INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER 6 BESKRIVNING AV DELOMRÅDEN (68 st) 9 ÖVRIGT 147 Högstadieskolornas upptagningsområden karta 148 Alkohol och tobak 149 Behörighet att läsa vidare till nationellt program i gymnasiet 151 Simkunnighet i årskurs Skollunch 154 Tandhälsa 155 Tillgång till grönområden 156 1

2 2

3 VÄLFÄRDSINDIKATORER FÖR DELOMRÅDEN I JÖNKÖPINGS KOMMUN INLEDNING Som ett led i folkhälsoarbetet i har ett antal välfärdsindikatorer tagits fram som mått på välfärden i en. De faktorer som används behandlar bebyggelse- och befolkningssammansättning, utbildningsnivå, sysselsättning och arbetslöshet, inkomster, hälsa, demokrati, socialtjänst, säkerhet och trygghet m m. Välfärdsindikatorerna redovisas för 68 olika delområden i. Områdena omfattar dels stadsområden ungefär motsvarande stadsdelar i de större tätorterna, dels mindre tätorter och landsbygdsområden. Samtliga motsvarar statistikområden på så kallad tresiffernivå. Stadsområdena har delats in i centralt belägna och perifera områden. För varje område görs samtidigt en jämförelse med ens genomsnitt. I sammanställningen redovisas diagram, text och tabeller. Texten innehåller både kommentarer till diagrammen och annan information. Några indikatorer, såsom tandhälsa och användning av alkohol och tobak bland skolelever är inte möjliga att presentera efter lika detaljerad områdesindelning, utan redovisas indelade efter tandvårdsområden och högstadieskolornas upptagningsområden. 3

4 SAMMANFATTNING Delområdena i har delats in i fyra olika typer: centrala stadsområden, perifera stadsområden, mindre tätorter och landsbygdsområden. Som utgångspunkt för indelningen har framför allt använts bebyggelsetyp och befolkningsstruktur. Centrala stadsområden Som centrala stadsområden räknas i detta sammanhang centrumområdena i Jönköping och Huskvarna samt stadsområdena i nära anslutning till Jönköpings centrum. I Jönköpings centrum består bebyggelsen till största delen av flerbostadshus med små lägenheter, där det bor många ungdomar/studenter och även en hel del pensionärer. Andelen ensamstående är mycket hög. Förvärvsfrekvens och disponibel inkomst ligger lägre än genomsnittet, medan däremot utbildningsnivån är mycket hög. Valdeltagandet är ganska lågt. Omflyttningen är hög, eftersom ungdomar tillhör en flyttningsbenägen grupp. Antalet anmälda brott, trafikolyckor och bränder är betydligt större än i övriga delar av en. sberoendet är också ganska högt. Huskvarna Centrum har en något annorlunda struktur och skiljer sig från centrum i Jönköping genom att andelen pensionärer är mycket hög, vilket delvis beror på de servicehus och äldreboende som finns där. Andelen ungdomar/studenter ligger ungefär på ens genomsnitt. Detta innebär i sin tur att utbildningsnivån är ganska låg. Förvärvsfrekvens, disponibel inkomst och valdeltagande följer samma mönster som i Jönköpings centrum, medan ohälsotal, arbetslöshet och socialbidragsberoende ligger högre. Huskvarna Centrum är det område i en som har högst andel ungdomar som har varit i kontakt med socialtjänsten. De stadsområden som ligger i nära anslutning till Jönköpings centrum uppvisar ungefär samma mönster som ovan, men har en något annorlunda befolkningsstruktur. Andelen pensionärer är här betydligt högre, samtidigt som andelen unga fortfarande är ganska hög, särskilt i närheten av högskolorna. Förvärvsfrekvens och disponibel inkomst är relativt låga, arbetslöshet och ohälsotal ligger omkring eller något över ens genomsnitt. Utbildningsnivån är lägre än i centrum. Till centrala stadsområden räknas bl a Jönköping Söder och Liljeholmen. Även Bäckalyckan räknas hit, men här är bebyggelsestrukturen annorlunda, vilket påverkar områdets sammansättning. Perifera stadsområden De perifera stadsområdena har mycket olika karaktär. Bebyggelsen är ofta blandad med både småhus och flerbostadshus, men det finns också områden med nästan enbart småhus alternativt flerbostadshus. De områden som är mest typiska består till övervägande delen av småhus med en större andel familjer än ens genomsnitt. Andelen pensionärer är relativt liten, liksom andelen yngre i åldersgruppen 2-3 år. Förvärvsfrekvensen och den disponibla inkomsten är ganska höga, samtidigt som arbetslösheten och ohälsotalen är låga. Utbildningsnivån ligger oftast under ens genomsnitt. Brott, bränder och trafikolyckor ligger på en låg nivå, 4

5 liksom kontakterna med socialtjänst och missbrukarvård. sberoendet är i allmänhet mycket lågt. Valdeltagandet ligger över genomsnittet. Barnarp-Odensjö, Ljungarums kyrkby och Tokarp är exempel på områden med många familjer. I områden med en äldre befolkning sjunker ofta den disponibla inkomsten och ohälsotalet ökar. Exempel på sådana områden är Ekhagen och Gräshagen. I de s k utsatta områdena dominerar flerbostadsområden med hög arbetslöshet, låg förvärvsfrekvens, låg utbildningsnivå och låga inkomster. Dessa områden har ofta en stor andel utlandsfödda och ett högt ohälsotal, t ex Råslätt och Österängen. Antalet anmälda brott och personer som har varit i kontakt med socialtjänst eller missbrukarvård är betydligt fler än genomsnittet. sberoendet är mycket stort. Valdeltagandet är oftast mycket lågt. Det finns också högstatusområden med hög utbildningsnivå, hög förvärvsfrekvens, låg arbetslöshet, höga inkomster etc, till exempel Skänkeberg och Bymarken. Antalet anmälda brott är ofta relativt stort, vilket troligen beror på att det sker många villainbrott i denna typ av områden. Landsbygdsområden Befolkningen i landsbygdsområdena består oftast av en relativt stor andel familjer och antalet äldre är med några undantag ganska litet. Förvärvsfrekvensen är hög, arbetslösheten låg och omflyttningen mycket liten. Utbildningsnivån är låg och den disponibla inkomsten ligger oftast runt genomsnittet eller något över. Andelen utlandsfödda är låg och andelen ensamstående är också ganska låg. et är ofta lågt, men kan också i vissa fall ligga högre än genomsnittet, särskilt bland männen. Valdeltagandet är i allmänhet högt. Antalet bränder ligger dock ofta över genomsnittet och i vissa områden är även antalet brott relativt stort. Mindre tätorter De mindre tätorterna har delvis samma struktur som landsbygdsområdena. Även här är andelen utlandsfödda låg, liksom andelen hushåll som får socialbidrag. Däremot skiljer de sig från landsbygden på en del andra punkter och det finns också vissa skillnader mellan de olika tätorterna. Tenhult är exempel på en tätort som har många familjer, utbildningsnivå under genomsnittet, hög förvärvsfrekvens, låg arbetslöshet, låg andel ensamstående, lågt ohälsotal och inkomster ungefär som ens genomsnitt. Gränna däremot har en relativt hög andel äldre, genomsnittlig utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, arbetslöshet och inkomster ungefär som genomsnittet och ett ohälsotal något högre än genomsnittet. Omflyttningen är i allmänhet låg i de mindre tätorterna. KÄLLOR Senast tillgängliga statistik från Statistiska Centralbyrån har använts. Statistik har också hämtats från s förvaltningar, polismyndigheten och landstinget. Uppgifterna kommer från åren , i första hand från I några fall gäller uppgifterna längre tidsperioder. 5

6 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER Definitioner och förklaringar hänför sig till delområdesbeskrivningarna. Jämförelser med riket förekommer i de fall som det har gått att få fram motsvarande uppgifter. Befolkningsstruktur I diagrammet över befolkningens åldersstruktur redovisas indelningen i åldersklasser av olika storlek. I den förklarande texten har en jämförelse samtidigt gjorts med befolkningens indelning i femårsklasser, vilket ger möjlighet till en noggrannare redovisning. Utlandsfödda Med utlandsfödda menas invånare som är födda i utlandet. De kallas också 1:a generationens invandrare och kan vara antingen utländska eller svenska medborgare. I var andelen utlandsfödda 1,1% under Riksgenomsnittet var 11,1%. Andelen ensamstående har beräknats efter antalet hushåll som i inkomststatistiken anges som ensamstående män eller kvinnor utan i åldrarna 2 år och äldre. Som ensamstående räknas i detta sammanhang också samboende (ej gifta) utan. Utbildning Utbildningsnivån redovisar andelen av befolkningen i åldersgruppen 2-64 år som under 1998 har minst förgymnasial, gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Det finns i allmänhet också en liten grupp med okänd utbildningsnivå. I Jönköpings har 27% eftergymnasial utbildning, vilket motsvarar riksgenomsnittet. Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är generellt något högre än bland männen, i 29% respektive 25%. Motsvarande siffror för riket är ungefär desamma. Sysselsättning, förvärvsarbetande, förvärvsfrekvens, förvärvsintensitet Diagrammet för sysselsättning redovisar utöver förvärvsarbetande och arbetslösa även grupper som inte står till arbetsmarknadens förfogande, såsom studerande, förtidspensionärer och övriga ej förvärvsarbetande. Med arbetslösa menas i detta sammanhang personer som fått ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd någon gång under året. Det innebär att arbetslösheten mätt på detta sätt blir högre än om man mäter vid en viss tidpunkt (jämför nedan). Sysselsättningen redovisas för 1998 för åldersgruppen år. Andelen förvärvsarbetande blir därigenom lägre än om man anger förvärvsfrekvensen (förvärvsintensiteten) för åldersgruppen 2-64 år, vilket numera är det vanligaste, eftersom de flesta i åldrarna år är studerande. Förvärvsfrekvensen (andelen förvärvsarbetande) i 1998 var 75% i åldersgruppen 2-64 år. Motsvarande siffra för hela riket var 73%. I allmänhet är förvärvsfrekvensen lägre hos kvinnorna än hos männen, i 72% respektive 78% och i riket 71% respektive 75%. 6

7 Öppet arbetslösa och arbetsmarknadsåtgärder Som öppet arbetslösa räknas arbetslösa som står till arbetsmarknadens förfogande och kan ta arbete omgående. Andelen öppet arbetslösa anges i % av den totala befolkningen i åldrarna år uppdelad i olika åldersgrupper. Arbetslösheten anges vid en bestämd tidpunkt, i detta fall den 31 oktober 2. I områden med lågt invånarantal, framför allt landsbygdsområden, redovisas ingen åldersindelning. Den öppna arbetslösheten var 2,8% i och motsvarande siffra för riket var 4,%. Som arbetsmarknadsåtgärder räknas i detta sammanhang arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, starta eget-bidrag och eventuella övriga åtgärder som kan förekomma. Disponibel inkomst Disponibel inkomst är vad som återstår för konsumtion och sparande sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria ersättningar och bidrag. I sammanställningen redovisas medelinkomsterna för olika kategorier samt genomsnittet för samtliga inkomsttagare. Eftersom antalet kan variera ganska mycket i de olika kategorierna, kan genomsnittet för samtliga bli högre eller lägre än ens genomsnitt, trots att uppgifterna för de enskilda kategorierna visar på motsatsen. Samboende (ej gifta) utan räknas som ensamstående. anges som det genomsnittliga antalet kronor som under 1999 har betalats ut per invånare och månad. I var beloppet knappt 1 kr per person och månad. et ett visst år beräknas genom att för ett område summera invånarnas antal sjukpenningdagar, dagar med förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning. Därefter divideras antalet dagar med antalet sjukpenningförsäkrade och förtidspensionärer i åldrarna år. I diagrammet redovisas ohälsotalet uppdelat på män, kvinnor och totalt. Generellt är ohälsotalet betydligt högre för kvinnor än för män. Genomsnittet för Jönköpings ligger strax under riksgenomsnittet och var under , dagar jämfört med rikets 43,8. Motsvarande siffror för männen är 36,3 respektive 37, och för kvinnorna 49,8 respektive 51,. Rökning under graviditeten Rökning under graviditeten bygger på Jönköpings läns landstings uppgifter från perioden Aktuellare uppgifter uppdelade på statistikområden finns tyvärr inte. Gravidas rökning har emellertid minskat påtagligt i de senaste åren från 17% i genomsnitt under till 11% Riksgenomsnittet är 13%. Hemtjänst Uppgifterna om hemtjänst har hämtats från socialförvaltningen och redovisar hur stor andel av befolkningen som är 8 år och äldre och som har hemtjänst. Genomsnittet för är knappt 16%, vilket kan jämföras med motsvarande siffra för hela riket som är 18%. 7

8 Socialtjänst Här redovisas antalet /ungdomar i åldersgruppen -2 år som någon gång under 1999 har varit aktuella inom individ- och familjeomsorgen för utredning/yttrande och/eller insats enligt socialtjänstlagen eller lagen om vård av unga. Dessutom redovisas antalet vuxna i åldrarna år som någon gång under 1999 varit aktuella inom individ- och familjeomsorgens missbrukarvård för utredning/yttrande och/eller insats enligt socialtjänstlagen eller lagen om vård av missbrukare. Båda grupperna redovisas som antal per 1 invånare. Redovisningen per tresifferområde bygger på var personerna är bosatta i januari 21, trots att utredningen/ insatsen genomfördes under Flyttningar som kan ha skett sedan dess är inte registrerade, vilket innebär att det kan finnas mindre avvikelser från de verkliga förhållandena. Valdeltagande i valet 1998 Valdeltagandet anges i procent av antalet valberättigade i ett område. Ofta ingår flera valdistrikt helt eller delvis i ett tresifferområde. I sådana fall har ett genomsnitt räknats fram, där hänsyn har tagits till varje distrikts andel av statistikområdet. I Jönköpings var valdeltagandet 82% i fullmäktigevalet 1998 jämfört med riksgenomsnittet 79%. Bränder Antalet bränder anges per 1 invånare under en 4-årsperiod (juli 1996-juni 2). Alla typer av bränder är inräknade. Trafikolyckor Trafikolyckor anges i antal per 1 invånare under en 5-årsperiod ( ). I statistiken ingår endast polisrapporterade olyckor på ens vägnät. Det innebär att trafikolyckor som sker på läns- och riksvägar samt E4 inte finns med. Någon statistik finns därmed inte för landsbygdsområdena som saknar ala vägar. Brott Brott anges i antal per 1 invånare under 1999 och omfattar polisanmälda brott i det område där brottet begås. Det innebär att antalet brott per invånare blir särskilt stort i de centrala delarna av de större tätorterna. Ett område som A6-Ryhov, där det inte bor många människor men där det finns både ett sjukhus och ett stort affärscentrum, begås många brott. Dessa går naturligtvis inte att redovisa som antal per invånare. Även i industriområdena inträffar en hel del brott. 8

9 BESKRIVNING AV DELOMRÅDEN 9

10 111 CENTRUM ÖSTER Befolkning andel i olika åldersgrupper Centrum Öster w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Centrum Öster Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Centrum Jönköpings Öster Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Kvinnor Centrum Jönköpings Öster Arbetslöshet år (%) 3,5 3, 2,5 2, Totalt Centrum Jönköpings Öster Sammanfattning Centrum Öster är ett centrumområde med en stor andel ensamstående. Många av dessa är unga, vilket bl a avspeglas i en hög utbildningsnivå. Området avviker i övrigt inte särskilt mycket från ens genomsnitt utom på ett par punkter. Antalet anmälda brott och trafikolyckor ligger betydligt över genomsnittet, vilket är naturligt i ett centrumområde. Befolkning Befolkningen den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är betydligt högre än genomsnittet i åldrarna 2-29 år. Andelen ensamstående är hög och andelen utlandsfödda är något högre än ens genomsnitt. Bebyggelse Centrum Öster omfattar ca 1 9 lägenheter. I området finns nästan enbart flerbostadshus med i första hand 2- och 3-rumslägenheter. Utbildning Utbildningsnivån är betydligt högre än ens genomsnitt. Sysselsättning Sysselsättningsstrukturen motsvarar ungefär ens genomsnitt men med en något större andel studerande. Arbetslöshet Arbetslösheten är lägre än ens genomsnitt. Inkomster Den disponibla inkomsten ligger ungefär på ens genomsnitt för de olika kategorierna. Eftersom andelen ensamstående är hög, blir den disponibla inkomsten för samtliga lägre än genomsnittet. et per månad och person motsvarar ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Centrum Öster omfattar flera valdistrikt. Valdeltagandet som är lägre än genomsnittet, ligger på ungefär samma nivå i samtliga distrikt. 1,5 1,,5, Centrum Öster Totalt år et är totalt sett något lägre än genomsnittet. Det är enbart männens ohälsotal som är lägre, medan kvinnornas är ungefär lika. 1

11 111 CENTRUM ÖSTER Centrum Öster Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 1,9% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 62% 34% 71,5% 75,% 2,4% 2,8% 1,9% 1,8% år 1999: 39,4 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 19% 17% 17,6% 15,9% 76% 82% Familjer med bil 1999: 38% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 2,5 1,3 7,1 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 39,2 1, med utan Centrum Öster med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Centrum Öster Centrum Öster Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 3,1 3,2 2 1 Missbrukarvård år 1999: 1,4 1,1 män kvinnor totalt Centrum Öster i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Centrum Öster Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 11

12 112 LILJEHOLMEN Befolkning andel i olika åldersgrupper Liljeholmen w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) 6 5 Liljeholmen Sammanfattning Liljeholmen är ett relativt centralt beläget område med nästan enbart flerbostadshus. Det bor många unga i området och andelen ensamstående är hög, vilket bl a avspeglas i relativt låg disponibel inkomst. Arbetslösheten och ohälsotalet är ganska höga och det är många ungdomar som har varit i kontakt med socialtjänsten. Valdeltagandet är relativt lågt. I övrigt följer området i stort sett ens genomsnitt. Befolkning Områdets totala befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är betydligt högre än genomsnittet i åldrarna 2-34 år och betydligt lägre i grupperna under 2 år. Andelen ensamstående är hög och andelen utlandsfödda följer ens genomsnitt Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Bebyggelse Liljeholmen omfattar drygt 2 lägenheter. Bebyggelsen består nästan enbart av flerbostadshus med i första hand två- och trerumslägenheter. Utbildning Utbildningsnivån är obetydligt högre än ens genomsnitt. Sysselsättning år 1998 (%) Män Liljeholmen Jönköpings Kvinnor Liljeholmen Jönköpings Arbetslöshet år (%) 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Totalt Liljeholmen Jönköpings Liljeholmen år 2-24 år år år Totalt år Sysselsättning Sysselsättningsstrukturen motsvarar ungefär ens genomsnitt med en något högre andel av dels studerande dels förtidspensionerade kvinnor. Arbetslöshet Arbetslösheten är högre än genomsnittet. Inkomster Den disponibla inkomsten är lägre än genomsnittet i samtliga familjekategorier utom för ensamstående utan. et per person och månad är något lägre än ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Liljeholmen består av delar av två valdistrikt. Valdeltagandet som varierar något mellan de två valdistrikten är betydligt lägre än genomsnittet. et är högre än ens genomsnitt, särskilt bland kvinnorna. 12

13 112 LILJEHOLMEN Liljeholmen Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 9,9% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 6% 34% 71,2% 75,% 3,9% 2,8% 1,7% 1,8% år 1999: 53,6 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 22% 17% 22,5% 15,9% 75% 82% Familjer med bil 1999: 43% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv :,8 1,3 1,6 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 1,6 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 6, 3, med utan Liljeholmen med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Liljeholmen Liljeholmen Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Missbrukarvård år 1999: 1,3 1,1 män kvinnor totalt Liljeholmen i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Liljeholmen Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 13

14 114 ROSENLUND Befolkning andel i olika åldersgrupper 1999 Sammanfattning Rosenlund Rosenlund är ett område med en hög andel pensionärer. Även andelarna ensamstående och utlandsfödda är relativt höga. sberoendet är stort och området har en relativt hög arbetslöshet och högt ohälsotal. Antalet anmälda brott är dubbelt så stort som ens genomsnitt w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) 6 Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är betydligt lägre än genomsnittet i åldersgruppen år medan däremot andelen pensionärer är betydligt högre. Andelen ensamstående är ganska hög och även andelen utlandsfödda är högre än genomsnittet Rosenlund Bebyggelse Rosenlund omfattar drygt 1 25 lägenheter. Bebyggelsen består till 7% av flerbostadshus med i första hand två- och trerumslägenheter. Utbildning Utbildningsnivån är obetydligt högre än genomsnittet. Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Rosenlund Jönköpings Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Kvinnor Rosenlund Jönköpings Arbetslöshet år (%) 4, 3,5 3, 2,5 2, Rosenlund Totalt Rosenlund Jönköpings Sysselsättning Sysselsättningsstrukturen är ungefär som ens genomsnitt men med en högre andel studerande bland kvinnorna och en lägre bland männen. Förvärvsintensiteten är lägre än genomsnittet. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten är något högre än genomsnittet. Inkomster Den disponibla inkomsten är högre än genomsnittet för gifta/sambo med men i övrigt ligger den under ens genomsnitt. et per person och månad är nästan dubbelt så stort som ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Rosenlund består av flera valdistrikt. Valdeltagandet som är under ens genomsnitt är ungefär detsamma i de olika distrikten. 1,5 1,,5, Totalt år et ligger något över genomsnittet för både män och kvinnor. 14

15 114 ROSENLUND Rosenlund Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 13,1% 1,1% Andel ensamstående utan 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 46% 34% 7,4% 75,% 3,4% 2,8%,9% 1,8% år 1999: 49,6 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 19% 17% 1,7% 15,9% 76% 82% Familjer med bil 1999: 48% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 1,6 1,3 2,7 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 21, 1, med utan Rosenlund med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Rosenlund Rosenlund Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Personer -2 i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 5,2 3,2 2 1 Missbrukarvård 2- år 1999: 1,4 1,1 män kvinnor totalt Rosenlund i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Rosenlund Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 15

16 115 EKHAGEN Befolkning andel i olika åldersgrupper Ekhagen w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Ekhagen Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Ekhagen Jönköpings Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Kvinnor Ekhagen Jönköpings Arbetslöshet år (%) 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Ekhagen Totalt Ekhagen Jönköpings Totalt år Sammanfattning Ekhagen ger intryck av att vara ett relativt stabilt område som inte skiljer sig alltför mycket från ens genomsnitt. Befolkningen har emellertid en låg andel unga och en allt högre andel pensionärer. Detta avspeglas i en låg utbildningsnivå och ett relativt högt ohälsotal. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är lägre än genomsnittet för en i åldrarna upp till 55 år, medan andelen pensionärer är betydligt högre. Bebyggelse I Ekhagen finns ca 2 15 lägenheter, därav 26% i småhus och 74% i flerbostadshus. Större delen är byggda under 196-talet. Trerumslägenheter dominerar i flerbostadshusen. Utbildning Utbildningsnivån är lägre än ens genomsnitt, vilket troligen beror på den höga andelen äldre i området. Sysselsättning Andelen studerande är lägre än ens genomsnitt och andelen förtidspensionerade och övriga utan förvärvsarbete är högre. Förvärvsintensiteten är lägre än genomsnittet. Arbetslöshet Andelen öppet arbetslösa är lägre än genomsnittet. Inkomster Den disponibla inkomsten är i allmänhet lägre än ens genomsnitt med undantag av familjer utan. et per person och månad är något lägre än genomsnittet. Valdeltagande i valet Ekhagen omfattar tre valdistrikt med ett genomsnittligt valdeltagande strax under ens genomsnitt. Det är ingen större skillnad i valdeltagandet mellan distrikten. et ligger över ens genomsnitt. 16

17 115 EKHAGEN Ekhagen Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 1,1% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 35% 34% 71,3% 75,% 3,2% 2,8% 2,1% 1,8% år 1999: 5,5 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 27% 17% 16,% 15,9% 81% 82% Familjer med bil 1999: 61% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: 1,8 1, med utan Ekhagen med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Ekhagen Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 1,6 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 6,6 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 5,5 3,2 Missbrukarvård år 1999: 1, 1, Ekhagen män kvinnor totalt Ekhagen i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Ekhagen Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 17

18 116 ÖSTERÄNGEN Befolkning andel i olika åldersgrupper Österängen w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Österängen Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Österängen Jönköpings Kvinnor Österängen Jönköpings Arbetslöshet år (%) Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Totalt Österängen Jönköpings Sammanfattning Österängen är ett flerbostadsområde med stor andel små lägenheter. Detta innebär att området är attraktivt för små unga och små gamla hushåll, vilket bidrar till en låg inkomstnivå. Hög andel utlandsfödda, låg förvärvsfrekvens och hög arbetslöshet ger också låga inkomster. et är högt och socialbidragsberoendet stort. Valdeltagandet är mycket lågt. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är högre än ens genomsnitt i åldrarna 2-29 år och 6-69 år. Andelen i åldrarna -19 år och 4-59 år är däremot lägre än genomsnittet. Det finns fler män än kvinnor i området. Andelen ensamstående är hög och nästan en tredjedel av befolkningen är född i utlandet. Bebyggelse Österängen har knappt 2 lägenheter. Bebyggelsen består till största delen av flerbostadshus byggda på 195-talet. Ungefär hälften av lägenheterna är 2:or och 2% vardera 1:or och 3:or. De flesta är hyresrätter. Utbildning Utbildningsnivån är betydligt lägre än ens genomsnitt. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är betydligt lägre än genomsnittet. Grupper med högre andelar är studerande och övriga utan förvärvsarbete. Arbetslöshet Arbetslösheten är mer än dubbelt så hög som ens genomsnitt. Inkomster Den disponibla inkomsten är betydligt lägre i samtliga familjekategorier. 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Österängen Totalt år 18 et per person och månad är ca 5 gånger så stort som ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Österängen består av två valdistrikt. Valdeltagandet skiljer sig inte särskilt mycket mellan distrikten, men är betydligt lägre än ens genomsnitt. et är ungefär dubbelt så högt som genomsnittet.

19 116 ÖSTERÄNGEN Österängen Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 32,5% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 6% 34% 46,7% 75,% 6,1% 2,8% 4,7% 1,8% år 1999: 87,9 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 22% 17% 15,3% 15,9% 63% 82% Familjer med bil 1999: 35% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 1,2 1,3 1,6 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 17,1 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 7,9 3,2 Missbrukarvård år 1999: 3,6 1,1 Österängen i förhållande till med utan Österängen med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Österängen Österängen Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person män kvinnor totalt index 1 = ens genomsnitt OBS annan skala Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Österängen Förvärvsfrekvens 2 1 Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 19

20 117 VÄTTERSNÄS Befolkning andel i olika åldersgrupper Vättersnäs w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Vättersnäs Jönköpings Kvinnor Vättersnäs Jönköpings Arbetslöshet år (%) 4, 3,5 3, 2,5 2, Vättersnäs Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Vättersnäs Totalt Vättersnäs Jönköpings Sammanfattning Vättersnäs är ett område med en hög andel av befolkningen i åldrarna över 45 år. Området ligger över genomsnittet avseende utbildningsnivå, inkomster, förvärvsfrekvens och valdeltagande. och arbetslöshet är relativt låga. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är lägre än genomsnittet i åldrarna upp till 45 år, däröver är andelen betydligt högre än genomsnittet. Andelen utlandsfödda är lägre än genomsnittet. Bebyggelse Vättersnäs omfattar knappt 8 lägenheter, varav ungefär hälften är småhus. I flerbostadshusen dominerar två- och trerumslägenheter. Utbildning Utbildningsnivån är något högre än ens genomsnitt. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är över genomsnittet. Bland övriga grupper är andelen studerande relativt låg. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten är lägre än genomsnittet med undantag för ungdomsarbetslösheten. Antalet ungdomar är dock inte så stort. Inkomster Den disponibla inkomsten är högre än genomsnittet för samtliga hushållskategorier. et per person och månad är ca 1/5 av ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Valdeltagandet är högre än genomsnittet. et är något lägre än ens genomsnitt för både män och kvinnor. 1,5 1,,5, Totalt år 2

21 117 VÄTTERSNÄS Vättersnäs Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 7,% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 33% 34% 8,2% 75,% 1,9% 2,8%,8% 1,8% år 1999: 37,6 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 17% 17% 22,9% 15,9% 85% 82% Familjer med bil 1999: 67% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2:,8 1, med utan Vättersnäs med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Vättersnäs Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 1, 1,7 5 4 Vättersnäs Anmälda brott per 1 inv 1999: 4, 1,8 3 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 1,2 3,2 2 1 Missbrukarvård år 1999: 1,5 1,1 män kvinnor totalt Vättersnäs i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Eftergymnasial utbildning 2 Vättersnäs Valdeltagande Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 21

22 121 HUSKVARNA CENTRUM Befolkning andel i olika åldersgrupper Huskvarna Centrum w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Huskvarna Centrum Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Huskvarna Jönköpings Centrum Kvinnor Huskvarna Jönköpings Centrum Arbetslöshet år (%) 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Huskvarna Centrum Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Totalt Huskvarna Jönköpings Centrum Totalt år Sammanfattning Huskvarna Centrum är ett område där det bor många pensionärer. Bland den övriga befolkningen är den disponibla inkomsten låg, utbildningsnivån låg och arbetslösheten relativt hög. et är betydligt högre än genomsnittet. Antalet anmälda brott är högt, vilket dock är naturligt i ett centrumområde. Antalet ungdomar som har varit i kontakt med socialtjänsten är mycket högt. Valdeltagandet är ganska lågt. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var 3 7 personer. Andelen pensionärer är mycket hög, vilket beror på att det finns flera servicehus och äldreboende i området. Åldersgruppen 2-29 år ligger på ens genomsnitt, övriga åldersgrupper betydligt under genomsnittet. Andelen ensamstående är relativt hög och andelen utlandsfödda motsvarar genomsnittet i en. Bebyggelse Huskvarna Centrum har ca 1 9 lägenheter, varav ungefär 85% finns i flerbostadshus. Två- och trerumslägenheter dominerar. Utbildning Utbildningsnivån ligger under ens genomsnitt. Sysselsättning Sysselsättningsgraden är något lägre än i en i övrigt. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten är ganska hög. Inkomster Den disponibla inkomsten är lägre än genomsnittet i samtliga kategorier utom för ensamstående med. et per person och månad är något högre än ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Huskvarna Centrum är uppdelat i två valdistrikt. Valdeltagandet som är relativt lågt är ungefär detsamma i båda distrikten. et ligger betydligt över genomsnittet för både män och kvinnor. 22

23 121 HUSKVARNA CENTRUM Huskvarna Centrum Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 1,4% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 52% 34% 71,2% 75,% 4,% 2,8% 2,6% 1,8% år 1999: 56,8 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 12% 17% 11,2% 15,9% 75% 82% Familjer med bil 1999: 42% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 2,5 1,3 3,7 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 2,6 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 1,7 3, med utan Huskvarna Centrum med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Huskvarna Centrum Huskvarna Centrum Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Missbrukarvård år 1999: 1,7 1,1 män kvinnor totalt Huskvarna Centrum i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Huskvarna Centrum Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 23

24 122 NORRÄNGEN Befolkning andel i olika åldersgrupper Norrängen w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Norrängen Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Norrängen Jönköpings Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Kvinnor Norrängen Jönköpings Arbetslöshet år (%) 3,5 Totalt Norrängen Jönköpings Sammanfattning Norrängen är ett område där det bor en hel del pensionärer. Området följer ganska väl ens genomsnitt. Utbildningsnivå, förvärvsfrekvens och valdeltagande ligger något högre, disponibel inkomst, arbetslöshet och ohälsotal något lägre. Antalet anmälda brott är emellertid ganska högt. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är betydligt lägre än genomsnittet i åldrarna upp till 5 år. Andelen pensionärer är hög. Andelen ensamstående är något lägre än genomsnittet och andelen utlandsfödda är relativt låg. Bebyggelse Norrängen omfattar ca 875 lägenheter, där hälften finns i småhus och hälften i flerbostadshus. Utbildning Utbildningsnivån är något högre än ens genomsnitt. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är något högre än genomsnittet. Bland övriga grupper är det framför allt andelen studerande som är lägre. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten är lägre än ens genomsnitt. Inkomster Den disponibla inkomsten är ungefär lika med eller något under ens genomsnitt. et per person och månad är mycket lågt. Valdeltagande i valet Norrängen omfattar ett helt valdistrikt plus en liten del av ytterligare ett. Valdeltagandet som är något över genomsnittet, är ungefär detsamma i båda distrikten. 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Norrängen Totalt år et ligger ganska lågt både för män och kvinnor. 24

25 122 NORRÄNGEN Norrängen Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 5,7% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 3% 34% 79,7% 75,% 2,3% 2,8% 1,8% 1,8% år 1999: 35,5 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 2% 17% 12,7% 15,9% 84% 82% Familjer med bil 1999: 7% 58% med utan Norrängen med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Norrängen Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv :,9 1,3 1,3 1, Norrängen Anmälda brott per 1 inv 1999: 11,6 1,8 3 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 1,2 3,2 2 1 Missbrukarvård år 1999:,4 1,1 män kvinnor totalt Norrängen i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Norrängen Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 25

26 123 BRUNSTORP Befolkning andel i olika åldersgrupper Brunstorp w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Brunstorp Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Sammanfattning Brunstorp är ett villaområde med en relativt stor del av befolkningen i åldrarna över 5 år. Förvärvsfrekvensen är hög, arbetslösheten låg och den disponibla inkomsten betydligt över genomsnittet. Inget socialbidrag har betalats ut under Valdeltagandet är mycket högt. Antalet anmälda brott är relativt stort. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var 18 personer. Befolkningsandelen är över genomsnittet i åldersgruppen 5-69 år och under i gruppen 2-29 år. Eftersom antalet personer är litet, är det emellertid svårt att göra jämförelser med ens genomsnitt. Andelen ensamstående är låg och andelen utlandsfödda är relativt låg. Bebyggelse I Brunstorp finns drygt 4 småhus. Utbildning Utbildningsnivån ligger något över ens genomsnitt. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är relativt stor i förhållande till ens genomsnitt. Andelen studerande är lägre Män Brunstorp Jönköpings Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Kvinnor Brunstorp Jönköpings Totalt Brunstorp Jönköpings Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten motsvarar genomsnittet i en. Det finns emellertid mycket få arbetslösa i Brunstorp i antal räknat. Inkomster Den disponibla inkomsten ligger betydligt över genomsnittet i samtliga familjekategorier. Inget socialbidrag har betalats ut under Arbetslöshet år (%) 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1, På grund av lågt invånarantal redovisas inte uppgifter fördelade på olika åldersklasser Brunstorp Valdeltagande i valet Brunstorp är en del av ett större valdistrikt. Valdeltagandet ligger betydligt över ens genomsnitt. et ligger totalt sett ungefär på ens genomsnitt, men är betydligt högre för kvinnorna och lägre för männen.,5, Totalt år 26

27 123 BRUNSTORP Brunstorp Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 6,5% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 13% 34% 84,1% 75,% 3,% 2,8%,% 1,8% år 1999: 45,8 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet ingen uppgift ingen uppgift 17% 15,9% 89% 82% Familjer med bil 1999: 87% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 4,6 1,3 2,8 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 13,9 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999:, 3, med utan Brunstorp med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Brunstorp Brunstorp Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Missbrukarvård år 1999:, 1,1 män kvinnor totalt Brunstorp i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Brunstorp Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 27

28 124 GRÅBO - TORMENÅS Befolkning andel i olika åldersgrupper Gråbo-Tormenås Sammanfattning Gråbo-Tormenås är ett område som till stor del motsvarar ens genomsnitt. Utbildningsnivån är emellertid relativt låg och ohälsotalet högre än genomsnittet. Området har en relativt stor andel pensionärer w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) 6 Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Andelen pensionärer är högre än genomsnittet och andelen i åldersgruppen år är lägre. Bebyggelse I Gråbo-Tormenås omfattar ca 1 7 lägenheter, varav ca 55% finns i flerbostadshus. Två- och trerumslägenheter dominerar Gråbo-Tormenås Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Utbildning Utbildningsnivån är lägre än genomsnittet. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är något högre än genomsnittet. Även andelen studerande är högre. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten ligger på genomsnittet i en. Sysselsättning år 1998 (%) Män Gråbo- Jönköpings Tormenås Kvinnor Gråbo- Jönköpings Tormenås Arbetslöshet år (%) 3,5 3, 2,5 2, Gråbo-Tormenås Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Totalt Gråbo- Jönköpings Tormenås Inkomster Den disponibla inkomsten ligger generellt något lägre än genomsnittet i samtliga familjekategorier. et per person och månad är ca 6% av ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Gråbo-Tormenås omfattar två valdistrikt. Valdeltagandet är obetydligt lägre än i en i övrigt. Det är ingen större skillnad i valdeltagandet mellan distrikten. et är högre än genomsnittet både för män och kvinnor. 1,5 1,,5, Totalt år 28

29 124 GRÅBO - TORMENÅS Gråbo-Tormenås Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 9,5% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 35% 34% 78,6% 75,% 2,8% 2,8% 1,5% 1,8% år 1999: 5,3 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 22% 17% 17,% 15,9% 81% 82% Familjer med bil 1999: 62% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv :,7 1,3 1, 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 9, 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 4,1 3, med utan Gråbo-Tormenås med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Gråbo-Tormenås Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Gråbo-Tormenås Missbrukarvård år 1999: 1,1 1,1 män kvinnor totalt Gråbo - Tormenås i förhållande till index 1 = ens genomsnitt Valdeltagande Eftergymnasial utbildning Gråbo-Tormenås Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 29

30 125 HUSKVARNA SÖDER Befolkning andel i olika åldersgrupper Huskvarna Söder w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Huskvarna Söder Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Huskvarna Jönköpings Söder Kvinnor Huskvarna Jönköpings Söder Arbetslöshet år (%) Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Totalt Huskvarna Jönköpings Söder Sammanfattning Huskvarna Söder är ett område med hög arbetslöshet, låg förvärvsfrekvens och låg utbildningsnivå. Även den disponibla inkomsten är relativt låg. Befolkningssammansättningen skiljer sig inte särskilt mycket från ens genomsnitt, dock är andelen lite högre i åldersgruppen år. Andelen utlandsfödda är hög. sberoendet är mycket stort och antalet ungdomar som har haft kontakt med socialtjänsten är också stort. Delar av Huskvarna Söder har betydligt högre arbetslöshet, lägre förvärvsfrekvens och lägre inkomster etc än övriga delar. Dessa skillnader inom området framgår inte av redovisningen. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var 2 13 personer. Befolkningsandelen är lägre än ens genomsnitt i åldersgruppen 5 år och äldre, medan andelen i övriga åldersgrupper är något högre, framför allt i gruppen år. Andelen ensamstående är relativt hög och andelen utlandsfödda är nästan dubbelt så stor som i en i övrigt. Bebyggelse Huskvarna Söder omfattar ca 1 3 lägenheter. Av dessa finns knappt 8% i flerbostadshus. Två- och trerumslägenheter dominerar. Utbildning Utbildningsnivån är betydligt lägre än genomsnittet. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är betydligt lägre än genomsnittet. Det finns en stor andel förtidspensionerade och övriga utan förvärvsarbete. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten är nästan dubbelt så hög som i en i övrigt. Inkomster Den disponibla inkomsten är lägre än genomsnittet. 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Huskvarna Söder Totalt år 3 et per person och månad är drygt tre gånger så stort som ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Huskvarna Söder består av två valdistrikt. Valdeltagandet som är relativt lågt och skiljer sig inte nämnvärt åt i de båda distrikten. et är betydligt högre än ens genomsnitt, särskilt bland kvinnorna.

31 125 HUSKVARNA SÖDER Huskvarna Söder Kommunen Disponibel inkomst 1998 ( tusentals kronor) Andel utlandsfödda 1999: 18,9% 1,1% Andel ensamstående 2- år Förvärvsintensitet 2-64 år Öppen arbetslöshet år : Andel i arbetsmarknadsåtgärder år: 42% 34% 64,4% 75,% 5,% 2,8% 3,1% 1,8% år 1999: 65,2 43, Rökning under graviditeten : Andel 8 år och äldre med hemtjänst 1999: Valdeltagande i valet 21% 17% 23,5% 15,9% 74% 82% Familjer med bil 1999: 52% 58% Antal bränder per 1 inv juli 1996-juni 2: Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv : 1,2 1,3 1,6 1,7 Anmälda brott per 1 inv 1999: 12,1 1,8 Personer -2 år i kontakt med socialtjänsten per 1 inv 1999: 9,3 3, med utan Huskvarna Söder med utan Familjer med Familjer utan räknat i kronor/invånare och månad Huskvarna Söder Huskvarna Söder Samtliga 1999 räknat i genomsnittligt antal kronor/månad och person Missbrukarvård år 1999: 3,3 1,1 män kvinnor totalt Huskvarna Söder i förhållande till index 1 = ens genomsnitt OBS annan skala Eftergymnasial utbildning 4 Huskvarna Söder Valdeltagande Förvärvsfrekvens Disponibel inkomst Öppet arbetslösa 31

32 126 ÖXNEHAGA Befolkning andel i olika åldersgrupper Öxnehaga w Utbildningsnivå 2-64 år 1998 (%) Öxnehaga Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 1998 (%) Män Öxnehaga Jönköpings Kvinnor Öxnehaga Jönköpings Arbetslöshet år (%) 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Övriga ej förvärvsarbetande Förtidspension Arbetslösa Studerande Förvärvsarbetande Totalt Öxnehaga Jönköpings Öxnehaga Totalt år Sammanfattning Öxnehaga består av två delar, dels småhusområden med låg arbetslöshet, lågt ohälsotal etc, dels ett flerbostadsområde med hög arbetslöshet, högt ohälsotal och låga inkomster. Trots detta visar genomsnittet för hela området på hög arbetslöshet, låg förvärvsfrekvens och högt ohälsotal. Andelen utlandsfödda är mycket hög. sberoendet är mycket högt och det är många ungdomar som har varit i kontakt med socialtjänsten. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 1999 var personer. Befolkningsandelen är högre än genomsnittet i åldersgrupperna -19 och år, medan andelen pensionärer är relativt låg. Andelen ensamstående är ganska låg och andelen utlandsfödda betydligt högre än ens genomsnitt. Bebyggelse Öxnehaga innehåller ca 2 2 lägenheter, varav nästan 7% finns i flerbostadshus. Området är delat med flerbostadshus i de centrala delarna och småhus i norr och söder. Utbildning Utbildningsnivån är ganska låg i förhållande till ens genomsnitt. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är betydligt lägre än genomsnittet. Bland övriga grupper är andelarna studerande och övriga utan förvärvsarbete relativt stora. Arbetslöshet Den öppna arbetslösheten är betydligt högre än genomsnittet med undantag av åldersgruppen år. Inkomster Den disponibla inkomsten ligger ungefär på ens genomsnitt. et per person och månad är nästan tre gånger så stort som ens genomsnitt. Valdeltagande i valet Öxnehaga är uppdelat i tre valdistrikt. Valdeltagandet är något lägre än ens genomsnitt totalt sett, men skiljer sig mellan områdena. Invånarna i flerbostadshusområdet har ett avsevärt lägre valdeltagande. et är högre än ens genomsnitt, särskilt bland kvinnorna. 32