Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

Transkript

1 Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

2 Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen har släppt ÖJ sedan ÖJ har tre mål: Förbättringsmålet bättre kvalitet, bättre ledning och styrning. Öppenhetsmålet öppna upp debatten Datakvalitetsmålet bättre data är grunden till förbättring Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

3 Myndigheten för Vårdanalys utvärderade i slutet av 2012 ÖJ i rapporten Grönt ljus för öppna jämförelser? Förbättringsmålet: ÖJ har: skapat bättre förutsättningar för uppföljning och jämförelser bidragit till att utveckla landstingens strukturer för styrning underlättat för landstingsledningars dialog med professionen ökat fokus på kvalitet och patientutfall, inte bara på ekonomi och resurser det finns indikationer på att vårdens processer och resultat påverkas av offentliggörande av data Exempel på utvecklingsområden: Målvärden bör prioriteras Vad är en god nivå? Mer information om HUR de som lyckas bäst gör ger mer effekt än rankinglistor med naming and shaming -effekt Risk som inte ska ignoreras : Det som mäts blir gjort risk att resurser leds från områden där indikatorer saknas till områden där indikatorer finns

4 Myndigheten för Vårdanalys utvärderade i slutet av 2012 ÖJ i rapporten Grönt ljus för öppna jämförelser? Öppenhetsmålet: - Ännu inte uppnått trots stor skillnad mot innan ÖJ fanns - Idag: Vårdens resultat är öppna - men alltför svårtolkade - Intresset från riksmedia och fackpress har minskat över tid, medan det ökat från lokalmedia Datakvalitetsmålet: - Effekten på datakvaliteten är begränsad med ÖJ bidrar till att synliggöra brister i data - Indikatorerna omfattar en stor del av hälso- och sjukvårdens volym men, en knapp fjärdedel av de DRG med högst volym saknar helt indikatorer. - Grunddata behöver utvecklas inom vissa prioriterade områden, t ex primärvård och psykiatri. Om framtiden: - Organisationen bakom ÖJ måste utvecklas om ÖJ bättre ska kunna uppfylla sina mål.

5 Kort om ÖJ indikatorer Medicinska resultat (13 områden, 148 indikatorer) Tillgänglighet (4 indikatorer) Förtroende och patienterfarenheter (6 indikatorer) Kostnader (4 indikatorer) Ungefär 50 av indikatorerna redovisas på sjukhusnivå. Uppdelning efter kön och efter socioekonomi på vissa indikatorer (ÖJ Jämlik vård kommer 17 dec 2013) Ett 50-tal datakällor används Excelfiler för analys till landstingen: - ALLA resultat, könsuppdelning på nästan allt - FÖRÄNDRING jämfört med tidigare år - TIDSSERIER för längre tendenser

6 Hur redovisas ÖJ? Färger kan leda tanken fel! Alla indikatorers resultat jämförs i diagram. Bästa landsting överst. Rikets genomsnitt finns alltid med. Målvärden saknas oftast. Resultaten färgläggs. Snabbmatriser finns. Färger överskådligt men inte utan fallgropar Färgläggningen bygger på en relativ jämförelse. Säger ingenting om förbättring från föregående år eller om specifika mål uppnåtts. Landsting kan vara röda trots omfattande förbättringar i absoluta termer (om andra landsting också förbättrat sig). Landsting kan vara röda trots internationellt sett mycket goda resultat. Färgerna riskerar att förstärka skillnaderna. Även om skillnaderna mellan landstingen är mycket små måste någon bli röd. Färgerna visar INTE skillnader INOM det egna landstinget, vilka ibland är större än skillnaderna MELLAN landstingen. 1/3 1/3 1/3 ÖJ ger ingen heltäckande bild! Allt finns inte med i ÖJ datakvaliteten styr!

7 Hur redovisas ÖJ? Index för överblick? Indikatorer för förbättringsarbete! Index = En metod att slå samman många indikatorer till ett värde. Alla indikatorer får lika stor betydelse (vikt) Varför används index? 1) Eftersom SKL publicerar en indexrapport (Öppna jämförelser i indexform) 2) Eftersom index användas för att ge olika ledningsnivåer inom landstingen/regioner en första överblick av resultaten Vilka nackdelar finns med index? 1) Riskerar att gömma enskilda indikatorer med bra/dåliga resultat eftersom indexet är ett medelvärde. I en grön indexfärg kan flera röda indikatorer finnas! 2) Ökar ytterligare fokus på placeringen i relativa jämförelsen snarare än om det skett en långsiktig förbättring eller försämring 3) Beräkningsmetoden förstärker små skillnader och minskar stora skillnader mellan landsting 4) Visar inte hur stora skillnaderna mellan landstingen är och kan därför inte svara på om vården är jämlik eller inte 5) Måste alltid då analyseras närmare med hjälp av de enskilda indikatorerna. Index går inte att använda i riktad uppföljning eller förbättringsarbete.

8 En SKL-rapport med index publiceras för andra året i rad - Rapporten kommer att publiceras på SKL:s hemsida senast 19 dec - Rapporten innehåller en användbar metoddiskussion. I allmänhet ges indikatorerna samma vikt i indexberäkningen. - Rapporten innehåller över de 4 huvudområdena, 12 medicinska områden samt ett totalindex.) - Flera av de index som redovisas på de kommande bilderna kommer från rapporten. Diagram ur rapporten

9 Resultat i regionen index för huvudområden Alla 12 medicinska områden har givits samma vikt, oavsett antal indikatorer. Alla indikatorer har givits samma vikt Alla indikatorer har givits samma vikt Källa: Öppna jämförelser i indexform - Siffran visar placeringen 2013, och siffran inom parentes visar placeringen Vissa indikatorer har bytt ut mellan ÖJ 2013 och ÖJ 2012 och en jämförelse på indexnivå med förra årets resultat blir därför ungefärlig. - Variationen i placeringar är som störst rörande medicinsk kvalitet. - Förändringarna i placeringar sedan 2012 är inte så stora. Observera att en ändrad placering är en relativ förändring och inte innebär att de absoluta resultaten för alla indikatorer förbättrats. Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

10 Resultat index för medicinsk kvalitet De områden där regionen placerar sig bäst relativt andra landsting återfinns högst upp i tabellen SKL har gjort ett viktat totalindex:

11 Vad hittar vi bortom indexen? Fokusindikatorer? - Inom nästan samtliga områden finns enskilda indikatorer med mindre goda resultat, samt enskilda indikatorer med goda resultat. - I en snabb översyn har indikatorer med särskilt svaga resultat eller snabbt försämrade resultat eller med avvikande utveckling gentemot riket under en längre tid har valts ut som fokusindikatorer som bör undersökas närmare. Nedan ett exempel från Östergötland:

12 Några viktiga frågor när intressanta indikatorer ska analyseras närmare: 1. Hur ser spridningen i riket ut? 2. Hur har utvecklingen av det absoluta mätvärdet sett ut över tid förbättring/försämring/tydlig tendens? 3. Finns det ett relevant målvärde från Socialstyrelsen eller från ett kvalitetsregister att väga in i bedömningen? 4. Finns det skillnader mellan sjukhusen som kan förklara resultaten och som man kan lära sig av? 5. Beror förändringar i värdet från år till år på slumpen? 6. Exakt vad är det som indikatorn mäter? (är det som mäts påverkbart och så relevant att åtgärd är berättigad?) Skillnader mellan sjukhus: - Sjukhusen rangordnas inte i ÖJ 2013 och färgläggs inte heller. Det går att göra själv, men nyttan av detta är oklar. Det mest centrala borde vara den enskilda indikatorns relation till målvärden, till rikssnittet, till övriga sjukhus i regionen samt förändringen. - Spridningen mellan sjukhusen kan ibland vara stor Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Sjukhusnivån: Större variation, olikheter inom länet Större osäkerhet, antal fall kan vara få Konfidensintervall redovisas

13 Hur kan jag snabbt komma ned på indikatornivå? - Nedanstående diagram finns för samtliga 13 medicinska områden i excelfiler - Visar könsuppdelning, läge i förhållande till riket, indikatorns spridning samt föregående års resultat. Cancersjukvård Överlevnad vid tjocktarmscancer. Kvinnor Överlevnad vid tjocktarmscancer. Män Överlevnad vid tjocktarmscancer. Totalt Omoperation vid tjocktarmscancer. Kvinnor Omoperation vid tjocktarmscancer. Män Omoperation vid tjocktarmscancer. Totalt Dödlighet vid operation för tjocktarmscancer. Kvinnor Dödlighet vid operation för tjocktarmscancer. Män Dödlighet vid operation för tjocktarmscancer. Totalt Överlevnad vid ändtarmscancer. Kvinnor Överlevnad vid ändtarmscancer. Män Överlevnad vid ändtarmscancer. Totalt Omoperation vid ändtarmscancer. Kvinnor Omoperation vid ändtarmscancer. Män Omoperation vid ändtarmscancer. Totalt Dödlighet vid operation för ändtarmscancer. Kvinnor Dödlighet vid operation för ändtarmscancer. Män Dödlighet vid operation för ändtarmscancer. Totalt Överlevnad vid bröstcancer. Kvinnor Omoperation vid bröstcancer på grund av tumördata. Kvinnor Omoperation vid bröstcancer på grund av komplikation. Kvinnor Tid till operation vid bröstcancer. Kvinnor Överlevnad vid lungcancer. Kvinnor Överlevnad vid lungcancer. Män Överlevnad vid lungcancer. Totalt Multidisciplinär konferens vid lungcancer. Kvinnor Multidisciplinär konferens vid lungcancer. Män Multidisciplinär konferens vid lungcancer. Totalt Tid till behandlingsbeslut vid lungcancer. Kvinnor Tid till behandlingsbeslut vid lungcancer. Män Tid till behandlingsbeslut vid lungcancer. Totalt Tid till besök vid prostatacancer. Män Kurativ behandling vid prostatacancer. Män Tid till behandlingsbeslut vid huvud- och halscancer. Totalt

14 Vad hittar vi bortom indexen? Indikatorer där regionen placerar sig högst - Samtliga indikatorer har ordnats efter placering. - De indikatorer där regionens medelplacering är som högst har placerats överst.

15 Vad hittar vi bortom indexen? Indikatorer där regionen placerar sig lågt - De indikatorer där regionens medelplacering är som sämst har placerats längst ned.

16 Vad hittar vi bortom indexen? Cancerområdet

17 Vad hittar vi bortom indexen? Cancerområdet - Pilarna visar på förbättrat absolut värde, oavsett placeringsförändring. De flesta pilar pekar uppåt men det gör även rikets pilar. Cancersjukvården är en av regionens sämre grenar vid en jämförelse. - Var överlevnaden är bäst varierar beroende på cancerform - Väntetiderna relativt andra landsting är inte särskilt bra

18 Indikatorer områdesvis

19 Tillgänglighet, kostnader, förtroende och patienterfarenheter

20 Dödlighet, undvikbar slutenvård m.m.

21 Läkemedel, graviditet, förlossning och nyföddhetsvård

22 Kvinnosjukvård och rörelseorganens sjukdomar

23 Diabetesvård och hjärtsjukvård

24 Strokevård och MS, Intenssivvård

25 Psykiatrisk vård och ögonsjukvård

26 Kirurgisk behandling

27 Sammanfattningsvis: Regionen är, lite förenklat: - Duktiga på kostnader - Duktiga på tillgänglighet och förtroende (E-län släpar lite) - Duktiga på medicinsk kvalitet (H-län släpar lite) - Mindre duktiga än genomsnittet på cancerområdet, i synnerhet rörande väntetider. Alla skillnader är dock inte signifikanta. Två viktiga frågor: 1) Hur ska vi använda data från ÖJ på regionala nivå? 2) Vad ska regionen göra i relation till den analys av ÖJ som redan görs i respektive landsting?

28 Att tänka på vid tolkning av ÖJ: Ur Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2012, s. 29: Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

29 Beror skillnaderna på olika förutsättningar i befolkningen eller på skillnader i sjukvårdssystemen? Detta gäller ju främst vissa av resultatmåtten inte processmåtten! Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland

30 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Tack för uppmärksamheten!