KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN

Transkript

1 KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN =Ramsdalen/Svartbäcken 3.2= Innehåll Befolkningssammansättning och boende.. 77 Sysselsättning 79 Möjlighet till kunskap och utbildning. 1 Ungdomars fritid. 4 Omgivande miljö.. 6 Trygghet och säkerhet... 7 Socialt nätverk Ekonomiska resurser 91 Delaktighet Tobak, alkohol, narkotika En god hälsa.. 93

2 Befolkningssammansättning och boende Under år 2 var utflyttningen större än inflyttningen både i Ramsdalen/Svartbäcken och i. Befolkningen minskade totalt med 16 personer i kommundelen. I Ramsdalen/Svartbäcken ökade befolkningen med personer men i var minskningen 1 personer. Jämfört med kommungenomsnittet har hög andel invånare i åldern 2-29 år medan Ramsdalen/Svartbäcken har hög andel boende i åldern -69 år. Antal invånare i kommundelen BRBG/RAMSDALEN/ SVARTBÄCKEN Samtliga Kvinnor Män Därav -17 år år år år Ramsdalen/Svartb Därav -17 år år år år Därav -17 år år år år Befolkningsförändringar 2 (% av antal invånare ) Födelsenetto Flyttningsnetto Ramsd/ Svartbäcken -,,7-1,,7-3, -2, -1,, 1, 2, 3, Källa: Befpak (SCBs befolkningsstatistik för nyckelkodområden)

3 har hög andel utlandsfödda men Ramsdalen/Svartbäcken har låg andel utlandsfödda. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning är i något lägre än kommungenomsnittet, i Ramsdalen/Svartbäcken högre. Invånare efter födelseland år 2 Andel invånare födda utomlands, Sverige Övriga Norden Övriga världen Ramsd/Svartb Brbg HANINGE ,1 26, 27, , 2,4 29,3 BRBG/ RAMSD/ SVARTB ,1 17, 17,6 17, 1 1,2 1,4 Ramsd / Svartbäcken ,1, 7, 7, 7, 7, Andel invånare i åldern 2-64 år med mer Andel invånare i åldern 2-64 år med än 2-årig gymnasial utbildning år 2 eftergymnasial utbildning, HANINGE Mer än 2-årig gymnasieutb 4 26 Eftergymn utb 4 Brbg/Ramsd/Svartb BRBG / RAMSD/ SVARTB Ramsd/ Svartbäcken ,3 23,4 24,4 24,9 2,3 2, ,7 22, 22, 23, 24 23, Andel invånare i olika bostadstyper år 1999 Flerbostadshus HANINGE Småhus*) Öv rigt 42 BRBG/RAMSD/SVARTB Ramsd/Svartbäcken % *) inkl boende i fritidshus Källa: Sthlms läns landstings områdesdatabas

4 Sysselsättning Statistiska centralbyråns sysselsättningsregister omfattar hela Sveriges befolkning den sista december varje år. Som förvärvsarbetande räknas personer som i november hade en arbetsinkomst motsvarande minst fyra timmars arbete. Enligt denna definition var det 7% av haningeborna i åldern 2-64 år som hade förvärvsarbete i november år 24. Förvärvsfrekvensen i Ramsdalen/Svartbäcken var högre än kommungenomsnittet, i lägre. I Ramsdalen/Svartbäcken har förvärvsfrekvensen legat på ungefär samma nivå under perioden (ca %). I, liksom i kommunen som helhet, ökade den fram till år 22 då 7% förvärvsarbetade. Därefter vände utvecklingen, år 24 förvärvsarbetar 71,% i. Andel förvärvsarbetande 2-64 år 24 Andel förvärvsarbetande 2-64 år Kvinnor Män HANINGE BRBG / RAMSD / SVARTB Brbg/Ramsd/Svartb Ramsd/ Svartbäcken Andel arbetssökande 1-64 år 2 Andel arbetssökande 1-64 år Öppet arbetslösa I åtgärder Ramsd/Svartb Brbg HANINGE 3,6 1,4 1 BRBG/ RAMSD/ SVARTB Ramsd/ Svartbäcken 2, 4,4 1,2 4, 1,6 1, ,1 6,4 6,4 4,4 4, 4, 4 3,7 4,7 4,9 3,2 3,3 2, 3,2 2, 2,2 1,6 2,4 1,2, Källa: Sthlms läns landstings områdesdatabas

5 Av diagrammen nedan framgår att andelen arbetssökande i båda delområdena, såväl som i kommunen som helhet, minskade under perioden och att den därefter har ökat. I har både andelen arbetssökande och andelen öppet arbetslösa varit högre än kommungenomsnittet under hela perioden. Ramsdalen/Svartbäcken har under hela perioden haft betydligt lägre arbetslöshetssiffror. Andel öppet arbetslösa Ramsd/Svartb Brbg 6,, 4, 3, 2, 1,,,4 3, 3 3,2 3,6 2,9 2,4 3, 1,4 1,,9 2,2 2,1,9 4,4 4,7 4, 2, Andel öppet arbetslösa (ålder) år 2 Andel öppet arbetslösa (kön) år år 2-64 år Kvinnor Män HANINGE 3,4 4, HANINGE 3,3 3, BRBG/ RAMSD/ SVARTB 4,1 6,2 BRBG / RAMSD/ SVARTB 3,9 4,9 Ramsd/ Svartbäcken 1, 3, 4, 6, Ramsd / Svartbäcken 1,6 2,3 4,3, Källa: Sthlms läns landstings områdesdatabas

6 Möjlighet till kunskap och utbildning Trivsel i skolan Otrivsel i skolan, förekomst av mobbning och frånvaro pg a skolk kan innebära sämre möjligheter för eleverna att tillgodogöra sig skolutbildningen. Indikatorer på detta kan hämtas från de enkätundersökningar som Stockholms stads statistikkontor (USK) genomfört bland elever i år 9 i grundskolan och år 2 i gymnasieskolan våren 22, 24 och 26. Jämfört med enkätresultatet från våren 24 är skolk något vanligare medan mobbingen minskat i våren 26. År 26 är både skolk och mobbing mindre vanligt i än i kommunen som helhet, 2% av år 9-eleverna i har skolkat hel dag (3% i kommunen). Andel elever som skolkat en hel dag någon gång under läsåret* *) Frågan ej jämförbar med enkät 22 Andel elever som känt sig mobbade eller trakasserade i skolan det här läsåret Andel elever som trivs bra i skolan (mycket eller ganska bra) * *) Ny fråga i enkät Källa: Enkät till elever i år 9 i grundskolan samt elever i år 2 i gymnasieskolan (USK)

7 Betyg Betygsstatistiken visar att både betygsnivån och andelen behöriga elever i år 9 i varit betydligt högre än kommungenomsnittet under perioden Under de senaste två åren har glappet mellan och kommungenomsnittet minskat. Genomsnittligt meritvärde*) i år 9 Andel elever i år 9 med behörighet till i grundskolan nationellt program i gymnasieskolan **) Vt 9 Vt 99 Vt Vt 1 Vt 2 Vt 3 Vt 4 Vt Vt 9 Vt 99 Vt Vt 1 Vt 2 Vt 3 Vt 4 Vt Genomsnittligt meritvärde*) för pojkar Andel pojkar och flickor med behörighet och flickor i år 9 i på **) Flickor Pojkar Flickor Pojkar Vt 9 Vt 99 Vt Vt 1 Vt 2 Vt 3 Vt 4 Vt Vt 9 Vt 99 Vt Vt 1 Vt 2 Vt 3 Vt 4 Vt *)Summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. **) För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik.

8 Andel elever i år 9 med utländsk bakgrund*) ,2 33,6 34, 4, 32, 32, 26,4 4, ,1 24,3 2,9 22,9 23,7 1,7 22,3 Vt 9 Vt 99 Vt Vt 1 Vt 2 Vt 3 Vt 4 Vt * Elever som är födda utomlands samt elever födda i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands Källa: SCBs betygsstatistik för år 9 i grundskolan Högskolestudier Andel invånare under 2 år som påbörjat högskolestudier * 23/24 och 24/2 23/24 24/2 4,7,4 Ramsd/Svartb/Brbg 3,4, Ramsd/Svartb,6 1,6 3,1 4, * Ny student i högskolesystemet (studenter som inte tidigare gått på högskola). I folkhälsobokslutet 22 användes en annan definition ny student vid viss högskola (inkluderar studenter som tidigare gått på annan högskola. Källa: ODB

9 Ungdomars fritid Besöksfrekvensen på fritidsgårdarna i mäts varje år under tre olika mätveckor (en vårvecka och två höstveckor). Diagrammen nedan visar den genomsnittliga besöksfrekvensen per mätvecka, dels totalt i kommunen, dels i fritidsgård. Antalet besök har relaterats till antalet barn/ungdomar i respektive åldersgrupp som bor i kommundelen. Antalet besök i fritidsgård har minskat de senaste tre åren. År 2 är besöksfrekvensen lägre än kommungenomsnittet i alla grupper förutom bland flickor 1- år som ligger på kommungenomsnittet. Antal fritidsgårdsbesök per vecka Per 1 invånare i respektive åldersgrupp. Totalt i kommunen och i fritidsgård. Flickor 1- år Pojkar 1- år Brbg/Ramsd/Svartb Brbg/Ramsd/Svartb Flickor år Pojkar år Brbg/Ramsd/Svartb Brbg/Ramsd/Svartb Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen

10 Enligt elevenkäten brukar fyra av tio år 9 elever i delta i någon ledarledd fritidsaktivitet. Det är en lägre andel än i kommunen som helhet. Andel elever som brukar vara med på någon ledarledd fritidsaktvitet eller träning (sport, musik, teater, konst, hobby, kyrkligt, scouter, politik eller annan förening) en vanlig vecka Ny fråga i enkät år 26. Källa: Enkät till elever i år 9 i grundskolan samt elever i år 2 i gymnasieskolan (USK)

11 Omgivande miljö I den elevenkät som genomfördes år 24 och 26 fick eleverna ange hur de trivs i sitt bostadsområde. I år 9 i var det knappt åtta av tio (7%) av eleverna som trivdes bra i sitt bostadsområdet. Det är en lika stor andel som i kommunen som helhet men färre än vid tidigare mätning. I förhållande till andelen boende är skadegörelsebrotten lägre än kommungenomsnittet, både i Ramsdalen/Svartbäcken och. Andel elever i år 9 i grundskolan som trivs bra (ganska eller mycket bra) i sitt bostadsområde Källa: Enkät till elever i år 9 i grundskolan samt elever i år 2 i gymnasieskolan (USK) Antal polisanmälda fall av skadegörelse, 2-2 Per 1 invånare (medelfolkmängd under året). Ramsd/Svartb Brbg Källa: Södertörns polismästardistrikt

12 Trygghet och säkerhet Brottslighet är en viktig faktor vid bedömningen av tryggheten i ett bostadsområde. De mått som används nedan är registeruppgifter om polisanmälda brott. Ramsdalen/Svartbäcken hade under perioden 2-22 mycket låg brottslighet. Under var området utsatt för inbrott i relativt stor omfattning men 2 sjunker andelen inbrott igen. De övriga brottstyperna har dock varit lågfrekventa även de senaste två åren. har betydligt högre brottslighet, i förhållande till folkmängden, ungefär lika hög som kommungenomsnittet. Antal anmälda brott per 1 invånare (medelfolkmängd under året) Misshandel och personrån Ramsd/Svartb Brbg Inbrottsstöld Ramsd/Svartb Brbg Biltillgrepp och cykelstöld 2 Ramsd/Svartb Brbg Källa: Södertörns polismästardistrikt

13 I de elevenkäter som genomfördes våren 22, 24 och 26 fick eleverna själva ange om de blivit utsatta för brott. Andelen utsatta elever i är lägre våren 26 än vid tidigare mätningar. Andelen utsatta elever är lika hög eller lägre i jämfört med kommunen som helhet. Andel elever som under de senaste månaderna känt sig allvarligt hotade Andel elever som under de senaste månaderna blivit bestulna Andel elever som under de senaste månaderna blivit misshandlade Källa: Enkät till elever i år 9 i grundskolan samt elever i år 2 i gymnasieskolan (USK)

14 Socialt nätverk I ett stabilt bostadsområde med hög grad av kvarboende kan vi förvänta oss att de sociala kontakterna (mellan grannar, mellan barn, föräldrar och personal i skola och barnomsorg osv) blir mer varaktiga än i ett område med stor ut- och inflyttning. Som indikator på socialt nätverk används därför uppgifter om antalet inflyttningar till och utflyttningar från bostadsområdet (=delområdet) per 1 invånare. Jämfört med kommungenomsnittet har Ramsdalen/Svartbäcken få in- och utflyttningar. I är boendeomsättningen något högre än kommungenomsnittet. Antal in- och utflyttningar per 1 invånare Antal inflyttningar/1 inv Kommungenomsnitt*) Ramsd/Svartbäcken Antal utflyttningar/1 inv 2 Kommungenomsnitt*) Ramsd/Svartbäcken *) Genomsnittligt antal flyttningar per delområde Källa: Befpak (SCB)

15 I den elevenkät som genomfördes våren 24 och 26 fick eleverna ta ställning till ett antal påståenden om deras bostadsområde. Några av påståendena berörde det sociala nätverket. Jämfört med kommunen som helhet är det något färre av år 9-eleverna i som tror att deras föräldrar skulle få reda på om de gjort något olagligt. Däremot är det lika många vuxna som hälsar på ungdomarna i Brandberggskolan som i kommunen i genomsnitt år 26. Andel elever som tror att deras föräldrar skulle få reda på om en vuxen ser dem göra något olagligt i mitt bostadsområde (stämmer ganska/mycket bra) Andel elever vars grannar brukar heja/hälsa på dem när de möts (stämmer ganska/mycket bra) Källa: Enkät till elever i år 9 i grundskolan samt elever i år 2 i gymnasieskolan (USK)

16 Ekonomiska resurser Som indikator på den förvärvsarbetande befolkningens ekonomiska resurser används här medelinkomsten. Det inkomstbegrepp som används är sammanräknad förvärvsinkomst, som består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Pension och ersättning från arbetslöshetskassa ingår, däremot inte kapitalinkomster. Inkomster som undanhålls skattemyndigheterna ingår inte heller eftersom uppgifterna bygger på självdeklarationer och kontrolluppgifter. Som indikator på bristande ekonomiska resurser används andelen socialbidragstagare. Med socialbidragstagare avses samtliga personer i de hushåll som fått socialbidrag, oavsett om hela hushållet eller endast någon av dess medlemmar fått bidrag. Ramsdalen/Svartbäcken avviker från kommungenomsnittet med hög medelinkomst, speciellt för männen, och mycket låg andel socialbidragstagare (redovisas ej för år 2 och 21 eftersom antalet socialbidragstagare då var lägre än fem). I är medelinkomsten lägre än kommungenomsnittet och andelen socialbidragstagare högre. Under perioden minskade socialbidragsberoendet i delområdet markant men ökade åter under de senaste tre åren. Förvärvsinkomst för invånare i åldern 2 år och äldre. Medeltal Kvinnor Män HANINGE BRBG /RAMSD/SVARTB Ramsd/ Svartbäcken Andel socialbidragstagare 1-64 år Ramsd/Svartb Brbg ,4,4 6, 6,1 7, 7 6,4,2,7 4,1 3, 4,1 4,3 4,7,4,6,4,4, Källa: Sthlms läns landstings områdesdatabas

17 Delaktighet Valdeltagandet i Ramsdalen/Svartbäcken är högre än i något annat delområde i kommunen men i är andelen röstande däremot mycket låg. Deltagande i val till kommunfullmäktige ,7 76, BRBRG/RAMS/SVARTB Ramsd/Svartb 69,9 7,7 66,4 66,1 7, Källa: Valmyndigheten Tobak, alkohol, narkotika De elevenkäter som genomfördes 22, 24 och 26 visar att användningen av tobak, alkohol och narkotika i år 9 i s grundskolor har minskat under de senaste fyra åren. I är indikatorvärden för rökning, snusning och alkohol lägre än kommungenomsnittet. Sniffning och narkotika ligger däremot på kommungenomsnittet år 26. Rökning Rökning Br.bergen Snusar 22 Snusar Br. Bergen Alkohol Alkohol Br. Bergen 24 Sniffat Sniffat Br.bergen Narkotika 26 Narkotika Br.bergen Källa: Enkät till elever i år 9 i grundskolan samt elever i år 2 i gymnasieskolan (USK)

18 En god hälsa Ohälsotal Som indikator på ohälsa används det sk ohälsotalet, som anger antalet av Försäkringskassan ersatta sjukdagar per invånare i åldern år. Som ersatta sjukdagar räknas dagar ersatta med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension/sjukbidrag). Dagar med sjuklön från arbetsgivaren (de 14 första dagarna av sjukperioden) ingår således inte i ohälsotalet. Fr o m 1 juli 23 gäller att frånvaro i arbetet längre än tre veckor ersätts av Försäkringskassan. Dessförinnan ersatte arbetsgivaren endast de två första veckorna. Före år 22 beräknades ohälsotalet med inskrivna vid försäkringskassan som nämnare (antal ersatta dagar per sjukförsäkrad). För att möjliggöra jämförelser har ohälsotalen för tidigare år räknats om med befolkningen år som nämnare. Siffrorna i nedanstående diagram stämmer således inte med de ohälsotal som redovisades i folkhälsobokslut 22. Ohälsotalet är högt i, högre än kommungenomsnittet och dubbelt så högt som i Ramsdalen/Svartbäcken. Ohälsotal 2 Kvinnor Män HANINGE 32 1 BRBG/ RAMSD/ SVARTB 3 Ramsd/ Svartbäcken Ohälsotal Ramsd/Svartb Källa: Sthlms läns landstings områdesdatabas

19 Självskattad hälsa barn/ungdomar I den elevenkät som genomfördes våren 24 och 26 ingick ett antal frågor om hur eleverna mår. Några av dessa frågor har valts som indikatorer på barns/ungdomars hälsa. Huvudvärk och sömnsvårigheter förekommer i något mindre omfattning bland s år 9-elever än i kommunen som helhet. Däremot, är det något fler elever i som är ledsna/deppiga och anser att de inte duger till. Andel elever som har huvudvärk, svårt att somna en gång i veckan eller mer detta läsår, samt andel elever som ofta eller ganska ofta känt sig ledsen/deppig utan att veta varför och anser att de inte duger till Huvudvärk Huvudvärk Br bergen Svårt att somna Svårt att somna Br.bergen Ledsen/deppig Ledsen/deppig Br. Bergen Duger inte Duger inte Br. Bergen Andel elever som väldigt eller ganska ofta tycker det är riktigt härligt att leva Det är lika många elever i som tycker det är riktigt härligt att leva som i kommunen i genomsnitt. Källa: Enkät till elever i år 9 i grundskolan samt elever i år 2 i gymnasieskolan (USK)