROKE Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk 23 7 Totalt Sirona analys 39

41 KOSTNAD PER FALL AV KOL Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel 4 89 Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 4

42 KOSTNAD PER FALL AV HÖGT BLODTRYCK Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död 6 86 Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 41

43 KOSTNAD PER FALL AV TYP II DIABETES Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 42

44 KOSTNAD PER FALL AV NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 43

45 44