Välfärds INDIKATORER. för kommunens delområden

Transkript

1 Välfärds INDIKATORER för ens delområden STADSKONTORET z NOVEMBER 29

2 STADSKONTORET Utredningsenheten i november 29 Ansvarig utredare Författare Diagram Bearbetning Omslag & Layout Gunilla Kärrdahl Gunilla Kärrdahl Andreas Zeidlitz Rickard Blom Staffan Johansson Robert Svensson Karin Lundbrant Lena Holmberg Lena Holmberg Tryck Tabergs Tryckeri 29

3 Välfärdsindikatorer för delområden i INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Områdesindelning 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 JÄMFÖRELSER DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR 9 KÄLLOR 11 BESKRIVNING AV DELOMRÅDEN (69 st) Förteckning med sidhänvisning på nästa sida 13 ÖVRIGT 153 Alkohol och tobak 155 Behörighet att läsa vidare till nationellt program i gymnasiet 157 Tandhälsa 159 Amning 161 Späd och rökning 162 KARTBILAGA Delområden, landsbygden Delområden, centrala tätorten 1

4 DELOMRÅDESFÖRTECKNING (69 områden) Förteckningen är i alfabetisk ordning medan redovisningen i rapporten är sorterad efter områdesnummer. Områdesnamn, nummer Sid Områdesnamn, nummer Sid Angerdshestra, Kortebo, Attarp Backamo, Lekeryd, Bankeryds landsbygd, Lekeryds landsbygd, Barnarp Odensjö, Liljeholmen, Barnarps landsbygd, Ljungarums kyrkby, Bottnaryd, Lockebo, Bottnaryds landsbygd, Mariebo, Brunstorp, Mulseryd, Bråneryd, Månsarp, Bymarken, Månsarps landsbygd, Bäckalyckan, Norrahammars landsbygd, Centrum Väster, Norrahammar Norr, Centrum Öster, Norrahammar Söder, Dalvik, Norra Unnaryd, Egna Hem, Norrängen, Ekhagen, Nyarp Torp, Flahult, Rosenlund, Gamla Råslätt, Råslätt, Gråbo Tormenås, Skänkeberg, Gränna, Skärstad, Gränna landsbygd, Stensholm Jöransberg, Gräshagen, Svarttorp, Grästorp, Taberg, Haga, Tenhult, Hakarps landsbygd, Tenhults landsbygd, Hovslätt Norr, Tokarp, Hovslätt Söder, Torpa, Huskvarna Centrum, Trånghalla, Huskvarna Söder, Visingsö, Jutaholm, Vättersnäs, Järsnäs, Ödestugu, Järstorp, Ölmstad, Jönköping Söder, Österängen, Kaxholmen, Öxnehaga, Kettilstorp, Kartor över delområdena finns i slutet av rapporten. 2

5 Välfärdsindikatorer för delområden i INLEDNING Som ett led i folkhälsoarbetet i har ett antal indikatorer tagits fram som mått på välfärden i en. De indikatorer som används behandlar bebyggelse- och befolkningssammansättning, utbildningsnivå, sysselsättning och arbetslöshet, inkomster, hälsa, demokrati, socialtjänst, trygghet och säkerhet m.m. Dessa har valts för att ge en så bred bild som möjligt av förhållandena i ens olika delar. Välfärdsindikatorerna redovisas för 69 delområden i. Några delområden som huvudsakligen är industriområden med ett fåtal invånare har inte tagits med i redovisningen. Områdena omfattar dels stadsområden motsvarande stadsdelar i de större tätorterna, dels mindre tätorter och landsbygdsområden. Samtliga motsvarar statistikområden på så kallad tresiffernivå. Stadsområdena har delats in i centralt belägna och perifera områden. För varje område görs samtidigt en jämförelse med ens genomsnitt. I sammanställningen redovisas diagram, text och tabeller. Texten innehåller både kommentarer till diagrammen och annan information. Några indikatorer, såsom tandhälsa, amning och användning av alkohol och tobak bland skolelever är inte möjliga att presentera på lika detaljerad områdesnivå, utan redovisas indelade efter tandvårdsområden, primärvårdsområden och högstadieskolornas upptagningsområden. 3

6 SAMMANFATTNING Områdesindelning Delområdena i har i denna sammanfattning delats in i fyra olika typer: centrala stadsområden, perifera stadsområden, mindre tätorter och landsbygdsområden. Som utgångspunkt för indelningen har framför allt använts bebyggelsetyp och befolkningsstruktur. Centrala stadsområden Som centrala stadsområden räknas i detta sammanhang centrumområdena i Jönköping och Huskvarna samt stadsområdena i nära anslutning till Jönköpings centrum. I Jönköpings centrum består bebyggelsen till största delen av flerbostadshus med små lägenheter, där det bor många ungdomar/studenter. Även andelen i åldersgruppen år är högre än genomsnittet. I den västra delen av centrum är andelen pensionärer relativt hög. Förvärvsfrekvens och nettoinkomst ligger under ens genomsnitt, medan däremot utbildningsnivån är mycket hög. och valdeltagande är något lägre än genomsnittet. Omflyttningen är hög, eftersom ungdomar tillhör en flyttningsbenägen grupp. Antalet anmälda brott, trafikolyckor och bränder är betydligt större än i övriga delar av en. Beroendet av försörjningsstöd är relativt lågt. De stadsområden som ligger i nära anslutning till Jönköpings centrum uppvisar ungefär samma mönster som ovan. Förvärvsfrekvens och nettoinkomst är relativt låga, arbetslöshet och ohälsotal ligger omkring eller något över ens genomsnitt. Utbildningsnivån är lägre än i centrum men högre än genomsnittet. Till centrala stadsområden räknas bl.a. Jönköping Söder och Liljeholmen. Även Bäckalyckan räknas hit, men här är bebyggelsestrukturen annorlunda, vilket påverkar områdets sammansättning. Huskvarna centrum har en något annorlunda struktur och skiljer sig från centrum i Jönköping genom att andelen pensionärer är mycket hög, vilket delvis beror på de servicehus och äldreboende som finns där. Andelen ungdomar/studenter ligger ungefär på ens genomsnitt. Detta innebär i sin tur att utbildningsnivån är ganska låg. Förvärvsfrekvens, nettoinkomst och valdeltagande följer ungefär samma mönster som i Jönköpings centrum, medan ohälsotal, arbetslöshet och beroendet av försörjningsstöd ligger högt. Perifera stadsområden De perifera stadsområdena har mycket olika karaktär. Bebyggelsen är ofta blandad med både småhus och flerbostadshus, men det finns också områden med nästan enbart småhus alternativt flerbostadshus. De områden som är mest typiska består till övervägande delen av småhus med en större andel familjer än ens genomsnitt. Ljungarums kyrkby och Tokarp är exempel på sådana områden. Andelen pensionärer är i allmänhet relativt liten, liksom andelen yngre i åldersgruppen 2-3 år. Förvärvsfrekvensen är relativt hög och arbetslösheten låg. Nettoinkomsten och ohälsotalet ligger runt ens genomsnitt eller något högre. 4

7 Utbildningsnivån ligger oftast under ens genomsnitt. Brott, bränder och trafikolyckor ligger på en låg nivå. Beroendet av försörjningsstöd är i allmänhet mycket lågt. Valdeltagandet ligger över genomsnittet. I områden med en äldre befolkning sjunker ofta nettoinkomsten och ohälsotalet ökar. Exempel på sådana områden är Ekhagen och Gräshagen. I de s.k. utsatta områdena dominerar flerbostadshus, hög arbetslöshet, låg förvärvsfrekvens, låg utbildningsnivå och låga inkomster. Dessa områden har ofta en stor andel utrikes födda och ett högt ohälsotal, t.ex. Råslätt och Österängen. Beroendet av försörjningsstöd är mycket stort. Valdeltagandet är oftast lågt. Det finns också s.k. högstatusområden med hög utbildningsnivå, relativt hög förvärvsfrekvens, låg arbetslöshet, höga inkomster etc., till exempel Skänkeberg och Bymarken. Landsbygdsområden Befolkningen i landsbygdsområdena består oftast av en relativt stor andel familjer medan andelen äldre är med några undantag ganska liten. Förvärvsfrekvensen är hög, nettoinkomsten ligger oftast något högre än genomsnittet och arbetslösheten är låg. Utbildningsnivån och andelen utrikes födda är låg. et är ofta relativt lågt, men kan också i vissa fall ligga högre än genomsnittet, särskilt bland männen. Valdeltagandet är i allmänhet högt. Antalet bränder ligger ofta över genomsnittet och i enstaka områden är även antalet brott relativt stort. Mindre tätorter De mindre tätorterna har delvis samma struktur som landsbygdsområdena. Även här är andelen utrikes födda låg och beroendet av försörjningsstöd litet. Däremot skiljer de sig från landsbygden på en del andra punkter och det finns också vissa skillnader mellan de olika tätorterna. Tenhult är exempel på en tätort som har hög andel familjer, utbildningsnivå under genomsnittet, hög förvärvsfrekvens, låg arbetslöshet, lågt ohälsotal och inkomster något över ens genomsnitt. Gränna däremot har en relativt hög andel äldre, genomsnittlig förvärvsfrekvens och arbetslöshet, inkomster och utbildningsnivå något under genomsnittet och ett ohälsotal något högre än genomsnittet. 5

8 JÄMFÖRELSER Befolkning Folkmängden i en var invånare år 28. Sedan 1999 har antalet invånare ökat med 8 81 personer vilket är en ökning med 7,6 procent. Den största åldersgruppen, år, var oförändrad och utgjorde 26,6 procent av samtliga invånare. Andelen invånare i åldersgruppen 6-15 år minskade något och utgjorde 11,5 procent av befolkningen. Övriga åldersgrupper var i stort sett oförändrade sedan Andelen utrikes födda ökade från 1,1 till 13,1 procent. Motsvarande andel i riket 1998 var 13,8 procent. Bebyggelse Det fanns ca 58 6 lägenheter i en 28. Fördelningen mellan olika hustyper var 58 procent i flerbostadshus och 42 procent i småhus. År 1998 var antalet lägenheter 54 4 vilket innebär att antalet har ökat med 4 2 under en 1-årsperiod. Fördelningen 1998 var 57 procent i flerbostadshus och 43 procent småhus. Utbildningsnivå Utbildningsnivån i en har ökat. År 27 hade 36 procent av invånarna eftergymnasial utbildning jämfört med 27 procent Andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning var generellt något högre än bland männen, 4 procent respektive 32 procent. Skillnaden mellan könen har ökat sedan 1998 då andelen var 29 procent för kvinnor och 25 procent för män. Motsvarande uppgifter för riket var 38 respektive 31 procent 27. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande (förvärvsfrekvensen) i åldrarna år var drygt 75 procent 27, vilket är en ökning med cirka 5 procentenheter sedan Förvärvsfrekvensen ökar då endast anger andelen i åldrarna 2-64 år anges, vilket kan vara relevant eftersom de flesta i åldrarna år är studerande. Förvärvsfrekvensen i åldrarna 2-64 år var 81 procent 27. Motsvarande uppgift för hela riket var 78 procent. I allmänhet är förvärvsfrekvensen lägre hos kvinnorna än hos männen, i 78 procent respektive 84 procent och i riket 76 respektive 8 procent. Totalt sett har förvärvsfrekvensen (2-64 år) ökat med 6 procentenheter jämfört med 1998 då den uppgick till 75 procent. Öppen arbetslöshet Den öppna arbetslösheten i en uppgick till 2,3 procent 28. Motsvarande uppgift för riket var något högre. Arbetslösheten var högre bland män, 2,6 procent, än bland kvinnor, 2,1 procent. Totalt sett har arbetslösheten minskat med,5 procentenheter från år 2. Skillnaden mellan könen har däremot ökat något då minskningen är mindre bland männen. Sannolikt kan nedgången förklaras genom ett allmänt bättre konjunkturläge år 28 än 2. Inkomster År 1998 användes måttet disponibel inkomst istället för nettoinkomst. För att kunna jämföra nivåerna över tid har uppgifterna från 27 räknats om till att motsvara disponibel inkomst (se definitioner sid. 9-1). År 1998 skedde det vissa förändringar 6

9 i definitionen av familjebegreppet, vilket innebär att skillnaden mellan de två tidpunkterna är mindre än vad följande beräkning visar. Den genomsnittliga nettoinkomsten för samtliga familjer i var kronor år 27. Det är lägre än i riket som helhet. År 1998 låg inkomsten strax under 2 kronor. Om hänsyn tas till det förändrade penningvärdet motsvarar det i 27 års värde cirka 226 kronor. Det innebär att nettoinkomsten för samtliga familjer har ökat med drygt 5 kronor mellan åren 1998 och 27. Behovet av försörjningsstöd påverkas av såväl strukturella som individuella faktorer. Till de strukturella faktorerna kan räknas utvecklingen på arbetsmarknaden och åtgärder i skatte- och transfereringssystemen. Den verksamhet som bedrivs inom utbildnings-, arbetsmarknads-, integrations- och socialpolitiken har också stor påverkan. et kallades 1999 för socialbidrag. I det belopp som då räknades fram ingick även socialbidrag till flyktingar inklusive det som senare kallas introduktionsersättning. Denna del beräknades då uppgå till 14 procent av det totala socialbidraget. År 23 infördes ett statligt äldreförsörjningsstöd, vilket minskade utbetalningarna av försörjningsstöd till äldre flyktingar motsvarande ca 5 procent av det totala försörjningsstödet. Det genomsnittliga antalet kronor som betalades i försörjningsstöd per månad och invånare uppgick till ca 1 kr Räknas 1999 års uppgifter om för att jämföras med 28, motsvarar det ungefär 8 kr/invånare och månad. Tas samtidigt hänsyn till förändringen i penningvärdet hamnar nivån på drygt 93 kr/invånare och månad. År 28 var antalet kronor som betalades i försörjningsstöd per månad och invånare 76,9. Detta är en minskning med drygt 3 kr/invånare och månad jämfört med den omräknade nivån från 1999 och med drygt 16 kr/invånare och månad om det förändrade penningvärdet tas i beaktande. Under senare år har det i Jönköping skett ett målmedvetet arbete med att bryta bidragsberoende genom en noggrann och aktiv handläggning, ett brett utbud av arbetsförberedande- och rehabiliterande insatser och en nära samverkan med andra myndigheter. Detta tillsammans med den goda utvecklingen på arbetsmarknaden har varit en bidragande faktor till minskningen av försörjningsstöd. Demokrati I valet 26 var valdeltagandet 82 procent jämfört med riksgenomsnittet 79 procent. Valdeltagandet var i stort sett detsamma som i valen 1998 och 22 då 82 respektive 81,9 procent röstade till fullmäktige. Genomsnittet i en gällande representation i ala nämnder är 2 representanter per delområde och 1 invånare. et för 1999 beräknades genom att för ett område summera invånarnas antal sjukpenningdagar, dagar med förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning. Därefter dividerades antalet dagar med antalet sjukpenningförsäkrade och förtidspensionärer i åldrarna år. 7

10 Från och med 22 beräknas ohälsotalet genom att antalet dagar divideras med hela befolkningen i åldersgruppen år (se närmare definition sid. 1). Vid en jämförelse över tid har hänsyn tagits till de olika beräkningsmetoderna. Nedan har uppgifterna för 1999 räknats om och därmed gjorts jämförbara med uppgifterna från 27. et för hela var 3,5 dagar 27. Generellt är ohälsotalet betydligt högre för kvinnor än för män, 36,4 dagar respektive 24,8. Jämfört med 1999 har nivån sjunkit från 33,5 dagar vilket motsvarar en minskning med cirka 9 procent. Minskningen har varit ungefär densamma inom båda könen. I riket är genomsnittet något högre än i en, 32,8 dagar. Hemtjänst Andelen av befolkningen i en som är 8 år och äldre och som har hemtjänst var 18 procent 28 vilket kan jämföras med 22 procent för hela riket. Kommungenomsnittet har ökat något sedan 1999 då andelen var 16 procent samt 18 procent i riket som helhet. Bilinnehav Andelen familjer med bil har minskat i en. Totalt sett hade 56,5 procent av alla familjer minst en bil 28. År 1999 var andelen 58 procent. Biltätheten, dvs. antalet bilar per 1 invånare ökade däremot och uppgick till 378 jämfört med 36 år Detsamma gäller andelen familjer med mer än en bil, 13 procent jämfört med 11,3 procent Anmälda brott Kommungenomsnittet för antalet anmälda brott per 1 invånare och år var 8,9 under åren Detta är en minskning med nästan 18 procent jämfört med 1999 då antalet uppgick till 1,8. Det totala antalet anmälda brott var Områdesvisa förändringar Välfärdsindikatorerna har utvecklats positivt i de flesta av de 69 delområdena. Generellt har skillnaderna mellan områdena varken blivit större eller mindre, dvs. klyftorna mellan områdena har varken ökat eller minskat. Det är inte heller något område som har förändrats avsevärt mycket, t.ex. att värdena gått från höga till låga avseende flera indikatorer. I de områden där det ändå går att urskilja en förändring har det ofta skett en omfattande nybyggnation. 8

11 DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR Definitioner och förklaringar hänför sig till de indikatorer som redovisas i delområdesbeskrivningarna. Befolkningsstruktur I diagrammet över befolkningens åldersstruktur redovisas indelningen i åldersklasser av olika storlek. Uppgifterna avser folkmängden den 31 december 28. Utrikes födda Med utrikes födda menas invånare som är födda i utlandet. De kallas också 1:a generationens invandrare och kan vara antingen utländska eller svenska medborgare. Utbildning Utbildningsnivån redovisar andelen av befolkningen i åldersgruppen 2-64 år som den 31 december 28 har förgymnasial, gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Det finns i allmänhet också en liten grupp med okänd utbildningsnivå. Begreppet eftergymnasial utbildning omfattar både de som har minst tre års högskoleutbildning och de som har kortare. I textavsnitten kommenteras de med eftergymnasial utbildning. Sysselsättning, förvärvsarbetande, förvärvsfrekvens Diagrammet för sysselsättning redovisar förutom förvärvsarbetande och arbetslösa även grupper som inte står till arbetsmarknadens förfogande, såsom studerande, personer med sjuk-/aktivitetsersättning och övriga ej förvärvsarbetande. Med arbetslösa menas i detta sammanhang personer som fått ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd någon gång under året. Det innebär att arbetslösheten mätt på detta sätt blir högre än om man mäter vid en viss tidpunkt (jämför nedan). Sysselsättningen redovisas för 27 för åldersgruppen år. Andelen förvärvsarbetande blir därigenom lägre än förvärvsfrekvensen för åldersgruppen 2-64 år, eftersom de flesta i åldrarna år är studerande. och arbetsmarknadsåtgärder Som öppet arbetslösa räknas arbetslösa som står till arbetsmarknadens förfogande och kan ta arbete omgående. Andelen öppet arbetslösa anges i procent av den totala befolkningen i åldrarna år uppdelad i olika åldersgrupper. Arbetslösheten anges vid en bestämd tidpunkt, i detta fall den 31 oktober 28. För områden med lågt invånarantal (<1 ), framför allt landsbygdsområden, redovisas ingen åldersindelning. Som arbetsmarknadsåtgärder räknas i detta sammanhang samtliga konjunkturberoende arbetsmarknadsåtgärder som administreras av Arbetsförmedlingen. Nettoinkomst Nettoinkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar, t.ex. underhållsbidrag. Nettoinkomsten beräknas per individ, men i sammanställningen har uppgifterna räknats om och redovisas i 9

12 stället per familj (motsvarar disponibel inkomst). I sammanställningen redovisas medelinkomsterna för olika kategorier samt genomsnittet för samtliga inkomsttagare. Eftersom antalet kan variera ganska mycket i de olika kategorierna, kan genomsnittet för samtliga bli högre eller lägre än ens genomsnitt, trots att uppgifterna för de enskilda kategorierna visar på motsatsen. anges som det genomsnittliga antalet kronor som under 28 har betalats ut per invånare och månad. Valdeltagande i valet 26 Valdeltagandet anges i procent av antalet röstberättigade i ett delområde. Ofta ingår flera valdistrikt helt eller delvis i ett tresifferområde. I sådana fall har ett genomsnitt räknats fram, där hänsyn har tagits till varje valdistrikts andel av statistikområdet. Representation i ala nämnder Representationen i olika nämnder omfattar samtliga ordinarie ledamöter plus suppleanter som ingår i fullmäktige och/eller i olika facknämnder. Varje person räknas endast en gång. Representation anges för varje delområde i antal per 1 invånare. Demokrati Under rubriken demokrati ryms både valdeltagande i valet och representation i olika ala nämnder. et ett visst år beräknas genom att för ett område summera invånarnas antal dagar med utbetald sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med sjuk-/aktivitetsersättning. Därefter divideras antalet dagar med befolkningen i åldrarna år. Alla dagar är omräknade till heldagar, dvs. två dagar med halv ersättning räknas som en dag. I ohälsotalet ingår inte dagar med sjuklön från arbetsgivaren till anställda de 14 första dagarna av sjukdomsperioden. I diagrammet redovisas ohälsotalet uppdelat på män, kvinnor och totalt. Hemtjänst Uppgifterna om hemtjänst har hämtats från socialförvaltningen och redovisar hur stor andel av befolkningen 8 år och äldre som har hemtjänst. Bränder Antalet bränder anges per 1 invånare och år under perioden Uppgifterna avser alla typer av bränder dit räddningstjänsten har larmats. Trafikolyckor Trafikolyckor anges i antal per 1 invånare och år under perioden I statistiken ingår alla trafikolyckor dit räddningstjänsten har larmats och det uppstått personskada eller funnits misstanke om personskada. 1

13 Brott Anmälda brott redovisas uppdelade i våldsbrott respektive brott mot egendom i antal per 1 invånare och år under perioden Redovisningen omfattar polisanmälda brott i det område där brottet begås, vilket innebär att antalet brott per invånare blir särskilt stort i de centrala delarna av de större tätorterna. Bilinnehav Bilinnehavet redovisas som andel familjer som har bil oavsett hur många bilar de har. Låntagare på bibliotek Låntagare på bibliotek redovisar aktiva låntagare av någon form av media i antal per 1 invånare. Med aktiva låntagare menas låntagare som lånat något de senaste 12 månaderna och/eller registrerats som nya låntagare efter 1 januari 29 och som är folkbokförda i. Mätningen har utförts under perioden 1 augusti augusti 29. KÄLLOR Senast tillgängliga statistik från Statistiska Centralbyrån har använts. Statistik har också hämtats från s förvaltningar och Jönköpings läns landsting. Uppgifterna kommer från åren 27-28, i första hand från 28. I några fall gäller uppgifterna mer än ett år. 11

14 12

15 BESKRIVNING AV DELOMRÅDEN 13

16 111 Centrum Öster Befolkning andel i olika åldersgrupper 28 (%) 4 Centrum Öster w Utbildningsnivå 2-64 år 27 (%) 7 Centrum Öster Sammanfattning Centrum Öster ligger i centrala Jönköping med en hög andel unga vuxna. Utbildningsnivån är hög i förhållande till en som helhet. Det motsatta gäller för försörjningsstödet. Antalet anmälda brott är betydligt högre än i hela en, vilket är naturligt för ett centrumområde. I övrigt följer området i stort sett ens genomsnitt. Befolkning Befolkningen den 31 december 28 var personer. Befolkningsandelen är betydligt högre än genomsnittet i åldrarna 2-44 år. Andelen utrikes födda är något högre än ens genomsnitt. Bebyggelse Centrum Öster omfattar ca 2 7 lägenheter. Området består nästan enbart av flerbostadshus. Av dessa är 77% med upplåtelseformen hyresrätt. Utbildning Utbildningsnivån är betydligt högre än ens genomsnitt. Högre andel kvinnor än män har eftergymnasial utbildning. 1 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är något högre än för hela en, både avseende kvinnor och män. Sysselsättning år 27 (%) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Centrum Öster Kvinnor Jönköpings Centrum Öster Män Övriga ej förvärvsarbetande Sjuk-/aktivitetsersättning Studerande Förvärvsarbetande Jönköpings Öppen arbetslöshet år (%) Totalt Centrum Jönköpings Öster Öppen arbetslöshet Arbetslösheten är lägre än i hela en med undantag av för yngre män. Inkomster Nettoinkomsten ligger något under ens genomsnitt. et per månad och person är hälften av vad det är för hela en. Demokrati Valdeltagandet är 79% och lägre än genomsnittet. Detsamma gäller representationen i ala nämnder per 1 invånare. 6, 5, Centrum Öster et är lägre än i hela en för både kvinnor och män. 4, 3, 2, 1,, Totalt

17 111 Centrum Öster Antal småhus 28 Antal lgh i flerbostadshus Centrum Öster Kommunen Andel utrikes födda 28 13,5% 13,1% Förvärvsfrekvens 2-64 år 27 8,7% 8,9% Nettoinkomst 27 (tusental kronor) 7 Jönköpings Kommun Centrum Öster Öppen arbetslöshet år Andel i arbetsmarknadsåtgärder år ,2% 2,3%,8% 1,2% år 28 27,2 dagar 3,5 dagar med utan med utan Familjer med Familjer utan Samtliga familjer 28 (kr per invånare och månad) 14 Andel 8 år och äldre med hemtjänst 28 Valdeltagande i valet 26 Representation i ala nämnder per 1 inv ,6% 17,8% 79% 82%,8 2, Antal bränder per 1 inv. och år Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv. och år Anmälda våldsbrott per 1 inv. och år Dito anmälda brott mot egendom,5,3,3,2 4,1 1,5 2,1 7,4 Familjer med bil 28 41,% 56,5% Centrum Öster 28 (antal dagar) Centrum Öster Låntagare bibl. per 1 inv Kvinnor Män totalt OBS! Annan skala Eftergymnasial utbildning Förvärvsfrekvens Nettoinkomst Centrum Öster 1 5 Valdeltagande Centrum Öster i förhållande till Anmälda brott Index 1 = ens genomsnitt 15

18 112 Liljeholmen Befolkning andel i olika åldersgrupper 28 (%) 4 Liljeholmen w Utbildningsnivå 2-64 år 27 (%) Sammanfattning Liljeholmen är ett relativt centralt beläget område med nästan enbart flerbostadshus. Det bor många unga vuxna i området. et är ganska högt, medan försörjningsstöd och nettoinkomst är låga i förhållande till hela en. I övrigt följer området i stort sett ens genomsnitt. Befolkning Områdets totala befolkning den 31 december 28 var personer. Befolkningsandelen är högre än genomsnittet i åldrarna 2-44 år och lägre i grupperna under 2 år. Det bor betydligt fler kvinnor än män i området. Andelen utrikes födda är något under ens genomsnitt Liljeholmen Bebyggelse Liljeholmen omfattar 2 16 lägenheter. Bebyggelsen består till största delen av flerbostadshus med i första hand hyresrättslägenheter Utbildning Utbildningsnivån är något högre än ens genomsnitt. Skillnaden mellan könen är obetydlig. 1 Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 27 (%) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% Övriga ej förvärvsarbetande Sjuk-/aktivitetsersättning 2% Studerande 1% % Kvinnor Förvärvsarbetande Män Totalt Liljeholmen Jönköpings Liljeholmen Jönköpings Liljeholmen Jönköpings Öppen arbetslöshet år (%) 6, 5, 4, Liljeholmen Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande avseende kvinnor och män är något högre än i hela en och andelen studerande något lägre. Öppen arbetslöshet Arbetslösheten är för både kvinnor och män något högre än genomsnittet. Inkomster Nettoinkomsten är lägre än genomsnittet i samtliga familjekategorier utom för ensamstående med/utan. et per person och månad är något lägre än i en som helhet. Demokrati Valdeltagandet är 78% och något lägre än genomsnittet. Representationen i ala nämnder ligger däremot något över snittet. et är högre än ens genomsnitt. 3, 2, 1,, Totalt

19 112 Liljeholmen Antal småhus 28 Antal lgh i flerbostadshus Liljeholmen Kommunen Andel utrikes födda 28 11,% 13,1% Förvärvsfrekvens 2-64 år 27 83,% 8,9% Nettoinkomst 27 (tusental kronor) 7 Jönköpings Kommun Liljeholmen Öppen arbetslöshet år Andel i arbetsmarknadsåtgärder år ,4% 2,3% 1,6% 1,2% år 28 35, dagar 3,5 dagar med utan med utan Familjer med Familjer utan Samtliga familjer 28 (kr per invånare och månad) 14 Andel 8 år och äldre med hemtjänst 28 Valdeltagande i valet 26 Representation i ala nämnder per 1 inv ,9% 17,8% 78% 82% 2,8 2, Antal bränder per 1 inv. och år Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv. och år Anmälda våldsbrott per 1 inv. och år Dito anmälda brott mot egendom,3,3,1,2 1, 1,5 6,2 7,4 Familjer med bil 28 46,5% 56,5% Liljeholmen 28 (antal dagar) Liljeholmen Låntagare bibl. per 1 inv Kvinnor Män totalt Förvärvsfrekvens 2 Liljeholmen Eftergymnasial utbildning 15 1 Nettoinkomst 5 Valdeltagande Liljeholmen i förhållande till Anmälda brott Index 1 = ens genomsnitt 17

20 114 Rosenlund Befolkning andel i olika åldersgrupper 28 (%) Rosenlund w Utbildningsnivå 2-64 år 27 (%) Rosenlund Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 27 (%) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% Övriga ej förvärvsarbetande Sjuk-/aktivitetsersättning 2% Studerande 1% % Kvinnor Förvärvsarbetande Män Totalt Rosenlund Jönköpings Rosenlund Jönköpings Rosenlund Jönköpings Öppen arbetslöshet år (%) 6, 5, 4, 3, Rosenlund Sammanfattning Rosenlund är ett område med en hög andel äldre pensionärer. Även andelen utrikes födda är relativt hög. et är högt och området har en relativt hög arbetslöshet. Utbildningsnivån, förvärvsfrekvensen, nettoinkomsten och ohälsotalet i området är ungefär samma som i en totalt. Antalet anmälda brott i området är högt. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 28 var 2 77 personer. Befolkningsandelarna är ungefär som genomsnittet i samtliga åldersgrupper utom äldre pensionärer, där andelen är betydligt högre. Det bor betydligt fler kvinnor än män i området. Andelen utrikes födda är högre än i en som helhet. Bebyggelse Rosenlund omfattar ca 1 4 lägenheter. Bebyggelsen består till 7% av flerbostadshus där något fler än hälften är hyresrättslägenheter. Utbildning Utbildningsnivån är obetydligt högre än genomsnittet. Skillnaden mellan könen är liten. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är för både kvinnor och män lägre än i hela en, medan andelen studerande är högre särskilt för kvinnorna. Öppen arbetslöshet Arbetslösheten är högre för både kvinnor och män än i hela en. Inkomster Nettoinkomsten är ungefär som i hela en i samtliga familjekategorier. et per person och månad är nästan tre gånger så högt som i hela en. Demokrati Valdeltagandet är 78% och något lägre än genomsnittet. Den politiska representationen i ala nämnder är över genomsnittet för en. et ligger över genomsnittet för män och något under för kvinnor. 2, 1,, Totalt

21 114 Rosenlund Antal småhus 28 Antal lgh i flerbostadshus Rosenlund Kommunen Andel utrikes födda 28 19,1% 13,1% Nettoinkomst 27 (tusental kronor) 7 Jönköpings Kommun Rosenlund Förvärvsfrekvens 2-64 år 27 Öppen arbetslöshet år Andel i arbetsmarknadsåtgärder år ,5% 8,9% 3,3% 2,3% 1,3% 1,2% 2 1 med utan med utan Familjer med Familjer utan Samtliga familjer 28 (kr per invånare och månad) år 28 32,7 dagar 3,5 dagar ,8 Andel 8 år och äldre med hemtjänst 28 11,5% 17,8% 12 1 Valdeltagande i valet 26 Representation i ala nämnder per 1 inv. 28 Antal bränder per 1 inv. och år Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv. och år % 82% 3,3 2,,4,3,3, Rosenlund 28 (antal dagar) 7 6 Rosenlund Anmälda våldsbrott per 1 inv. och år ,4 1,5 5 4 Dito anmälda brott mot egendom 12,9 7,4 3 2 Familjer med bil 28 45,% 56,5% Låntagare bibl. per 1 inv Kvinnor Män totalt OBS! Annan skala Eftergymnasial utbildning Förvärvsfrekvens Nettoinkomst Valdeltagande Rosenlund Anmälda brott Rosenlund i förhållande till Index 1 = ens genomsnitt 19

22 115 Ekhagen Befolkning andel i olika åldersgrupper 28 (%) 4 Ekhagen Sammanfattning Ekhagen är ett område som består mestadels av flerbostadshus. Det är en relativt låg andel unga och en hög andel pensionärer som bor området. Utbildningsnivån är låg, medan arbetslösheten är hög. et och ohälsotalet är också högt w Befolkning Områdets befolkning den 31 december 28 var personer. Befolkningsandelen är lägre än genomsnittet för en i åldrarna upp till 45 år, medan andelen pensionärer är betydligt högre. Andelen utrikes födda är högre än i en som helhet. Utbildningsnivå 2-64 år 27 (%) Ekhagen Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 27 (%) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% Övriga ej förvärvsarbetande Sjuk-/aktivitetsersättning 2% Studerande 1% % Kvinnor Förvärvsarbetande Män Totalt Ekhagen Jönköpings Ekhagen Jönköpings Ekhagen Jönköpings Öppen arbetslöshet år (%) 6, 5, 4, 3, Ekhagen Bebyggelse På Ekhagen finns drygt 2 4 lägenheter, varav en fjärdedel i småhus och tre fjärdedelar i flerbostadshus. Större delen är byggda under 196-talet. Det finns fler bostadsrätter än hyresrätter i flerbostadshusen. Utbildning Utbildningsnivån är lägre än ens genomsnitt. Högre andel kvinnor än män har eftergymnasial utbildning. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är något lägre bland kvinnor och något högre bland män jämfört med hela en. Andelen med sjuk-/aktivitetsersättning är högre bland kvinnor. Öppen arbetslöshet Arbetslösheten är högre för båda könen och för samtliga åldersgrupper än i hela en. Inkomster Nettoinkomsten är i allmänhet lägre än ens genomsnitt. et per person och månad är något högre än i en som helhet. Demokrati Valdeltagandet är strax under genomsnittet. Detsamma gäller representationen i ala nämnder. et ligger över ens genomsnitt. 2, 1,, Totalt

23 115 Ekhagen Antal småhus 28 Antal lgh i flerbostadshus Ekhagen Kommunen Andel utrikes födda 28 18,2% 13,1% Nettoinkomst 27 (tusental kronor) 7 Jönköpings Kommun Ekhagen Förvärvsfrekvens 2-64 år 27 Öppen arbetslöshet år Andel i arbetsmarknadsåtgärder år ,6% 8,9% 3,2% 2,3% 1,2% 1,2% 2 1 med utan med utan Familjer med Familjer utan Samtliga familjer 28 (kr per invånare och månad) år 28 37,5 dagar 3,5 dagar Andel 8 år och äldre med hemtjänst 28 Valdeltagande i valet 26 Representation i ala nämnder per 1 inv. 28 Antal bränder per 1 inv. och år Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv. och år ,7% 17,8% 8% 82% 1,7 2,,2,3,3, Ekhagen 28 (antal dagar) 7 6 Ekhagen Anmälda våldsbrott per 1 inv. och år Dito anmälda brott mot egendom,9 1,5 5,4 7, Familjer med bil 28 61,5% 56,5% Låntagare bibl. per 1 inv Kvinnor Män totalt Förvärvsfrekvens 2 Ekhagen Eftergymnasial utbildning 15 1 Nettoinkomst 5 Valdeltagande Anmälda brott Ekhagen i förhållande till Index 1 = ens genomsnitt 21

24 116 Österängen Befolkning andel i olika åldersgrupper 28 (%) Österängen w Utbildningsnivå 2-64 år 27 (%) Österängen Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 27 (%) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% Övriga ej förvärvsarbetande Sjuk-/aktivitetsersättning 2% Studerande 1% % Kvinnor Förvärvsarbetande Män Totalt Österängen Jönköpings Österängen Jönköpings Österängen Jönköpings Öppen arbetslöshet år (%) 6, 5, 4, 3, 2, 1, 7, 6,1 Österängen Sammanfattning Österängen är ett flerbostadshusområde med en hög andel utrikes födda. Låg utbildningsnivå, låg förvärvsfrekvens och hög arbetslöshet ger också låga inkomster. et och försörjningsstödet är högt. Valdeltagandet är mycket lågt. Antalet anmälda brott är högre än i en som helhet. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 28 var personer. Befolkningsandelen är högre än ens genomsnitt i åldrarna 2-44 år samt 8 år och äldre. Andelen i åldrarna -19 år och år är däremot lägre än genomsnittet. Det bor fler män än kvinnor i området. Andelen utrikes födda är tre gånger så hög jämfört med en som helhet. Bebyggelse Österängen har knappt 2 lägenheter. Bebyggelsen består till största delen av flerbostadshus byggda på 195-talet. Ungefär hälften av lägenheterna är tvåor och 2% vardera ettor och treor. De flesta är hyresrätter. Utbildning Utbildningsnivån är betydligt lägre än ens genomsnitt. Skillnaden mellan könen är liten. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är betydligt lägre för både kvinnor och män än i hela en. Däremot är andelen med sjuk-/aktivitetsersättning högre. Andelen studerande kvinnor är också högre än genomsnittet. Öppen arbetslöshet Arbetslösheten totalt är mer än dubbelt så hög som i hela en och tre gånger så hög bland män. Inkomster Nettoinkomsten är betydligt lägre än ens genomsnitt i samtliga familjekategorier. et per person och månad är ca fyra gånger högre än vad det är för en totalt. Demokrati Valdeltagandet är mycket lågt, 64%. Representationen i ala nämnder är något lägre än genomsnittet. et är betydligt högre än genomsnittet för både kvinnor och män., Totalt

25 116 Österängen Antal småhus 28 Antal lgh i flerbostadshus Österängen Kommunen Andel utrikes födda 28 4,% 13,1% Nettoinkomst 27 (tusental kronor) 7 Jönköpings Kommun Österängen Förvärvsfrekvens 2-64 år 27 Öppen arbetslöshet år Andel i arbetsmarknadsåtgärder år ,2% 8,9% 5,8% 2,3% 2,6% 1,2% 2 1 med utan med utan Familjer med Familjer utan Samtliga familjer 28 (kr per invånare och månad) år 28 48,5 dagar 3,5 dagar Andel 8 år och äldre med hemtjänst 28 Valdeltagande i valet 26 Representation i ala nämnder per 1 inv. 28 Antal bränder per 1 inv. och år Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv. och år ,1% 17,8% 64% 82% 1,9 2,,3,3,2,2 3, Österängen 28 (antal dagar) 7 6 Österängen Anmälda våldsbrott per 1 inv. och år Dito anmälda brott mot egendom 2,5 1,5 9,1 7, Familjer med bil 28 33,8% 56,5% Låntagare bibl. per 1 inv Kvinnor Män totalt OBS! Annan skala Förvärvsfrekvens 4 Österängen Eftergymnasial utbildning 3 2 Nettoinkomst 1 Valdeltagande Anmälda brott Österängen i förhållande till Index 1 = ens genomsnitt 23

26 117 Vättersnäs Befolkning andel i olika åldersgrupper 28 (%) Vättersnäs w Utbildningsnivå 2-64 år 27 (%) Vättersnäs Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 27 (%) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% Övriga ej förvärvsarbetande Sjuk-/aktivitetsersättning 2% Studerande 1% % Kvinnor Förvärvsarbetande Män Totalt Vättersnäs Jönköpings Vättersnäs Jönköpings Vättersnäs Jönköpings Öppen arbetslöshet år (%) 6, 5, 4, 3, 8,6 Vättersnäs Sammanfattning Vättersnäs är ett område med en hög andel av befolkningen i åldrarna över 45 år. Området ligger något över genomsnittet avseende utbildningsnivå, inkomster, förvärvsfrekvens och valdeltagande. et är lågt, medan ohälsotalet och arbetslösheten är något högre än i hela en. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 28 var personer. Befolkningsandelen är lägre än genomsnittet i åldrarna upp till 45 år. För åldersgrupperna 45 år och äldre är andelen betydligt högre än genomsnittet. Andelen utrikes födda är lägre än genomsnittet i en. Bebyggelse Vättersnäs omfattar knappt 8 lägenheter, varav ungefär hälften är småhus. I flerbostadshusen dominerar två- och trerumslägenheter i bostadsrättsform. Utbildning Utbildningsnivån är ungefär densamma som ens genomsnitt. Högre andel kvinnor än män har eftergymnasial utbildning. Sysselsättning Jämfört med i en totalt är andelen förvärvsarbetande kvinnor något högre och andelen studerande kvinnor något lägre. Öppen arbetslöshet Arbetslösheten är högre än i hela en, särskilt bland unga män. Inkomster Nettoinkomsten är högre än genomsnittet för samtliga familjekategorier. et per person och månad är ca 15% av vad det är för hela en. Demokrati Valdeltagandet är högre än genomsnittet. Representation i ala nämnder ligger ungefär på samma nivå som i en som helhet. et är något lägre än ens genomsnitt för kvinnor, men högre än genomsnittet för män. 2, 1,, Totalt

27 117 Vättersnäs Antal småhus 28 Antal lgh i flerbostadshus Vättersnäs Kommunen Andel utrikes födda 28 9,8% 13,1% Nettoinkomst 27 (tusental kronor) 7 Jönköpings Kommun Vättersnäs Förvärvsfrekvens 2-64 år 27 Öppen arbetslöshet år Andel i arbetsmarknadsåtgärder år ,5% 8,9% 2,9% 2,3% 1,5% 1,2% 2 1 med utan med utan Familjer med Familjer utan Samtliga familjer 28 (kr per invånare och månad) år 28 32,7 dagar 3,5 dagar Andel 8 år och äldre med hemtjänst 28 Valdeltagande i valet 26 Representation i ala nämnder per 1 inv. 28 Antal bränder per 1 inv. och år Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv. och år ,8% 17,8% 86% 82% 1,9 2,,3,3,1, Vättersnäs 28 (antal dagar) 7 6 Vättersnäs Anmälda våldsbrott per 1 inv. och år Dito anmälda brott mot egendom 1, 1,5 3,6 7, Familjer med bil 28 69,4% 56,5% Låntagare bibl. per 1 inv Kvinnor Män totalt Förvärvsfrekvens 2 Vättersnäs Eftergymnasial utbildning 15 1 Nettoinkomst 5 Valdeltagande Anmälda brott Vättersnäs i förhållande till Index 1 = ens genomsnitt 25 25

28 121 Huskvarna Centrum Befolkning andel i olika åldersgrupper 28 (%) Huskvarna Centrum w Utbildningsnivå 2-64 år 27 (%) Huskvarna Centrum Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 27 (%) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Huskvarna Centrum Kvinnor Jönköpings Huskvarna Centrum Män Övriga ej förvärvsarbetande Sjuk-/aktivitetsersättning Studerande Förvärvsarbetande Jönköpings Huskvarna Centrum Öppen arbetslöshet år (%) 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Totalt Jönköpings Huskvarna Centrum Totalt Sammanfattning Huskvarna Centrum är ett område där det bor många pensionärer. Bland den övriga befolkningen är nettoinkomsten och utbildningsnivån låg. et, arbetslösheten och ohälsotalet är betydligt högre än i hela en. Valdeltagandet är ganska lågt. Antalet anmälda brott är högt, vilket dock är naturligt i ett centrumområde. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 28 var 3 16 personer. Andelen pensionärer är mycket hög, vilket beror på att det finns flera servicehus och äldreboenden i området. Därför finns det också betydligt fler kvinnor än män i området. Åldersgruppen 2-24 år ligger på ens genomsnitt, övriga åldersgrupper betydligt under genomsnittet. Andelen utrikes födda motsvarar genomsnittet i en. Bebyggelse Huskvarna Centrum har 2 35 lägenheter, varav ca 85% finns i flerbostadshus. Två- och trerumslägenheter dominerar och hyresrätt är den vanligaste upplåtelseformen. Utbildning Utbildningsnivån ligger under ens genomsnitt. Högre andel kvinnor än män har eftergymnasial utbildning. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är något lägre och andelen med sjuk-/aktivitetsersättning högre för både kvinnor och män än i en totalt. Öppen arbetslöshet Arbetslösheten är förhållandevis hög jämfört med hela en och särskilt bland unga kvinnor och män. Inkomster Nettoinkomsten totalt sett är något lägre än i en som helhet. et per person och månad är nästan 5% högre än för en som helhet. Demokrati Valdeltagandet är klart under genomsnittet. Detsamma gäller representation i ala nämnder. et ligger betydligt över genomsnittet för både män och kvinnor. 26

29 121 Huskvarna Centrum Antal småhus 28 Antal lgh i flerbostadshus Huskvarna Centrum Kommunen Andel utrikes födda 28 13,6% 13,1% Nettoinkomst 27 (tusental kronor) 7 Jönköpings Kommun Huskvarna Centrum Förvärvsfrekvens 2-64 år 27 Öppen arbetslöshet år Andel i arbetsmarknadsåtgärder år ,7% 8,9% 3,1% 2,3% 1,5% 1,2% 2 1 med utan med utan Familjer med Familjer utan Samtliga familjer 28 (kr per invånare och månad) år 28 49, dagar 3,5 dagar Andel 8 år och äldre med hemtjänst 28 Valdeltagande i valet 26 Representation i ala nämnder per 1 inv. 28 Antal bränder per 1 inv. och år Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv. och år ,6% 17,8% 74% 82%,9 2,,6,3,3, Huskvarna Centrum 28 (antal dagar) 7 6 Huskvarna Centrum Anmälda våldsbrott per 1 inv. och år Dito anmälda brott mot egendom 2,4 1,5 1,9 7, Familjer med bil 28 41,1% 56,5% Låntagare bibl. per 1 inv Kvinnor Män totalt Förvärvsfrekvens 2 Huskvarna Centrum Eftergymnasial utbildning 15 1 Nettoinkomst 5 Valdeltagande Anmälda brott Huskvarna Centrum i förhållande till Jönköpings Index 1 = ens 27

30 122 Norrängen Befolkning andel i olika åldersgrupper 28 (%) Norrängen w Utbildningsnivå 2-64 år 27 (%) Norrängen Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 27 (%) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% Övriga ej förvärvsarbetande Sjuk-/aktivitetsersättning 2% Studerande 1% % Kvinnor Förvärvsarbetande Män Totalt Norrängen Jönköpings Norrängen Jönköpings Norrängen Jönköpings Öppen arbetslöshet år (%) 6, 5, 4, 3, Norrängen Sammanfattning Norrängen är ett område som består av både småhus och flerbostadshus. I området bor det en hel del pensionärer. Området följer ganska väl ens genomsnitt avseende de flesta indikatorer. Det som utmärker sig i förhållande till hela en är att antalet anmälda brott och försörjningsstödet är lågt. Befolkning Områdets befolkning den 31 december 28 var personer. Befolkningsandelen är lägre än genomsnittet i åldrarna upp till 45 år och högre i åldrarna 45 år och äldre. Andelen utrikes födda är något lägre än genomsnittet. Bebyggelse Norrängen omfattar 885 lägenheter, där hälften finns i småhus och hälften i flerbostadshus. Bostadsrättslägenheter är vanligast i flerbostadshusen. Utbildning Utbildningsnivån är ungefär densamma som ens genomsnitt. Betydligt högre andel kvinnor än män har eftergymnasial utbildning. Sysselsättning Bland både kvinnor och män är andelen förvärvsarbetande något högre och andelen studerande lägre än i en totalt. Öppen arbetslöshet Arbetslösheten är högre än den är i hela en i samtliga åldersgrupper och bland kvinnorna är den betydligt högre. Inkomster Nettoinkomsten är högre än ens genomsnitt. et per person och månad är hälften av vad det är för en som helhet. Demokrati Valdeltagandet är högre än genomsnittet. Representationen i ala nämnder är däremot lägre än i en som helhet. et för män ligger ungefär i nivå med genomsnittet medan det för kvinnor är något högre. 2, 1,, Totalt

31 122 Norrängen Antal småhus 28 Antal lgh i flerbostadshus Norrängen Kommunen Andel utrikes födda 28 1,4% 13,1% Nettoinkomst 27 (tusental kronor) 7 Jönköpings Kommun Norrängen Förvärvsfrekvens 2-64 år 27 Öppen arbetslöshet år Andel i arbetsmarknadsåtgärder år ,% 8,9% 2,7% 2,3% 1,% 1,2% 2 1 med utan med utan Familjer med Familjer utan Samtliga familjer 28 (kr per invånare och månad) år 28 32,1 dagar 3,5 dagar Andel 8 år och äldre med hemtjänst 28 Valdeltagande i valet 26 Representation i ala nämnder per 1 inv. 28 Antal bränder per 1 inv. och år Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv. och år ,4% 17,8% 84% 82% 1,1 2,,4,3,2, Norrängen 28 (antal dagar) 7 6 Norrängen Anmälda våldsbrott per 1 inv. och år Dito anmälda brott mot egendom,7 1,5 5, 7, Familjer med bil 28 7,4% 56,5% Låntagare bibl. per 1 inv Kvinnor Män totalt Förvärvsfrekvens 2 Norrängen Eftergymnasial utbildning 15 1 Nettoinkomst 5 Valdeltagande Anmälda brott Norrängen i förhållande till Index 1 = ens genomsnitt 29

32 123 Brunstorp Befolkning andel i olika åldersgrupper 28 (%) 4 Brunstorp Sammanfattning Brunstorp är ett litet villaområde med en relativt hög andel del av befolkningen i åldrarna över 45 år. Förvärvsfrekvensen, utbildningsnivån och nettoinkomsten är betydligt högre än i en som helhet. Inget försörjningsstöd betalades ut under 28 och ingen person i området var arbetslös i oktober 28. Valdeltagandet och antalet anmälda brott är högt w Utbildningsnivå 2-64 år 27 (%) Brunstorp Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Sysselsättning år 27 (%) 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% Övriga ej förvärvsarbetande Sjuk-/aktivitetsersättning 2% Studerande 1% % Kvinnor Förvärvsarbetande Män Totalt Brunstorp Jönköpings Brunstorp Jönköpings Brunstorp Jönköpings Öppen arbetslöshet år (%) 6, 5, 4, 3, Det finns inga personer som är öppet arbetslösa i Brunstorp Brunstorp Befolkning Områdets befolkning den 31 december 28 var 118 personer. Befolkningsandelen är högre än genomsnittet i åldersgruppen år och betydligt lägre i gruppen 2-24 år. Eftersom antalet personer är litet, är det emellertid svårt att göra jämförelser med ens genomsnitt. Det finns fler män än kvinnor i området och andelen utrikes födda är något lägre än i en som helhet. Bebyggelse I Brunstorp finns 49 småhus. Utbildning Utbildningsnivån är betydligt högre än ens genomsnitt. Skillnaden mellan könen är liten. Sysselsättning Andelen förvärvsarbetande är betydligt högre bland både kvinnor och män än i hela en. Andelen studerande och andelen med sjuk-/aktivitetsersättning är lägre. Öppen arbetslöshet Den öppna arbetslösheten är noll. Inkomster Nettoinkomsten ligger betydligt över genomsnittet i samtliga familjekategorier. Ingen person i området har försörjningsstöd under 28. Demokrati Valdeltagandet är över genomsnittet. Brunstorp har ingen representation i ala nämnder. et är betydligt lägre än i en som helhet. 2, 1,, Totalt

33 123 Brunstorp Antal småhus 28 Antal lgh i flerbostadshus Brunstorp Kommunen Andel utrikes födda 28 11,% 13,1% Nettoinkomst 27 (tusental kronor) 7 241, 171,3 99,2 Jönköpings Kommun 6 Brunstorp Förvärvsfrekvens 2-64 år 27 Öppen arbetslöshet år Andel i arbetsmarknadsåtgärder år ,7% 8,9%,% 2,3% 1,5% 1,2% 2 1 med utan med utan Familjer med Familjer utan Samtliga familjer 28 (kr per invånare och månad) år 28 14, dagar 3,5 dagar Andel 8 år och äldre med hemtjänst 28 Valdeltagande i valet 26 Representation i ala nämnder per 1 inv. 28 Antal bränder per 1 inv. och år Inrapporterade trafikolyckor per 1 inv. och år ,3% 17,8% 85% 82% - 2, 1,3,3,8, Brunstorp 28 (antal dagar) 7 6 Brunstorp Anmälda våldsbrott per 1 inv. och år Dito anmälda brott mot egendom,4 1,5 13,9 7, Familjer med bil 28 86,3% 56,5% Låntagare bibl. per 1 inv Kvinnor Män totalt OBS! Annan skala Förvärvsfrekvens 4 Brunstorp Eftergymnasial utbildning 3 2 Nettoinkomst 1 Valdeltagande Anmälda brott Brunstorp i förhållande till Index 1 = ens genomsnitt 31