FÖRÄNDRING AV BILINNEHAVET I NÅGRA OMRÅDEN I CENTRALA GÖTEBORG ÅREN

Transkript

1 FÖRÄNDRING AV BILINNEHAVET I NÅGRA OMRÅDEN I CENTRALA GÖTEBORG EN Trafikkontoret Viproj AB oktober 2006

2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID SYFTE 2 UNDERSÖKTA OMRÅDEN 2 UNDERSÖKTA VARIABLER 3 REDOVISNING AV DE UNDERSÖKTA VARIABLERNA BILINNEHAV 4 Förmånsbilar 4 Biltäthet 4 Antal personbilar 5 Bilinnehav per lägenhet 6 Förändring av bilinnehav över tiden 7 MEDELINKOMST 8 FÖRVÄRVSINTENSITET 9 BEFOLKNING 10 LÄGENHETER 11 FAMILJESTRUKTUR 12 FINNS DET NÅGRA SAMBAND? 13

3 2 FÖRÄNDRING AV BILINNEHAV SYFTE Syftet med denna undersökning är att redovisa, hur bilinnehavet områdesvis har förändrats de senaste 15 åren i centrala Göteborg, och om möjligt identifiera de faktorer som sammanhänger med förändringarna. Dessa kunskaper skulle i ett senare skede kunna användas till att identifiera de områden, där bilinnehavet kan tänkas öka och de, där bilinnehavet kan förväntas minska. UNDERSÖKTA OMRÅDEN De områden som undersöks skall representera olika bostads- och hushållsformer och befinna sig i olika faser tidsmässigt med avseende på inflyttning. Dessa egenskaper skall kunna identifieras inom ett eller flera statistiska basområden. Följande områden har undersökts: 1. (basområde 10102). Flerfamiljshus med små lägenheter byggda omkring (basområde ). Flerfamiljshus. Hyresrätter byggda i början av 1990-talet. De som flyttade in bor fortfarande kvar. 3. (basområde 10804). Flerfamiljshus (hyresrätter) byggda i mitten av 1970-talet. Attraktivt att bo kvar. Åldrad befolkning. Nyinflyttning 4. (basområde 10908). Flerfamiljshus (bostadsrätter) byggda De som flyttade in bor fortfarande kvar. Åldrande befolkning 5. Norra Johanneberg (basområde 11101). Flerfamiljshusområde som är byggt under 1920-talet. Attraktivt för boende med hög inkomst. Begränsade parkeringsmöjligheter. 6. Södra Johanneberg (basområdena ). Flerfamiljshusområde byggt i slutat av 1930-talet. Nyinflyttning. Huvudsakligen små lägenheter. Begränsade parkeringsmöjligheter. 7. (basområde 11702). Flerfamiljshus (bostadsrätter) byggda i början av 1980-talet. Pågående nyinflyttning av barnfamiljer. 8. (basområde 20305). Centralt villaområde byggt på 1920-talet med nyinflyttning av barnfamiljer. 9. Runt (basområde 40102). Flerfamiljshus (hyresrätter) byggda på resp talen. Arbetarstadsdel med invandrare. Områdenas läge redovisas i figur 1.

4 3 Figur 1. Undersökta områden UNDERSÖKTA VARIABLER I en undersökning av hushållens bilinnehav i Stockholms län (PM 1:2002) konstateras, att den största betydelsen för bilinnehavet är förvärvssituationen. Därefter kommer hustyp och sedan hushållets ålder och antalet hushållsmedlemmar. Med resultatet av nämnda undersökning som utgångspunkt har statistik för åren inhämtats från Stadskansliet. De demografiska variabler som varit möjliga att redovisa är: Folkmängd Lägenheter Finns ej Förvärvsintensitet Finns ej Finns ej Medelinkomst Bilinnehav Familjestruktur ) Statistiken avser enbart privatbilar. S k förmånsbilar registrerade på företag finns således inte med i denna redovisning. 2) Definition av "familj" i inkomststatistiken (Inkopak): Familjestatistik fr.o.m är förbättrad. Den viktigaste förändringen är att i redovisningen ingår numera kvarboende barn i familjerna också efter det att de fyllt 18 år. Sambo-familj (ej gifta) med gemensamma barn kan nu helt hållas samman familjevis, men fortfarande kan inte sambo-familj (ej gifta) utan gemensamma barn redovisas separat, utan dessa redovisas som ensamstående. Stor försiktighet bör alltså iakttas vid jämförelse mellan familjestatistik fr.o.m och tidigare.

5 4 REDOVISNING AV DE UNDERSÖKTA VARIABLERNA BILINNEHAV Förmånsbilar Enligt officiell statistik (Bilismen i Sverige 2006) äger hushållen 81 % av personbilarna. Av de företagsägda bilarna kan minst 3 % inte disponeras av privatpersoner (off förvaltn, andra samhällstjänster och uthyrningsbilar). Det syns dock rimligt, att andelen förmånsbilar är högre i storstäderna än övriga landet, varför förmånsandelen i Göteborg antas vara 20 %. Detta innebär, att bilinnehavet enligt BILPAK skall räknas upp med 25 %. År 1996 ägde hushållen 86 % av personbilarna, vilket innebär att bilinnehavet enligt BILPAK skall räknas upp med 20%, som också anges i Parkeringsnormer för Göteborg Biltäthet Biltätheten för respektive område redovisas i diagram 1. Biltätheten enl BILPAK har räknats upp med 20 % för åren 1991 och 1996 samt med 25 % för åren 2000 och Den redovisade biltätheten för Göteborg avser alla personbilar, dvs även förmånsbilar, leasingbilar och taxibilar. Diagram 1. Personbilar inkl förmånsbilar/1000 inv Personbilar/1000 inv Göteborg

6 5 Antal personbilar Det faktiska antalet bilar exkl förmånsbilar har under 15-årsperioden ökat kraftigt i, Södra och Norra Johanneberg. En svag ökning har skett i områdena och. I övriga områden har bilantalet minskat, se diagram 2. Totalt ökade antalet bilar med cirka 7% från 2119 till 2261 bilar under 15-årsperioden. Diagram 2. Faktiskt antal personbilar exkl förmånsbilar 450 Antal personbilar exkl förmånsbilar

7 6 Bilinnehav per lägenhet Bilinnehavet per lägenhet år 2004 redovisas i diagram 3. I diagrammet har även lagts in det diagram i P-norm 1996 som anger erforderligt antal bilplatser per lägenhet för boende beroende på byggnadens avstånd från Göteborgs centrum (=Brunnsparken). Diagrammet avser krav vid nybyggnad av flerbostadshus., som huvudsakligen består av småhus, har därför inte redovisats. Ur diagrammet framgår, att områdena och Södra och Norra Johanneberg har ett bilinnehav, som klart överstiger P-normens byggnorm. Områdena och ligger över, men följer kurvan., och ligger klart under byggnormen. Diagram 3. Antal personbilar/lägenhet år 2004 Antal personbilar inkl förmånsbilar/lägenhet 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0, Avstånd från centrum i km

8 7 Förändring av bilinnehavet över tiden De statistiska uppgifter som redovisas avser perioden Områdena har då varit bebodda i olika långa tidsperioder. Det yngsta området är, som blev inflyttningsklart Sedan kommer och 1985 och Södra Johanneberg blev klart ca 1940 och Norra Johanneberg ca Om inflyttningsårtalet sätts lika med noll på en tidsaxel, och biltätheten (inkl förmånsbilar) läggs in, kan diagram 4 konstrueras. Hypotetiskt skulle man nu kunna utläsa, hur bilinnehavet i ett yngre bostadsområde kan komma att utvecklas, när det jämförs med ett äldre område. I föreliggande undersökning är dock de undersökta områdena för få. Några områden som ligger i inflyttningsintervallet mellan och / d v s omkring 1980 bör undersökas. Vidare kan något yngre område än vara av intresse, byggt omkring Diagram 4. Biltäthet/1000 inv efter inflyttningsår 450 Antal personbilar per 1000 inv År efter inflyttning

9 8 MEDELINKOMST Medelinkomsten i de olika områdena redovisas i diagram 5. Norra Johanneberg har den högsta medelinkomsten och även den högsta biltätheten. Det finns naturligtvis även ett samband mellan låg medelinkomst och ett lågt bilinnehav. Områdena, och har både lägst medelinkomst och lägst bilinnehav. Diagram 5. Medelinkomst Medelinkomst i kkr för 20 - år FÖRVÄRVSINTENSITET Förvärvsintensiteten redovisas här som antalet förvärvsarbetande i förhållande till arbetskraften i ådergruppen år i diagram 6. Eftersom statistik endast finns för år 2000 och 2005, är det vanskligt att dra några slutsatser. Diagram 6. förvärvsintensitet Andel förvärvsarb/arbetskraften år 0,9 0,8 0,7 0,

10 9 BEFOLKNING Befolkningen har delats upp i tre huvudgrupper; år, år och äldre än 65 år. Sett under 15-årsperioden sker en föryngring i alla områden utom, där de som flyttade in bor kvar och åldras. I områdena och äger en successiv omflyttning rum, som gör att befolkningssammansättningen inte förändras mycket över tiden. Den äldsta stadsdelen Norra Johanneberg har haft sin föryngring och befolkningsökningen är störst i gruppen år. I områdena, och Södra Johanneberg sker en kraftig föryngring, där åldersgruppen år ökar kraftigt. Vi kan inte finna, att det finns något samband mellan ålder och bilinnehav. Diagram 7. Åldersgruppen andel av resp områdes befolkning 60 Andel år av totalbefolkningen

11 10 Diagram 8 Åldersgruppen andel av resp områdes befolkning 40 Andel år av totalbefolkningen Diagram 9 Åldersgruppen 65- andel av resp områdes befolkning 50 Andel år av totalbefolkningen

12 11 LÄGENHETER Lägenhetsfördelningen i områdena år 2005 framgår av diagram 10. Över hälften av det totala beståndet är smålägenheter (mindre än två rum o kök). Framför allt i områdena,, och Södra Johanneberg, där de tre förstnämnda har ett lågt bilinnehav, medan bilinnehavet i Södra Johanneberg ligger över Göteborgs genomsnitt.,, Norra Johanneberg och har en större andel stora lägenheter och ett högt bilinnehav, över Göteborgs genomsnitt utom, som har ett av det lägsta bilinnehavet i undersökningen. Vi kan därför inte se, att det finns något entydigt samband mellan lägenhetsstorlek och bilinnehav. Diagram 10. Lägenhetsfördelning år Lägenhetsfördelning i % år Norra Johanneberg Södra Johanneberg 1-2 rk 3-4 rk 5- rk

13 12 FAMILJESTRUKTUR En enkel indikation på familjestrukturen ges genom antalet boende per lägenhet, se diagram 11. I med en stor del småhus och större lägenheter bor det cirka 3,5 personer per lägenhet. Något direkt samband mellan boende per lägenhet och bilinnehavet finns inte. Exempelvis är bilinnehavet lågt i och högt i Södra Johanneberg. Diagram 11. Antal boende per lägenhet 2,2 Antal boende per lägenhet 2,1 2 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1, Statistiken för familjer är inte jämförbar mellan olika år. Dessutom räknas sammanboende utan gemensamma barn som ensamstående. För att ändå kunna bedöma hur många hushåll som består av gifta/sammanboende resp ensamstående över 20 år med eller utan barn har vi gjort det antagandet att alla gifta/sammanboende bor i en lägenhet, och resterande lägenheter bebos av sambopar resp ensamstående. När siffermaterialet bearbetas på detta sätt kan diagram 12 konstrueras. För kan inte detta göras, därför att det finns fler gifta/sambohushåll och ensamstående än det finns lägenheter. Detta innebär, att ett stort antal unga över 20 år bor hemma hos föräldrarna. Området består till stor del av småhus, och boendeantalet per lägenhet är högt. Andelen gifta/sammanboende är mycket högt i Södra Johanneberg, och där är även biltätheten relativt hög.

14 13 Andelen gifta/sammanboende är relativt högt i, men bilinnehavet är lågt. Andelen gifta/sammanboende i Norra Johanneberg är nästan samma som i, men bilinnehavet skiljer sig rejält. Inte heller i detta sammanhang kan vi konstatera något samband. Diagram 12 Andel gifta/sammanboende 90 Andel gifta eller sambor i % FINNS DET NÅGRA SAMBAND? Syftet med föreliggande undersökning var att om möjligt finna de faktorer som kan användas till att identifiera de områden, där bilinnehavet kan tänkas öka och de, där bilinnehavet kan förväntas minska. I de områden som behandlats har inga entydiga samband mellan de undersökta variablerna kunnat hittas. Det enda samband som är tydligt, är att bilinnehavet är högt, när medelinkomsten är hög. Detta gäller även om tillgången på bilplatser är begränsad, som i exempelvis Norra Johanneberg. Variabler som inte har studerats och som inte är av statistisk karaktär är närheten till kollektivtrafik resp tillgång till bilplatser inom gångavstånd. Den ansats som gjorts att studera bilinnehavet över tiden skulle kunna utvecklas, om fler områden undersöks. Därmed skulle varje område kunna identifieras med sina unika variabler och tjäna som riktlinje för en tänkt utveckling av besläktade områden.