Välfärdsredovisning 2009

Transkript

1 Välfärdsredovisning 29

2 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material med ett antal indikatorer som utgår från de elva nationella målområdena för folkhälsa. De siffror som redovisas är de senast tillgängliga i respektive statistikkälla. Genom att följa de utvalda indikatorerna över tid kan man tydligare följa hälsoutvecklingen i kommunen. Välfärdsredovisningen är tänkt att fungera som underlag för politiker och tjänstemän vid planering och beslut om insatser som leder utvecklingen i riktning mot de uppsatta folkhälsomålen. Befolkning År Källa: SCB, Befolkningsstatstik Under en tioårsperiod har befolkningen i Bräcke kommun minskat med drygt 8 personer och den 3 september 29 var 6 89 personer bosatta i kommunen. Under året 29 (tom 3 sep) föddes 3 barn och 69 personer avled. Det var 23 personer som hade flyttat till kommunen och 39 personer hade flyttat ut. Den totala befolkningsförändringen under perioden innebar sammanlagt -119 personer. Ålde rs förde lning Antal personer Å lder Källa: SCB, Befolkningsstatistik Den 3 september 29 bodde män och kvinnor i kommunen. Av dessa var 38 barn i åldern -6 år, 715 barn var mellan 7-15 år, 438 ungdomar år, personer var i åldern 2-64 år och personer var 65 år eller äldre.

3 Målområde 1 Delaktighet och inflytande Valdeltagande till kommunfullmäktige År Bräcke kommun (%) Rikets genomsnitt (%) ,5 78, , 77, ,8 79,4 I det senaste valet, år 26, deltog 75,8 % av de röstberättigade. Valdeltagandet var 1,8 procentenheter högre än i föregående val och 3,6 procentenheter under riksgenomsnittet som var 79,4 procent. Ungdomar och delaktighet Vill du vara med och påverka i frågor som rör den kommun där du bor? Åk 7-9 Källa: Ungdomsstyrelsen, Lupp 27 Ungdomsstyrelsens nationella enkätundersökning Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) genomfördes i Bräcke kommun år 27. Alla ungdomar mellan år, skrivna i Bräcke kommun, erbjöds att besvara frågor kring fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid. Resultatet visade att knappt hälften av eleverna i årskurs 7-9 och nästan 3 procent i gymnasiet vill vara med och påverka i kommunala frågor. Bland åringarna uppgav drygt en fjärdedel att de vill vara delaktiga i beslut som rör kommunen. JämIndex År 25 Placering Indexvärde Bästa kommunen 1 85,5 Bräcke kommun ,8 Sämsta kommunen 29 28,5 År 26 Placering Indexvärde Bästa kommunen 1 71,5 Bräcke kommun ,1 Sämsta kommunen ,2 Jämställdhetsindex är ett medelvärde av 12 variabler som rangordnar kommunerna efter hur stor skillnad det är mellan kvinnor och män. Minsta skillnad får rang 1 (bäst) och största får rang 29. Variabler som ingår är eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande, arbetssökande, medelinkomst, spridning på näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, ohälsotal, unga vuxna, sammansättning i kommunfullmäktige, kommunstyrelse samt egna företagare. År 26 rangordnades Bräcke kommun på plats 158 vilket var en bättre placering är året dessförinnan då kommunen hamnade på plats 19.

4 Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Barnfattigdom År Bräcke kommun (%) Länet (%) Riket (%) 22 1,9 11,5 13, 24 13, 11,7 13, 26 13,2 1,3 12, ,4 9,4 12, Barnfattigdomsindex mäter barn och familjers ekonomiska utsatthet. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst motsvarande norm för socialbidrag eller hushåll som minst en gång under året erhållit socialbidrag. Andelen barn -17 år som fanns i hushåll med låg inkomststandard och/eller socialbidrag år 27 var i Bräcke kommun 13,4 procent, vilket var fler än genomsnittet i både länet (9,4 procent) och i riket (12, procent). Behörighet till gymnasieskolan År Bräcke kommun (%) Samtliga kommuner (%) 26 87,3 89, ,1 88, ,2 88, ,2 88,2 Källa: Skolverket För att få behörighet till gymnasieskolan krävs lägst betyget godkänt i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. År 29 var 85,2 procent av eleverna i årskurs 9 i Bräcke kommun behöriga till gymnasieskolan vilket var fler än året dessförinnan (79,2 procent). Riksgenomsnittet var 88,2 procent. Utbildningsnivå Befolkning år Förgymn. Utb. (%) Gymn. Utb. (%) Eftergymn. Utb. ( %) Kortare än 9 år 9 år (grundskola) högst 2 år 3 år kortare än 3 år minst 3 år 26 Bräcke Riket Bräcke Riket År 28 kvinnor/män år Förgymn. Utb. (%) Gymn. Utb. (%) Eftergymn. Utb. ( %) Kortare än 9 år 9 år (grundskola) högst 2 år 3 år kortare än 3 år minst 3 år Bräcke Män Kvinnor Riket Män Kvinnor Källa: SCB, Utbildningsregistret Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa, ju högre utbildning desto bättre hälsa i genomsnitt. År 28 hade 12 procent av invånarna mellan i Bräcke kommun en eftergymnasial utbildning om minst 3 år. Riksgenomsnittet var 21 procent. Fler kvinnor än män hade en högre utbildning; 16 procent av kvinnorna och 6 procent av männen i Bräcke kommun hade minst 3 års eftergymnasial utbildning. Genomsnittet i riket var 25 procent bland kvinnorna och 18 procent bland männen.

5 Arbetssökande december Andel öppet arbetslösa Andel i program Kvinnor ,3 2,6 4,8 1,4 1,7 4,6 Män ,8 3,8 6,4 1,7 1,5 4,7 Totalt ,6 3,2 5,6 1,4 1,6 4,6 Riket ,9 2,5 4,1 1, 1,2 2,6 Totalt ,8 6,3 9,3 4,1 4,8 15,2 Riket ,4 3,7 5,5,9 1,6 5,9 Källa: Arbetsförmedlingen I december 29 var 5,6 procent av befolkningen i Bräcke kommun öppet arbetslösa, totalt 233 personer (94 kvinnor, 139 män). Det var samtidigt 4,6 procent som deltog i något program med aktivitetsstöd, sammanlagt 193 personer (9 kvinnor, 13 män). Bland ungdomarna mellan år var 9,3 procent öppet arbetslösa medan 15,2 procent fanns i något program. Inkomstnivå 2-64 år Höga inkomster (%) Låga inkomster (%) Kvinnor Män Kvinnor Män 25 Bräcke Bräcke Bräcke Riket Höginkomstgränsen definieras som den sammanräknade inkomst över vilken 2 procent av alla inkomsttagare i riket ligger, medan låginkomstgränsen är den inkomst som 2 procent av alla inkomsttagare i riket ligger under. Inkomstgränserna varierar mellan olika år, 24 var höginkomstgränsen kr och låginkomstgränsen kr. År 27 låg 6 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i Bräcke kommun över den höga inkomstgränsen. Det var samtidigt 19 procent av kvinnorna och 15 procent av männen som låg under låginkomstgränsen, vilket var något lägre än riksgenomsnittet. Mobbning 3 Har du bivit mobbad/utfryst? Tjejer Killar 2 1 Högstadiet Källa: Ungdomsstyrelsen, Lupp 27 I enkätundersökningen Lupp 27 uppgav 2 procent av tjejerna och något fler av killarna i årskurs 7-9 att de någon gång under det senaste halvåret har känt sig mobbade eller utfrysta. I gymnasiet uppgav hälften av ungdomarna samma sak. Resultatet visade också att mobbning ofta sker i klassrum, via telefonsamtal, sms eller e-post, men att det är vanligast att det sker under rasterna i skolan. Att man själv deltagit i mobbning av någon annan uppgav 2 procent i årskurs 7-9 och 1 procent av gymnasieeleverna.

6 Målområde 9 och 1 Förbättrad livsstil Övervikt/fetma Fetma BMI >3 (%) Kvinnor Män Bräcke Länet Riket Källa: Statens Folkhälsoinstitut, Nationella Folkhälsoenkäten 26 Statens Folkhälsoinstitut genomför årligen den nationella enkätundersökningen Hälsa på lika villkor. År 26 deltog Jämtlands län med ca 8 personer i åldern år, varav 87 slumpmässigt utvalda i Bräcke kommun. Resultat visade att andelen med fetma i Bräcke kommun bland männen var 18 procent och bland kvinnorna 21 procent. Genomsnittet i riket var 11 procent bland männen och 13 procent bland kvinnorna. Fysisk aktivitet mer än 3 min/dag (%) Kvinnor Män Bräcke Länet Riket Källa: Statens Folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten 26 Resultat från Hälsa på lika villkor 26 visade att 63 procent av kvinnorna och 65 procent av männen i Bräcke kommun är fysiskt aktiva (av måttlig intensitet) mer än 3 minuter per dag. Riksgenomsnittet var bland kvinnorna 63 procent och bland männen 64 procent. Ungdomars motionsvanor idrottar/motionerar inom en förening idrottar/motionerar utanför en förening Högstadiet Källa: Ungdomsstyrelsen, Lupp 27 I enkätundersökningen Lupp 27 uppgav nästan hälften av eleverna i årskurs 7-9 och 3 procent i gymnasiet att de idrottar/motionerar varje dag eller minst en gång i veckan inom en förening. Drygt 6 procent i årskurs 7-9 och något färre i gymnasiet uppgav att de idrottar/motionerar utan att tillhöra någon förening. Bland åringarna svarade drygt 2 procent att de idrottar/motionerar inom en förening, medan cirka hälften gör det utan föreningstillhörighet.

7 Amningsfrekvens 6 mån 12 mån Barn födda helt och/eller delvis helt och/eller delvis 23 Bräcke 73,7 11,1 24 Bräcke 61,2 25,6 25 Bräcke 65,4 18, 26 Bräcke 69, 29,1 27 Bräcke 4,5 18,9 27 Länet 69,9 17,6 Källa: Jämtlands läns landsting, Centrala Barn och Mödrahälsovården Landstingets statistik visar amning helt och/eller delvis och följer WHO:s rekommendationer för enbart amning, vilket innebär att om barnet ges smakportioner så räknas det inte längre som amning helt. Bland barnen som föddes i Bräcke kommun år 27 ammades 4,5 procent helt och/eller delvis vid 6 månaders ålder. Gomsnittet i länet var 69,9 procent. Vid 12 månaders ålder ammades 18,9 procent av barnen helt och/eller delvis. Genomsnittet i länet var 17,6 procent. Skador och förgiftningar Bräcke Länet Riket År Kvinnor 3, 4,1 3,6 Män 7,4 8,6 6,9 Statistiken för skador och förgiftningar visar medelvärdet av antal döda per 1 invånare (medelfolkmängden, + år) under en femårsperiod. Medelvärdet i Bräcke kommun var under perioden bland kvinnorna 3, och bland männen 7,4. Riksgenomsnittet för kvinnorna var 3,6 och för männen 6,9. Ohälsotal Det totala ohälsotalet Dec Bräcke Länet Riket 25 59,7 5,3 41,3 26 6,1 49, 39, ,7 47,8 38, ,1 44,5 35,8 29(apr) 54,5 43,1 34,8 Källa: Försäkringskassan Fördelning kön (%) Bräcke Länet Riket Dec Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 25 69,5 5,9 61,5 39,8 49,9 33, 26 71, 5,4 6,2 38,6 48,2 31, ,1 49,5 58,4 37,8 46,1 3, ,6 46,1 54,3 35,2 42,9 28,8 29 (apr) 65,7 44,3 52,3 34,3 41,7 28,1 Ohälsotalet visar antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning per försäkrad under en 12- månadersperiod. Försäkringskassans mål om att ohälsotalet ska ligga under 37 dagar har uppnåtts, i april 29 var riksgenomsnittet 34,8 dagar. Ohälsotalet i Bräcke kommun har också sjunkit och i april 29 var antalet dagar 54,5. Bräcke kommun har fortfarande högst ohälsotal bland länets kommuner.

8 Målområde 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Alkohol Alkohol Har aldrig druckit starköl/cider/vin/sprit Högstadiet Tjejer Killar Källa: Ungdomsstyrelsen, Lupp 27 Resultat från Lupp 27 visade att cirka hälften av både tjejerna och killarna i årskurs 7-9 aldrig dricker starköl/cider/vin eller sprit. I gymnasiet uppgav nästan 2 procent av tjejerna och 25 procent av killarna samma sak. Bland åringarna svarade 1 procent att de aldrig dricker alkohol. Dricker sig berusad minst en gång i månaden Högstadiet Tjejer Killar Källa: Ungdomsstyrelsen, Lupp 27 I Lupp 27 svarade 15 procent av tjejerna och drygt 2 procent av killarna i årskurs 7-9 att de dricker alkohol minst en gång i månaden så att de känner sig berusade. I gymnasiet uppgav 4 procent av tjejerna och 55 procent av killarna samma sak. På frågan om hur ungdomarna får tag i alkohol svarade 2 procent i årskurs 7-9 och 35 procent i gymnasiet att det oftast är någon vuxen som bjuder eller köper ut till dem.

9 Narkotika Har aldrig använt Högstadiet hasch/marijuana annan narkotika Källa: Ungdomsstyrelsen, Lupp 27 Cirka 9 procent av ungdomarna i årskurs 7-9 och 97 procent i gymnasiet svarade i Lupp 27 att de aldrig har provat hasch, marijuana eller någon annan narkotika. Bland åringarna uppgav drygt 8 procent att de aldrig har använt någon form av narkotika. Rökande blivande mödrar År Bräcke Länet Riket 2 13,5 7,5 12, , 7, 1,6 24 9,4 6,9 8,8 26 1,5 4,8 7,5 Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret Rökning under graviditet har under de senaste åren totalt sett minskat i alla åldersgrupper, men är fortfarande vanligast bland de yngsta barnaföderskorna. Andelen rökare vid inskrivning till mödrahälsovården i graviditetsvecka 8-12 var år 26 i Bräcke kommun 1,5 procent, vilket var högre än genomsnittet i både länet (4,8 procent) och riket (7,5 procent).