Välfärdsredovisning 2009
|
|
- Per-Olof Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Välfärdsredovisning 29 Östersunds kommun
2 FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...6 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet...6 Östersunds kommuns inriktning på folkhälsoarbetet. 6 En jämlik hälsa...7 Innehåll i välfärdsredovisningen...8 ÖSTERSUNDSBON UR ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV...9 Befolkningsstruktur...9 Utbildningsnivå (bas)...1 Arbetssökande (bas)...1 Inkomstnivå (bas)...11 Ohälsotal (bas)...11 PSYKISK HÄLSA...12 Självskattad hälsa...12 Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) Gymnasiet och högre utbildningar...15 Skolk...15 Orättvis/kränkande behandling...16 Trivsel i skolan...16 Socialt stöd...17 Barnfattigdom (bas)...17 FYSISK AKTIVITET OCH MATVANOR...26 Fysisk aktivitet för barn och ungdomar...26 Simkunnighet...27 Färdmedel...28 Fysisk aktivitet för äldre...28 Matvanor...29 Övervikt och fetma för barn och ungdomar...3 SKADOR OCH OLYCKOR...32 Skador (bas)...32 Fallolyckor och höftfrakturer bland äldre...33 Läkemedelsförskrivning...34 ORDLISTA...35 REFERENSER...36 BILAGA 1 Diskussionsfrågor...38 BILAGA 2 Indikatorer i Välfärdsredovisning 29 kopplat till hållbar utveckling och fullmäktiges strategier...39 TOBAK, ALKOHOL OCH NARKOTIKA Alkoholvanor Tillgänglighet till alkohol...21 Alkohol- och narkotikaproblem...22 Tobaksvanor...24 Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun Foto: Bengtola Mattsson Sverker Berggren Roger Strandberg 2
3 Förord För att följa hur folkhälsan ser ut i Östersunds kommun och vilka förutsättningar olika grupper i befolkningen har för en god hälsa så har kommunfullmäktige beslutat att det årligen ska tas fram en välfärdsredovisning som en del av årsredovisningen. Välfärdsredovisning 29 har liksom för 28 lagts upp utifrån kommunens fyra strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet. Anledningen till detta är att vi strävar efter att få en varaktighet i kommunens folkhälsoarbete och sätter därför fokus på de områden som politiskt prioriterats fram till 211. Även i årets välfärdsredovisning är det stort fokus på barn, ungdomar och äldre då dessa är prioriterade målgrupper i kommunens folkhälsoarbete. Många av uppgifterna känns igen från föregående år och det är viktigt att komma ihåg att det tar tid att skapa en förändring. Folkhälsoarbete ger ofta inga snabba resultat utan kräver strategiska mål och ett långsiktigt arbete. Orsakerna som ligger bakom resultaten är ofta komplexa och kräver åtgärder från flera håll. Förhoppningen om och erfarenheten av välfärdsredovisningen är att den lyfter fram olika områden för diskussion som kan leda vidare till förebyggande och hälsofrämjande satsningar och utveckling av verksamheterna. Välfärdsredovisning 21 kommer att täcka in samtliga 11 nationella målområden då ett par större enkätundersökningar att göras i kommunen under året. Då har vi möjlighet att få en ännu bredare bild av folkhälsoläget i kommunen och blicka framåt mot nya utvecklingsområden. Bengt Marsh Kommundirektör Östersunds kommun Sofie Bergman Utredare folkhälsa Östersunds kommun Kontaktpersoner Välfärdsredovisningen har tagits fram i samverkan med representanter från kommunens förvaltningar i gruppen utvecklingsforum folkhälsa. Sofie Bergman, Utredare - folkhälsa, Kommunledningsförvaltningen Tel , e-post: sofie.bergman@ostersund.se Eva Lindwall, Verksamhetsplanerare, Barn- och utbildningsförvaltningen Tel , e-post: eva.lindvall@ostersund.se Ingrid Christensen, Handläggare, Vård- och omsorgsförvaltningen Tel , e-post: ingrid.christensen@ostersund.se Eva-Britt Jacobsson, Kvalitetssamordnare, Socialförvaltningen Tel , e-post: eva-britt.jacobsson@ostersund.se Jari Hiltula, Miljöchef, Samhällsbyggnad Tel , e-post: jari.hiltula@ostersund.se Karin Nydahl, Sekreterare, Teknisk förvaltning Tel , e-post: karin.nydahl@ostersund.se 3
4 Sammanfattning I östersunds kommun har fyra strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet politiskt prioriteras för Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre. Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre. Nedan ges en sammanfattning av utvalda delar av resultaten i Välfärdsredovisning 29. Där jämförelser kan göras med riket markerar ett plus- eller minustecken hur Östersunds kommun ligger till på en övergripande nivå i jämförelse med resten av landet, dvs. positivt + respektive negativt - resultat jämfört med riket. Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv Utbildningsnivå + I jämförelse med riket har Östersunds kommun totalt en högre andel med eftergymnasial utbildning. Mellan de olika kommundelarna skiljer sig föräldrarnas utbildningsnivå åt, där centrala stan, Frösön och Odensala är de områden där störst andel föräldrar har lång utbildning. Arbetssökande - Arbetslösheten har ökat kraftigt under 29. Ungdomar år står för den största arbetslösheten och ungdomarna i Östersund ligger något över ungdomarna i riket. I Östersund är en större andel unga män än kvinnor arbetslösa Inkomstnivå Andelen låginkomsttagare skiljer sig kraftigt åt mellan olika åldersgrupper och är vanligast bland personer 2-24 år. Betydligt fler män än kvinnor är höginkomsttagare. Ohälsotal - Ohälsotalen fortsätter att minska. Kvinnorna i Östersund har nio fler ohälsodagar per år och person än kvinnorna i riket och 18 fler ohälsodagar än männen i kommunen Psykisk hälsa. Självskattad hälsa De allra flesta av eleverna i Östersund uppger att de för det mesta mår bra överlag. Samtidigt är det 18 av tjejerna åk 1 som inte mår bra för det mesta. Det är också en större andel killar än tjejer som uppger att de mår mycket bra, medan tjejerna i högre utsträckning uppger att de mår ganska bra. Det är en betydligt större andel tjejer än killar 14 år och i åk 1 i gymnasiet som ofta eller alltid har ont i huvudet, är ledsna eller nedstämda och är stressade över skolarbetet. Dessa symtom kan vara tecken på lättare besvär av psykisk ohälsa. 32 av de 14-åriga tjejerna och 43 av tjejerna i åk 1 i gymnasiet säger sig också ofta eller alltid vara stressade över skolarbetet, vilket kan vara en orsak till psykisk ohälsa. Behörighet till gymnasiet + De flesta skolor i Östersund ligger bra till vad gäller behörighet till gymnasiet i jämförelse med riket och endast en skola ligger under rikssnittet. Vallaskolan ligger i år bäst till med 1 behörighet. Parkskolan och Torvallaskolan är de skolor som under den senaste treårsperioden legat lägst av skolorna. Gymnasiet och högre utbildning - En knapp tredjedel av eleverna från Östersund som går ut gymnasiet går vidare till högre studier efter tre år. Detta är betydligt lägre siffror än riket (41 ) och Sundsvall (41 ) som jämförande kommun. Orättvis/kränkande behandling En relativt stor andel 1-åringar uppger att de har blivit illa behandlade av andra elever i skolan. Detta sjunker sedan kraftigt i de högre årskurserna. -2 uppger att de blivit illa behandlade av vuxna i skolan. 4
5 Trivsel i skolan Mellan 8-94 av eleverna trivs ganska eller mycket bra i skolan. Bäst trivs eleverna i åk 1 på gymnasiet. Socialt stöd Andelen elever som uppger att de har tillgång till någon vuxen att prata med ligger mellan Barnfattigdom + Östersund har en lägre andel barn i hushåll med försörjningsstöd än vad riket har. En avgörande anledning till det kan vara att Östersund också har en låg andel barn med utländsk bakgrund. Av barnen med utländsk bakgrund i Östersund lever en fjärdedel av dem i ekonomiskt utsatta familjer. De flesta hushåll med barn som får försörjningsstöd är ensamstående kvinnor. Fysisk aktivitet och matvanor Fysisk aktivitet Av 1-åringarna leker av eleverna och är fysiskt aktiva på fritiden 3-4 ggr i veckan eller mer. Den fysiska aktiviteten minskar sedan kraftigt för 14-åringarna och ännu mer till åk 1 på gymnasiet där 56 av tjejerna och 66 av killarna motionerar 3-4 ggr i veckan eller mer. Andelen äldre med hemtjänstinsats som blivit beviljade promenader har ökat de senaste åren. Nära 1 bänkar finns utplacerade i samhället och av dessa står en tredjedel kvar på vintern. Det skiljer sig kraftigt åt hur bänkarna är placerade i de olika kommundelarna i förhållande till hur många äldre som bor i området. Tobak, alkohol och narkotika Alkoholvanor Enligt hälsosamtalen är det 2 av pojkarna och 5 av flickorna 14 år som dricker alkohol en gång i månaden eller oftare, medan nära en tredjedel har provat alkohol. I åk 1 på gymnasiet dricker nära hälften alkohol minst en gång i månaden. Vad gäller den vuxna befolkningen har kommunen relativt många personer med riskabla alkoholvanor i en riksjämförelse. Alkohol- och narkotikaproblem Det har skett en kraftig ökning av försäljningen på systembolagen både i Östersund och i Sverige, där framförallt vin- och ölförsäljningen ökat. Östersund ligger strax under rikssnittet för antalet serveringstillstånd. Killar år är den grupp ungdomar som har i särklass flest anmälning av alkoholbruk och narkotikamissbruk. Det har skett en stor ökning av anmälningar av narkotikamissbruk för tjejer år. Östersund ligger något över genomsnittet i riket vad gäller anmälningar om brott mot alkohollagen, rattfylleri och narkotikastrafflagen. Tobaksbruk Av 14-åringarna röker 6-8 någon gång i månaden eller oftare. Drygt 2 röker en gång i månaden eller oftare i åk 1 på gymnasiet. 22 av killarna och 11 av tjejerna i åk 1 på gymnasiet snusar minst en gång i månaden. Drygt en tredjedel av butiker som testades för provköp av tobak blev inte godkända. Få nyblivna föräldrar röker i Östersund jämfört med i riket. Matvanor En stor andel av 14-åringarna och eleverna i åk 1 på gymnasiet uppger att de inte äter frukost eller lunch varje skoldag. Middag äter de allra flesta och av 1-åringarna äter de allra flesta också frukost och lunch varje skoldag. Övervikt/fetma + Östersund har något lägre andel barn med övervikt och fetma jämfört med riket. 1-åringarna är den åldersgrupp som har högst BMI, där nära 2 av eleverna har övervikt eller fetma. Av den vuxna befolkningen i Östersund är en relativt låg andel feta jämfört med riket. Skador och olyckor Skador - Skadorna har minskat inom alla områden utom avsiktligt tillfogad skada under den senaste treårsperioden. För ett antal skador ligger Östersund högre än det förväntade värdet (som är i relation till Sverige i helhet). Östersund har högre skadefrekvens på fallolyckor, avsiktligt tillfogad skada för kvinnor, hjärnskakning samt höftfrakturer. 114 personer över 65 år drabbades av en höftfraktur 28. Det är en minskning med 11 frakturer på ett år. Det är framförallt kvinnor över 8 år som drabbas av höftfrakturer. 5
6 Bakgrund I denna rapport ges en beskrivning av hälsoläget i kommunen och de faktorer som påverkar hälsan, samt vilka förutsättningar olika grupper i befolkningen har för en god hälsa. Hälsoläget är överlag bra både i Sverige och i Östersunds kommun, men det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. I välfärdsredovisningen redovisas därför uppgifterna i den mån det är möjligt efter kön, ålder, kommundelsområde mm. De indikatorer som redovisas speglar den lokala utvecklingen och ska vara möjliga att påverka lokalt. Rapporter som denna kritiseras ibland för att beskriva ohälsan snarare än folkhälsan. Den bild av folkhälsan som ges måste emellertid vara meningsfull för den lokala folkhälsopolitiken och folkhälsoarbetet, vilket innebär att man också bör mäta sådana företeelser som man vill åtgärda (Socialstyrelsen, 25). Resultaten i välfärdsredovisningen syftar till att ge en bred överblick men levererar inte några enkla svar eller odiskutabla sanningar. Bakom varje resultat finns komplexa orsakssamband och de bilder som ges kan och bör diskuteras och ifrågasättas. För att underlätta vidare diskussioner finns i bilaga 1 ett antal diskussionsfrågor som förhoppningsvis kan stimulera till eftertanke och diskussion. För många av resultaten finns jämförelser med riket eller andra kommuner. Det är värdefullt då det ger en fingervisning om hur Östersunds kommun ligger till i jämförelse med andra, men jämförelserna måste ses med försiktighet då kommunerna kan se väldigt olika ut. Det är dessutom inte självklart att kommunen ska känna sig nöjd eller missnöjd för att man ligger bra eller dåligt till i förhållande till andra, utan värderingar måste hela tiden göras utifrån vilken målbild som finns i Östersunds kommun och utifrån de förutsättningar som finns här. Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sveriges är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt (Regeringen, 28): 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 1. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Ett viktigt strategiskt vägval i den nya folkhälsopolitiken är fokus på bestämningsfaktorer för hälsa, dvs. de faktorer i samhällsorganisationen och människors livsvillkor samt levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa. Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att målen blir åtkomliga för politiska initiativ och beslut och därmed kan påverkas av olika typer av samhällsinsatser (Statens folkhälsoinstitut). Östersunds kommun inriktning på folkhälsoarbetet Utifrån resultaten i 27 års välfärdsredovisning har fyra strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet politiskt prioriterats för Barn och ungdomar samt äldre är prioriterade grupper i Östersunds kommuns folkhälsoarbete. De tre första utvecklingsområdena har stor bäring på visionen om ett socialt hållbart Östersund och de strategier som fullmäktige antagit för detta. Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre. Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre. 6
7 Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer, utifrån modell av Leif Svanström och Bo Haglund,, Karolinska Institutet. Hälsa och hållbar utveckling Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Så har kommunfullmäktige formulerat sin övergripande vision för utvecklingen av Östersunds kommun. För att uppnå ett socialt hållbart Östersund har tre strategier formulerats i dokumentet Strategier för att uppnå ett socialt hållbart Östersund : Ett barnvänligt Östersund Ett solidariskt Östersund skapar trygghet åt alla Ett Östersund som samverkar för livsstilspåverkan och den ständiga kampen mot droger I budget 21 betonas kopplingen mellan Välfärdsredovisningen och visionen om ett demokratiskt och socialt hållbart Östersund. Enligt det tidigare Hållbarhetsrådet (26) är hälsa, delaktighet och trygghet fokus inom den sociala hållbarheten. En god folkhälsa är av betydelse också för att uppnå de övriga dimensionerna av en hållbar utveckling. I ekonomiska tillväxtmodeller har hälsa alltmer kommit i fokus som en variabel som i hög utsträckning påverkar humankapitalet. En bra folkhälsa bidrar till en hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. En bra hälsa och hög medellivslängd anses bl.a. leda till goda möjligheter för utbildning, produktivitet och sparande (SKL m.fl., 29) I bilaga 2 redovisas vilka indikatorer i Välfärdsredovisningen som följer upp kommunens dimensioner av en hållbar utveckling Kommunens miljömål Ett av kommunens inriktningsmål för miljön har stark koppling till folkhälsa: Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. En jämlik hälsa Den nationella folkhälsopolitiken syftar till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Enligt folkhälsopolitiken ska de befolkningsgrupper som har den sämsta hälsan särskilt uppmärksammas. Befolkningen i Sverige har som helhet fått en bättre folkhälsa under de senaste decennierna, men stora sociala skillnader i hälsa, i alla åldrar och oavsett kön, kvarstår och har i vissa avseenden ökat. Denna skillnad är med några få undantag till de mindre gynnade gruppernas nackdel. Skillnaderna i hälsa pekar också på att det är möjligt att åstadkomma en bättre folkhälsa och hälsoläget för de bäst ställda grupperna borde vara en rimlig ambitionsnivå också för de övriga gruppernas hälsa. Det är möjligt att minska skillnaderna i hälsa (SKL m.fl., 29). Hälsa hos personer med funktionsnedsättning En stor del av den samlade ohälsan i landet finns hos människor med funktionsnedsättning. Statens folkhälsoinstitut säger samtidigt att en stor del av denna ohälsa egentligen inte alls har med själva funktionsnedsättningen att göra. Mer än en femtedel av befolkningen i åldern år har någon nedsatt funktion. Att ha en funktionsnedsättning behöver inte betyda försämrad hälsa, även om det kan vara en hälsorisk (Arnhof, 28). I Välfärdsredovisning 28 redovisades uppgifter för personer med funktionsnedsättning i Jämtland, vilka visade på stora skillnader i hälsa 7
8 mellan personer med och utan funktionsnedsättning. Motsvarande uppgifter finns inte i denna redovisning, men troligen till Välfärdsredovisning 21. Genusskillnader i hälsa Huvuddelen av de hälsoskillnader som existerar mellan kvinnor och män är exempel på åtgärdbara skillnader. De har sitt ursprung i maktstrukturer samt kulturella och ideologiska föreställningar som existerar i samhället. Självklart finns också biologiska skillnader som påverkar hälsoutfall men dessa tenderar i många fall att överskattas (Hammarström, Hensing, 28). Innehåll i välfärdsredovisningen Välfärdsredovisningen är även detta år upplagd utifrån kommunens politiskt prioriterade strategiska utvecklingsområden. I det första avsnittet Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv ges en bakgrundsbild av befolkningen i Östersunds kommun utifrån ett antal strategiskt viktiga indikatorer för folkhälsan, sk. basindikatorer. Varje indikator följs av en beskrivning av hur den påverkar folkhälsan. Det är viktigt att poängtera att dessa förhållanden inte alltid gäller på individnivå utan det är generella samband som beskrivs, vilka har studerats på befolknings- eller gruppnivå. Därefter kommer resultat över hur förhållandena ser ut just i Östersunds kommun, och i vissa fall i Jämtlands län. Dessa resultat kommenteras sedan under varje indikator. Välfärdsredovisningen har tagits fram i utvecklingsforum folkhälsa, men även elevhälsan, socialförvaltningens fältarbetsgrupp, personal från vård- och omsorg, folkhälsocentrum på Jämtlands läns landsting m.fl. har medverkat i analysarbetet och kommentarerna. eleverna besvarar en enkät med frågor om levnadsvanor och arbetsmiljö som fylls i under ett klassbesök av skolsköterskan. Enkäten utgör underlag vid skolsköterskans hälsosamtal med eleven, där de ställer fördjupade följdfrågor. Hälsosamtalen har genomförts för 1-åringar, 14-åringar och i årskurs 1 på gymnasiet. Dessutom finns för 6-åringar uppgifter om BMI (kroppsmasseindex). Hälsosamtalen används på samtliga kommunala skolor. Friskolorna finns inte med i uppgifterna som presenteras här. Svarsfrekvensen på enkäten är i stort sett åringar, åringar och 985 elever i åk 1 på gymnasiet har besvarat enkäten. På gymnasiet är det däremot många som avstår från att väga och mäta sig, men i stort sett alla besvarar enkäten och kommer på hälsosamtalet. På gymnasieskolorna i Östersund kommer ca 4 av eleverna utanför kommunen, vilka är inkluderade i resultatet. I denna välfärdsredovisning presenteras utvalda resultat från hälsosamtalen ht 28. Uppgifterna till välfärdsredovisningen 29 är hämtade från en rad olika databaser, undersökningar samt egna uppgifter från kommunens förvaltningar och Jämtlands läns landsting. Trots att äldre är en av kommunens prioriterade grupper finns relativt lite uppgifter om denna grupp i välfärdsredovisningen. Det beror på att det finns lite uppgifter att få tag på om äldre som grupp då få undersökningar görs på gruppen som helhet. Hälsosamtal i skolan Många uppgifter om barn och ungdomar kommer från skolsköterskornas hälsosamtal med elever. Hälsosamtalen åtföljs av datainsamling och är en modell som utarbetats i Västernorrland. Den bygger på att 8
9 Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv I detta kapitel presenteras ett antal bakgrundsvariabler om befolkningen i Östersunds kommun. Bakgrundsvariabler är sådana som visar kommunens struktur och befolkning. De har stort inflytande på folkhälsan och många är politiskt påverkbara. Utbildning och sysselsättning är några av hörnstenarna för samhällsutvecklingen och bidrar i högsta grad till den ekonomiska utvecklingen, liksom till en god folkhälsa. En hög sysselsättningsgrad främjar skatteintäkterna samt sänker bidragsberoende och arbetslöshet. De senare är faktorer som påverkar hälsan negativt hos individen själv, men också hos den närmaste omgivningen (SKL m.fl., 29a). Befolkningsstruktur Under 19-talet har den demografiska utvecklingen i Sverige präglats av en ökad medellivslängd och ett minskat barnafödande. Under senare delen har också invandringen spelat en ökande roll. Åldersstrukturen i befolkningen är framförallt ett resultat av variationer i antalet födda. Sverige har länge haft en åldrande befolkning. Andelen personer över 65 år har ökat från 1 av befolkningen 195 till Andelen äldre förväntas att fortsätta öka. Ålders- och könsfördelningen samt andelen utrikes födda skiljer sig kraftigt åt mellan kommunerna i Sverige (Socialstyrelsen, 25). I Östersund Östersunds kommun har cirka 59 1 invånare, varav ca 51,4 är kvinnor och 48,6 är män (1 okt 29). 6,5 av Östersunds befolkning har utländsk bakgrund, jämfört med 18 i riket, 28 (Statistiska centralbyrån, SCB). Av personer över 65 år har ca 15 hemtjänstinsatser och 7 bor i särskilt boende (Vård- och omsorgsförvaltningen). Östersund Jämtland Riket Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor - 17 år 2,5 18,6 2,1 19,4 21,5 2, år 63, ,5 58,3 62,7 6, år 13,9 16,5 16, ,1 16, ,8 3,9 2,2 4,3 1,8 3,5 Tabell 1: Åldersfördelning i kommunen, länet och riket (31 dec 28) (SCB). 9
10 FÖRÄLDRAR M ED LÅNG UTBILDNING Figur 2: Andel föräldrar (till barn -15 år) med eftergymnasial utbildning, år 24 och 27. I första hand räknas moderns utbildning (SCB). 2 1 Centrala Frösön Odensala Torvalla Brunflo Lit Utbildningsnivå (bas) Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Statistik visar att ohälsa i form av t.ex. värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest är betydligt vanligare bland personer med kort utbildning än bland de med lång utbildning. De största skillnaderna i ohälsa finns mellan dem som enbart har förgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Även dödligheten är genomgående lägst för personer med eftergymnasial utbildning och högst för personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildning (FHI, 25a). Enligt en resultatinsamling från de nationella ämnesproven i årskurs fem (engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk) framkommer att föräldrars utbildningsnivå har stor betydelse för elevernas resultat. Elever med högskoleutbildade föräldrar når bättre resultat på alla delprov och den bakgrundsfaktor som slår igenom mest är moderns utbildningsnivå (Skolverket, 26). Östersund Jämtland Riket Män Kvinnor Tabell 2: Andel personer år med eftergymnasial utbildning 28 (SCB Arbetssökande (bas) Sverige tillhör de länder som har den högsta ungdomsarbetslösheten i Europa (Ungdomsstyrelsen). Tidig arbetslöshet bland ungdomar utgör en allvarlig risk för framtida ogynnsamt hälsobeteende och nedsatt hälsa. I mindre utsträckning gäller detta även för arbetslöshet högre upp i åldrarna. Det måste ur detta perspektiv vara särskilt angeläget att minska arbetslösheten bland unga (FHI, 22). Långvarig arbetslöshet har på många sätt en negativ effekt på hälsan, då samband har visats med både fysisk och psykisk hälsa, hälsovanor samt dödlighet. En översikt av nordiska studier visar på ett samband mellan försämring av den psykiska hälsan och arbetslöshetens längd. Det är också känt att sjukvårdsutnyttjande och läkemedelskonsumtion ökar vid långvarig arbetslöshet, unga män ökar sin konsumtion av alkohol och unga kvinnor röker mer (FHI, 25a). I Östersund ARBETSSÖKANDE Ungdomar år, Östersund Kvinnor år, Östersund Män år, Östersund Ungdomar år, riket Kvinnor år, riket Män år, riket Figur 3: Andel arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i Östersunds kommun och i riket. Siffrorna avser september månad (Arbetsförmedlingen). 1
11 Det är betydligt fler män än kvinnor år i Östersund som var arbetssökande i september 29 (15 jämfört med 1 ). Det var också betydligt vanligare att personer som är utrikesfödda var arbetssökande i september 29 i Östersund (14 jämfört med 8 ). Inkomstnivå (bas) Svenska och internationella studier visar att människors hälsa, både den fysiska och psykiska, förbättras med ökande inkomst men i avtagande grad ju högre inkomsten blir. Det finns t.ex. ett tydligt samband mellan hjärt- och kärlsjukdomar och låga inkomster. Ojämlika inkomster har en negativ påverkan på den genomsnittliga hälsonivån i samhället. Det finns också ett omvänt samband där ohälsa påverkar den enskildes sociala och ekonomiska situation (FHI, 25a). Ohälsotal (bas) Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Individens verksamhet i arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på hälsofrämjande sätt (FHI). I Östersund LÅG- OCH HÖGINKOMSTTAGARE män kvinnor män kvinnor 2-24 år år år år år Figur 4: Andel personer i respektive åldergrupp med låg inkomst (< kr, av tjänst och näringsverksamhet) och med hög inkomst (>3. kr, av tjänst och näringsverksamhet) i Östersunds kommun 27 (SCB). Låginkomsttagare Höginkomsttagare Antal dagar OHÄLSOTAL Figur 5: Antal ohälsodagar per år i relation till antalet personer år som omfattas av socialförsäkringarna. Värdena anger årsnivån i september med en tolvmånadersperiod tillbaka. Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspennig samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen (Försäkringskassan). Östersund kvinnor Riket kvinnor Östersund män Riket män 11
12 Psykisk hälsa Kommunens utvecklingsområde: Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar Koppling till nationella målområden Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Självskattad hälsa Redovisade indikatorer Självskattad hälsa Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) Gymnasiet och högre utbildning Skolk Orättvis/kränkande behandling Trivsel i skolan Socialt stöd Barnfattigdom (bas) Under de senaste tjugo åren har förekomsten av psykiska besvär ökat kraftigt, särskilt bland unga. Enligt upprepade undersökningar har andelen med psykiska besvär fördubblats eller tredubblats sedan slutet av 198-talet även om ökningarna kan ha avstannat under de senaste två tre åren. Trenderna är mycket likartade bland både män och kvinnor. Det är därför inte troligt att orsakerna ligger i könsspecifika riskfaktorer. Aktuella rapporter pekar istället på bidraget från övergripande förändringar av arbetsmarknad och utbildningsväsende. Samtidigt är såväl mildare oro som ångest och depression 1,5-3 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Orsakerna till denna könsskillnad är fortfarande oklara (FHI, 29a). Det har blivit vanligare att ungdomar är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värk, dvs. lättare psykiska besvär som oftast inte innebär en psykiatrisk diagnos. Dessa besvär beskrivs ofta som tecken på stress (Statens offentliga utredningar, SOU, 26). Ungdomar som bor med sina föräldrar har mindre psykiska besvär än de ungdomar som lämnat föräldrahemmet och bor ensamma. Denna skillnad är tydligare bland unga män än bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 29). De allra flesta av eleverna i Östersund uppger att de för det mesta mår bra överlag. Samtidigt är det 18 av tjejerna åk 1 som inte mår bra för det mesta. Det är också en större andel killar än tjejer som uppger att de mår mycket bra, medan tjejerna i högre utsträckning uppger att de mår ganska bra. Östersund har tidigare år legat något sämre än Norrbotten och Västernorrland, ingen jämförelse har kunnat göras för dessa uppgifter. I Jämtland är det många som I Östersund JAG MÅR BRA FÖR DET MESTA pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor 1-åringar 14-åringar åk 1 i gymn 28 mycket bra 28 ganska bra Figur 6: Andel elever som uppger att de för det mesta mår bra (ganska bra eller mycket bra) (Hälsosamtal i skolan). 12
13 flyttar hemifrån när de börjar gymnasiet pga. stora avstånd, vilket skulle kunna vara en av förklaringarna till att den självskattade hälsan är något sämre här än i de övriga länen som har fler städer att välja på för gymnasiet. I hälsosamtalen ställs också frågor om eleverna de tre senaste månaderna haft ont i magen, haft värk i rygg/ nacke/axlar, varit orolig eller rädd, känt sig irriterade eller på dåligt humör. Det är för samtliga variabler betydligt vanligare att flickorna ofta eller alltid upplever dessa symptom än pojkarna. 25 av flickorna i åk 1 på gymnasiet (11 av pojkarna) har ofta eller alltid PSYKISKA BESVÄR besvärande huvudvärk ledsen eller nedstämd sömnbesvär stressad över skolarbetet 1-åringar pojkar 1-åringar flickor 14-åringar pojkar 14-åringar flickor åk 1 gymn. pojkar åk 1 gymn. flickor Figur 7: Andel elever som uppger att de under de senaste tre månaderna ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk, känt sig ledsen eller nedstämd, om de sällan eller aldrig sover bra samt om de ofta eller alltid de senaste tre månaderna har varit stressad över skolarbetet. (Frågan om man känner sig stressad över skolarbetet ställdes inte till 1-åringarna) (Hälsosamtal i skolan, 28). värk i rygg/nacke/axlar. 23 av de 14-åriga flickorna (1 av pojkarna) är ofta eller alltid irriterade eller på dåligt humör (Hälsosamtal i skolan, 28). Det är en betydligt större andel tjejer än killar 14 år och i åk 1 i gymnasiet som ofta eller alltid har ont i huvudet, är ledsna eller nedstämda och är stressade över skolarbetet. Det finns inget vetenskapligt stöd som visar att tjejer skulle överrapportera eller att killar skulle underrapportera psykiska besvär. Arbetsmarknaden har betydelse för den psykiska hälsan och då hälsosamtalen gjordes var lågkonjunkturen i sin början och Östersund hade en ungdomsarbetslöshet på ca 8. Därefter har ungdomsarbetslösheten stigit kraftigt vilket torde påverka utvecklingen av de ungas psykiska hälsa. Även om eleverna i åk 1 på gymnasiet har ett par år kvar innan de ska ut i arbetslivet så kan det skapa en oro inför framtiden. Elevhälsan beskriver att många tjejer har mycket krav på sig själva och är mycket mer målmedvetna än killarna. Betygen och prov är en stor stressor som påverkar tjejerna mycket mer än killarna. En studie i Sundsvall visar att stressade elever inte är koncentrerat till någon särskild typ av gymnasieprogram utan är brett fördelat mellan programmen. Att börja gymnasiet innebär en stor omställning och i en kursutformad gymnasieskola måste eleverna gå ut hårt redan från början för att få bra betyg i de första kurserna. Många av de här faktorerna hänger ihop och kan bli till en ond cirkel. Många ungdomar sitter uppe sent om kvällarna och spelar datorspel. Ett annat vanligt problem är att ungdomar aldrig stänger av mobiltelefonen och blir störda i sömnen. Stressen stör många av tjejernas sömnvanor, vilket i sin tur hänger ihop med mathållning, huvudvärk mm. Elevhälsan beskriver också att många, även 1-åringar, har träningar sent om kvällarna, vilket också stör sömnvanorna. 1-åringar behöver mycket 13
14 sömn och även i tonåren finns ett behov av mycket sömn. Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) De kompetenser som barn och unga utvecklar under skoltiden bestämmer deras hälsa, både under uppväxttiden och senare i livet. Såväl intellektuella som sociala och emotionella kompetenser har betydelse. Sådana kompetenser påverkar anpassningen till skolan vilket i sin tur inverkar på de levnadsvanor som de unga utvecklar under uppväxttiden och som har betydelse för hälsa senare i livet. Goda kompetenser ökar också de ungas möjligheter inom arbetslivet vilket har betydelse för deras hälsa under levnadsloppet (FHI, 25a). Det råder en växelverkan mellan hälsa och lärande. God hälsa främjar också lärande, samtidigt som att en dålig hälsa kan ha negativa effekter på skolprestation och utbildning. (FHI). Totalt var 89,4 av eleverna i Östersund som gick ut åk 9 år 29 behöriga till nationellt program på gymnasiet. I riket var i genomsnittet 88,8 behöriga till gymnasiet (Barn- och utbildningsförvaltningen). Flickorna har överlag betydligt högre betyg än pojkarna både i Östersund och i riket. I Östersund var 86,9 av pojkarna och 93,6 av flickorna behöriga till gymnasiet 28 (SKL m.fl. 29). De elever som i efterhand läser upp sina betyg på sommarskola finns inte med i statistiken över behöriga till gymnasieskolan. I Östersund ELEVER MED BEHÖRIGHET TILL GYMNASIET Frösön Vallaskolan Frösön Östbergsskolan Ösd Södra Parkskolan Torvalla Torvallaskolan Brunflo Kastalskolan Ösd Norra Lugnviksskolan Ösd Norra Treälven Torvalla Ängsmogården Odensala Storsjöskolan Figur 8: Andel elever i åk 9 i Östersunds kommun med minst godkänt i kärnämnena (svenska, engelska och matematik, vilket ger behörighet till nationellt program på gymnasiet (Barn- och utbildningsförvaltningen). Meritvärdet är summan av betygsvärden för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg där det möjliga maxvärdet är 32 poäng. I riket har det genomsnittliga meritvärdet under perioden gått från 26,8 till 29,6. I Östersund har medelvärdet i kommunens egna skolor under samma period gått från 28,8 till 215,. Lugnviksskolan är i topp med bäst resultat medan Kastalskolan och Ängsmogården har lägst meritvärden 29. De flesta skolor i Östersund ligger bra till vad gäller behörighet till gymnasiet i jämförelse med riket och endast en skola ligger under rikssnittet. Vallaskolan ligger i år bäst till med 1 behörighet. Parkskolan och Torvallaskolan är de skolor som under den senaste treårsperioden legat lägst av skolorna. Variationerna från år till år kan till viss del förklaras av att det är relativt få elever i varje årskurs vilket gör att varje elev ger stort utslag i statistiken. Meritvärdena ger en bredare bild av resultaten och där fler betyg tas med i beräkningarna. 14
15 Gymnasiet och högre utbildning Se förklaringstext under Utbildningsnivå sid. 1 GENOMGÅTT GYMNASIET PÅ TRE ÅR Vallaskolan Östbergsskolan Lugnviksskolan Treälven Parkskolan Torvallaskolan Ängsmogården 89 Storsjöskolan 79 Kastalskolan Figur 9: Andel elever som gick ut grundskolan vt 6 och som därefter genomgått gymnasiet på tre år. Uppgifterna gäller endast för de som gått på gymnasieförbundet ej frigymnasium (Barn- och utbildningsförvaltningen). Frösön Ösd Norra Ösd Södra Torvalla Odensala Brunflo Föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för elevernas resultat i skolan. I Odensala och på Frösön har föräldrarna högst utbildningsnivå. Det är också barn från dessa områden som i störst mån genomgår gymnasiet på tre år enligt figuren ovan. till högre studier. Sju år efter gymnasiet ser siffrorna för Östersund annorlunda ut och ska då ha närmat sig riket. Vad orsaken är till en längre väntan innan högskolestudier är inte känt. Det går inte att utläsa av de här uppgifterna hur fördelningen ser ut mellan killar och tjejer, men generellt är det fler tjejer som läser vidare efter gymnasiet ÖVERGÅNG TILL HÖGSKOLA EFTER GYM NASIET Jämtland har under många år haft en låg övergångsfrekvens till högre studier. Nationellt har målet varit att 5 av en årskull bör övergå till postgymnasiala studier. Endast län med stark studietradition har nått dit, medan Jämtland legat ca 1 under rikets siffror och därmed lägst i landet. 1 Östersund Sundsvall Riket Figur 1: Andel elever som lämnade gymnasieskolan 25 och 26 och som efter tre år övergått till högskolestudier. Gäller elever folkbokförda i kommunen läsåret 7/8 och 8/9 (Skolverket). En knapp tredjedel av eleverna från Östersund som går ut gymnasiet går vidare till högre studier efter tre år. Det finns inga direkta förklaringar till att Östersund ligger så långt under rikssnittet och Sundsvall som en jämförbar kommun. Östersund har totalt sett en högre utbildningsnivå än riket och ett universitet finns i staden, vilket torde tala för en betydligt högre övergång Skolk Skolk är en allvarlig larmsignal och ett mått, inte bara på hur den enskilde eleven mår utan också på skolans hälsa. När elever uteblir från lektionerna är det ofta ett uttryck för att de inte trivs i skolan. Det kan också vara ett tecken på att eleverna har problem och därmed har en ökad risk för att röka och dricka mycket alkohol (FHI, 26a). I Östersund Olovlig frånvaro tilltar med stigande ålder. Nio av 14 tidigaredelsskolor som lämnat frånvarorapporter hade ingen olovlig frånvaro alls under höstterminen 28. På tidigaredelsskolorna var det lika många skolor som tidigare som hade elever med olovlig frånvaro men antalet frånvarotillfällen var färre. Under höstterminen 28 minskade den olovliga frånvaron på Östersunds 15
16 senaredelsskolor. Även inom särskolans senaredel hade frånvaron minskat sedan vårterminen (Barn- och utbildningsförvaltningen). rättigheterna utan även utgör hinder för människors förutsättningar till en god hälsa på lika villkor (FHI, 26b). Att den olovliga frånvaron minskar är mycket positivt. Skolorna har jobbat mer aktivt med att analysera frånvaron och att direkt kontakta föräldrarna, och frånvaron har också lyfts upp i fler sammanhang än tidigare. Skolorna har även jobbat med likabehandlingsplaner vilket skulle kunna vara ett bidrag till utvecklingen. Det finns olika system av frånvarorapportering på de olika skolorna och man jobbar nu på att få till ett gemensamt rapporteringssystem på alla skolor. Då kan frånvaron analyseras på ett bättre sätt och föräldrarna kommer att ha enklare tillgång till uppgifterna. Orättvis/kränkande behandling Alla människors rätt till lika behandling, det vill säga icke-diskriminering, är en fundamental del av de mänskliga rättigheterna. Detta innebär att ingen människa ska behandlas annorlunda än någon annan på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. En litteratursammanställning inom området visar på samband mellan diskriminering och ohälsosamma levnadsvanor (tobak, alkohol, narkotika) samt psykisk och fysisk hälsa. Detta innebär att diskrimineringen i samhället inte bara strider mot de mänskliga I Östersund ILLA BEHANDLAD I SKOLAN 6 av andra elever 1-åringar pojkar 1-åringar flickor åringar pojkar 14-åringar flickor av vuxna 1 åk 1 gymn. pojkar åk 1 gymn. flickor Figur 11: Andel elever som uppger att de blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra elever eller vuxna i skolan (Hälsosamtal i skolan, 28). Elever som blivit illa behandlade av vuxna i skolan har inte redovisats i Välfärdsredovisningen tidigare. Även om siffrorna är väldigt låga så ska ingen behöva bli illa behandlad i skolan och framförallt inte av vuxna. Vad gäller illa behandlad av andra elever ligger uppgifterna på ungefär samma nivå som föregående år. Det är betydligt fler av 1-åringarna som upplever sig ha blivit illa behandlade av andra elever som sedan är betydligt mindre förekommande i de äldre åldrarna. Detta kan dels beror på att toleransen ökar med stigande ålder eller att bemötandet elever emellan förändras. Elevhälsan menar att språkbruket inte är bra idag och att det är viktigt att jobba med. Där har föräldrarna också ett stort ansvar. Skolorna har jobbat med mobbningsplaner som elevhälsan tror har börjat ge effekt. Trivsel i skolan Hur man trivs i skolan har visat sig vara en viktig faktor som hänger samman med hur man trivs i livet (Danielsson, 26). I Östersund TRIVS I SKOLAN 85 pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor 1-åringar 14-åringar åk 1 i gymn De allra flesta elever trivs bra i skolan. Att observera är att trivseln för de 1-åriga pojkarna är lägre än tidigare år, där en av fem uppger att de inte trivs i sko Figur 12: Andel elever som trivs ganska eller mycket bra i skolan (Hälsosamtal i skolan)
17 lan. 14-åringarna trivs överlag något sämre i skolan än övriga årskurser, och elevhälsan menar att flera elever som då går i åk 8 upplever en skoltrötthet. Det är positivt att så många elever i gymnasiet trivs i skolan, trots att nästan hälften av tjejerna uppger att de ofta är stressade över skolarbetet. På skolan har många sina vänner som avgör en stor del av trivseln. Socialt stöd Människors sociala relationer är av stor betydelse både för det egna välbefinnandet och för möjligheten att handskas med redan uppkomna hälsoproblem. Sociala relationer antas framförallt ha relevans för hälsan genom att minska individens utsatthet för stress (FHI, 25a). I Östersund TILLGÅNG TILL VUXEN ATT PRATA MED pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor 1-åringar 14-åringar åk 1 i gymn Figur 13: Andel elever som uppger att de har någon vuxen som de kan prata med om det som är viktigt för dem (Hälsosamtal i skolan). Det har inte skett någon större förändring av tillgången till vuxenstöd över de tre redovisade åren. Att det är en något mindre andel i gymnasiet som har någon vuxen att prata med än i de övriga åldrarna kan bero på att många har flyttat hemifrån och inte har familjen på nära håll. Elevhälsan beskriver att flera av 1-åringarna ibland vänder sig till vuxna i skolan för att prata. En del 14-åringar vill inte alltid tala med sina föräldrar men kan ha andra vuxna att vända sig till, t.ex. fritidsledare, lärare och idrottstränare. Tjejer med invandrarbakgrund uppger oftare att de inte har någon att prata med och att de i högre utsträckning har svårt att vända sig till sina föräldrar med sina problem. Även barn med missbruksproblematik i hemmet har svårare att hitta någon vuxen att prata med Barnfattigdom (bas) Familjens ekonomiska resurser har endast små effekter på barns hälsa. De begränsade effekterna i dagens rika länder är sannolikt en följd av de sociala skyddssystem som finns, och som dämpar effekterna av föräldrarnas bristande ekonomi. Även om det är oklart om familjernas ekonomi påverkar barnens hälsa så har bristande ekonomiska resurser uppenbara effekter på barnens välfärd i övrigt. Exempelvis påverkar ekonomiska resurser barnens val av fritidsaktiviteter. Den avsevärt sämre hälsan bland barn i socialt utsatta familjer kan dock sannolikt inte förklaras av familjernas ekonomi. Barn i familjer som får långvarigt ekonomiskt bistånd, till skillnad från barn i familjer med låga inkomster men som inte mottar ekonomiskt bistånd, löper höga överrisker att utvecklas ogynnsamt i flera avseenden som till exempel låg utbildningsnivå, tonårsföräldraskap, missbruk eller psykisk sjukdom. Ekonomiskt bistånd är därför inte bara tecken på dålig ekonomi i familjen utan också en riskmarkör för ogynnsam utveckling för barnen i framtiden (Socialstyrelsen, 26). I Östersund FÖRSÖRJNINGSSTÖD Östersund Jämtland Riket Figur 14: Andel barn -15 år i hushåll med försörjningsstöd (socialbidrag) (Socialstyrelsen). Totalt fick 1415 hushåll försörjningsstöd under perioden september 28 tom. augusti 29, varav 33 (461) var till hushåll med barn i. Av de 461 hushåll med barn som fick försörjningsstöd var: 17
18 53 (245 st.) hushåll ensamstående kvinnor med barn 17 (78 st.) hushåll ensamstående män med barn 3 (138 st.) hushåll gifta/sambos med barn Barnfattigdomsindex Östersund Jämtland Riket Andel barn med utländsk bakgrund Andel barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Differens utländsk svensk bakgrund (procentenheter) Andel barn total som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Tabell 3: Andel barn -17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomsikt utsatta hushåll, 27. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll men låg inkomst eller socialbidrag (SCB) Nära en tredjedel (32 ) av familjer i Östersund bestående av ensamstående förälder med barn -18 år har låga inkomster* (34 i riket). Av övriga familjer i Östersund med barn har 8 låga inkomster (1 i riket) (SCB). Östersund har en lägre andel barn i hushåll med försörjningsstöd än vad riket har. En avgörande anledning till det kan vara att Östersund också har en låg andel barn med utländsk bakgrund. Av barnen med utländsk bakgrund i Östersund lever en fjärdedel av dem i ekonomiskt utsatta familjer. Orsakerna till detta skulle behöva analyseras då det har stor påverkan för barnens utveckling. Att leva med socialbidrag kan vara stigmatiserande och innebära en ekonomisk stress över att inte kunna hänga med kompisar på aktiviteter eller ha tillgång till rätt kläder och prylar. Det borde därför vara extra viktigt för dessa ungdomar att få sommarjobb. * Familjer med en disponibel inkomst (per konsumtionsenhet) under 6 av medianlönen (26,4 t kr år 27) (SCB). 18
19 Tobak, alkohol och narkotika Kommunens utvecklingsområde: Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar Koppling till nationella målområden Redovisade indikatorer Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Alkoholvanor Tillgänglighet till alkohol Alkohol- och narkotikaproblem Tobaksvanor Alkoholvanor Omfattande alkoholkonsumtion återfinns bland de fem största riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår, enligt WHO:s beräkningar. Under de senaste 1 åren har den uppskattade totala alkoholkonsumtionen i Sverige ökat med drygt 3 procent och mellan 5 och 1 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende. Hög alkoholkonsumtion ger på sikt allvarliga medicinska skadeverkningar och förknippas med sjukdomar och tillstånd som lever- och bukspottskörtelcancer samt högt blodtryck. Vidare ökar risken för nedsatt psykisk hälsa, alkoholpsykoser och självmord. Antalet unga som vårdats för alkoholrelaterade diagnoser ökar. Alkohol är en starkt bidragande faktor för skador, olycksfall och dödsfall som drunkningsolyckor, trafikskador, självmord och skador orsakade av våld (SKL m.fl. 29) UNGDOM ARS ALKOHOLVANOR pojkar flickor pojkar flickor Åk 9 Åk 2 i gymn. Druckit alkohol de senaste 12 mån UNGDOM ARS ALKOHOLVANOR 5 Ett annat svarsalternativ i hälsosamtalen är om man har provat alkohol. Av 14-åringarna svarar 29 av killarna och 32 av tjejerna att de har provat pojkar flickor pojkar flickor 14-åringar åk 1 gymn. Figur 15: Andel elever som dricker alkohol någon gång i månaden eller oftare (Hälsosamtal i skolan). (14-åringarna går i åk 8.) Berusad 1 ggr/mån eller oftare Figur 16: Alkoholvanor för elever i åk 9 och åk 2 på gymnasiet, 28 (CAN Det är stor skillnad i resultaten mellan hälsosamtalen i skolan och den drogvaneundersökning som CAN har gjort. Frågorna i de olika undersökningarna är ställda på olika sätt och är därför svåra att jämföra. Enligt hälsosamtalen är det relativt få 14-åringar som druckit alkohol någon gång i månaden eller oftare, men nära en tredjedel som provat alkohol. Enligt CAN är det betydligt fler som druckit sig berusade en gång i månaden eller oftare i åk 9. Samtidigt så skiljer det drygt ett år mellan mätningarna då hälsosamtalen är gjorda på hösten i åk 8 medan CAN:s enkät gjordes på våren i åk 9. Enligt fältarbetsgruppen har de flesta sin alkoholdebut i åk 8, och framförallt på vårterminen, vilket kan göra att skillnaderna i undersökningarna är rimliga. Tjejerna har vanligen något tidigare debut än 19
20 killarna, vilket visar sig i figur x där 7 av tjejerna i åk 9 uppger att de har druckit alkohol de senaste 12 månaderna jämfört med 53 av killarna. I gymnasiet dricker ungefär hälften sig berusade en gång i månaden eller oftare. Det är för samtliga åldrar som redovisas en något högre andel tjejer som dricker alkohol/ dricker sig berusade än killar. Kommunens fältarbetsgrupp som har ungdomar som målgrupp, beskriver att fritidsgårdarna har en stor grupp stambesökare som vanligen inte är aktiva i föreningslivet och som väljer fritidsgården före att vara på stan.. Fritidsgårdarna är också ett bra exempel på drogfria mötesplatser. Fältarbetsgruppens kontakter med ungdomar sker ofta ute på stan och de träffar också ungdomar med funktionsnedsättningar. Där har det uppmärksammats en del alkoholproblem och flera av dessa ungdomar ses på busstorget tillsammans med äldre personer som vistas där, där de söker bekräftelse och acceptans. Öppna jämförelser Östersunds kommun ligger bland de 25 sämsta kommunerna i landet vad gäller riskabla alkoholvanor. Det är stor skillnad på alkoholkonsumtionen mellan kommunerna i länet, där Ragunda och Härjedalen ligger sämst till medan Bergs kommun ligger bra till i Sverigejämförelsen. I Jämtland är det fler män med kort utbildning som har riskabla alkoholvanor än de med lång utbildning (SKL, 29). Barn och ungdomar är prioriterade i kommunens förebyggande alkoholarbete, men i figur 17 redovisas ändå den vuxna befolkningen då de har stor betydelse som förebilder genom den alkoholkultur som råder i Sverige och i Östersunds kommun. Det råder en stark tradition av alkoholdrickande i vår kultur där alkoholen är en självklar del i många sammanhang och ofta glorifieras i media. Enligt erfarenhet avspeglar sig de vuxnas alkoholkultur direkt på ungdomarnas alkoholdrickande. 25 RISKABLA ALKOHOLVANOR HOS VUXNA Östersund Jämtland Riket 5 Män Kvinnor Figur 17: Andel personer 18-8 år med riskabel alkoholkonsumtion (självskattade värden) (SKL m.fl., 29). 2
Välfärdsredovisning 2010
Välfärdsredovisning 21 Östersunds kommun FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...9 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET...14 Valdeltagande (bas)...14 Ungdomars inflytande...14 Social delaktighet...15
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merTjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén
KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige
Läs merInriktning av folkhälsoarbetet 2011
PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7
Läs merFolkhälsoprogram för åren 2011-2016
1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning
Läs mer2(16) Innehållsförteckning
2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...
Läs merVälfärdsredovisning 2009
Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material
Läs merInledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs
Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Läs merLokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1
Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merVälfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,
Läs mer16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa
JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och
Läs merHögstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten
Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14
Läs merVälfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2
Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,
Läs merFOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1
FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och
Läs merAlkohol, tobak, narkotika och dopning
7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merÅterkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.
Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun
Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...
Läs merFolkhälsostrategi 2014-2018
Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en
Läs merHälsosamma Skinnskatteberg
Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar
Läs merRAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert
RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5
Läs merUngdomsenkät Om mig 1
Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.
Läs merUNGA I FOKUS U N G A I F O K U S
UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar
Läs meralkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merPlan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007
Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden
Läs merHälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Läs merFOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport
Läs merFolkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.
Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil
Läs merSTRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Folkhälsopolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-20, 48 Folkhälsopolicy för Strömstads kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-05-20 Innehåll Bakgrund...4 Jämlika
Läs merKommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Läs merÖppen jämförelse Folkhälsa 2014
Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna
Läs merVälfärdsredovisning 2013
STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/föredragningslista Sida 12 (18) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 214-4-24 Kf 39 Ks 49 Au 7 Ks/214-172 Välfärdsredovisning 213 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar
Läs merSÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!
SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som
Läs merHälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun
Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merVälfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merUng i Lindesberg. Resultat från LUPP
Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september
Läs merFolkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi
Läs merSamverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa
Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och
Läs merStockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet
Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen
Läs merFolkhälsa. Maria Danielsson
Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är
Läs merLikabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011
Likabehandlingsplan Saxnäs skola 2009-2011 I enlighet med lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever och barnkonventionens grundläggande principer, vill vi påtala
Läs merFysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016
Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se
Läs merSäffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.
Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles
Läs merOm mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan
Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan Viktig information om rapporten: Syftet med snabbrapporterna är att ge dig som arbetar i kommunen eller skolan snabb återkoppling av resultaten. Det är en automatiserad
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merUngdomsenkät Om mig 1
Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Läs merOm mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.
Om mig 2015 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande:
Läs merLevnadsförhållanden i Skaraborg
Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...
Läs merFolkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014
Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar
Läs merREGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29
REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan
Läs merElevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015
1(8) Tjänsteskrivelse 2015-08-03 Diarienummer: UAN 2015/0329 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: klas.jacobsson@halmstad.se Telefon: 0738-11 88 44 Elevbarometer för
Läs merHälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.
Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument
Läs merVälfärdsredovisning 2007
Välfärdsredovisning 2007 Sotenäs kommun Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Folkhälsoarbete i Sotenäs...4 Bakgrund- och befolkningsfakta...4 Delaktighet och inflytande i samhället...5
Läs merInnehållsförteckning:
i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans
Läs merFolkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal
Folkhälsorådet december 2014 Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal 1 Folkhälsorådet tar initiativ till insatser som främjar folkhälsan i Mölndal. Rådet inspirerar offentliga, privata och ideella
Läs merResultat från levnadsvaneundersökningen 2004
Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:
Läs merNamn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet
Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.
Läs merSkolresultat +psykisk hälsa = Sant
Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser
Läs merNågra första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010
Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten
Läs merPlan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Läs merTill dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm
Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan
Läs merMalmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad
Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,
Läs merArbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts
En stad för alla Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Karlstad ska vara en omtänksam stad där människor känner sig trygga och välkomna. Vi ska vara en bra
Läs merCharlotta Wilhelmsson Folkhälsosamordnare
Välfärdsbokslut 2005 s kommun Utvecklingsavdelningen Charlotta Wilhelmsson Folkhälsosamordnare Illustration: Egon Hansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Befolkningsstatistik...
Läs merIdrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten
Idrott hela livet Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten December 2015 Sid 2/12 Nationella folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar
Läs merSkolkvalitetsmätning 2004
Skolkvalitetsmätning 2004 Vara kommun Februari 2004 ARS P0504 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och
Läs merVälfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N
Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N Övergripande mål för att skapa ett hållbart samhälle: Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för
Läs merREVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014
REVIDERING AV KALMAR KOMMUNS DROGPOLITISKA PROGRAM 2011 2014 Tobak, alkohol och övriga droger Inledning Många, både vuxna och barn, har det bra i Sverige. De flesta ungdomar är friska och har god kontakt
Läs merKartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Läs merUppföljning av kunskapsresultat
2015-01-26 Uppföljning av kunskapsresultat Bilaga 8 till slutrapport projekt Regionalt skolstöd (KUL) 2012-2014 2 (17) Innehåll Inledning... 4 Uppföljning... 5 Årskurs 3... 5 Nationella prov matematik...
Läs merFolkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013
Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Kramfors kommun ska vara en kommun där livsmiljön möjliggör att människor uppnår och bibehåller en god hälsa. Att ha en god hälsa är något som de flesta värdesätter
Läs merInnehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5
Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73
Läs merSkolmiljö, mobbning och hälsa
Skolmiljö, mobbning och hälsa Resultat från Ung i Värmland 1988-211 Curt Hagquist Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstad University
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER
Läs mer5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 76 9-94 5 754 217 824 9-94 22 24 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14
Läs merUtförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015
Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Ett avtal finns mellan kommunen och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd i Dalsland vilket välfärdsinnebär bland och annat
Läs merDrogvaneundersökning År 9
Drogvaneundersökning År 9 Uddevalla Kommun 2001 2 (23) Innehåll SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel tobakskonsumenter... 9 Andel rökare...
Läs merFolkhälsan i Norrbotten - Exempel på indikatorer inom målområdena för hälsan. Med fokus: Kommunerna Kalix, Haparanda Överkalix och Övertorneå
Folkhälsan i Norrbotten - Exempel på indikatorer inom målområdena för hälsan Med fokus: Kommunerna Kalix, Haparanda Överkalix och Övertorneå Sammanställning nov 2005 av K Sandberg, Sekretariatet, Norrbottens
Läs merSynpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska
Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell
Läs merLUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
Läs merMotion, utbildningsutskottet
Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort
Läs merLevnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk
Läs mer34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4
Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 441 90-94 34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44
Läs merBetygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.
Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs mer