Sysselsättnings- och pendlingsutveckling
|
|
- Ebba Pettersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sysselsättnings- och pendlingsutveckling STADSKONTORET MAJ 2016
2 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Kontakt David Jansson
3 Innehållsförteckning Sid KÄLLOR 4 DEFINITIONER 4 SAMMANFATTNING 5 UTVECKLING AV SYSSELSÄTTNINGEN 7 Sysselsättningen i Jönköpings kommun Jordbruk, skogsbruk och fiske 8 Tillverkning och utvinning 8 Energi och miljö 9 Byggverksamhet 10 Handel 10 Transport 10 Hotell- och restauranger 11 Information och kommunikation 11 Kreditinstitut och försäkringsbolag 12 Fastighetsverksamhet 12 Företagstjänster 13 Personliga och kulturella tjänster 13 Civila myndigheter och försvaret 14 Utbildning 14 Vård och omsorg 15 Sysselsättningen i landets större kommuner 16 Sysselsättningen i länets kommuner 17 BRANSCHBREDD OCH SEKTORBALANS I LANDETS STÖRRE KOMMUNER 19 Branschbredd i landets större kommuner Utveckling för branscher i olika storlekar i Jönköpings kommun Sektorbalans i landets större kommuner 21 PENDLINGSUTVECKLING Inpendling till Jönköpings kommun Utpendling från Jönköpings kommun Inpendlingsnetto 24 KÖNSFÖRDELNING INOM OLIKA NÄRINGSGRENAR 25 ÅLDERSFÖRDELNING INOM OLIKA NÄRINGSGRENAR 27 SYSSELSÄTTNING INOM OLIKA DELOMRÅDEN 29 3
4 Källor Statistiska centralbyrån (SCB) och raps-ris. Definitioner Förvärvsarbetare SCB presenterar sedan 1994 årlig statistik över antalet förvärvsarbetare fördelade på näringsgrenar och arbetspendling. I denna rapport avser sysselsättningen den förvärvsarbetande en 16 år och äldre om annat ej anges, d.v.s. antalet arbetstillfällen inom en kommun eller riket. Uppgifterna hämtas från kontrolluppgifter från arbetsgivaren. För att en person ska räknas som förvärvsarbetare eller sysselsatt, vilka används som synonyma begrepp, ska personen ha arbetat minst en timma per vecka under november månad respektive år. Arbetsställe Branscher Branschbredd Sektorbalans Uppgifterna hämtas från Centrala Företagsregistret och bygger på uppgifter från samtliga arbetsgivare i landet. Arbetsgivare som har verksamheter på flera platser skall ange ett arbetsställenummer för respektive arbetsställe. Minsta byggsten är enskild fastighet. Varje arbetsställe tilldelas en branschkod. År 2007 infördes en ny näringsgrensindelning (SNI 2007) i statistiken, både i Sverige och internationellt. Detta gjordes för att bättre kunna belysa vad som händer i ekonomin samt underlätta arbetet att göra internationella jämförelser. I rapporten används denna näringsgrensindelning om inget annat anges. Näringsgrensindelningen enligt SNI 2007 finns endast tillgängligt från år 2000 och då är statistiken inte finfördelad på 5-siffernivå. Branschbredd är ett mått som används för att beskriva näringslivsstrukturen i en kommun. Måttet bygger på antalet delbranscher på lägsta näringsgrensnivå (5-siffernivå) enligt SNI Totalt finns det 830 delbranscher på 5- siffernivå. För att visa fördelningen av sysselsättningen inom privata näringslivet respektive offentlig sektor används begreppet sektorbalans. Måttet redovisas i andel och speglar hur stor del av de som arbetar inom privata näringslivet respektive offentlig sektor. 4
5 Sammanfattning Rapporten redovisar förändringar i sysselsättning och pendling över kommungräns med fokus på Jönköpings kommun under perioden Dessutom redovisas branschbredd och sektorbalans. Under 2014 var cirka personer i Jönköpings kommun. Det är en ökning av sysselsättningen med drygt personer eller 5 procent jämfört med Ökning har varit något mindre för kommunen i jämförelse med riket i stort, där sysselsättningen ökat med 6 procent under samma period. Sysselsättningsökningen har också varit större för män (6 procent) än för kvinnor (4 procent) Totalt låg sysselsättningsgraden i Jönköpings kommun på 80 procent under Det är 3 procentenheter högre än genomsittet för riket. Det är också högst bland landets större kommuner. I jämförelse med länet ligger Jönköpings kommun 1 procentenhet lägre än genomsnittet och 7 procentenheter lägre än Habo kommun som har den högsta sysselsättningsgraden i länet. Uppdelat på kommun- och stadsdelar är det Centrum Väster som har den högsta sysselsättningen med drygt Därefter kommer A6-Ryhov och Centrum Öster med respektive Utanför Jönköpings tätort är det Banarps landsbygd som har flest (3 700 ). Huvudelen av dessa är på Torsviks industriområde. Vård och omsorg med drygt var den näringsgren som under 2014 sysselsatte flest personer i kommunen. Sysselsättningen inom Vård och omsorg ökade med 4 procent under perioden Efter Vård och omsorg var det Handel som 2014 sysselsatte flest personer med närmare i kommunen. Därefter kom Tillverkning och utvinning med drygt Dessa tre näringsgrenar sysselsatte närmare hälften av alla i kommunen under Under perioden har näringsgrenarna Vård och omsorg och Handel ökat antalet med 4 procent respektive 6 procent. Inom Tillverkning och utvinning har antalet i stället minskat med 2 procent under samma period. Vård och omsorg är inte bara den näringsgren som sysselsätter flest personer i kommunen, det är även den näringsgren som har högst andel kvinnor (80 procent). Den näringsgren som sysselsätter flest män är Tillverkning och utvinning och den näringsgren som har högst andel män är Byggverksamhet där mer än 90 procent av de är män. Inom 5 av 15 näringsgrenar är förhållandet i antalet mellan könen eller jämnare. Dessa näringsgrenar sysselsätter sammanlagt personer, vilket motsvarar cirka 40 procent av de i kommunen. Jordbruk, jakt och skogsbruk är den näringsgren som har klart högst medelålder bland de (54 år). Den näringsgren som har lägst medelålder är Hotell och restaurang som har en medelålder på 32 år. Sett till alla näringsgrenar ligger medelåldern på 42 år. 5
6 Under 2015 fanns det 427 branscher i kommunen som sysselsatte minst 5 personer. 198 branscher sysselsatte minst 50 personer och 34 branscher sysselsatte minst 500 personer i kommunen. I jämförelse med andra större städer finns det en relativt stor branschbredd i Jönköpings kommun. Det gäller särskilt för branscher som sysselsätter mindre än 50 personer och för branscher som sysselsätter fler än 500 personer. Mellan 2010 och 2015 ökade antalet branscher i kommunen som sysselsatte minst 5 personer med 16 branscher. I Jönköpings kommun var cirka två tredjedelar inom privat sektor och cirka en tredjedel inom offentlig sektor under Det är en uppdelning som har legat relativt konstant mellan 2010 och Sett till riket finns högst andel inom privat sektor i Stockholm där 4 av 5 är inom privat sektor. Cirka personer pendlade från annan kommun till arbete i Jönköpings kommun under Det är en ökning med cirka 700 personer jämfört med Samtidigt pendlade personer ut från Jönköping till arbete i annan kommun under 2014, vilket är en ökning med cirka 600 personer jämfört med Nettoinpendlingen till kommunen var följaktligen cirka personer under
7 Utveckling av sysselsättningen Under och 1960-talen var det tillverkningsindustrin som dominerade när det gäller andelen i såväl Jönköpings kommun som riket. I början av talet tog tjänstesektorn över, framför allt den offentliga. Utbyggnaden av den kommunala servicen efter kommunsammanslagningarna var betydande. Sedan slutet av 1980-talet svarar tjänstenäringarna för över 70 procent av antalet arbetstillfällen i Jönköpings kommun. Sysselsättningen i Jönköpings kommun Vid beskrivning av branschernas utveckling uppmanas läsaren att tolka statistiken med viss försiktighet eftersom all förändring inte går att hänföra till aktuellt konjunkturläge. en kan bero på andra faktorer såsom att företag byter inriktning på sina verksamheter och därmed går från en bransch till en annan. Detta kan orsaka stora svängningar inom delbranscherna mellan olika år. Generellt bör uppgifterna inom byggverksamhet, jord- och skogsbruk samt fiske tolkas med försiktighet eftersom det finns svårigheter att bestämma arbetsställe för en del av arbetskraften inom dessa branscher. Detta gäller exempelvis avbytartjänster inom jordbruket samt entreprenörer och avverkningslag inom skogsbruket. Branschstrukturen i Jönköpings kommun i förhållande till riket visas som index i tabellerna nedan. Jönköping har en större del inom transport, civila myndigheter och försvaret, vård och omsorg samt handeln än riket. Samtidigt har Jönköping en liten del inom kreditinstitut och försäkringsbolag i förhållande till riket. Efter den stora minskningen av antalet i Jönköpings kommun under lågkonjunkturen i början av 1990-talet, har antalet ökat från år Sysselsättningen har ökat från cirka personer år 1993 till drygt år Sett över hela perioden innebär detta en ökning av antalet med 36 procent, vilket innebär en genomsnittlig tillväxt 1,6 procent per år. För perioden har tillväxten av antalet varit 5,0 procent, vilket ger en tillväxt på i genomsnitt 1,2 procent per år. Jönköpings kommun har under perioden haft en något svagare utveckling än riket, då riksgenomsnittet över perioden var en ökning med 5,8 procent eller 1,4 procent per år. Tillväxten av antalet under perioden har varit starkare för män än för kvinnor i Jönköpings kommun, 6,4 respektive 3,6 procent. I riket ökade sysselsättningen med 6,1 procent för männen och med 5,5 procent för kvinnorna. En orsak till att sysselsättningen bland män har ökat mer än bland kvinnor är att antalet män i befolkningen har ökat mer än antalet kvinnor under perioden. En annan orsak kan vara att män i högre utsträckning än kvinnor blev arbetslösa i sam- 7
8 band med finanskrisen Under en period av återhämtning har därför sysselsättningen ökat mer bland män. Tabell 1 Sysselsättning 2014 och utveckling för samtliga näringsgrenar. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket= 100) kommunen (%) riket (%) Samtliga näringsgrenar Varav kvinnor Varav män Jordbruk, skogsbruk och fiske Antalet inom Jordbruk, skogsbruk och fiske har ökat från 770 personer till drygt 990 personer under perioden Totalt sysselsätter denna bransch cirka 1,5 procent av samtliga i kommunen. Majoriteten (75 procent) av de är män. En orsak till ökningen av antalet under perioden beror på ett tidsseriebrott i statistiken. Metodförändringen som Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under 2011 innebar att egna företagare i åldersgruppen år i riket ökade med cirka personer, en ökning motsvarande 300 procent. Huvuddelen av de nya företagarna återfinns inom Jordbruk, skogsbruk och fiske. Tabell 2 Sysselsättning 2014 och utveckling inom näringsgrenen Jordbruk, skogsbruk och fiske. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket= 100) kommunen (%) riket (%) Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Tillverkning och utvinning, vilken ofta brukar benämnas som industri, är en bransch som sysselsätter cirka personer, motsvarande 12 procent av samtliga i kommunen. Tillverkning och utvinning är en mansdominerad bransch, där 78 procent av de är män. Den största delbranschen inom industrin är maskinindustrin som sysselsätter personer. Andra stora delbranscher är livsmedelsindustri, metallindustri och övrig industri. Industrin har av tradition varit en bransch som har sysselsatt många i Jönköpings kommun, men utvecklingen under senare tid har varit ett minskat antal inom näringsgrenen. Något som även gällt för perioden då sysselsättningen minskade med 167 personer till drygt 8 200, vilket innebär en minskning med 2 procent. I hela riket minskade sysselsättningen inom Tillverkning och utvinning med 5 procent. Numera är andelen sysselasatta inom Tillverkning och utvinning lägre i Jönköpings kommun än i riket i stort. Som andel av kommunens utgör tillverkning och utvinning dock fortfarande en betydande del med 12 procent av kommunens. 8
9 Den största minskning i antalet skedde inom delbranschen Metallindustri som minskade med 172 personer under perioden. Även inom Massa- och pappersindustrin var det en betydande tillbakagång under perioden. Störst ökning av antalet sysselsatt skedde inom Livsmedelsindustrin med en ökning med 94. Tabell 3 Sysselsättning 2014 och utveckling inom näringsgrenen Tillverkning och utvinning. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket= 100) kommunen (%) riket (%) Tillverkning och utvinning Utvinningsindustri Livsmedelsindustri Textil- och beklädnadsindustri Trävaruindustri Massa- och pappersindustri Grafisk industri Petroleumraffinaderier m.m Kemisk industri Läkemedelsindustri Gummi- och plastvaruindustri Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Metallindustri Maskinindustri Transportmedelsindustri Övrig industri Reparationsverkstäder Energi och miljö Knappt en procent av alla i kommunen arbetar inom Energi och miljö. Majoriteten, 82 procent, av de är män. Antalet inom branschen ökade under perioden med 63 personer till 534, vilket innebär en ökning med 13 procent. I riket som helhet ökade antalet i branschen med 8 procent under samma period Tabell 4 Sysselsättning 2014 och utveckling inom näringsgrenen Energi och miljö. Jönköpings kommun samt riket Förvärvsarbetande Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket=100) kommunen (%) riket (%) Energi och miljö El-, gas- och värmeverk Vatten- och reningsverk Avfallshantering och återvinning m.m
10 Byggverksamhet Byggverksamhet sysselsätter närmare 6 procent av samtliga i kommunen. Det motsvarar drygt Majoriteten, 93 procent, av de är män. Byggkonjunkturen har varit stark och ROT-avdraget har under perioden bidragit till ökad efterfrågan inom branschen. Sysselsättningen ökade under perioden med 326 personer vilket innebär en ökning med 9 procent. I hela riket ökade sysselsättningen inom Byggverksamhet med 7 procent under perioden Tabell 5 Sysselsättning 2014 och utveckling inom näringsgrenen Byggverksamhet. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket=100) kommunen (%) riket (%) Byggverksamhet Handel Handel sysselsätter drygt 14 procent av samtliga i kommunen, vilket motsvarar personer. Lite mer än hälften, 59 procent, av de är män. Jönköpings kommun har i jämförelse med riket en stor andel inom Handel med ett index på 117. en i antalet har varierat från år till år. För hela perioden har dock antalet inom Handel ökat med 539 personer i kommunen. Det motsvarar en ökning på 6 procent. I riket som helhet ökade antalet inom Handel med 4 procent under samma period. Tabell 6 Sysselsättning 2014 och utveckling inom näringsgrenen Handel. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket=100) kommunen (%) riket (%) Handel Handel med motorfordon Parti- o provisionshandel Detaljhandel Transport Inom Transport arbetar 7 procent av kommunens. Transport är en mansdominerad bransch där männen svarar för 78 procent av sysselsättningen. Drygt personer är inom transportnäringen i kommunen. Det innebär att antalet ligger på samma nivå 2014 som för I riket har antalet inom transportnäringen ökat med 1 procent under samma period. Jämfört med riket är många inom transportnäringen i Jönköpings kommun med ett index jämfört med riket på
11 Delbranschen Post- och kurirföretag minskade under perioden med 4 procent medan den till antalet större delbranschen Transport och magasinering ökade med 1 procent. Tabell 7 Sysselsättning 2014 och utveckling inom näringsgrenen Transport. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket= 100) kommunen (%) riket (%) Transport Transport o magasinering Post- och kurirföretag Hotell- och restauranger Näringsgrenen Hotell- och restauranger sysselsätter 3,5 procent av alla i kommunen. Branschen är säsongsbetonad och 56 procent av de är kvinnor. Hotell- och restaurangnäringen i Jönköpings kommun ligger storleksmässigt i nivå med genomsnittet i riket. Antalet inom hotell och restaurangnäringen har under perioden ökat med 360 personer till Det innebär en ökning av antalet med 18 procent under perioden Det är en större ökning än i riket som helhet där näringen ökade med 15 procent under samma period. Tabell 8 Sysselsättning 2014 och utveckling inom näringsgrenen Hotell och restauranger. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket= 100) kommunen (%) riket (%) Hotell o. restauranger Information och kommunikation Information och kommunikation omfattar bland annat datakonsultverksamhet, telekommunikation och förlagsverksamhet. Totalt sysselsätter denna bransch 3 procent av samtliga i kommunen. Det innebär att cirka personer är inom näringen i Jönköpings kommun. Av dessa är 7 av 10 män. Liksom för transportnäringen är antalet inom informations- och kommunikationsnäringen oförändrat mellan 2010 och 2014 i Jönköpings kommun. I riket som helhet ökade antalet inom näringen med 7 procent under samma period. Näringens storlek är också mindre i kommunen än i riket med ett index på 74 jämfört med 100 för riksgenomsnittet. Svagast utveckling hade delbranschen Förlag, film-, radio- och TV-bolag som under perioden minskade med 55 i kommunen. Delbranschen Programvaruproducenter och datakonsuler m.m. ökade under perioden med ungefär motsvarande antal. 11
12 Tabell 9 Sysselsättning 2014 och utveckling inom näringsgrenen Information och kommunikation. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket=100) kommunen (%) riket (%) Information och kommunikation Förlag, film-, radio- och TV-bolag m.m Telekommunikationsbolag Programvaruproducenter och datakonsulter m.m Kreditinstitut och försäkringsbolag Totalt en procent av samtliga i kommunen arbetar vid Kreditinstitut och försäkringsbolag. Fördelningen mellan män och kvinnor är i stort sett jämn, då männen svarar för 53 procent och kvinnorna för 47 procent av de. Sammanlagt är 700 personer inom näringen i kommunen. Det innebär att andelen inom näringen i Jönköpings kommun endast motsvarar hälften av den andel som gäller för riket. Under perioden ökade dock antalet inom näringen med 10 procent i kommunen jämfört med 2 procents ökning för genomsnittet i riket. Tabell 10 Sysselsättning 2014 och utveckling inom näringsgrenen Kreditinstitut och försäkringsbolag. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket=100) kommunen (%) riket (%) Kreditinstitut och försäkringsbolag Banker och andra kreditinstitut Försäkringsbolag o.dyl Serviceföretag till bank och försäkring Fastighetsverksamhet Fastighetsverksamhet sysselsätter cirka 1,5 procent av samtliga i kommunen, vilket motsvarar cirka Två av tre är män. Storleksmässigt är näringen ungefär 10 procent mindre i kommunen än genomsnittet för riket. Antalet i näringen i Jönköpings kommun ökade under perioden med 4 procent. I riket var motsvarande ökning 11 procent. Tabell 11 Sysselsättning 2014 och utveckling inom näringsgrenen Fastighetsverksamhet. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket= 100) kommunen (%) riket (%) Fastighetsverksamhet
13 Företagstjänster Företagstjänster är en bransch som innehåller företag som säljer tjänster till andra företag. Exempelvis räknas ekonomisk och juridisk konsultverksamhet, reklam och marknadsföring, uthyrning och arbetsförmedling till denna bransch. Företagstjänster påverkas av utvecklingen inom andra branscher, exempelvis industrin. Drygt 10 procent av de i kommunen arbetar i denna bransch och 58 procent av de är män. Under perioden ökade antalet inom näringsgrenen med 17 procent, vilket i antal innebär en ökning på personer till sammanlagt drygt i kommunen Näringsgrenen är något mindre i Jönköpings kommun jämfört med riket i stort. Samtidigt var ökningen av antalet större i kommunen än i riket som ökade med 11 procent under perioden. Den största delbranschen inom företagstjänster är Resebyråer, bevakningstjänst, fastighetsservice o. dyl. följt av Arbetsförmedling och bemanning. Tillsammans svarar dessa två delbranscher för hälften av de inom företagstjänster. Delbranschen Reklambyråer o. dyl. minskade under perioden med 256, vilket innebär en halvering av antalet inom kommunen. I övrigt ökade samtliga delbranscher i antalet sysselsatt, undantaget Uthyrning och leasing, som minskade med 2. Störst ökning skedde inom Arbetsförmedling och bemanning som ökade med drygt 400 under perioden. Tabell 12 Sysselsättning 2014 och utveckling inom näringsgrenen Företagstjänster. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket= 100) kommunen (%) riket (%) Företagstjänster Juridiska och ekonomiska konsulter Företagskonsulter Tekniska konsulter Forskning och utveckling Reklambyråer o. dyl Andra företagstjänster Uthyrning och leasing Arbetsförmedling och bemanning Resebyråer, bevakningstjänst, fastighetsservice o. dyl Personliga och kulturella tjänster Nöjes- och evenemangsnäring, kroppsvård och skönhetssalonger är exempel på branscher som ingår i näringsgrenen Personliga och kulturella tjänster. Näringsgrenen sysselsätter 4 procent av samtliga i kommunen, vilket motsvarar Könsfördelningen är relativt jämnt fördelat, 54 procent kvinnor och 46 procent män. 13
14 Under perioden ökade antalet med 2 procent, vilket var en mindre ökning än genomsnittet för riket där sysselsättningen ökade med 9 procent. Andelen inom näringen ligger också lägre i kommunen än genomsnittet för riket. Tabell 13 Sysselsättning 2014 och utveckling inom näringsgrenen Personliga och kulturella tjänster. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket=100) kommunen (%) riket (%) Personliga och kulturella tjänster Kultur, nöje och fritid Personliga tjänster och annan service Civila myndigheter och försvaret Civila myndigheter och försvaret sysselsätter 7 procent av samtliga i kommunen. Något fler kvinnor än män, 58 procent kvinnor och 42 procent män, arbetar inom denna näringsgren som under perioden ökade med 169 personer och sysselsatte cirka personer Andelen inom Civila myndigheter och försvaret är högre i Jönköpings kommun än genomsnittet för riket med ett index på 122. Dock var den genomsnittliga ökningen i riket på 9 procent, 5 procentenheter högre än ökningen i kommunen som låg på 4 procent. Tabell 14 Sysselsättning 2014 och utveckling inom näringsgrenen Civila myndigheter och försvaret. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket= 100) kommunen (%) riket (%) Civila myndigheter och försvaret Utbildning En av tio i kommunen arbetar inom Utbildning. En klar majoritet av de är kvinnor, 75 procent. Sysselsättningen ökade med 1 procent under perioden och sysselsatte personer Andelen inom Utbildning är något lägre i Jönköpings kommun än genomsnittet för riket. Även ökningen av antalet var lägre i kommunen i jämförelse med riket. Både i kommunen och i riket i stort är demografiska effekter i form av storlek på elevkullar tydligt påverkande på sysselsättningen inom näringen. Tabell 15 Sysselsättning 2014 och utveckling inom näringsgrenen Utbildning. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket= 100) kommunen (%) riket (%) Utbildning
15 Vård och omsorg Den bransch som sysselsätter flest personer i kommunen är Vård och omsorg. Totalt sysselsätter denna bransch 19 procent av samtliga i kommunen och 81 procent av de anställda är kvinnor. Andelen inom Vård och omsorg är något högre än genomsnittet för riket. Under perioden ökade antalet inom näringsgrenen med 500 personer till drygt personer. Det motsvarar en ökning på 4 procent. I riket i stort var ökningen av antalet inom Vård och omsorg 7 procent för motsvarande period. Delområdena Hälso- och sjukvård samt Vårdhem och bostäder med omsorg ökade med 6 respektive 4 procent medan antalet inom Öppna sociala insatser var i princip oförändrat under perioden. Tabell 16 Sysselsättning 2014 och utveckling inom näringsgrenen Vård och omsorg. Jönköpings kommun samt riket Näringsgren Förvärvsarbetande Antal, antal Index (Riket=100) kommunen (%) riket (%) Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Vårdhem och bostäder med omsorg Öppna sociala insatser
16 Sysselsättningen i landets större kommuner År 2014 hade Jönköping högst andel av samtliga större kommuner i landet med 80 procent. Näst efter Jönköping kommer Stockholm, Borås, Kalmar och Huddinge som alla hade en sysselsättningsgrad omkring 78 procent. Lägst andel bland nattbefolkningen hade de tre skånska kommunerna Helsingborg, Lund och Malmö vilka hade en sysselsättningsgrad på 72 procent eller lägre. Den genomsnittliga sysselsättningen i riket låg på 77 procent I Jönköpings kommun var cirka personer i en under Under perioden ökade antalet i en med i kommunen, vilket motsvarar en ökning med 5,0 procent. Det är en ökning som placerar kommunen på 14 plats i nedanstående tabell och är klart lägre än i Stockholm, Uppsala och Linköping, vilka alla hade en sysselsättningstillväxt på omkring 9 procent. Den genomsnittliga tillväxtökningen i riket låg under samma period på 5,8 procent. En förklaring till den något svagare sysselsättningsökningen i Jönköping i jämförelse med flera andra större kommuner kan möjligen vara att andelen i Jönköpings kommun är hög, något som även var fallet Tabell 17 Andel 2014, sysselsättning samt utveckling i de 15 största kommunerna samt Kalmar och Växjö Kommun Andel av nattbefolkning år, % Antal, år av antalet, år, % Stockholm ,3 Uppsala ,9 Linköping ,7 Umeå ,6 Göteborg ,4 Helsingborg ,2 Västerås ,2 Malmö ,0 Borås ,3 Växjö ,2 Huddinge ,7 Örebro ,6 Eskilstuna ,2 Jönköping ,0 Kalmar ,8 Lund ,7 Norrköping ,6 Riket ,8 16
17 Sysselsättningen i länets kommuner Under perioden är det Mullsjö kommun som haft den starkaste sysselsättningstillväxten i länet med en ökning av antalet med 9 procent. Efter Mullsjö är det Jönköping och Sävsjö som har haft starkast tillväxt med en ökning av antalet på 5 procent. Svagast har utvecklingen varit i Tranås och Gislaved där antalet i princip är oförändrat under perioden. Andelen är överlag högt i länets kommuner. Totalt i länet var sysselsättningsgraden 81 procent under 2014, vilket ligger 4 procentenheter högre än genomsnittet för riket. Högst andel finns i Habo med en sysselsättningsgrad på 87 procent. Därefter kommer Vaggeryd och Värnamo med 84 respektive 83 procents sysselsättningsgrad. Lägst är sysselsättningen i Tranås med en sysselsättning på 77 procent följt av Nässjö och Sävsjö, vilka båda hade en sysselsättning på 78 procent. Jönköping, som 2014 hade en sysselsättning på 80 procent, placerar sig på den nedre halvan av länets kommuner. Tabell 18 Andel 2014, sysselsättning samt utveckling i länets kommuner Kommun Andel, nattbefolkning år, % Antal, år av antalet, år, % Habo ,2 Vaggeryd ,7 Värnamo ,2 Vetlanda ,8 Mullsjö ,1 Aneby ,7 Gnosjö ,6 Gislaved ,1 Eksjö ,6 Jönköping ,0 Sävsjö ,8 Nässjö ,1 Tranås ,2 Länet ,3 17
18 18
19 Branschbredd och sektorbalans i landets större kommuner 1 Branschbredd i landets större kommuner 2015 Branschbredd mäter antalet branscher inom en kommun och är ett mått på hur många branscher som finns på den lokala arbetsmarknaden. Branschbredden i en kommun är till viss del beroende av storleken på arbetsmarknaden där den största branschbredden återfinns i storstadskommunerna. I Jönköping finns det cirka 430 branscher som sysselsätter minst 5 personer. Av de 15 största kommunerna har Stockholm den största branschbredden följt av Göteborg och Malmö. Jönköping har i en relativt stor branschbredd och placerar sig på femte plats efter Helsingborg. I Jönköping finns det cirka 200 branscher med minst 50. Inom storleksordningen minst 50 har, utöver tidigare nämnda kommuner, även Uppsala, Örebro och Linköping en större branschbredd än Jönköping. Bland branscher som sysselsätter minst 500 personer är det, utöver de tre storstadskommunerna, Uppsala som har den största branschbredden. Därefter kommer Jönköping och Örebro, vilka båda har 34 branscher som sysselsätter minst 500 personer. Tabell 19 Antal branscher i de 15 största kommunerna samt Kalmar och Växjö, år 2015 Kommun Minst 5 Minst 50 Minst 500 Stockholm Göteborg Malmö Helsingborg Jönköping Uppsala Örebro Västerås Linköping Norrköping Umeå Borås Lund Eskilstuna Kalmar Växjö Huddinge Uppgifter om branschbredd i rapporten avser uppgifter från
20 Utveckling för branscher i olika storlekar i Jönköpings kommun Enligt den uppdelningen som SCB använder finns det sammanlagt 830 angivna branscher i riket. I tabell 19 ovan framgår att 427 av dessa fanns representerade med minst 5 i Jönköpings kommun Motsvarande siffra för 2010 var 416 branscher. I tabell 20 nedan framgår att 98 av de branscher som 2010 var representerade i kommunen hade färre än 5. Av dessa hade knappt hälften en fortsatt sysselsättning på färre än 5 personer även år En fjärdedel av de 98 branscherna hade försvunnit från kommunen och drygt en fjärdedel sysselsatte år 2015 minst 5 anställda. 3 av dessa branscher sysselsatte minst 50 anställda. 217 branscher hade under 2010 en sysselsättning inom intervallet 5 49 personer. Av dessa hade 16 branscher vuxit till att sysselsätta minst 50 personer år 2015, 15 branscher hade minskat antalet till mindre än 5 personer och 10 branscher hade försvunnit från kommunen. 176 branscher sysselsatte fortsättningsvis 5 49 personer även under 2015 År 2010 fanns det 173 branscher som sysselsatte mellan 50 och 500 personer i kommunen. Av dessa hade det absoluta flertalet branscher en sysselsättning inom samma intervall även under branscher hade ökat sysselsättningen till mer än 500, 19 branscher hade minskat sysselsättningen till under 50 och av dessa hade 3 branscher försvunnit eller sysselsatte mindre än 5 personer. Bland de största branscherna, de som 2010 sysselsatte minst 500 personer, hade 25 av 26 branscher en fortsatt sysselsättning på minst 500 personer även I en bransch hade sysselsättningen minskat till spannet personer. Sammantaget har det mellan 2010 och 2015 tillkommit 41 branscher som inte var representerade i kommunen Samtidigt har det försvunnit 35 branscher under samma period. 54 branscher har ökat i den storleken att de 2015 ingår i ett intervall med fler. 36 branscher har minskat sysselsättningen i storleksordning att de 2015 ingår i ett intervall med färre. 389 branscher ligger kvar inom samma intervall med Tabell 20 Utveckling av branscher i olika storlekar mellan 2010 och 2015 Antal branscher 2010 Antal branscher < w Totalt för < w Totalt för
21 Sektorbalans i landets större kommuner Stockholm och Helsingborg är de kommuner som har högst andel inom privata näringslivet och dessa kommuner har följaktligen lägst andel inom offentlig sektor. Jönköping placerar sig i mitten bland de jämförda kommunerna, då cirka två av tre arbetar inom privata näringslivet och en av tre arbetar inom offentlig sektor. Mellan 2010 och 2014 har andelen som arbetar inom det privata näringslivet ökat med 2 procentenheter i Jönköpings kommun. Lund, Huddinge, Umeå och Uppsala har en hög andel inom offentlig sektor. Huddinge har en hög andel inom landstinget medan studentkommunerna Umeå, Lund och Uppsala har en hög andel inom statlig förvaltning. Tabell 21 Sektorbalans i de 15 största kommunerna samt Kalmar och Växjö, år 2014 Kommun Offentlig sektor (procent) Privat sektor (procent) Stockholm Helsingborg Västerås Göteborg Malmö Linköping Norrköping Jönköping Borås Växjö Örebro Eskilstuna Kalmar Uppsala Huddinge Lund Umeå
22 22
23 Pendlingsutveckling Inpendling till Jönköpings kommun År 2014 var det personer som bodde i en annan kommun och som pendlade till ett arbete i Jönköping. Det innebär att inpendlingen har ökat med drygt 700 personer, motsvarande 6 procent under perioden Störst är inpendlingen från Habo (21 procent), Nässjö (13 procent), Vaggeryd (10 procent) och Mullsjö (8 procent). Tillsammans svarar dessa fyra kommuner för drygt hälften av den totala inpendlingen till Jönköping. Av dessa kommuner är det från Vaggeryd som den största ökningen av antalet inpendlare har skett under perioden (160 personer). Inpendlingen till Jönköping har ökat från samtliga av länets kommuner utom Sävsjö under perioden Bland kommuner utanför länet sker den största inpendlingen från Göteborg (306 personer) följt av Stockholm och Ulricehamn med 270 respektive 253 personer under Inpendlingen från dessa kommuner motsvarade tillsammans 7 procent av den totala inpendlingen till Jönköping och har under perioden ökat med runt 15 procent. Tabell 22 Inpendling till Jönköpings kommun Kommun Habo Nässjö Vaggeryd Mullsjö Aneby Värnamo Göteborg Eksjö Tranås Stockholm Ulricehamn Vetlanda Linköping Falköping Sävsjö Total inpendling Utpendling från Jönköpings kommun Utpendlingen från Jönköping till arbete i annan kommun låg under 2014 på personer. Under perioden har antalet personer som pendlar till annan kommun ökat med cirka 600 personer. Flest personer pendlar till Nässjö som 2014 stod för 14 procent av det totala utpendlandet från Jönköping. Därefter kommer Habo och Vaggeryd med 11 respektive 9 procent. Utpendling till annan kommun i länet stod för knappt 60 procent av den totala utpendlingen. Bland övriga kommu- 23
24 ner är det störst utpendling till Stockholm (558 personer) följt av Göteborg och Linköping (380 respektive 206 personer). Tabell 23 Utpendling från Jönköpings kommun Kommun Nässjö Habo Vaggeryd Stockholm Mullsjö Göteborg Värnamo Eksjö Aneby Linköping Gislaved Tranås Vetlanda Gnosjö Ulricehamn Total utpendling Inpendlingsnetto Nettoinpendlingen (inpendling minus utpendling) till Jönköping var under 2014 totalt personer. Klart störst nettoinpendling hade Jönköping mot Habo (1 687). Överlag har kommunen ett positivt pendlingsnetto mot övriga kommuner i länet, undantaget Gislaved där nettoinpendlingen var minus 23 personer. Bland kommuner utanför länet med vilka det finns en betydande pendling har Jönköping totalt sett ett negativt inpendlingsnetto. Mot Stockholm var inpendlingsnettot -288 och mot Göteborg -74 personer. Även mot Linköping har Jönköping ett negativt inpendlingsnetto (-30). 24
25 Könsfördelning inom olika näringsgrenar Det finns tydliga skillnader på arbetsmarknaden utifrån hur många kvinnor och män som är i olika näringsgrenar. Den näringsgren som sysselsätter flest personer i Jönköpings kommun är Vård, omsorg och sociala tjänster. Där är drygt 4 av 5 kvinnor. En annan av de större näringsgrenarna med en tydlig kvinnlig dominans i antalet är Utbildning där 3 av 4 är kvinnor. Tillverkning och utvinning är den näringsgren som sysselsätter flest män, där också 78 procent av de är män. Den näringsgren där skillnaden mellan könen i antalet är som störst är dock Byggverksamhet där mer än 9 av 10 är män. Den näringsgren som är mest jämställd sett till antalet är Finans- och försäkringsverksamhet med 49 procent kvinnor och 51 procent män. Därefter kommer näringsgrenarna Hotell och restauranger samt Förtagstjänster med ett förhållande mellan könen som ligger i närheten av Av de större näringsgrenarna inom kommunen är det Handel som är mest jämställd: där är 58 procent av de män och 42 procent kvinnor. I vissa sammanhang brukar ett förhållande om mellan könen anses som jämställt. Utifrån en sådan definition är sysselsättningen inom 5 av 15 näringsgrenar att betrakta som jämställda utifrån antalet. Dessa näringsgrenar sysselsätter sammanlagt cirka personer i kommunen, vilket motsvarar 40 procent av det totala antalet i kommunen. Värt att påpeka, när det gäller könsfördelningen inom olika näringsgrenar, är dock att uppgifterna gäller hela näringsgrenar och ger inte en bild av hur det ser ut på olika arbetsställen. Under perioden har det endast varit mindre förändringar i könsfördelningen inom olika näringsgrenar. Andelen inom en näringsgren med ett förhållande har stigit med 1 procentenhet mellan 2010 och Den näringsgren där det har varit störst förändring är Information och kommunikation där andelen kvinnor har sjunkit med 3 procentenheter från 28 procent till 25 procent. Inom näringsgrenarna Vård och omsorg samt sociala tjänster, Transport och magasinering samt inom Hotell- och restaurangverksamhet har andelen kvinnor sjunkit med 2 procentenheter vardera. Inom Energiförsörjning och miljöverksamhet har andelen kvinnor ökat med 2 procentenheter. Inom övriga näringsverksamheter har förändringarna varit 1 procentenhet eller mindre. I 7 näringsgrenar har skillnaderna mellan könen blivit större under perioden, inom 4 näringsgrenar har skillnaderna minskat och inom 4 näringsgrenar är förhållandena oförändrade. Då sysselsättningen under perioden har ökat mer bland män än bland kvinnor medför detta att andelen män har ökat för flertalet näringsgrenar. 25
26 Diagram A Antalet fördelat på näringsgrenar och kön Kvinnor Män Vård och omsorg; sociala tjänster Handel Tillverkning och utvinning Företagstjänster Utbildning Offentlig förvaltning och försvar Transport och magasinering Byggverksamhet Kulturella och personliga tjänster m.m. Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Energiförsörjning; miljöverksamhet Antal 26
27 Åldersfördelning inom olika näringsgrenar Medelåldern för inom Jönköpings kommun är 42 år. Den näringsgren som har den klart högsta medelåldern är Jordbruk, skogsbruk och fiske med en medelålder på 54 år. En orsak till den höga medelåldern inom Jord- och skogsbruk samt fiske är att det finns ett stort antal egenföretagare inom näringsgrenen, vilka i tidigare år kan ha haft sysselsättning inom annan näringsgren, men efter pension har kvar sitt skogs- eller jordbruksföretag och därför räknas som inom näringen. Den näringsgren som efter Jordbruk, skogsbruk och fiske har den högsta medelåldern är Fastighetsverksamhet med en medelålder på 47 år. Därefter kommer Offentlig förvaltning och försvar, Finans- och försäkringsverksamhet samt Försörjning av el, gas, värme och kyla, vilka alla har en medelålder 4 år högre än genomsnittet. Runt genomsnittet på 42 år ligger bland annat de stora näringsgrenarna Tillverkning samt Vård och omsorg; socialal tjänster båda med en medelåder på 43 år. Tre näringsgrenar har en med medelålder under 40 år. Handel, reparation av motorfordon har en medelålder på 38 år och inom Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster m.m. är medelåldern 37 år. Klart lägst medelålder har Hotell- och restaurangnäringen med en medelålder på 32 år. Diagram B Medelålder för fördelat på näringsgrenar Jordbruk, jakt och skogsbruk Fastighetsverksamhet Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk social Finans- och försäkringsverksamhet Försörjning av el, gas, värme och kyla Utbildning Annan serviceverksamhet Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och Tillverkning Vård och omsorg; sociala tjänster Genomsnitt, alla näringsgrenar Informations- och kommunikationsverksamhet Kultur, nöje och fritid Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och Byggverksamhet Transport och magasinering Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra s Hotell och restaurang Ålder 27
28 28
29 Sysselsättning inom olika delområden År 2014 var det personer inom Jönköpings kommun. Det är en ökning med i jämförelse med Antalet inom kommunen är det samma som kommunens, vilket är de siffror som redovisas i tabell 24 nedan. Fördelat på kommunens delområden är det Centrum Väster som har störst antal, drygt personer. Sedan 2010 har antalet inom området ökat med 264 personer. Efter Centrum Väster är det delområdet A6-Ryhov som har flest med cirka personer. Inom området har antalet ökat med nästan 500 personer under åren. Tredje störst är Centrum Öster med Området har till skillnad från ovanstående områden haft ett något minskat antal mellan 2010 och Tillsammans återfinns inom dessa tre områden cirka en tredjedel av det totala antalet inom kommunen. Ljungarums industriområde har cirka Barnarps landsbygd, vilken innefattar Torsviks industriområde har drygt Tillsammans har antalet inom dessa två områden ökat med personer under perioden. Efter dessa områden kommer Rosenlund, Huskvarna Centrum och Gamla flygfältet, vilka hade mellan och under Av dessa områden har antalet inom i Rosenlund ökat med cirka 350 personer medan antalet inom Huskvarna Centrum har minskat med nästan lika många. Attarp-Backamo den kommundel utanför tätorten som har flest antal, cirka (Undantaget Barnarps landsbygd vilken till största del utgörs av Torsviks industriområde). Inom området har antalet ökat med cirka 50 personer under perioden. Fler än fanns även i Jönköping Söder, Fridhem, Österängen, Tenhult samt Gråbo-Tormenås. I dessa områden har antalet stigit under perioden, undantaget Tenhult där antalet har minskat med 66 personer. Ytterligare 10 delområden hade fler än 500. Bland dessa har Taberg och Järstorp haft en relativt stor ökning av antalet (276 respektive 199 personer). Hos övriga områden har förändringarna legat på mindre än 100 personer mellan 2010 och Övriga 50 delområden i kommunen hade under 2014 mindre än 500 och av dessa hade 13 områden mindre än 100. Minst hade Samset med
30 Tabell 24 Dagbefolkning efter delområde 2014 samt utveckling för perioden Område Sysselsatta Område Sysselsatta CENTRUM VÄSTER BOTTNARYD A 6-RYHOV HOVSLÄTT SÖDER CENTRUM ÖSTER TENHULTS LANDSB LJUNGARUMS IND.OMR GRÄSHAGEN BARNARPS LANDSBYGD LILJEHOLMEN ROSENLUND KAXHOLMEN HUSKVARNA CENTRUM HAKARPS LANDSB GAMLA FLYGFÄLTET HUSKVARNA SÖDER ATTARP-BACKAMO MÅNSARP JÖNKÖPING SÖDER BANKERYDS LANDSB FRIDHEM MARIEBO ÖSTERÄNGEN DALVIK TENHULT GAMLA RÅSLÄTT GRÅBO-TORMENÅS LEKERYDS LANDSB GRÄNNA LEKERYD RÅSLÄTT MULSERYD TABERG JÄRSNÄS JÄRSTORP FLAHULT ÖXNEHAGA TRÅNGHALLA BYMARKEN SVARTTORP NORRÄNGEN EGNA HEM STENSHOLM-JÖRANSBERG TOKARP EKHAGEN SKÄNKEBERG 86-8 HAGA HOVSLÄTT NORR NORRAHAMMAR NORR MÅNSARPS LANDSB SKÄRSTAD GRÄSTORP 80-6 BARNARP-ODENSJÖ ÖDESTUGU 74 6 BÄCKALYCKAN BOTTNARYDS LANDSB TORPA JUTAHOLM KORTEBO BRUNSTORP NYARP-TORP ANGERDSHESTRA 44 4 GRÄNNA LANDSBYGD KETTILSTORP 37 4 VÄTTERSNÄS NORRA UNNARYD 33 8 NORRAHAMMAR SÖDER BRÅNERYD VISINGSÖ LOCKEBO 28-8 NORRAHAMMARS LANDSB SAMSET LJUNGARUMS KYRKBY Summa delområden ÖLMSTAD Totalt kommunen* * Uppgiften för kommunen totalt är högre än summan för alla delområden. Det beror på att vissa arbetsplatser har varierande eller ospecificerad lokalisering samt ett mindre antal restförda poster. 30
31 Antal efter delområde 2014 Brunstorp 45 Kortebo 379 Norrängen 631 Bymarken 699 Järstorp 764 Månsarp 179 Centrum Väster 8434 Centrum Öster 6393 Dalvik 152 Samset 26 Bäckalyckan Skänkeberg Jönköping Söder 1578 Mariebo 156 Torpa Fridhem Haga Gräshagen Tokarp 91 Gamla Råslätt 144 Kettilstorp 37 Vättersnäs 356 Gamla flygfältet 3131 Hovslätt Söder 284 Lockebo 28 Norrahammar Norr 467 Barnarp-Odensjö 416 Gränna 956 Visingsö 323 Ölmstad 301 Gränna landsbygd 361 Skärstad Nyarp-Torp Kaxholmen Svarttorp Bankeryds landsbygd Hakarps landsbygd 103 Järsnäs Bottnaryds landsbygd Järstorp landsbygd 72 Norrahammars 764 Lekeryd Text 143 Lekeryds landsbygd Bottnaryd Attarp-Backamo 1626 Mulseryd 137 Norrahammar Söder 336 Flahult 127 Taberg 844 Bråneryd 29 A6-Ryhov 7381 Ljungarums kyrkby 306 Råslätt 877 Hovslätt Norr 83 Egna Hem 100 Huskvarna Söder 179 Jutaholm Österängen Rosenlund Liljeholmen Gråbo-Tormenås Stensholm-Jöransberg 627 Öxnehaga Ekhagen Ljungarums industriområde 4516 Grästorp 80 Huskvarna Centrum 3202 Norra Unnaryd 33 Angerdshestra 44 Månsarp 179 Månsarps landsbygd 83 Tenhult Tenhults landsbygd Ödestugu 74 Barnarps landsbygd 3745 Minskat antal Ökat antal Esri, HERE, DeLorme, MapmyIndia, OpenStreetMap contributors, and the GIS user community
32 STADSKONTORET Utredningsenheten
UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT
Utredare Karin Berntsson Telefon 036-10 57 40 E-post karin.berntsson@jonkoping.se Webbsida www.jonkoping.se/statistik Sysselsättnings- och pendlingsutveckling 2000 2012 Rapporten redovisar förändringar
Läs merAntalet förvärvsarbetande ökade även 2008
Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom
Läs merStatistikinfo 2013:13
Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande 212 75 732 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet
Läs merStatistikinfo 2014:11
Statistikinfo 214:11 Ökat antal förvärvsarbetande 213 77 169 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 213, en ökning med 1 437 personer jämfört med 212. För andra året i rad var transportmedelsindustrin
Läs merStatistikinfo 2017:06
Statistikinfo 217:6 Inpendlingen till Linköping ökade för 2:e året i rad 83 13 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping, en ökning med 2 141 personer jämfört med 215, vilket är den största största
Läs merStatistikinfo 2018:06
Statistikinfo 218:6 1 5 fler förvärvsarbetande i Linköping 217 84 548 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 217, en ökning med 1 535 personer jämfört med 216. Den näringsgren som ökade mest
Läs merStatistikinfo 2016:06
Statistikinfo 216:6 Över förvärvsarbetande i Linköping 872 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 215, en ökning med 1 844 personer jämfört med 215, vilket är den näst största ökningen någonsin
Läs mer1:1 Indelningsändringar i nuvarande Jönköpings kommun
Indelningar 12 1:1 Indelningsändringar i nuvarande Jönköpings kommun 1912 Hakarps församling omfattar Hakarps kommun och större delen av Huskvarna stad (6 004 personer). Rogberga församling omfattar Rogberga
Läs merIndelningar Classifications
Indelningar Classifications 18 1:1 Indelningsändringar i nuvarande Jönköpings kommun Classification changes in the present Jönköping Municipality 1912 Hakarps församling omfattar Hakarps kommun och större
Läs merSysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1
Perspektiv Sysselsättning 2015 nr1 2016 1 Antalet sysselsatta (arbetstillfällen) uppgick till 67 900 i 2014 Flest sysselsatta finns inom handeln (17 procent) Antalet sysselsatta inom fastighetsverksamhet
Läs merBefolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2025
Befolkningsprognos för Jönköpings kommun 2016-2019 med utblick mot 2025 STADSKONTORET AUGUSTI 2016 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Kontakt Webbplats Andreas Zeidlitz andreas.zeidlitz@jonkoping.se
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012
FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen
Läs merBefolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2027
Befolkningsprognos för Jönköpings kommun 2018 2021 med utblick mot 2027 STADSKONTORET MAJ 2018 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Kontakt Webbplats Andreas Zeidlitz andreas.zeidlitz@jonkoping.se 036-10
Läs merBefolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2026
Befolkningsprognos för Jönköpings kommun 2017-2020 med utblick mot 2026 STADSKONTORET AUGUSTI 2017 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Kontakt Webbplats Andreas Zeidlitz andreas.zeidlitz@jonkoping.se
Läs merSysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1
Perspektiv Sysselsättning 2014 nr1 2015 1 Antalet sysselsatta (arbetstillfällen) uppgår till 67 000 Flest sysselsatta finns inom Handeln (17 procent) Antalet sysselsatta inom Fastighetsverksamhet har ökat
Läs merBefolkningsprognos med utblick mot 2030
2019 Befolkningsprognos 2019 2022 med utblick mot 2030 Stadskontorets utredningsenhet Juli 2019 Utredare Kontakt Webbplats Andreas Zeidlitz andreas.zeidlitz@jonkoping.se 036-10 57 30 www.jonkoping.se/statistik
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010
2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning
Läs merFOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016
FS 2017:4 2017-12-05 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 64 260 personer år 2016. Det var en ökning med 1 700 personer sedan året innan
Läs merDe nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering.
FS 2018:8 2018-12-04 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2017 65 840 Norrköpingsbor förvärvsarbetade år 2017. Det var en ökning med 1 580 personer sedan året innan. Andelen av befolkningen
Läs merInkomster, taxering och priser. Income, taxes and prices
Inkomster, taxering och priser 60 6:1 Medelinkomster för personer 20 år och äldre 2009 i statistikområden Mean income for persons from age 20 and older, in the statistic areas Område Medelinkomst, tkr
Läs merFOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015
FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den
Läs merStatistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun
Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning
Läs merNulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län
Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län 24 februari Lars Berglund 2017-02-24 Nulägesanalys och Näringslivsanalys 3 Nulägesanalys Befolkning Utbildningsnivå Inkomster Bostadsbestånd Bredband
Läs mer1 (7) Socialnämnden. 1 Ansvarsområden. Socialnämnden ska
1 (7) Reglemente för nämnderna inom socialtjänsten i Jönköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2010-12-16. Ändrat utifrån följande beslut i kommunfullmäktige: 2012-04-26, 128 2013-09-26, 241 2013-12-19,
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014
FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013
FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen
Läs merFigur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år
Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär
Läs mer19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun
212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var
Läs merArbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011
2012-12-12 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 Antalet sysselsatta norrköpingsbor ökade under året med 1 100 personer. Förvärvsfrekvensen ökade från 72,8 % år 2010 till 73,8 %
Läs merStatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se
Läs merSjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher
Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent
Läs merStatistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås. Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år Ökad sysselsättning i Västerås
Arbetsmarknaden i Västerås Sammanfattning Antalet arbetstillfällen i Västerås ökade under år 2015 med 840 personer jämfört med året innan. Både antalet sysselsatta män och kvinnor ökade, men antalet sysselsatta
Läs merStatistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år 2016
Arbetsmarknaden i Västerås 2016 Sammanfattning Antalet arbetstillfällen i Västerås ökade under år 2016 med 574 personer jämfört med året innan. Precis som föregående år ökade både antalet sysselsatta män
Läs merMeet and Eat. 14 september 2016 CreActive
Meet and Eat 14 september 2016 CreActive LIU RELATION/Susanne Pettersson 2 FÖRENA Företag når akademisk kompetens LIU RELATION/Susanne Pettersson 16-09-14 3 Projekttid: 160501-171115 Tillväxtverket 8 lärosäten
Läs merSysselsättningen i Jönköpings län 2017
Sysselsättningen i Jönköpings län 2017 Med fokus på näringsgrenars utveckling jämfört med andra län 2013-2017 December 2018 Ola Olsson, Regional utveckling Innehåll Inledning... 3 Utveckling Jönköpings
Läs merArbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry
52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal
Läs merArbetspendling till och från Västerås år 2014
Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den
Läs merArbetspendling till och från Västerås år 2015
Arbetspendling till och från Västerås år 2015 När det gäller pendling så råder en viss eftersläpning i statistiken, vilket innebär att den mest aktuella statistiken är från år 2015. Inledningsvis kan du
Läs merStatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2012 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:2 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se
Läs merArbetsmarknad, näringsliv och utbildning
Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning 45 46 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2001-2002 16-w år Näringsgren 2001 2002 (förvärvsarbetande 1-w tim) Antal % Antal % Jordbruk, skogsbruk
Läs merSysselsättnings- och pendlingsutveckling
Sysselsättnings- och pendlingsutveckling 2010 2016 STADSKONTORET OKTOBER 2018 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Sofia Wixe Redigering, diagram Lena Holmberg Omslagsfoto Flygfoto Vy över Torsviks
Läs merArbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry
52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2009 2010 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2009 2010 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats i kommunen,
Läs merHANDELNS betydelse för Sverige
HANDELNS betydelse för Sverige Handeln den största branschen inom näringslivet I svensk och europeisk statistik utgörs handelsbranschen av parti- och detaljhandel inklusive handel med motorfordon m.m 1.
Läs merVD och styrelser ur ett könsperspektiv
VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2
Läs merKvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.
Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA www.naringslivetregionalt.scb.se Sida Tabell 1. Antal arbetsställen och antal anställda 214 fördelat på branschnivå 2 Diagram 1. Antal arbetsställen och antal anställda
Läs merÖversiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1
Översiktstabeller 08:15 Wednesday, March 11, 2015 1 TEXT BLEKIGE LÄ BETSSTALLE_IGSGRE A Jordbruk, skogsbruk och fiske.. 1... 1 C Tillverkning 1 2 1. 1. 5 F Byggverksamhet... 1.. 1 G Handel; reparation
Läs merBilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017
Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA www.naringslivetregionalt.scb.se Sida Tabell 1. Antal arbetsställen och antal anställda 21 fördelat på branschnivå 2 Diagram 1. Antal arbetsställen och antal anställda
Läs merArbetsmarknad, näringsliv och utbildning
Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning 46 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2002-2003 16-w år Näringsgren 2002 2003 (förvärvsarbetande 1-w tim) Antal % Antal % Jordbruk, skogsbruk
Läs merValet till Europaparlamentet 2019
2019 Valet till Europaparlamentet 2019 STADSKONTORET Utredningsenheten Juni 2019 Utredare David Jansson Kontakt Andreas Zeidlitz 036-10 57 30 andreas.zeidlitz@jonkoping.se jonkoping.se Sammanfattning Socialdemokraterna
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÅRSSTATISTIK NÄRA www.naringslivetregionalt.scb.se Sida Tabell 1. Antal arbetsställen och antal anställda 28 fördelat på branschnivå 2 Diagram 1. Antal arbetsställen och antal anställda
Läs mer5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren Economically active daytime population by field of activity
52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2003 2004 (förvärvsarbetande 16-w år, 1-w tim) Antal % Antal % Jordbruk,
Läs merDe senaste årens utveckling
Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen
Läs merRAMS, Statistiska Centralbyrån. Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen. RAMS, Statistiska Centralbyrån. RAMS, Statistiska Centralbyrån
RAMS, Statistiska Centralbyrån Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen RAMS, Statistiska Centralbyrån RAMS, Statistiska Centralbyrån Företagsregistret, Statistiska Centralbyrån Företagsregistret, Statistiska
Läs merKalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 633 företagare upp till 30 år i länet
Kalmar län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 633 företagare upp till 30 år i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets
Läs merArbetskraftflöden 2012
FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot
Läs merNäringslivsfakta. Laholms kommun 2014. rapport av. auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB
Näringslivsfakta Laholms kommun 2014 rapport av auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB Innehållsförteckning Sida 1 Nystartade företag Sida 2 - Branschfördelning Nystartade företag Sida 3 -
Läs merUnionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?
Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet
Läs merRutdatabasen 2014: 250m x 250m
Rutdatabasen 2014: 250m x 250m och invånare 2013. 250m x 250m. 1 invånare 54 503 54 503 2-10 invånare 782 991 206 376 11-99 invånare 1 785 241 55 073 100-499 invånare 2 112 513 11 224 500-999 invånare
Läs merLund NorthEast i siffror
NorthEast i siffror Området Det kunskapstäta området som sträcker sig från C i sydväst till de kommande forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i nordost går under benämningen NorthEast i vilket kunskapsstråket,
Läs merUppländsk Drivkraft 3.0
Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag
Läs merInformation om företag och arbetsställen. [ ] Data per från UC Selekt framtaget av EraNova
Information om.767 företag och 2.5 arbetsställen. [ 2 8 ] Data per 28-4-9 från UC Selekt framtaget av EraNova FÖRETAG Företag som är registrerade för F-skatt, moms och/eller arbetsgivaravgift. Både huvudkontor
Läs merUtvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad
Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet
Läs merVälfärds INDIKATORER. för kommunens delområden
Välfärds INDIKATORER för kommunens delområden STADSKONTORET z NOVEMBER 2009 STADSKONTORET Utredningsenheten i november 2009 Ansvarig utredare Författare Diagram Bearbetning Omslag & Layout Gunilla Kärrdahl
Läs merStatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik
Läs merJönköpings län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3712 kvinnor som driver företag i länet
Jönköpings län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3712 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets
Läs merÅterrapportering Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare
1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Återrapportering Ersättning för höga till arbetsgivare Försäkringskassan ska enligt regleringsbrev 2017 återrapportera de som olika grupper arbetsgivare har rapporterat
Läs merKalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3085 kvinnor som driver företag i länet
Kalmar län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets
Läs merVD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland
VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen
Läs merÖrebro län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3066 kvinnor som driver företag i länet
Örebro län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3066 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets
Läs merBefolkning. Population
Befolkning Population 30 3:1 Folkmängden i Jönköpings f.d. stad, nuvarande Jönköpings kommun samt riket 1910 2010 Population in Jönköping Municipality and the whole country År Jönköpings f.d. stad Jönköpings
Läs merSysselsättningen i Kronobergs län 2017
Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Författarens namn: Martin Hedlund Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 181213 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning Inledning...
Läs merBefolkning, hushåll, sysselsättning och pendling
Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda
Läs merHANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi
HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;
Läs merÖvergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner
Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står
Läs merFRÄMJA KVINNORS FÖ- RETAGANDE KARTLÄGGNING OCH ANALYS
Avsedd för Region Dalarna Dokumenttyp Rapport Datum Juli 2012 FRÄMJA KVINNORS FÖ- RETAGANDE KARTLÄGGNING OCH ANALYS FRÄMJA KVINNORS FÖRETAGANDE KARTLÄGGNING OCH ANALYS Datum 2012/07/02 Utfört av Marcus
Läs merKontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde
n 1 / 19 0601 Bostad 0680146 Huskvarna (ej C) i Jönköpings kommun 0680148 Huskvarna C zon A i Jönköpings kommun 0680154 Jönköping Väster 0680156 Jönköping Söder 0680158 Jönköping C zon C 0680160 Ljungarum
Läs merStockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet
Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets
Läs merStatistik över arbetskonflikter 2013
Arbetsmarknaden 04 Statistik över arbetskonflikter 0 År 0 uppgick antalet arbetskonflikter till Korrigering.4.04. Texten och tabellen Orsaker till arbetskonflikter år 0 har korrigerats. Korrigeringarna
Läs merSkåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 4681 företagare upp till 30 år i länet
Skåne län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är upp till 30 år. Totalt 4681 företagare upp till 30 år i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets
Läs merSkåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 18297 kvinnor som driver företag i länet
Skåne län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 18297 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets
Läs merGotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet
Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets
Läs merKalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna har utländsk bakgrund. Totalt 1094 företagare med utländsk bakgrund i länet
Kalmar län Statistik om företag där de operativa företagsledarna har utländsk bakgrund. Totalt 1094 företagare med utländsk bakgrund i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som
Läs merNorrbottens län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3285 kvinnor som driver företag i länet
Norrbottens län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3285 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets
Läs merPlanering 800 nya jobb i Umeå under 2011!
Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1 2013 INNEHÅLL sida Inledning 3 Umeå och Luleå ökar mest i Norrland under 2011 3 Sysselsättningsutvecklingen
Läs merInformation om 945 företag och arbetsställen
Information om 945 företag och 1.12 arbetsställen [ 2 1 7 ] Data per 217-6-2 från UC Selekt framtaget av EraNova FÖRETAG Företag som är registrerade för F-skatt, moms och/eller arbetsgivaravgift. Både
Läs merBefolkning, sysselsättning och pendling
Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...
Läs merPerspektiv. nr1. Sysselsättning Statistik om Helsingborg och dess omvärld
Perspektiv Sysselsättning 2014 nr1 2015 Statistik om Helsingborg och dess omvärld Använd gärna materialet i Perspektiv Helsingborg men ange källa, Perspektiv Helsingborg, Helsingborgs stad. Helsingborg.se/statistik
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, januari 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, januari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings
Läs merRutdatabasen 2017: 250m x 250m
Rutdatabasen 2017: 250m x 250m och invånare 2016. 250m x 250m. N 1 invånare 55 802 55 802 2-10 invånare 762 404 202 859 11-99 invånare 1 787 031 54 910 100-499 invånare 2 124 278 11 232 500-999 invånare
Läs merRutdatabasen 2016: 250m x 250m
Rutdatabasen 2016: 250m x 250m och invånare 2015. 250m x 250m. N 1 invånare 55 472 55 472 2-10 invånare 769 806 204 286 11-99 invånare 1 791 725 55 063 100-499 invånare 2 119 843 11 227 500-999 invånare
Läs merSysselsättningsutvecklingen i Kronobergs län 2012
Tillverkning Företagstjänster Okänd verksamhet Jordbruk och skogsbruk Energiförsörjning Finansverksamhet Fastighetsverksamhet Offentlig förvaltning Information Transport Utbildning Hotell- och restaurang
Läs merVälfärds INDIKATORER. för kommunens delområden
Välfärds INDIKATORER för ens delområden STADSKONTORET z NOVEMBER 29 STADSKONTORET Utredningsenheten i november 29 Ansvarig utredare Författare Diagram Bearbetning Omslag & Layout Gunilla Kärrdahl Gunilla
Läs merJönköping Väster. Jönköping Söder. Jönköping C zon C. A 6, Jönköpings kommun. Jönköping C Väster. Jönköping C Öster. Torpa, Jönköpings kommun
n för hyreshus Sida: 1 ( 5 ) 0601 0680154 Jönköping Väster 0680156 Jönköping Söder 0680158 Jönköping C zon C 0680160 Ljungarum Ekhagen, Jönköpings kommun 0680161 Jönköping, Rosenlund och Elmiaområdet 0680163
Läs merNystartade företag efter kvartal 2010
Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade
Läs merÅterrapportering Ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare
1 (7) Socialdepartementet, 103 33 Stockholm Återrapportering Ersättning för höga er till arbetsgivare Uppdraget Försäkringskassan ska återrapportera de er som olika grupper arbetsgivare har inrapporterat
Läs merTema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.
Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att
Läs merArbetskraftflöden 2011
FS 2013:2 2013-02-08 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2011 Under året började 4 140 personer förvärvsarbeta samtidigt som 3 410 slutade förvärvsarbeta Nästan 3 500 Norrköpingsbor bytte arbetsplats till
Läs merBILAGA 2. Branschblad ARBETSLIVET EFTER SKOLAN 89
BILAGA 2 Branschblad ARBETSLIVET EFTER SKOLAN 89 Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk var en bransch som sysselsatte relativt få ungdomar. Bara en (1) procent av samtliga ungdomar 19 22 år som arbetade
Läs mer