Riktlinjer för parkering underlag för bedömning av parkeringsbehov

Transkript

1 Riktlinjer för parkering underlag för bedömning av parkeringsbehov Meddelande X:2008 Trafikkontoret Parkering

2 Alla kartbilder som presenteras i denna rapport finns som högupplösta jpg-filer på Trafikkontorets och Stadsbyggnadskontorets intranät. Den första versionen av detta kunskapsunderlag författades av Joachim Karlgren, Stadsbyggnadskontoret, Översiktsplaneavdelningen, Denna omarbetning har utförts av Joachim Karlgren, FB Engineering AB, tel , e-post: [email protected], uppdragsnummer Rapporten levererades Göteborgs Stad, Trafikkontoret 2/

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Slutsatser avseende bilinnehavet i Göteborg idag Vad som utmärker områden med högt respektive lågt bilinnehav Variabler som inte påverkar bilinnehavet Modeller för beräkning av bilinnehav Skillnad mellan bilinnehav enligt modell och verkligt bilinnehav Inledning Bakgrund Syfte Områdesindelning och källdata Bilinnehav, registrerade fordon och leasingbilar Allmänt Registrerade fordon i Sverige Registrerade fordon i Göteborg Fördelning av leasingbilar Utveckling av bilinnehav Bilinnehav per invånare i Göteborg Bilinnehav per lägenhet i Göteborg Bilinnehav i flerbostadshus och småhus Variabler och definitioner Variabler som ligger till grund för modellerna Övriga variabler Samband mellan andel bostadsrätter och bilinnehav Samband mellan god kollektivtrafik och bilinnehav Förväntat antal bilar per lägenhet i olika delar av Göteborg Kortfattade slutsatser om bilinnehav i olika delar av Göteborg Parkeringsnormer för Göteborg Geografisk indelning Databehandling och arbetsgång vid framtagning av formler Beräkning av bilinnehav på Hisingen Beräkning av bilinnehav i Nordost Beräkning av bilinnehav i Centrum Beräkning av bilinnehav i Väster Samband mellan bilinnehav och avstånd från Brunnsparken Modellerna stämmer olika bra i olika delar av Göteborg Exempel Mors Backe, vid Ekedalsgatan-Såggatan Kv Kostern, vid Masthuggstorget Storås Ängar, söder Angereds centrum Analyser Förändring av bilinnehav i Eriksberg och Gerrebacka Diskussion kring eventuellt medflyttat bilinnehav Analys av områden med högt respektive lågt bilinnehav Förslag till arbetsgång för beräkning av bilinnehav Allmänt Exemplet Bjurslättsplan Bilaga - bakgrundsdata och fördjupningar Arbetsgång för beräkning av medflyttat bilinnehav, baserat på var de nyinflyttade bodde tidigare Data om inflyttade till Mors Backe, Kv Kostern och Storås Ängar Övriga testade geografiska indelningar Övriga genomförda analyser Korrelation mellan studerade variabler och antal bilar per lägenhet Bilaga - kartbilder med statistik för Göteborg Göteborgs Stad, Trafikkontoret 3/

4 1 Sammanfattning 1.1 Slutsatser avseende bilinnehavet i Göteborg idag Generellt för hela Göteborg kan sägas att bilinnehavet är högst på Hisingen omkring och väster om Hisings- och Norrleden samt i Väster väster/söder om Söder- och Västerleden. Högt bilinnehav är det även längs väg 190, öster om Eriksbo och i flera av de mer centralt belägna småhusområdena. Starkast samband med bilinnehavet per lägenhet, sett till hela Göteborg, har variabeln boendetäthet i antal invånare per lägenhet. I sektorn Väster (se de fyra sektorernas avgränsning i avsnitt 5.3) har variabeln lägenheternas medelstorlek i antal rum starkare samband med bilinnehavet än boendetätheten. Lägenheternas medelstorlek är stark även i Centrum. I Nordost är det andel småhus som har starkast samband med bilinnehavet i den modell som tagits fram. På Hisingen är det boendetäthet och andel småhus som har starkast samband med bilinnehavet. Även variabeln avstånd till Brunnsparken har samband med antal bilar per lägenhet i samtliga fyra sektorer, men det sambandet är inte lika starkt som ovan nämnda variabler. Vidare kan sägas att de variabler som beskriver ekonomiska förhållanden, såsom medelinkomst, öppet arbetslösa och nattbefolkning per invånare, har starkast samband med bilinnehavet i Nordost och svagast i Centrum. De variabler som beskriver åldersfördelningen har starkast samband med bilinnehavet i Väster och på Hisingen och svagast i Nordost. Medelinkomsten har starkt samband med bilinnehavet, särskilt i Väster. I Centrum är det sambandet något svagare än i Nordost och på Hisingen. Andel öppet arbetslösa har visst samband med bilinnehavet, särskilt i Nordost. Även på Hisingen är det sambandet relativt tydligt medan det är något svagare i Väster och ännu svagare i Centrum. Mer om bilinnehav i de fyra sektorerna finns att läsa i kapitel Vad som utmärker områden med högt respektive lågt bilinnehav En separat studie av de 45 basområden med högst bilinnehav och de 45 med lägst bilinnehav har gjorts (se avsnitt 7.3), där medelvärdet för de olika variablerna för dessa två grupper av basområden har jämförts. Områden med högt bilinnehav: har betydligt högre medelinkomst än de med lågt bilinnehav, har i medeltal 99 % småhus (medan de basområden med lågt bilinnehav i medeltal har 2 % småhus), har mycket större lägenheter (4,6 rum mot 2,0 för de med lågt bilinnehav), har långt avstånd till Brunnsparken (11,2 km i medeltal mot 3,6 för de med lågt bilinnehav), har högre andel 0-18 år (28,9 % mot 10,9 %) har lägre andel öppet arbetslösa. Däremot skiljer det inte nämnvärt mellan de två grupperna av basområden avseende andelen nattbefolkning av totalt antal invånare i basområdet, eller hur många invånare det i medeltal är per rumsenhet. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 4/

5 Sammanfattningsvis är det alltså förhållandevis välbärgade småhusområden långt från centrum som har högt bilinnehav och i dessa områden bor det många barnfamiljer. Fullständig tabell där även motsvarande värden för alla studerade 680 basområden återfinns i avsnitt Variabler som inte påverkar bilinnehavet Ytterligare ett antal variabler har studerats utan att några samband med bilinnehav kunna påvisas. I Parkeringsnormer för Göteborg 1996 står det att det är % fler bilar i områden med uteslutande bostadsrätter i jämförelse med hyreshusområden. Detta kan dock inte styrkas av tillgänglig statistik (se mer i avsnitt 4.3). Vidare används ibland som argumentet för att ha färre antal bilplatser per lägenhet, att området försörjs med god kollektivtrafik. Exakt hur god kollektivtrafik ska definieras är inte helt självklart. Ett sätt är att låta restidskvoten (restid med kollektivtrafik dividerat med restid med bil) var ett mått på kollektivtrafikens kvalitet. När detta sätts i relation till bilinnehavet i de basområden som ligger omkring de kollektivtrafikhållplatser där värden för restidskvot finns att tillgå, så framträder inga samband. Således går det med dagens kunskap om förhållandena i Göteborg inte att bevisa att områden i anslutning till god kollektivtrafik skulle få ett lägre bilinnehav än motsvarande områden i lägen med mindre god kollektivtrafik (se mer om detta i avsnitt 4.4). Det kan förefalla rimligt att antaga att bilinnehavet i ett område delvis påverkas av hur enkelt det är att finna parkeringsplats till bilen. Med det underlag som finns tillgängligt inom ramen för detta projekt går dock inte att påvisa något sådant samband (denna analys redovisas i avsnitt 5.3 i delrapporten Parkeringsmöjligheter i 6 områden ). 1.4 Modeller för beräkning av bilinnehav Föreliggande rapport syftar till att vara till hjälp vid bedömning av hur stort bilinnehavet kan förväntas bli i ett planerat bostadsområde. För att beräkna förväntat bilinnehav har ett antal modeller tagits fram. Dessa visar dock i första hand vad bilinnehavet skulle bli i ett område om den nya bebyggelsen och dess nya invånare är likvärdiga med vad som redan finns i aktuellt basområde. Som visas i ett några exempel (kapitel 6) kan de nya invånarna som flyttar in i ett nybyggt område ha ett helt annat beteende och bilinnehav än de som redan bor i samma basområde. Vad man som planerare behöver försöka ta reda på är vilka det är som ska flytta in i det område man planerar och vad de har för bilinnehav och andra egenskaper där de bor idag. I vilken utsträckning bilinnehav och övriga i sammanhanget betydelsefulla egenskaper tas med till det nya området och huruvida de förändras efter flytt, och i så fall hur långt efter, har bara studerats kortfattat för tre områden inom ramen för denna rapport (se nästa sida, kapitel 6 och avsnitt 7.2). Följande modeller för att beräkna bilinnehavet har tagits fram (för kartbild över sektorsindelning, se avsnitt 5.3). Bilinnehav på Hisingen: Beräknat bilinnehav per lägenhet: + 0,0318 x Avstånd i km till Brunnsparken + 0,2636 x Antal invånare per lägenhet + 0,0053 x Andel småhus i procent - 0,0298 Göteborgs Stad, Trafikkontoret 5/

6 Exempel: Ett område 6 km från Brunnsparken med 2,5 invånare per lägenhet och 40 % småhus kan förväntas få 1,03 bilar per lägenhet. Bilinnehav i Nordost: Beräknat bilinnehav per lägenhet: - 0,0671 x Avstånd i km till Brunnsparken - 0,1449 x Antal invånare per lägenhet + 0,0351 x Antal invånare per lägenhet x Avstånd i km till Brunnsparken + 0,0084 x Andel småhus i procent + 0,7516 Exempel: Ett område 6 km från Brunnsparken med 2,5 invånare per lägenhet och 40 % småhus kan förväntas få 0,79 bilar per lägenhet. Bilinnehav i Centrum: Beräknat bilinnehav per lägenhet: - 0,0415 x Avstånd i km till Brunnsparken + 0,0366 x Antal invånare per lägenhet x Avstånd i km till Brunnsparken + 0,2091 x Medelstorlek i rumsenheter - 0,0366 Exempel: Ett område 6 km från Brunnsparken med 2,5 invånare per lägenhet och 3,2 rum per lägenhet kan förväntas få 0,93 bilar per lägenhet. Bilinnehav i Väster: Beräknat bilinnehav per lägenhet: + 0,0209 x Avstånd i km till Brunnsparken + 0,1399 x Antal invånare per lägenhet + 0,2753 x Medelstorlek i rumsenheter - 0,4960 Exempel: Ett område med 6 km från Brunnsparken med 2,5 invånare per lägenhet och 3,2 rum per lägenhet kan förväntas få 0,86 bilar per lägenhet. Vidare har ytterligare en modell tagits fram, utan variabeln invånare per lägenhet. Precisionen i denna modell är dock något sämre: + 0,0232 x Avstånd i km till Brunnsparken + 0,3405 x Medelstorlek i rumsenheter - 0,4375 Exempel: Ett område med 6 km från Brunnsparken och 3,2 rum per lägenhet kan förväntas få 0,79 bilar per lägenhet. 1.5 Skillnad mellan bilinnehav enligt modell och verkligt bilinnehav I samtliga av de tre områden som specialstuderas i kapitel 6 blev det verkliga bilinnehavet betydligt högre än det inflyttade bilinnehavet och i två av dem mycket högre än vad framtagen modell resulterade i. I exempelvis Mors Backe (se avsnitt 6.1) blev bilinnehavet 1,8 gånger mer än vad modellen kom fram till. Alltså finns det fler faktorer än bilinnehavet i omgivningen och bilinnehavet där de nyinflyttade bodde innan som styr vad bilinnehavet blir i ett nybyggt område. Detta kan exempelvis vara hur stor skillnad (storlek, pris, status mm) det blir mellan det nybyggda och övriga hus i närheten påverkar gissningsvis hur mycket större bilinnehavet i verkligheten blir i relation till vad modellerna säger. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 6/

7 Därför bör man betrakta resultatet från beräkning av bilinnehav med hjälp av modellerna som en utgångspunkt för det förväntade bilinnehavet. Detta behöver därefter kompletteras med olika typer av resonemang och tillägg. Exempel på hur en sådan arbetsgång kan se ut finns i kapitel 8. Dock behövs det fler exempel på skillnad mellan verkligt bilinnehav och vad modellen säger för att arbetsgången ska bli smidig och resultaten precisa. 2 Inledning 2.1 Bakgrund I projektbeskrivningen från finns följande att läsa: Utifrån dagens efterfrågan på parkering kan Stadsbyggnadskontoret kontrollera om antalet parkeringsplatser som krävs vid bygglov är skäligt. Det är utgångspunkten i utredningsarbetet. /---/ Kommunen, genom byggnadsnämnden, har ett övergripande ansvar för planering av parkering. Anläggandet av parkering ligger däremot på byggherren/fastighetsägaren. /---/ Enligt plan- och bygglagen skall alltså parkering för bebyggelse i skälig utsträckning lösas inom tomten eller i närheten av denna. Byggnadsnämnden har Stadsbyggnadskontoret till sin hjälp att bedöma skäligt (=rimligt, lämpligt) parkeringsantal. 2.2 Syfte Denna rapport och den närliggande Parkeringsmöjligheter i 6 områden ska utgöra ett komplement till gällande parkeringsnorm avseende de delar som berör parkeringssituationen för boende och besökande till bostäder. Denna delrapport behandlar en utvecklad beräkningsmodell för hur många bilar man kan förvänta sig per lägenhet i ett planerat bostadsområde, samt exempel på hur den kan användas och vilka andra aspekter som påverkar bilinnehavet. Syftet är att denna rapport ska fungera som ett stöd och hjälpmedel för planhandläggaren i arbetet med att komma fram till hur stort bilinnehavet kan förväntas bli i ett planerat område. Med hjälp av detta kan sedan det antal bilplatser som området behöver, beräknas. 2.3 Områdesindelning och källdata I Göteborg fanns basområden. Dessa är delar av de 94 primärområden som finns. Ett eller flera primärområden utgör i sin tur en av Göteborgs 21 stadsdelsnämnder. Basområden ska i möjligaste mån vara homogena avseende bebyggelsestruktur. Basområden är numrerade med först de tre siffrorna från primärområdet och därefter 01 och uppåt bostadsområden eller 51 och uppåt för grönoch verksamhetsområden. Således finns det inte lägenheter eller invånare i alla basområden. Det mesta av datamaterialet som används i denna rapport finns på basområdesnivå och det har erhållits via stadskansliets statistikgrupp. De får i sin tur materialet från bl a SCB och SIKA. En del av materialet är från , en del från och en del är äldre. I de flesta fall framgår materialets ålder av bilder och text. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 7/

8 I några av basområdena har statistiken varit av något tveksam kvalitet. Exempelvis kan det ha rört sig om att det var färre än 1 invånare per lägenhet i medeltal för basområdet, eller över 5 invånare per lägenhet. Ibland rör det sig om att invånare (eller vanligtvis de fastigheter som invånare är registrerade på) hamnat i fel basområde. Ibland verkar det som att rapporteringen av nya lägenheter släpar efter, då det är förhållandevis vanligt med orimligt många invånare i relation till antal lägenheter i ett basområde. I vissa av dessa fall rör det sig om boende i studentrum, där invånarna finns registrerade men studentrummen inte klassas som lägenheter och därför inte tas med i statistiken (exempelvis studentområdena Emilsborg och Olofshöjd som utgör basområdena respektive 11007). I basområden med många studentrum blir det således felaktigt många invånare per lägenhet och felaktigt många bilar per lägenhet, men förmodligen rimligt många bilar per invånare. I något fall, när statistiken i övrigt verkade korrekt, blev det ändå orimligt högt värde på antal bilar per lägenhet i ett område. Den gången var det väldigt många avställda bilar registrerade i basområdet. Generellt verkar man kunna lita mer på siffrorna som anger en variabel per invånare istället för per lägenhet. I det material som ligger till grund för nedan framtagna formler för att beräkna förväntat bilinnehav per lägenhet, har osäkra basområden tagits bort. Det gäller sådana med färre än 50 invånare eller färre än 30 lägenheter eller färre än 30 bilar eller mindre än 1 invånare per lägenhet eller fler än 5 invånare per lägenhet. Detta gjordes eftersom det i ett tidigt skede av arbetet visade sig att basområden med få invånare eller i övrigt extrema värden var en av orsakerna till att de skapade modellerna i vissa avseenden gav fel resultat. Modellerna blev alltså mer precisa när de baserades på mer säkra basområden. Läs mer om denna process i avsnitt 5.2. Efter denna rensning återstod det 680 basområden. I de kartbilder som visas nedan har inte denna rensning av basområden alltid gjorts. I några fall har vissa mindre områden (mindre än 20 invånare eller mindre än 10 lägenheter eller 10 fordon) tagits bort. 3 Bilinnehav, registrerade fordon och leasingbilar 3.1 Allmänt Då denna rapport avser visa behovet av bilplatser i bostadsområden har även avställda bilar tagits med i sammanställningen, då de också nyttjar ett områdes bilplatser. I tidigare utredningar gällande parkeringsnormen har inte leasingbilar ingått i grundmaterialet, då det inte går att ta reda på exakt i vilket område som leasingbilen oftast är parkerad. Istället har generella påslag gjorts med % för förväntat antal leasingbilar. Antal leasingbilar varierar naturligtvis kraftigt över staden, eftersom det i första hand är höginkomsttagare som har tillgång till leasingbil. Leasingbilar som belastar Göteborgs parkeringsplatser kan tillhöra företag i grannkommunerna. Dessa går inte att komma åt med nuvarande statistik. Å andra sidan torde det vara minst lika många som är registrerade på företag i Göteborg (förmodligen fler, eftersom det är fler som pendlar in till än ut från Göteborg) men vars nyttjare bor i en grannkommun, varför dessa helt Göteborgs Stad, Trafikkontoret 8/

9 enkelt får ta ut varandra. Dock kan detta innebära att det antal leasingbilar som ingår i det statistiska materialet är något högre än vad som faktiskt belastar Göteborgs parkeringsplatser. 3.2 Registrerade fordon i Sverige I Sverige var det vid 2005 års utgång personbilar i trafik, alltså 0,459 per inv. I denna siffra ingår personbilar ägda av fysiska personer och ägda av juridiska personer av dem som ägdes av juridiska personer tillhörde personliga företag. Övriga tillhörde gruppen leasingbilar mm och dessa syns ej i den statistik (Bilpak) som kommunen köper in från SIKA/SCB. 9,1 % av det totala antalet personbilar i trafik låg alltså i gruppen leasingbilar mm och de som är verkliga leasingbilar utgjorde 5,9 %. Utöver detta fanns det avställda personbilar som också behöver parkeringsplats vid bostäderna av dessa ägdes av fysiska personer, av juridiska, varav av personliga företag ( återstod, dvs leasing). 15,3 % av det totala antalet avställda personbilar tillhörde gruppen leasingbilar mm. Totalt var det alltså personbilar som tog utrymme i Sverige av dessa ägdes av fysiska personer, av juridiska personer, varav av personliga företag och tillhörde gruppen leasingbilar mm. Totalt, av alla personbilar i Sverige, var det alltså 10,1 % som utgjorde gruppen leasingbilar mm. 3.3 Registrerade fordon i Göteborg I Göteborg var det vid 2005 års utgång personbilar i trafik av dessa ägdes av fysiska personer av dem ägdes av juridiska personer, varav tillhörde gruppen personliga företag och leasingbilar mm. Andelen leasingbilar mm utgjorde alltså 13,9 % av totala antalet bilar i trafik. Av dessa var de verkliga leasingbilarna i trafik , alltså 7,6 %. I Göteborg fanns avställda personbilar, varav ägdes av fysiska personer av de avställda ägdes av juridiska personer, där ägdes av personliga företag och tillhörde gruppen leasingbilar mm. 33,5 % av det totala antalet avställda fordon i Göteborg var leasingbilar mm. Totalt blev det alltså personbilar som tog utrymme i Göteborg av dessa ägdes av fysiska personer och av juridiska, varav av personliga företag och är leasingbilar mm. Totalt, av alla personbilar i Göteborg, var det alltså 16,4 % som tillhörde gruppen leasingbilar mm. Det saknas statistik för hur många av de avställda bilarna i Göteborg som var verkliga leasingbilar. Totalt i Sverige var 1,42 % av de verkliga leasingbilarna avställda. Eftersom andelen juridiskt ägda bilar som är avställda var något lägre i Göteborg än i Sverige är en gissning att andelen verkliga leasingbilar som är avställda också var något lägre i Göteborg. Troligen var 1,35 % av alla leasingbilar i Göteborg är avställda. Därmed var det uppskattade totala antalet verkliga leasingbilar i Göteborg , varav 178 var avställda. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 9/

10 Av alla fordon i trafik i Göteborg var 13,9 % registrerade på juridiska personer och 7,6 % verkliga leasingbilar. Av alla registrerade fordon i Göteborg, även avställda, var 16,4 % registrerade på juridiska personer och 6,7 % verkliga leasingbilar. Totalt i trafik: Ägs av fysiska personer: Ingår i Bilpak Ägs av juridiska personer: Personliga företag: Övriga (leasing, taxi mm): Verkliga leasing: Avställda: Ägs av fysiska personer: Ägs av juridiska personer: Personliga företag: 2127 Övriga: Ingår i Bilpak Verkliga leasing: ca 178 Figur 3.1. Illustration av antal registrerade personbilar i Göteborg och vad som ingår i bilstatistiken från SIKA/SCB (Bilpak). 3.4 Fördelning av leasingbilar Av alla de personbilar registrerade på juridiska personer som inte hamnar i kategorin personliga företag, är verkliga leasingbilar (varav 178 avställda). Dessa bilar är registrerade på företag i Göteborg men det är privatpersoner som nyttjar dem, varför de belastar parkeringsplatser i bostadsområden och därför bör beaktas i denna studie. Övriga bilar registrerade på juridiska personer belastar troligen i första hand de centralt belägna parkeringsplatserna och tas därför inte med i dessa beräkningar. För att fördela de verkliga leasingbilarna över staden har antal fordon registrerade på personliga företag i varje basområde använts som fördelningsnyckel. Exempelvis hade basområde (i Majorna) 77 registrerade personbilar i trafik och 9 avställda av de i trafik och 1 av de avställda var registrerade på personliga företag. Dessa 10 utgjorde Göteborgs Stad, Trafikkontoret 10/

11 0,00069 av alla personbilar i Göteborg registrerade på personliga företag. Lika stor andel av de leasingbilarna blir 9,1. Detta värde har även korrigerats med hjälp av hur många som i senaste resvaneundersökningen (RVU 2005) talat om att de har tjänstebil. Denna siffra finns på stadsdelsnivå och därför har en korrigeringsfaktor tagits fram för varje stadsdel. För Majorna var faktorn 0,693 vilket ger att det teoretiska antalet leasingbilar i basområdet blev 9,1*0,693, alltså 6,3. Det totala antalet bilar, inklusive teoretiskt antal leasingbilar, var därmed 92,3. I samma basområde fanns 211 lägenheter, vilket ger 0,44 bilar per lägenhet. Vidare bodde där 352 personer vilket gör att det fanns 0,26 bilar per invånare. Medelvärdet för Göteborg, med detta sätt att räkna, är 0,708 bilar per lägenhet och 0,363 bilar per person. Om enbart bilar i trafik avses blir motsvarande värden 0,697 bilar per lägenhet och 0,355 bilar per person. Se figur 3.3 och 3.4 nedan för att se hur dessa värden utvecklats de senaste åren. Hur antalet leasingbilar per lägenhet fördelar sig över Göteborg med ovan beskrivna fördelningsmetod visas i figuren nedan. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 11/

12 Figur 3.2. Hur leasingbilarna fördelar sig över Göteborg med den fördelningsmetod som redogjordes för ovan i avsnitt 3.4 (RVU-fördelning). De områden som inte har tilldelats några leasingbilar har antingen inte haft några registrerade bilar eller inte haft några bilar registrerade på personliga företag. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 12/

13 3.5 Utveckling av bilinnehav Bilinnehavet i Göteborg har sedan 1985 utvecklats enligt diagrammet nedan. De bilar som avses är registrerade bilar i trafik (alltså inga avställda och inga leasingbilar) Bilinnehav i Göteborg ,39 0,38 0,37 0,36 0,35 0,34 0,33 0, Personbilar i trafik Personbilar i traifk per inv Figur 3.3. Bilinnehav i Göteborg Senare i denna rapport kommer huvudsakligen antal bilar per lägenhet att användas. Utvecklingen av den variabeln ser ut enligt nedan diagram. 0,31 0,72 Bilinnehav i Göteborg, per lägenhet 0,71 0,70 0,69 0,68 0,67 0,66 0,65 0,64 0, Personbilar i trafik per lgh Figur 3.4. Bilinnehav i Göteborg per lägenhet Precis som i diagrammet ovan (bilar per invånare) är det bilar i trafik som avses, alltså utan de avställda och leasingbilarna. Värdet för 2005 skulle, om även dessa avställda och leasingbilar ingick, ligga på 0,708 istället för 0,697. Således borde värdet för 2006 hamna på 0,713 istället för 0,702 bilar per lägenhet. 3.6 Bilinnehav per invånare i Göteborg I detta avsnitt visas först hur bilinnehavet per invånare (både bilar i trafik och avställda men inga leasingbilar) såg ut 1994, 2000 och 2006 i olika delar av Göteborg och därefter var i staden bilinnehavet förändrats mellan 1994 och Slutligen visas hur bilinnehav per invånare såg ut 2005 om även leasingbilarna tas med. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 13/

14 Figur 3.5. Bilar per invånare 1994, samtliga bilar (även avställda) utom leasingbilar. I teckenförklaringen visas hur många basområden som hamnar inom respektive intervall. Medelvärde för hela Göteborg var ,30 bilar per invånare ( bilar och invånare). Göteborgs Stad, Trafikkontoret 14/

15 Figur 3.6. Bilar per invånare 2000, samtliga bilar (även avställda) utom leasingbilar. I teckenförklaringen visas hur många basområden som hamnar inom respektive intervall. Medelvärde för hela Göteborg var ,33 bilar per invånare ( bilar och invånare). Göteborgs Stad, Trafikkontoret 15/

16 Figur 3.7 Bilar per invånare 2006, samtliga bilar (även avställda) utom leasingbilar. I teckenförklaringen visas hur många basområden som hamnar inom respektive intervall. Medelvärde för hela Göteborg var ,34 bilar per invånare ( bilar och invånare). Göteborgs Stad, Trafikkontoret 16/

17 Figur 3.8. Skillnad i bilinnehav per invånare mellan 1994 och I röda områden har bilinnehavet ökat. Basområden som saknade bilar 1994 har ringats in med svart linje. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 17/

18 Figur 3.9. Bilar per invånare 2005, samtliga bilar inklusive avställda och leasingbilar, fördelade med den metod som redogjordes för i avsnitt 3.4. I teckenförklaringen visas hur många basområden som hamnar inom respektive intervall. 3.7 Bilinnehav per lägenhet i Göteborg I planeringssammanhang kan det vara lättare att handskas med material som är fördelat per lägenhet. Detta gäller särskilt när bilplatsbehovet ska beräknas och redovisas. Därför är det så bilinnehavet fortsättningsvis i denna rapport kommer redovisas. Nedan visas Göteborgs Stad, Trafikkontoret 18/

19 bilar per lägenhet inklusive leasingbilar (RVU-fördelade) för Göteborgs basområden (motsvarande kartbild enbart för de basområden som senare ligger till grund för modeller för beräkning av förväntat bilinnehav återfinns i kapitel 5 nedan). Figur Biltäthet i Göteborg. Antal personbilar per lägenhet för varje basområde, inklusive teoretiskt antal leasingbilar, fördelade med hjälp av resvanundersökningen (RVU) Göteborgs Stad, Trafikkontoret 19/

20 Figur Biltäthet i Göteborg, förstorat för centrum men i övrigt samma som föregående bild. I bilderna ovan visas 928 basområden. I 157 av dessa fanns inga bilar registrerade (de som är vita i kartbilden). Det fanns 16 basområden med fler än 3 bilar per lägenhet. Gemensamt för dessa är att de antingen har få invånare eller fler än 5 invånare per lägenhet eller väldigt många avställda fordon. Det rör sig ofta om någon form av statistiska tveksamheter bakom den typen av extrema värden för bilinnehav. 3.8 Bilinnehav i flerbostadshus och småhus Om vi jämför bilderna ovan med kartbild i figur 10.8 i kapitel 10 som visar andel av lägenheter som finns i småhus för varje basområde, så finns det tydliga likheter. Generellt är bilinnehavet nästan tre gånger så stort i områden med mer än 98 % småhus än de med mer än 98 % flerbostadshus. Vid en sammanställning av de basområden som ligger till grund för framtagning av modellerna (dvs inte Styrsö, inte de med färre än 50 inv, mer än 5 inv/lgh osv) så blev medelvärdet för antal bilar per lägenhet 1,48 för de 116 basområden med mer än 98 % småhus och 0,52 för de 316 med mer än 98 % flerbostadshus. Medelavståndet till Brunnsparken var 8,7 km för småhusen och 3,9 km för Göteborgs Stad, Trafikkontoret 20/

21 flerbostadshusen. I avsnitt beskrivs skillnaderna mellan dessa två grupper av basområden mer ingående. Bilinnehav i Stockholm Som jämförelse kan nämnas en undersökning som Utrednings- och statistikkontoret i Stockholm rapporterade 2002 (Bilinnehav och bostadsparkering i fastigheter i Stockholms ytterstad byggda En enkätundersökning bland 850 hushåll våren 2002) gav följande resultat (enligt sammanfattningen, sid 2): I genomsnitt fanns 0,82 bilar per lägenhet 1,48 i småhus, 0,85 i exklusiva flerbostadshus, 0,81 i bostadsrätt, 0,71 i hyresrätt och 0,51 i seniorbostäder. Biltätheten varierar även beroende på hushållens storlek och lägenhetens storlek. Lägst biltäthet finner vi bland ensamstående utan barn i seniorbostäder med 0,28 personbilar per lägenhet. Högst biltäthet har gifta/sammanboende med barn i småhus med 1,63 personbilar per lägenhet. Motsvarande undersökning för innerstadsfastigheter (Bilinnehav och parkering i innerstadsfastigheter byggda under 1990-talet. En undersökning bland 620 hushåll hösten Utrednings- och statistikkontoret, 2000) gav följande resultat (också enligt sammanfattningen): I genomsnitt fanns 0,75 bilar per lägenhet 0,72 i hyresrätter och 0,79 i bostadsrätter. Biltätheten var alltså högre i bostadsrätterna, detta trots att andelen ensamstående utan barn var högre i bostadsrätterna än i hyresrätterna. Biltätheten varierar beroende på hushållens storlek och lägenhetens storlek. Lägst biltäthet finner vi bland ensamstående utan barn med 0,43 personbilar per lägenhet. Ensamstående med barn hade 0,73, hushåll med två vuxna med barn hade 0,84 och hushåll med två vuxna utan barn hade 0,88 pb/lgh. Skillnad mellan bilinnehav i olika kommuner Som visas ovan skiljer det inget mellan Göteborgs småhusområden och de småhusområden i Stockholms ytterstad som byggdes under 1990-talet (båda hade 1,48 bilar per lägenhet). Gissningsvis blir bilinnehavet per småhuslägenhet något lägre i Stockholm om även boende i äldre hus räknas med. Vad gäller flerbostadshusen är det svårt att jämföra eftersom bilinnehavet verkar vara betydligt högre för invånare i nybyggda hus (vilket visas i exemplen i kapitel 6 nedan). En annan rapport, från Stockholms läns landsting, Regionplane- och trafikkontoret (PM 1:2002 Hushållens bilinnehav En kartläggning av hushållen i Stockholms län) säger att antalet bilar per hushåll (ungefär samma som per lägenhet) är 0,84 för hela Stockholms län. Enligt statistik från SIKA hade Stockholms kommun vid utgången av 2007 ett bilinnehav på 0,37 bilar i trafik per invånare. Motsvarande för Göteborg var 0,36 och för Malmö 0,39. Som jämförelse kan nämnas att Kungsbacka hade 0,51, Mölndal 0,44, Kungälv 0,52, Orust 0,58. Sverige totalt har 0,46 bilar i trafik per invånare. Tre kommuner har över 0,6 bilar per invånare, exempelvis Malung med 0,63 (Solna har enligt statistiken 0,70 men där är antalet leasingbilar så högt att man kan misstänka att en betydande del av de bilarna hör hemma i Stockholm eller någon av kommunerna omkring). Lägst bilinnehav finner vi i Sundbyberg (0,30), Botkyrka (0,33) och därefter Göteborg. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 21/

22 4 Variabler och definitioner 4.1 Variabler som ligger till grund för modellerna För att göra variablerna jämförbara mellan de olika basområdena har de satts i relation till antal invånare eller antal lägenheter per basområde. Nedan listas de variabler som har satts i relation till totalt antal registrerade personbilar (inklusive leasingbilar fördelade enligt modellen som beskrevs ovan) per lägenhet i respektive basområde. Medelvärden för alla invånare eller alla lägenheter i de 680 analyserade basområden anges också. Dessa medelvärden skiljer sig inte mycket från medelvärden för hela Göteborg. De flesta av variablerna är baserade på grunddata från Göteborgs stads statistiksammanställning Göteborgsbladet med statistik per basområde och gällde för och de redovisas som medelvärde för ett helt basområde. Statistiken om dagbefolkning är dock ett år äldre än övrig statistik. Göteborgs Stad får i sin tur statistiken från bl a SCB och SIKA. Se mer på www4.goteborg.se/prod/ginfo/statistik.nsf. Avstånd i km från aktuellt basområdes tyngdpunkt till Brunnsparken. Denna variabel, tillsammans med vilken sektor basområdet tillhör, används som en grov geografisk beskrivning. Denna variabel var den viktigaste i Göteborgs Stads parkeringsnorm vid beräkning av bilinnehav för flerbostadshus. Avstånds mäts fågelvägen, i km och till mittpunkten av det område som planeras. Medel för de 680 analyserade basområdena är 5,4 km. Andel i procent av basområdets lägenheter som ligger i småhus, där småhus definieras som radhus, parhus eller villor och där det inte finns lägenhetsskiljande våningsplan (alltså räknas ett hus där den ena familjens lägenhet ligger ovanpå den andras inte som småhus). Detta är en av de variabler som har starkast samband med bilinnehavet. Lägenheternas medelstorlek avseende antal rumsenheter. Indelningen i statistiken är 1, 2, 3, 4, och 5+. När medelvärdet har beräknats har 5+ satts till 6 rum. Medel för lägenheterna i de 680 basområdena är 2,88 rum per lägenhet. Andel i procent av lägenheterna i flerfamiljshusen som är smålägenheter (1-2 rum). Denna variabel användes i Parkeringsnormer för Göteborg 1996 genom att ett avdrag av antal bilplatser per lägenhet kunde göras med 15 % om andelen smålägenheter var stort (över 70 %). Medel är 53 %. Nattbefolkning per lägenhet, där nattbefolkning är basområdets förvärvsarbetande invånare. Denna variabel har ofta ett mycket starkt samband med bilinnehavet per lägenhet eftersom den bara tar hänsyn till dem som har stadig inkomst och (oftast) är tillräckligt gamla för att ha körkort. Medel är 0,91. Andel nattbefolkning per invånare. Variabeln visar hur stor andel av invånarna i ett basområde som är förvärvsarbetande. Medel för de 680 områdena är 0,46. Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-6 år. Medel är 7,6 %. Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-18 år. Medel är 20,3 %. Denna variabel är den som bäst korrelerar mot antal bilar per lägenhet av dessa 3 åldersvariabler samt andel i procent som har barn. Andel i procent av basområdets invånare som är över 65 år. Medel är 14,8 %. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 22/

23 Andel i procent som har barn (antal i Göteborgsbladets kolumner Gifta med barn, samt Ej gifta med barn, dividerat med totalbefolkningen i basområdet). Medel är 11,3 %. Antal invånare per lägenhet. Denna variabel benämns ibland boendetäthet och den varierar givetvis mycket beroende på om det är ett område med i huvudsak småhus eller flerbostadshus. Medel är 1,95. Antal invånare per rumsenhet. Variabeln kan ge en fingervisning om hur trångt man bor i olika delar av staden. Dock kan rumsstorleken skilja mellan olika områden, bland annat beroende på bebyggelsens ålder. Medel är 0,68. Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) per lägenhet. Vanligen sätts arbetstillfällen i relation till antalet invånare men genom att istället sätta det i relation till antal lägenheter undviker man att ta hänsyn till familjestorleken i ett område. Medel för är 0,56. Antal arbetstillfällen per invånare är i medeltal 0,29. Denna variabel säger mer om själva basområdets karaktär än om bilinnehavet. Andel i procent öppet arbetslösa, enligt de definitioner som används i statistiken. Arbetslöshet kan definieras på många olika sätt, varför värdet i sig inte är intressant, utan jämförelsen mellan olika delar av staden och mot andra variabler. Medel är 3,3 %. Medelårsinkomst per invånare. Statistiken redovisas som antal i varje inkomstklass per basområde. Följande inkomstklasser (årsinkomst i tusen kronor) finns: 0; 1-79; ; ; ;360-. För att få ett medelvärde har första gruppen tilldelats värdet 0, den andra 50, den tredje 130, den fjärde 210, den femte 330 och sjätte 450. Det primära har varit att kunna jämföra områden med varandra, inte ge en exakt bild av medelinkomsten i ett enskilt basområde. Medel är 220. Antal dagbefolkning per nattbefolkning i basområdet. Variabeln visar balansen mellan arbetsplatser och antal förvärvsarbetande och säger en del om basområdets karaktär, om där i första hand finns bostäder eller verksamheter. Medel är 0,62. Normalt har denna variabel inget samband med bilinnehavet. 4.2 Övriga variabler Det primära syftet med denna analys var att ta fram modeller för att beräkna bilinnehav i planerade områden. Därför har i första hand variabler som är praktiskt användbara vid planering använts. Exempelvis är sambandet mellan medelinkomst och bilinnehav givetvis starkt, liksom samband mellan andel i åldern 0-18 år och bilinnehav (barnfamiljer har många bilar), men det är svårt att använda dessa variabler i planeringssammanhang eftersom det är svårt att få tag på denna information för dem som ska flytta in i ett planerat område. Därför ingår inte dessa och andra icke planeringsbara variabler i de slutliga formlerna för beräkning av bilinnehav i de fyra sektorerna av Göteborg (se kapitel 5). Som visas i exemplen i kapitel 6 nedan kan det vara bra att vara medveten om hur dessa icke planeringsbara variabler korrelerar med bilinnehavet. Denna typ av variabler kommenteras i nästa kapitel, sektor för sektor. Vidare finns det ett antal variabler som över huvudtaget inte har studerats inom ramen för detta arbete. Exempelvis kan man tänka sig att avstånd till närmaste servicebutik, köpcentrum eller torg kan ha ett visst samband med bilinnehavet. För att kunna analysera detta krävs dock att man har tillgång till annan statisk än vad som varit fallet i Göteborgs Stad, Trafikkontoret 23/

24 detta projekt. Vidare krävs tydliga definitioner av servicebutik eller vad man nu vill studera närheten till. Man kan även tänka sig att det avstånd som basområdets invånare i medeltal har till sin arbetsplats påverkar bilinnehavet. Denna typ av statisk finns att tillgå och det kan vara värt att i framtiden utforska denna typ av variabler. Tillgång till parkeringsplatser är troligen den variabel som bäst skulle komplettera de övriga studerade variablerna för att skapa en modell som helt förklarade bilinnehavet. Dock finns det tyvärr inte mycket till källdata att tillgå. I den andra rapporten inom ramen för detta projekt har en sådan analys dock gjorts, och inga tydliga samband kunde hittas. Dock var urvalet tunt och troligen något skevt. 4.3 Samband mellan andel bostadsrätter och bilinnehav En variabel som hanteras i Parkeringsnormer för Göteborg 1996 är hur stor andel av lägenheterna (i flerbostadshus) som är bostadsrätter, där det skrivs att bilinnehavet är % högre i områden med uteslutande bostadsrätter. För de 680 basområden som studerats inom ramen för detta arbete kan det dock inte visas att det är någon tydlig skillnad på bilinnehavet med avseende på andel bostadsrättslägenheter. Detta illustreras av diagrammet nedan. Antal bilar per lägenhet 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Andel bostadsrättslgh i flerbostadshus i relation till bilinnehav 0, Andel bostadsrätter Figur 4.1. Andel av lägenheter i flerbostadshusen som är bostadsrätter, satt i relation till bilinnehavet per lägenhet. Motsvarande analys har genomförts även för enbart de basområden med uteslutande flerbostadshus, dock utan att resultaten skilde sig nämnvärt mot vad som visas i diagrammet ovan. Eftersom samband med bilinnehavet saknas ingår variabeln inte i analyserna längre fram i rapporten. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 24/

25 4.4 Samband mellan god kollektivtrafik och bilinnehav En specialanalys har gjorts avseende kollektivtrafikens påverkan på bilinnehavet. Medelrestidskvoter från 113 hållplatser till de 36 hållplatser som servar flest arbetstillfällen (samtliga hållplatser är belägna inom Göteborg) har beräknats. En särskild rapport om dessa medelrestidskvoter finns på Stadsbyggnadskontorets intranät. De basområden som är belägna inom 500 meter från dessa 113 hållplatser har analyserats med avseende på bilinnehav per lägenhet och invånare samt om det finns samband mellan detta och restidskvoten. Varje restidskvot ökades något med basområdets avstånd från hållplatsen. Inget samband kunde dock hittas, vilket illustreras i diagrammet nedan. Medelrestidskvot för basområde 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 Samband mellan bilinnehav och restidskvot koll/bil 0,5 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 2,2 2,4 Antal bilar per lgh för basområde Figur 4.2. Respektive basområdes bilinnehav (antal bilar per lägenhet) i relation till dess medelrestidskvot (restid med kollektivtrafik/restid med bil). 5 Förväntat antal bilar per lägenhet i olika delar av Göteborg 5.1 Kortfattade slutsatser om bilinnehav i olika delar av Göteborg Generellt för hela Göteborg kan sägas att bilinnehavet är högst på Hisingen omkring och väster om Hisings- och Norrleden samt i Väster väster/söder om Söder- och Västerleden. Högt bilinnehav är det även längs väg 190, öster om Eriksbo och i flera av de mer centralt belägna småhusområdena. Boendetäthet i antal invånare per lägenhet, tillsammans med avstånd till Brunnsparken, är de enda variablerna som ingår i alla sektorers modell för att beräkna bilinnehavet. Av dessa två är det boendetätheten som har starkast samband med bilinnehavet. Avståndet har starkast samband med bilinnehavet på Hisingen och svagast i Centrum. I Väster har variabeln lägenheternas medelstorlek i antal rum starkare samband med bilinnehavet än boendetätheten. Lägenheternas medelstorlek är stark även i Centrum. I Nordost är det andel småhus som har starkast samband med bilinnehavet i den modell som tagits fram. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 25/

26 På Hisingen är det boendetäthet och andel småhus som har starkast samband med bilinnehavet. Hur stor andel av lägenheterna i flerbostadshusen som är smålägenheter har ett visst samband med bilinnehavet i Nordost och på Hisingen medan det i Väster och Centrum är svagare. På Hisingen särskilt, men även i Centrum och Väster finns det tydligt samband mellan hur stor andel av invånarna som är i åldersgruppen 0-18 år och hur stort bilinnehavet per lägenhet är. Detta samband är betydligt svagare i sektorn Nordost. Vad gäller de över 65 år så är det enbart i sektorn Väster det finns antydan till samband med bilinnehavet, och då genom minskat bilinnehav med många äldre invånare. Här ska man dock komma ihåg att Väster är den sektorn som har högst andel i den åldersgruppen. Medelinkomsten har starkt samband med bilinnehavet, särskilt i Väster. I Centrum är det sambandet något svagare än i Nordost och på Hisingen. Andel öppet arbetslösa har visst samband med bilinnehavet, särskilt i Nordost. Även på Hisingen är det sambandet relativt tydligt medan det är något svagare i Väster och ännu svagare i Centrum. Generellt kan sägas att de variabler som beskriver ekonomiska förhållanden, såsom medelinkomst, öppet arbetslösa och nattbefolkning per invånare, har starkast samband med bilinnehavet i Nordost och svagast i Centrum. De variabler som beskriver åldersfördelningen har starkast samband med bilinnehavet i Väster och på Hisingen och svagast i Nordost. 5.2 Parkeringsnormer för Göteborg 1996 Gällande parkeringsnorm (Parkeringsnormer för Göteborg 1996) visar en beräkningsgång för att beräkna behov av bilplatser vid nyplanering av lägenheter i flerbostadshus. I huvudsak är det avstånd från centrum som bestämmer bilplatsbehovet i den beräkningsgången. Dock görs tillägg på % för områden med i huvudsak bostadsrättslägenheter och avdrag med 15 % för områden med i huvudsak smålägenheter (minst 70% 1- och 2-rumslägenheter). Det är alltså detta som ska svara mot det verkliga bilinnehavet i varje område. Utöver dessa platser ska enligt normen adderas 10 % besöksplatser samt därefter ytterligare 15 % som gardering för framtiden eller planeringsnorm. Antalet bilplatser vid småhus sätts till 1,75 per hus vid gemensam uppställning eller 2 vid enskild uppställning. För besökande adderas 0,2 platser per lägenhet vid gemensam uppställning eller 1 plats per lägenhet vid enskild uppställning. För gemensam uppställning görs även ett tillägg på 15 % som planeringsnorm, vilket inte ska göras vid enskild uppställning. 5.3 Geografisk indelning Göteborg delades in i 4 geografiska områden eftersom bilinnehav och socioekonomisk struktur ser olika ut i olika delar av staden. Flera indelningar av staden testades och den som beskrivs nedan var den som gav de mest precisa förutsägelserna. Hisingen (stadsdelarna Torslanda, Biskopsgården, Lundby, Tuve-Säve, Backa, Kärra-Rödbo) Göteborgs Stad, Trafikkontoret 26/

27 Nordost (Kortedala utan primärområdet Utby, Bergsjön, Lärjedalen och Gunnared) Centrum (Majorna, Linnéstaden, Centrum, Örgryte, Härlanda och primärområdet Utby) Väster (Älvsborg, Högsbo, Frölunda, Tynnered, Askim, men inte Styrsö eftersom speciella förhållanden råder där) Nordost Hisingen Centrum Väster Figur 5.1. Indelning av Göteborg i fyra geografiska områden. 5.4 Databehandling och arbetsgång vid framtagning av formler Arbetet har skett i flera etapper. Efter att staden delats in (se avsnitt 5.1 ovan) togs formler fram med hjälp av de basområden som hade 30 eller fler registrerade fordon (inklusive leasingbilar), 30 eller fler lägenheter, 50 eller fler invånare samt mellan 1 och 5 invånare per lägenhet. De 680 basområden som då blev kvar ligger till grund för de formler som tagits fram. Kartbilder för bilinnehavet per lägenhet i dessa basområden redovisas nedan, dels för hela Göteborg och dels för centrala Göteborg. I slutet av kapitel 10 återfinns motsvarande kartbilder men för sektorn Hisingen, sektorn Nordost och sektorn Väster. Alla på förhand framtagna variabler testades mot bilinnehav per lägenhet med hjälp av dataanalysverktyget Regression i Excel. En eller två olika formler för varje geografiskt område togs fram. I de flesta fall har tre variabler använts och avstånd från Brunnsparken har använts i alla. Någon variabel som beskriver boendeformen (andel småhus eller andel smålägenheter eller medelstorlek i rumsenheter) har använts i de flesta fall. I två av fallen användes antal invånare per lägenhet. Denna variabel är svår att använda i planeringssammanhang men var väldigt betydande för bilinnehavet varför den togs med ändå. Uppskattning får göras i varje enskilt fall baserat på befintlig statisk. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 27/

28 Figur 5.2. Biltäthet i Göteborg Antal personbilar per lägenhet för de 680 basområden som ligger till grund för modellerna, inklusive teoretiskt antal leasingbilar, fördelade med hjälp av resvanundersökningen (RVU) Göteborgs Stad, Trafikkontoret 28/

29 Figur 5.3. Biltäthet i Göteborg 2005, förstorat för centrum men i övrigt samma som föregående bild. 5.5 Beräkning av bilinnehav på Hisingen Allmänt Sektorn Hisingen är den som ligger närmast medel för Göteborg avseende nedan listade egenskaper. Dock skiljer sig Hisingen från Centrum och Nordost med högre bilinnehav. I medeltal har invånarna i de 186 analyserade basområdena på Hisingen 0,84 bilar per lägenhet eller 0,41 bilar per invånare och det bor 2,07 personer per lägenhet. Andelen småhus i sektorn är 30,4 % och lägenheternas medelstorlek är 3,04 rum. Medelinkomsten är kr per år och invånare och basområdenas medelavstånd till Brunnsparken är 6,0 km. Andelen som är 65 år eller äldre är 15,4 % och andelen som är 18 år eller yngre är 21,9 %. Vald modell Följande modell är den som bäst beskriver hur antal bilar per lägenhet i ett basområde på Hisingen beror på de studerade variablerna (modellen förklarar 81 % av sambandet d v s determinationskoefficienten R 2 är 0,81). + 0,0318 x Avstånd i km till Brunnsparken + 0,2636 x Antal invånare per lägenhet + 0,0053 x Andel småhus i procent - 0,0298 Bilinnehav per lägenhet i ett planerat område på Hisingen kan alltså förväntas bli 0,0318 * avstånd till Brunnsparken i km + 0,2636 * antal invånare per lägenhet + Göteborgs Stad, Trafikkontoret 29/

30 0,0053 * andel lägenheter i småhus (i %) 0,0298. Dock kan det vara svårt att uppskatta antal invånare per lägenhet. Därför finns det ett diagram över hur sambandet mellan antal invånare per lägenhet och lägenheters storlek i antal rum ser ut för Hisingen nedan. Där ser vi att en lägenhet med 3 rum normalt har 2 invånare. Exempel: ett planerat område 6 km från centrum med 40 % småhus och 2,5 invånare per lägenhet får enligt modellen 1,032 bilar per lägenhet. Den variabel som har starkast påverkan på bilinnehavet är antal invånare per lägenhet, och det är också den variabel som är svårast att uppskatta. Därför bör man gå igenom vad det är för typ av lägenheter (storlek) som finns i området och lägenhetsstorlek för lägenhetsstorlek anta hur många som där kommer bo. Därefter bör man göra några olika beräkningar med olika värden på antal invånare per lägenhet (hur många kan det bo där som mest eller som minst), för att på så vis komma fram till inom vilka gränser bilinnehavet bör hamna. Var inom det spannet man ska lägga sig, eller om ytterligare påslag behöver göras, diskuteras i kapitel 8 nedan. Illustration av några olika samband Nedan följer några diagram som illustrerar hur några olika samband ser ut på Hisingen. Varje punkt i diagrammen motsvarar ett basområdes värden. Antal bilar per lägenhet 2,5 2,0 1,5 y = 0,10x + 0,38 R 2 = 0,47 Hisingen 1,0 0,5 0, Avstånd från Brunnsparken Figur 5.2. Samband mellan bilinnehav på Hisingen och avstånd från Brunnsparken i km. Ovan illustreras sambandet mellan bilinnehavet och avstånd från Brunnsparken. En egen redovisning av sambandet mellan bilinnehav och andel lägenheter i småhus blir enligt diagrammet nedan. 47 % av bilinnehavet förklaras av andel lägenheter i småhus. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 30/

31 Antal bilar per lägenhet 2,5 2,0 1,5 Hisingen 1,0 0,5 0, Andel småhus i procent Figur 5.3. Samband mellan bilinnehav på Hisingen och andel (i procent) av lägenheterna som är belägna i småhus. Som visas i diagrammet ovan finns det flera basområden på Hisingen som har jämn fördelning mellan småhus och flerfamiljshus, vilket är ovanligt. I diagrammet nedan illustreras hur sambandet mellan invånare per lägenhet och lägenheternas medelstorlek i rumsenheter ser ut på Hisingen. Invånare per lägenhet Hisingen Medelstorlek i rumsenheter Figur 5.4. Samband mellan Invånare per lägenhet och lägenheternas medelstorlek i antal rum, för Hisingen. Modellens variabler De variabler som har starkast samband med bilinnehavet på Hisingen är antal invånare per lägenhet och andel småhus. Lägenheternas storlek är också viktig men då denna variabel har ett internt samband med andel småhus har den inte tagits med i modellen. Det finns även ett visst samband mellan hur stor andel av lägenheterna i flerbostadshus som är smålägenheter och bilinnehavet. Variabler utanför modellen och skillnader mellan småhus och flerbostadshus På Hisingen är sambandet mellan bilinnehav och andelen unga (0-6 och 0-18 år) samt andelen som har barn, starkare än i övriga sektorer. Särskilt andelen 0-18 har ett starkt samband. Liksom i alla andra sektorer, möjligen Centrum undantaget, korrelerar Göteborgs Stad, Trafikkontoret 31/

32 medelinkomsten starkt med bilinnehavet. På Hisingen har antal förvärvsarbetande (nattbefolkning) per lägenhet svagare samband med bilinnehavet än antal invånare per lägenhet. Samtidigt är sambandet mellan andel förvärvsarbetande per invånare och bilinnehav mycket svagt. Detta kan tolkas som att det på Hisingen inte är huruvida man har ett jobb (förvärvsfrekvensen) som bestämmer om man har bil, men det kan även hänga ihop med att andelen unga (ej förvärvsarbetande) korrelerar starkt med bilinnehavet. Här bör påpekas att andelen öppet arbetslösa, som ju på samma sätt tar hänsyn till andel unga (kanske studerande), har ett visst samband med bilinnehavet. I sektorn Väster är sambandet mellan andel unga och bilinnehavet också starkt, men där är även sambandet mellan förvärvsfrekvensen och bilinnehavet starkt. Som nämndes ovan finns det ett starkt samband mellan lägenheternas storlek i antal rum och bilinnehavet. Detta gäller dock inte områden med uteslutande småhus, där inget sådant samband finns. Liknande gäller variabeln antal invånare per rumsenhet, men tvärtom, alltså finns sambandet enbart för småhusområdena, inte för hela sektorn eller flerbostadshusen. I övrigt skiljer sig inte mycket mellan småhusområden och områden med flerbostadshus på Hisingen, förutom att andel öppet arbetslösa har samband med bilinnehav i flerbostadshusen men inte i småhusområdena. 5.6 Beräkning av bilinnehav i Nordost Allmänt Sektorn Nordost skiljer sig från övriga sektorer dels genom att medelinkomsten är väsentligt lägre. Bilinnehavet och andel småhus är lägre än för Väster och Nordost samt även lägre än för Centrum om bil per invånare avses. Vidare är antal invånare per rum något högre än för övriga sektorer. I medeltal har invånarna i de 98 analyserade basområdena i Nordost 0,64 bilar per lägenhet eller 0,30 bilar per invånare och det bor 2,16 personer per lägenhet. Andelen småhus i sektorn är 14,3 % och lägenheterna har i medeltal 2,81 rum. Medelinkomsten är kr per år och invånare och basområdenas medelavstånd till Brunnsparken är 8,5 km. Andelen som är 65 år eller äldre är i Nordost 11,3 % och andelen 18 år eller yngre är 25,4 %. Vald modell Följande modell är den som bäst beskriver hur antal bilar per lägenhet i ett basområde beror på de studerade variablerna: - 0,0671 x Avstånd i km till Brunnsparken - 0,1449 x Antal invånare per lägenhet + 0,0351 x Antal invånare per lägenhet x Avstånd i km till Brunnsparken + 0,0084 x Andel småhus i procent + 0,7516 Modellen förklarar 0,90 % av bilinnehavet. Bilinnehav per lägenhet i ett planerat område i Nordost kan alltså förväntas bli 0,7516-0,0671 * avstånd till Brunnsparken i km - 0,1449 * antal invånare per lägenhet + 0,0084 * andel lägenheter i småhus (i %) + 0,0351 * avstånd till Brunnsparken i km * antal invånare per lägenhet. Exempel: ett planerat område 6 km från centrum med 2,5 invånare per lägenhet och 40 % småhus får 0,79 bilar per lägenhet. Sambandet mellan bilinnehav och andel lägenheter i småhus visas diagrammet (figur 5.5) nedan. Sambandet är starkare än på Hisingen 75 % av bilinnehavet förklaras av andel lägenheter i småhus. Sambandet Göteborgs Stad, Trafikkontoret 32/

33 mellan antal invånare per lägenhet medelstorlek i antal rum illustreras i diagrammet i figur 5.7 nedan. Illustration av några olika samband Nedan följer några diagram som illustrerar hur några olika samband ser ut i Nordost. Varje punkt i diagrammen motsvarar ett basområdes värden. Antal bilar per lägenhet 2,5 2,0 1,5 y = 0,09x + 0,03 R 2 = 0,30 Nordost 1,0 0,5 0, Avstånd från Brunnsparken Figur 5.5. Samband mellan bilinnehav i Nordost och avstånd från Brunnsparken i km. Antal bilar per lägenhet 2,5 2,0 1,5 Nordost 1,0 0,5 0, Andel småhus i procent Figur 5.6. Samband mellan bilinnehav i Nordost och andel (i procent) av lägenheterna som är belägna i småhus. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 33/

34 Invånare per lägenhet Nordost Medelstorlek i rumsenheter Figur 5.7. Samband mellan Invånare per lägenhet och lägenheternas medelstorlek i antal rum, för Nordost. Modellens variabler I Nordost är sambandet mellan avstånd till Brunnsparken och bilinnehavet inte lika tydligt som på Hisingen och i Väster. Däremot är variabeln andel småhus något starkare här än i övriga sektorer. Liksom i de andra sektorerna är antal invånare per lägenhet viktig, men inte lika viktig som i Väster eller på Hisingen. Andel smålägenheter i flerbostadshusen har ett visst samband med bilinnehavet, dock något svagare än på Hisingen. Variabler utanför modellen och skillnader mellan småhus och flerbostadshus I Nordost finns det inget tydligt samband mellan andel unga eller andel som har barn och bilinnehavet. Detta betyder inte att andelen unga är lågt i Nordost utan bara att det inte påverkar bilinnehavet. Inte heller verkar det bero på att andelen unga inte skiljer sig åt mellan de olika basområdena och att variabeln därför inte är intressant at ha med i modellen, eftersom standardavvikelsen för dessa variabler inte är lägre än i exempelvis Väster. Andelen över 65 år är lägre i Nordost än i övriga sektorer (mycket lägre än i Väster). Variablerna som beskriver den ekonomiska situationen, medelinkomst, andel öppet arbetslösa, nattbefolkning per lägenhet och invånare, har samtliga starkare samband med bilinnehavet än på Hisingen och i Centrum. Andel öppet arbetslösa har inte starkare samband med bilinnehavet i någon annan sektor än Nordost. När materialet delas på flerbostadshus och småhus försvinner de flesta samband, särskilt för småhusområdena som bara är 22 st (vilket i sammanhanget är lite tunt för denna typ av resonemang). För områden med flerbostadshus är det lägenheternas storlek, andel smålägenheter och nattbefolkning per lägenhet som uppvisar samband med bilinnehavet. 5.7 Beräkning av bilinnehav i Centrum Allmänt Sektorn Centrum skiljer sig från övriga sektorer dels genom att bilinnehavet och andelen småhus är lägre samtidigt som medelinkomsten är högre. Vidare är Göteborgs Stad, Trafikkontoret 34/

35 lägenheterna och antal invånare per lägenhet mindre och andelen 0-18 år samt andel som har barn lägre än för övriga sektorer. I medeltal har invånarna i de 267 analyserade basområdena i Centrum 0,56 bilar per lägenhet eller 0,33 bilar per invånare och det bor 1,71 personer per lägenhet. Andelen småhus i sektorn är 8,4 % och lägenheternas medelstorlek är 2,52 rum. Medelinkomsten är kr per år och invånare och basområdenas medelavstånd till Brunnsparken är 2,7 km. Andelen 65 år eller äldre är i medeltal för Centrum 13,8 % och andelen 18 år eller yngre är 14,9 %. Vald modell Följande modell är den som bäst beskriver hur antal bilar per lägenhet i ett basområde beror på de studerade variablerna: - 0,0415 x Avstånd i km till Brunnsparken + 0,0366 x Antal invånare per lägenhet x Avstånd i km till Brunnsparken + 0,2091 x Medelstorlek i rumsenheter - 0,0366 Modellen förklarar 83 % av bilinnehavet. Bilinnehav per lägenhet i ett planerat område i Centrum kan alltså förväntas bli - 0,0415 * avstånd till Brunnsparken i km + 0,0366 * antal invånare per lägenhet * avstånd till Brunnsparken i km + 0,2091 * lägenheternas medelstorlek i rumsenheter 0,0366. Exempel: ett planerat område 6 km från centrum med 2,5 invånare per lägenhet och 3,2 rum per lägenhet kan förväntas få 0,93 bilar per lägenhet. Sambandet mellan bilinnehav och andel lägenheter i småhus visas diagrammet i figur 5.9 nedan. Sambandet mellan antal invånare per lägenhet medelstorlek i antal rum illustreras i diagrammet i figur 5.10 nedan. Illustration av några olika samband Nedan följer några diagram som illustrerar hur några olika samband ser ut i Centrum. Varje punkt i diagrammen motsvarar ett basområdes värden. Antal bilar per lägenhet 2,5 2,0 1,5 y = 0,06x + 0,43 R 2 = 0,10 Centrum 1,0 0,5 0, Avstånd från Brunnsparken Figur 5.8. Samband mellan bilinnehav i Centrum och avstånd från Brunnsparken i km. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 35/

36 Antal bilar per lägenhet 2,5 2,0 1,5 Centrum 1,0 0,5 0, Andel småhus i procent Figur 5.9. Samband mellan bilinnehav i Centrum och andel (i procent) av lägenheterna som är belägna i småhus. Sambandet mellan bilinnehav och andel lägenheter i småhus visas i diagrammet ovan. Sambandet är förhållandevis starkt: 77 % av bilinnehavet förklaras av andel lägenheter i småhus. I diagrammet syns att blandningen av bebyggelsen inom de olika basområdena är betydligt större i Centrum än exempelvis Nordost. Dock är inte syftet med basområdenas gränsdragning att det ska vara blandad bebyggelse innanför, snarare tvärtom. Invånare per lägenhet Centrum Medelstorlek i rumsenheter Figur Samband mellan Invånare per lägenhet och lägenheternas medelstorlek i antal rum, för Centrum. Modellens variabler I sektorn Centrum är det andel småhus och lägenheternas storlek som har starkast samband med bilinnehavet. dock finns det ett internt samband mellan dessa två, varför medelstorleken är den variabel som används i modellen, tillsammans med avstånd till Brunnsparken och antal invånare per lägenhet. Avståndet har i sig inget starkt samband med bilinnehavet, men när det sätts i relation till antal invånare per lägenhet så gör det modellen starkare. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 36/

37 Variabler utanför modellen och skillnader mellan småhus och flerbostadshus I centrum har variablerna som beskriver åldersfördelningen har inte lika starkt samband med bilinnehavet som i Väster eller på Hisingen, men betydligt starkare än i Nordost. Andel 0-18 år är betydligt lägre i Centrum än i övriga sektorer (andel 0-6 år är bara något lägre). Även andel över 65 år är lägre än i övriga sektorer, förutom Nordost. Denna variabel uppvisar dessutom ett positivt, om än mycket svagt, samband med bilinnehavet, d v s att bilinnehavet ökar med andelen över 65 år. I alla andra sektorer är detta samband omvänt (och mycket svagt förutom i Väster). De ekonomiska variablerna, andel arbetslösa, medelinkomst och nattbefolkning per invånare, uppvisar inte lika starkt samband med bilinnehavet i Centrum som i de övriga sektorerna. Starkast samband med bilinnehavet av dessa tre variabler har medelinkomsten. I Centrum finns det mycket få rena småhusområden. Även om man nöjer sig med 90 % småhus i ett basområde så blir det bara 18 sådana i Centrum, mot 171 områden med minst 99 % flerbostadshus. Inga analyser kring om olika samband för småhusområdena görs därför. Vad gäller flerbostadshusområdena så skiljer sig dessa en del från hela sektorn. Framförallt blir de flesta samband svagare, utom andel smålägenheter och några variabler som har svagt samband både för flerbostadshusen och för hela sektorn. Den största skillnaden är dock att avståndet inte uppvisar något samband alls med bilinnehavet för flerbostadshusen i Centrum. 5.8 Beräkning av bilinnehav i Väster Allmänt Sektorn Väster skiljer sig från övriga sektorer dels genom att bilinnehavet per lägenhet, andelen småhus och antal invånare per lägenhet är högre. Vidare är andelen över 65 år högre än för övriga sektorer. I medeltal har invånarna i de 129 analyserade basområdena i Väster 0,92 bilar per lägenhet eller 0,42 bilar per invånare och det bor 2,19 personer per lägenhet. Andelen småhus i sektorn är 39,2 % och lägenheterna har i medeltal 3,55 rum. Medelinkomsten är kr per år och invånare och basområdenas medelavstånd till Brunnsparken är 7,7 km. Andelen som är 65 år eller äldre är 18,7 % och andelen som är 18 år eller yngre är 23,2 %. Vald modell Följande modell är den som bäst beskriver hur antal bilar per lägenhet i ett basområde beror på de studerade variablerna: + 0,0209 x Avstånd i km till Brunnsparken + 0,1399 x Antal invånare per lägenhet + 0,2753 x Medelstorlek i rumsenheter - 0,4960 Modellen förklarar 91 % av bilinnehavet. Vidare har ännu en modell tagits fram, utan variabeln invånare per lägenhet. Den förklarar 90 % av bilinnehavet: + 0,0232 x Avstånd i km till Brunnsparken + 0,3405 x Medelstorlek i rumsenheter - 0,4375 Exempel: ett planerat område 6 km från centrum med 2,5 invånare per lägenhet och 3,2 rum per lägenhet får 0,86 bilar per lägenhet med den första modellen och 0,79 med den Göteborgs Stad, Trafikkontoret 37/

38 andra (mindre precisa) modellen. Sambandet mellan bilinnehav och andel lägenheter i småhus visas diagrammet i figur 5.12 nedan. Sambandet mellan antal invånare per lägenhet medelstorlek i antal rum illustreras i diagrammet i figur 5.13 nedan. Illustration av några olika samband Sambandet mellan bilinnehav och andel lägenheter i småhus visas diagrammet nedan. Sambandet är betydligt starkare än på Hisingen: 75 % av bilinnehavet förklaras av andel lägenheter i småhus. Antal bilar per lägenhet 2,5 2,0 1,5 y = 0,12x + 0,12 R 2 = 0,37 Väster 1,0 0,5 0, Avstånd från centrum Figur Samband mellan bilinnehav i Väster och avstånd från Brunnsparken i km. Antal bilar per lägenhet 2,5 2,0 1,5 Väster 1,0 0,5 0, Andel småhus i procent Figur Samband mellan bilinnehav i Väster och andel (i procent) av lägenheterna som är belägna i småhus. Den punkt som avviker mest (inringat i rött) representerar basområde (tillhör primärområde Ängås i Frölunda) med 99 lägenheter, 147 invånare, 44 bilar (inklusive leasing) samt 446 arbetstillfällen. Området har mycket hög andel över 65 år (64 %) och inga invånare 0-6 år. Lägenheternas medelstorlek är bara 2 rum, vilket är mycket lågt med så hög andel småhus. De 18 lägenheterna i flerbostadshus var alla enrummare och av de 81 småhusen var det 14 enrummare, 34 tvårummare, 30 trerummare och en i kategorin hade antalet invånare minskat till 121 medan antalet bilar hade ökat med en. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 38/

39 Invånare per lägenhet Väster Medelstorlek i rumsenheter Figur Samband mellan Invånare per lägenhet och lägenheternas medelstorlek i antal rum, för Väster. Modellens variabler Det är i sektorn Väster som framtagen modell med bäst precision beskriver bilinnehavet och flera variabler uppvisar mycket starkt samband med bilinnehavet. I modellen är det lägenheternas medelstorlek i rumsenheter som är starkast. Även andel småhus har mycket starkt samband med bilinnehavet men eftersom den även har ett samband med lägenhetsstorlek har den inte tagits med i modellen. Övriga variabler i modellen är avstånd till Brunnsparken, som är starkare i Väster än i Centrum och Nordost, samt invånare per lägenhet. Vidare har ytterligare en modell tagits fram, utan invånare per lägenhet, eftersom den variabeln är något svår att använda i planeringssammanhang. Modellen blir något mindre precis utan denna variabel så det kan vara värt att använda båda två och välja det resultat som ger högst bilinnehav. Variabler utanför modellen och skillnader mellan småhus och flerbostadshus I väster är sambandet mellan antal nattbefolkning per lägenhet och bilinnehavet starkare än motsvarande för antal invånare per lägenhet, vilket vittnar om att de ekonomiska variablerna har starka samband med bilinnehavet. Detta verifieras av att Väster är den sektor där variabeln medelinkomst har starkast samband med bilinnehavet. Detsamma gäller för andel nattbefolkning per invånare. Även andel öppet arbetslösa har starkt samband med bilinnehavet. Vad gäller uppdelning i småhus och flerbostadshus liknar sambanden mellan de olika variablerna och bilinnehavet i Väster på många sätt hur motsvarande ser ut på Hisingen. Dock skiljer det i att medelinkomsten korrelerar starkt med bilinnehavet för de som bor i flerbostadshus, vilket inte är fallet på Hisingen. En mer markant skillnad mellan dessa två sektorer är att nattbefolkning per lägenhet har starkt samband med bilinnehavet i Väster medan motsvarande samband på Hisingen är obefintligt. För småhusområdena i Väster finns det visst samband mellan antal rum per lägenhet och bilinnehavet, vilket inte är fallet i de övriga sektorerna. I de rena småhusområdena har åldersvariablerna inget starkt samband med bilinnehavet, till skillnad från hur det är i områdena med flerbostadshus. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 39/

40 5.9 Samband mellan bilinnehav och avstånd från Brunnsparken En sammanställning av sambandet mellan bilinnehav per lägenhet och områdets avstånd från Brunnsparken, med avseende på sambandets styrka och utseende, illustreras i diagrammet nedan. Kurvans lutning i diagrammet indikerar hur snabbt bilinnehavet ökar med avståndet från centrum. I teckenförklaringen redovisas hur mycket av bilinnehavet som förklaras av avståndet. Starkast samband har Hisingen med 47 %. Lägst samband, 10 %, har Centrum. Intressant att notera är att Hisingen och Nordost har helt likvärdiga kurvor, men där Hisingens kurva ligger 0,4 bilar per lägenhet över Nordost. Väster ligger mitt emellan dessa två men där ökar bilinnehavet mer med avståndet än på Hisingen och i Nordost. 2,6 Hur bilinnehav varierar med avstånd från Brunnsparken 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Bilar per lgh, Väster Bil per lgh, Centrum Bil per lgh, Nordost Bil per lgh, Hisingen Pb per lgh enl norm 1996 Linjär (Bilar per lgh, Väster) Linjär (Bil per lgh, Centrum) Linjär (Bil per lgh, Nordost) Linjär (Bil per lgh, Hisingen) Figur Hur antal bilar per lägenhet i respektive basområde varierar med basområdets avstånd från Brunnsparken. De fyra olika sektorerna redovisas var för sig med separata trendlinjer. Dessa kan jämföras med det diagram som återfinns i Parkeringsnormer för Göteborg 1996, s 21, som lagts in som en svart linje. Här bör noteras att parkeringsnormen från 1996 endast avser personbilar i trafik och kurvan anger antal bilar per lägenhet i flerbostadshus, medan värdena i föreliggande studie även gäller leasingbilar och för alla boendeformer. Nedanstående diagram har samma innehåll som diagrammet ovan, men enbart för de basområden med minst 98 % flerbostadshus, alltså inga småhusområden. Det är alltså dessa områden som avses i diagrammet på s 21 i Parkeringsnormer för Göteborg Dock innehåller det diagrammet ingen korrigering för leasingbilar, vilket datamaterialet för de 4 sektorerna innehåller. Sambanden blir inte lika starka som när alla basområden Göteborgs Stad, Trafikkontoret 40/

41 är med: förklaringsgraden är mindre än 1 % i Centrum och som mest i Väster med 25 %. 1,4 Hur bilinnehav varierar med avstånd från Brunnsparken, områden med >98% flerbostadshus 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Bilar per lgh, Väster Bil per lgh, Centrum Bil per lgh, Nordost Bil per lgh, Hisingen Pb per lgh enl norm 1996 Linjär (Bilar per lgh, Väster) Linjär (Bil per lgh, Centrum) Linjär (Bil per lgh, Nordost) Linjär (Bil per lgh, Hisingen) Figur Samma innehåll som i diagrammet ovan, men enbart med basområden med över 98 % flerbostadshus, alltså mer i paritet med vad den svarta linjen avser illustrera Modellerna stämmer olika bra i olika delar av Göteborg De framtagna modellerna som beskrivs ovan förutsäger givetvis bilinnehavet olika bra i olika basområden. Generellt kan sägas att ju färre bilar och invånare ett basområde har, desto större chans är det att modellen visar fel, och i dessa fall underskattar de ofta bilinnehavet. Vidare verkar det blir större felprocent längre ut från centrum, vilket hänger ihop med att modellerna fungerar sämre i områden med stor andel småhus och hög andel barn. För basområden med hög andel smålägenheter ökar modellernas precision. I kartbilden nedan illustreras skillnaden mellan verkligt bilinnehav per lägenhet och det bilinnehav som respektive modell resulterar i. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 41/

42 Figur Kartbilden illustrerar var i Göteborg som ovan presenterade modeller för att beräkna bilinnehav skiljer sig mycket från vad statistiken säger om respektive område. I röda områden i kartbilden ovan är det verkliga bilinnehavet lägre än vad modellen anger. Skillnaden anges i antal bilar per lägenhet och om värdet är -0,9 så innebär det att modellens bilinnehav är 0,9 bilar per lägenhet lägre än vad statistiken säger (detta är inklusive avställda bilar och leasingbilar). I 6 % av basområdena är skillnaden Göteborgs Stad, Trafikkontoret 42/

43 betydande (mer än 0,3 eller -0,3 bilar per lägenhet). Vid planering i dessa basområden bör viss försiktighet iakttas när modellerna används. Figur Samma som föregående bild, men förstorat gör centrala Göteborg. 6 Exempel 6.1 Mors Backe, vid Ekedalsgatan-Såggatan Om husen, lägenheterna, invånarna och bilinnehavet De tre husen, med totalt 73 bostadsrättslägenheter, uppfördes med inflyttning april-november Bostadsrättsföreningen har 22 parkeringsplatser utomhus samt 45 i garage. Medelstorleken på lägenheterna är 3,16 rumsenheter (beräknat på samma sätt som redovisats i kapitel 4). Göteborgs Stad, Trafikkontoret 43/

44 Figur 6.1. Karta över basområde med aktuella hus inringade i blått. Figur 6.2. Mors Backe i Majorna. Foto från Eniro.se Mors Backe tillhör basområde och enligt framtagen statistik hade hela basområdet 200 bilar i trafik eller 226 bilar inklusive avställda och leasingbilar (RVU-fördelade). Alltså var det 1,13 gånger fler bilar om de avställda och leasingbilarna räknas med. Nedan visas i tabellform antal invånare, lägenheter, bilar samt bilinnehavet i hela basområdet vid olika tidpunkter. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 44/

45 Årtal Invånare Lägenheter Bilar, inkl avställda och leasing Bilar per inv Bilar per lgh ,27 0, ,33 0, ,33 0,58 Tabell 6.1. Data för basområde för olika årtal. För att få reda på vad de tre husen i Mors Backe har tillfört hela basområdet jämförs siffrorna från 2003 med motsvarande för 2005 (inte med 2004 eftersom det inte är säkert att all statistik hade hunnit bli inrapporterad statistiken sammanställdes). Basområdet fick 181 nya invånare mellan 2003 och fanns det precis 73 lägenheter fler i basområdet än 2003 (lika många som det finns i Mors Backe), varför vi utgår ifrån att de 181 extra invånarna i basområdet alla har bosatt sig i de 73 lägenheterna. Detta ger att det bor 2,48 invånare per lägenhet i Mors Backe. Vi utgår också ifrån att de extra 84 bilarna ( ) alla hör till Mors Backes invånare, vilket ger 1,15 bilar per lägenhet eller 0,46 bilar per invånare för de som bor i Mors Backe. Förväntat bilinnehav enligt framtagen formel för Centrum Den framtagna formeln säger att ett område med Mors Backe egenskaper (3,0 km från Brunnsparken, medelstorlek i rumsenheter på 3,16 och andelen småhus är 0 %) ska få ett bilinnehav på ungefär 0,63 bilar per lägenhet. Förväntat bilinnehav baserat på var de nya i Mors Backe bodde tidigare 2004 flyttade det in omkring 151 personer till Mors Backe från 38 olika primärområden. Dessa personer hade, där de bodde tidigare, ett medelbilinnehav på 0,76 bilar per lägenhet (inklusive avställda och leasing). Ungefär 58 personer flyttade in till Mors Backe från Sveriges övriga kommuner. Medelbilinnehavet för dem var 1,10 bilar per lägenhet (uppräknat för att motsvara inklusive avställda och leasing). Sammantaget för de 73 lägenheterna i Mors Backe blir bilinnehavet som de boende hade innan de flyttade 0,86 bilar per lägenhet eller totalt 63 inflyttade bilar. Hur detta i detalj har beräknats och varför antalet inflyttade enligt detta avsnitt inte stämmer med vad som sades i avsnittet ovan, förklaras i bilaga 9.1. Slutsats Vi kan konstatera att framtagen formel för hur bilinnehavet skulle ha blivit i Mors Backe, om de inflyttade hade haft motsvarande bilinnehav och beteende som de som redan bodde i basområdet, gav resultatet 0,63 bilar per lägenhet, eller 46 bilar. Då hade de 45 parkeringsplatserna i garage samt övriga 22 mitt emot husen räckt till både boende och besökande. Baserat på bilinnehavet där de inflyttade bodde tidigare så skulle bilinnehavet i Mors Backe ha blivit 0,86 bilar per lägenhet, eller 63 bilar. I detta fall skulle dagens antal parkeringsplatser ha varit tillräckligt för de boende men lite lågt för besökande. Verkligt bilinnehav 2005 var dock betydligt högre 1,15 bilar per lägenhet eller totalt 84 bilar. Det 67 parkeringsplatserna räcker naturligtvis inte utan boende och framförallt besökande får söka sig till kringliggande parkeringsplatser. Statistiken för 2006 visar att bilinnehavet i hela basområdet fortsätter att öka. Huruvida det ökar eller minskar i Mors Backe går dock inte att utläsa ut statistiken. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 45/

46 6.2 Kv Kostern, vid Masthuggstorget Från planbeskrivningen , s 5: Parkering I samband med bygglov för nybyggnad skall beslutas om erforderligt antal bilplatser. Parkeringsnormen för Göteborg ger vägledning för beräkning av antalet bilplatser. För nybyggnad av bostäder inom det aktuella området erfordras 0,52 bilplatser per lägenhet. I till kv Kostern angränsande parkeringshus under Masthuggsterrassen finns ett stort antal outnyttjade parkeringsplatser pga att biltätheten för boende i området är lägre än planerat. En mindre del av bilplatsbehovet bör tillgodoses inom kv Kostern för angöring och handikappfordon medan resterande platser kan disponeras i nämnda parkeringshus. Avtal därom finns tecknat. Enligt Lennart Widén (planens handläggare vid Stadsbyggnadskontoret) var tanken att de boende skulle kunna hyra in sig i garaget i Masthuggsterassen men någon överenskommelse träffades aldrig, varför antalet parkeringsplatser i den slutliga bygglovansökan blev fler än vad planen föreskrev. Parkeringstalet på 0,52 per lägenhet skulle resultera i 47 platser men i slutändan blev det totalt 77 platser, alltså 0,86 per lägenhet. Om husen, lägenheterna, invånarna och bilinnehavet Kv Kostern byggdes med inflyttning hösten Husen har 90 lägenheter från 2 rok på 58 kvm till 5 rok på 162 kvm. Husen ligger inom basområde tillsammans med bebyggelsen kring Långgatorna väster om Värmlandsgatan. Figur 6.3. Karta över basområde med aktuella hus inringade i blått. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 46/

47 Figur 6.4. Kvarteret Kostern och Masthuggstorget från sydöst. Basområdets antal invånare, lägenheter, bilar och biltäthet vid olika tidpunkter presenteras i tabellen nedan. Antal bilar har räknats upp för att motsvara bilar inklusive avställda och leasing, baserat på hur många leasingbilar området ansågs ha (RVU-fördelat). Årtal Invånare Lägenheter Bilar, inkl avställda och leasing Bilar per inv Bilar per lgh , ,18 0, ,21 0, , ,24 0, ,25 0,45 Tabell 6.2. Data för basområde för olika årtal. Som visas i tabellen ovan har antalet bilar ökat kraftigt i basområdet de senaste åren, även utan tillkomsten av kv Kostern. Detta kan eventuellt förklaras av omfattande ombildning av hyresrätter till bostadsrätter. Inflyttningen till kv Kostern har uppskattningsvis bidragit med antal bilar från 2003 till alltså =91 bilar bodde det 1198 personer i basområdet och Gissningsvis har kv Kosterns 90 lägenheter bidragit med =194 personer (2,16 invånare per lägenhet). Om kv Kostern bidrog med 91 bilar ger det således ett bilinnehav på 0,47 bilar per person eller 1,01 bilar per lägenhet. Förväntat bilinnehav enligt framtagen formel för Centrum Kv Kostern ligger ungefär 1,9 km från Brunnsparken, medelstorleken på de nytillkomna lägenheterna är 3,17 rumsenheter och det bor 2,16 invånare per lägenhet. Enligt framtagen modell för Centrum skulle bilinnehavet per lägenhet bli 0,70. Förväntat bilinnehav baserat på var de nya i kv Kostern bodde tidigare På samma sätt som för Mors Backe kan man analyser hur stort bilinnehavet borde vara om de inflyttade tog med sig sina bilar från föregående boende. 161 personer flyttade in från övriga Göteborg och de hade i medeltal ett bilinnehav på 0,76 bilar per lägenhet. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 47/

48 Från övriga Sverige flyttade det in 48 personer med ett bilinnehav på 1,11 bilar per lägenhet. Bilinnehavet borde alltså ha blivit 0,85 bilar per lägenhet i kv Kostern med detta sätt att räkna. Slutsats Framtagen modell för att beräkna bilinnehavet i Centrum gav 0,70 bilar per lägenhet eller 63 bilar för hela området, vilket hade inneburit att kvarterets 77 bilplatser hade varit tillräckligt. Baserat på bilinnehavet där de inflyttade bodde innan de flyttade så skulle bilinnehavet i kv Kostern ha blivit 0,85 bilar per lägenhet eller 76 bilar totalt. Därmed hade kvarterets 77 bilplatser räckt precis till de boende, men inte till besökare. Verkligt bilinnehav för kv Kostern var vid 2005 års utgång 1,01 bilar per lägenhet eller 91 bilar för hela kvarteret vilket de avsedda bilplatserna inte räcker till. Dock har de boende i området god tillgång till bilplatser i närliggande basområden. Statistiken för 2006 visar att bilinnehavet i hela basområdet fortsätter att öka. 6.3 Storås Ängar, söder Angereds centrum Från planbeskrivningen Dnr 380/94, från planbeskrivning Parkering Bostadsområdet utformas som ett mellanområde med låg biltäthet nära Angered Centrum. Antalet parkeringsplatser skall vara 1,5 platser per lägenhet inklusive besöksparkering. Det är viktigt att varje lägenhet får en bra bilplats. Bostadsparkering skall i första hand ske lokalt inom bostadskvarteret. På lokalgatan tillåts ingen bostadsparkering. Besöksparkering tillåts på alla gator utom på gatan till stallet. I vissa lägen utformas parkeringen som gemensamhetsparkering. De norra kommunala kvarteren har egen parkering. Om husen, lägenheterna, invånarna och bilinnehavet Storås Ängar är ett område med småhus i olika upplåtelseformer som ligger strax söder om Angered Centrum. Det studerade området utgör ensamt hela basområde Då området (och basområdet) är förhållandevis nytt finns ingen äldre statistik att tillgå fanns det 374 personer i området med en medelålder på 28,9 år. Vid samma tid fanns där totalt 116 bostadslägenheter varav 69 % (80 st) i småhus. Alltså bodde det 3,22 personer per lägenhet, vilket är något högre än kringliggande områden men normalt för ett område med hög andel småhus. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 48/

49 Figur 6.5 och 6.6. Storås Ängar. Figur 6.7. Karta över basområde med aktuella hus inringade i blått. Nedan visas i tabellform antal invånare, lägenheter, bilar samt bilinnehavet i hela basområdet vid olika tidpunkter. Årtal Invånare Lägenheter Bilar, inkl avställda och leasing Bilar per inv Bilar per lgh ,36 1, ,37 1, ,39 1,20 Tabell 6.1. Data för basområde för olika årtal. Antal bilar per lägenhet, inklusive leasingbilar, var alltså 1,21 vilket är något lägre än för liknade områden i övriga delar av staden. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 49/

50 Förväntat bilinnehav enligt framtagen formel för centrum Enligt modellen för beräkning av bilinnehav i Nordost ska bilinnehavet bli 1,29 bilar per lägenhet, vilket inte är långt från vad det var Förväntat bilinnehav baserat på var de nya i kv Kostern bodde tidigare Hur stort bilinnehavet borde ha varit med utgångspunkt i hur stort det var där de inflyttade till Storås Ängar bodde förut, har beräknats på samma sätt som för Mors Backe. Totalt inflyttade 2004, med detta sätt att räkna, var 377 personer. Av dessa kom 363 från övriga Göteborg och de hade ett bilinnehav på 0,74 bilar per lägenhet (inklusive avställda och leasing). Från Sveriges övriga kommuner flyttade det in 14 personer och de hade ett bilinnehav på 1,11 bilar per lägenhet. Bilinnehavet borde alltså ha blivit 0,75 bilar per lägenhet med detta sätt att räkna Slutsats Framtagen modell för att beräkna bilinnehav i Nordost gav 1,29 bilar per lägenhet eller 150 bilar för hela området. Baserat på de inflyttades tidigare bilinnehav borde det finnas 0,75 bilar per lägenhet eller 87 bilar för hela området. Detta är dock betydligt lägre än både framtagen modell och vad statistiken säger, nämligen 1,21 bilar per lägenhet eller totalt 140 st. Statistiken för 2006 visar att fler lägenheter har färdigställts och att antalet bilar har ökat. Dock är antal bilar per lägenhet i princip oförändrat, medan bilar per invånare ökat något. 7 Analyser 7.1 Förändring av bilinnehav i Eriksberg och Gerrebacka Som visades i exemplen ovan kan bilinnehavet bli väsentligt högre i ett nybyggt område än vad de i kapitel 5 framtagna modellerna anger. Delvis kan det höga bilinnehavet förklaras av att nya bostäder är dyrare att köpa eller hyra än de befintliga närliggande och att det i huvudsak är invånare med förhållandevis höga inkomster och därmed högt bilinnehav som har råd att köpa eller hyra nyproducerade bostäder. Är det så att detta höga bilinnehav kommer att minska när de inflyttade har bott ett tag i sitt nya område och kanske börjat nyttja kollektivtrafik mer, börjat promenera och cykla mer? Eriksberg Man kan tänka sig att de som flyttade in i de nya husen i Eriksberg under 1990-talet hade ett högt bilinnehav där de bodde innan (om de bodde mer perifert än Eriksberg) och tog med sig detta när de flyttade in. I början uppfattades antalet bilplatser något lågt och extra parkeringshus byggdes. Med tiden visade det sig att behovet av bilplatser minskade och behovet av bilplatserna i det nya parkeringshuset var inte lika tydligt (detta enligt uppgifter från HSB). För att ta undersöka om bilinnehavet verkar ha förändrats sedan inflyttning har bilinnehavet i några basområden i Eriksberg analyserats. Nedan visas en kartbild över dessa basområden i Eriksberg. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 50/

51 Figur 7.1. Karta med bland annat basområdena 71017, och omkring Eriksberg. I nedanstående tabell redovisas bilinnehavet vid olika tidpunkter (med 1994 avses , osv) för basområdena 71017, och Basområdenas namn och gränser ändrades och det har slagit igenom i 2004 års data. Data från 2003 är således från en annan basområdesindelning (71019 hette då och innehöll bland annat även södra delen av samt områden längre västerut). Motsvarande indelning gäller för data från 1994 och Årtal Inv Inv Inv Bilar, totalt Bilar, totalt Bilar, totalt Bilar per inv Bilar per inv Bilar per inv , , ,39 0, ,43 0, ,46 0,43 0, ,42 0,38 0,50 Med Bilar, totalt i tabellen ovan avses alla bilar, även avställda, samt teoretiskt antal leasingbilar, RVU-fördelat (se avsnitt 3.4 för mer om hur RVU-fördelning genomförs). Det är teoretiskt antal leasingbilar beräknat på data från 2005 som ligger till grund för alla årtals påslag för leasingbilar. Andelen leasingbilar var troligen inte lika stor 1994 som 2005, varför bilinnehavet för de tidigare årtalen kan vara något överskattat i tabellen ovan. Om inga leasingbilar alls räknas med var bilinnehavet ,38 per invånare. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 51/

52 Bilinnehav per invånare i basområde 71019/71059 och Göteborg 0,50 0,49 0,48 0,47 0,46 0,45 0,44 0,43 0,42 0,41 0,40 0,39 0,38 0,37 0,36 0,35 0,34 0,33 0,32 0,31 0, /71059 Hela Göteborg Figur 7.2. Bilinnehav i totalt antal bilar (även avställda och leasing) per invånare i basområde (år ) och (år ) samt för hela Göteborg. Värdena för Göteborg syftar till att visa den generella utvecklingen av bilinnehavet och de innehåller endast bilar i trafik per invånare, varför de ligger på en lägre nivå än för basområdet. Tabellen och diagrammet ovan för basområde 71019/71059 visar tydligt att bilinnehavet inte har minskat, utan snarare ökat, de senaste 10 åren. Vad gäller de övriga två basområdena kan man med lite god vilja tolka det som att bilinnehavet har minskat. Dock är det så små skillnader att det kan bero på förändringar av lägenhetsbeståndet i basområdet (om det exempelvis byggs många små hyresrätter i ett område som huvudsakligen består av större bostadsrättslägenheter, så kommer bilinnehavet totalt i området troligen att minska) eller rena tillfälligheter. Man kan alltså inte utgå ifrån att bilinnehavet ska minska några år efter inflyttning. Gerrebacka Motsvarande analys har gjorts för tre basområden i Gerrebacka (beläget strax norr om Kärra) med huvudsakligen småhus. Här är det svårt att hitta någon anledning till att bilinnehavet skulle minska över tiden, förutom att det blir dyrare att äga bil (bensinpris) och kollektivtrafiken har blivit något bättre, men inte som för Eriksberg, som fick Stombusslinje 16 under Göteborgs Stad, Trafikkontoret 52/

53 Figur 7.3. Karta med bland annat basområdena 40714, och i Gerrebacka. I nedanstående tabell redovisas bilinnehavet vid olika tidpunkter för basområdena 40714, och i Gerrebacka. Årtal Inv Inv Inv Bilar, totalt Bilar, totalt Bilar, totalt Bilar per inv Bilar per inv Bilar per inv ,62 0,50 0, ,53 0,51 0, ,44 0,52 0, ,44 0,52 0, ,47 0,53 0, ,47 0,52 0,49 Mellan åren 1994 och 2000 kan man se kraftiga nedgångar av bilinnehavet i två områden, men dessa bör tolkas med viss försiktighet, särskilt för som endast hade 45 invånare Om man ser till invånarantalet så har områdena varit stabila sedan 2003, med undantaget som verkar öka något varje år. Från 2003 har bilinnehavet inte minskat i något av områdena. Slutsats Det går inte att med hjälp av dessa två exempel få stöd för att bilinnehavet minskar några år efter inflyttning. Inte heller de exempel som redovisats ovan, i avsnitten , ger något stöd för detta, snarare tvärtom. Men det är inte heller helt motbevisat att bilinnehavet kan minska efter inflyttning förrän fler nybyggda områden i olika delar av staden och längre tidsserier med data har analyserats. Slutsatsen är dock att med nuvarande kunskap ska man inte räkna med en nedgång av bilinnehav oavsett var det nybyggda området är beläget. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 53/

54 7.2 Diskussion kring eventuellt medflyttat bilinnehav Avsikten med denna analys har varit att få en fingervisning om vilka variabler i det tidigare boendet som påverkar bilinnehavet i det nya boendet. Sådan kunskap kan vara ett stort stöd vid uppskattning av ett planerat områdes framtida bilplatsbehov. Bilinnehav där de inflyttade bodde tidigare Analyserna av flyttningsdata och huruvida de inflyttade till Mors Backe, kv Kostern och Storås Ängar behöll samma bilinnehav som där de bodde innan, ger inget entydigt svar: Studerat område Beräknat bilinnehav enligt modell Beräknat enligt flyttning medflyttat bilinnehav Bilinnehav enligt statistik Mors Backe 0,63 0,86 1,15 kv Kostern 0,70 0,85 1,01 Storås Ängar 1,29 0,75 1,21 För Mors Backe och kv Kostern verkar det medflyttade bilinnehavet hamna mitt emellan modellens bilinnehav och vad statistiken säger, medan det för Storås Ängar hamnar betydligt lägre än vad både statisk och modell säger. Var de inflyttade bodde tidigare Skillnaden mellan medflyttat bilinnehav och vad modellen samt statistiken säger för Storås Ängar kan till viss del förklaras av att av dem som flyttade in till området så kom 85 % från sektorn Nordost och 51 % från primärområdena Hammarkullen och Angereds Centrum med förhållandevis lågt bilinnehav (0,61 respektive 0,86 bilar per lägenhet). I tabellen nedan sammanställs varifrån invånarna till de analyserade områdena har flyttat. Men inflyttade från kranskom. avses inflyttade från Kungsbacka, Mölndal, Partille och Kungälv. Studerat område Inflyttade från Hisingen Inflyttade från Nordost Inflyttade från Centrum Inflyttade från Väster Inflyttade från kranskom. Inflyttade från övriga kom. Mors Backe 10 % 4 % 42 % 16 % 5 % 23 % kv Kostern 12 % 10 % 39 % 16 % 5 % 18 % Storås Ängar 5 % 85 % 2 % 4 % 0 % 4 % Som vi ser skiljer sig inflyttningsmönstret väsentligt åt mellan Storås Ängar och de två mer centrala områdena. Av de 14 som flyttade in till Storås Ängar från övriga Sverige kom bl a 5 från Lerum och 5 från Ale, alltså geografiskt närliggande kommuner. Dessa två kommuner har endast bidragit med 2-3 personer var till Mors Backe och kv Kostern. Andel småhus där de inflyttade bodde tidigare Det finns fler variabler än själva bilinnehavet som kan förklara varför resultaten från analysen skiljer sig så mycket mellan Storås Ängar samt Mors Backe och kv Kostern. Andel småhus i de områden som de inflyttade till Storås Ängar flyttade ifrån, var 38 %. Motsvarande för kv Kostern var 31 % och 30 % för Mors Backe. Dock kan man anta att en stor del av de inflyttade från övriga kommuner har bott i småhus och med tanke på att det var betydligt högre andel från andra kommuner som flyttade till kv Kostern och Mors Backe, borde dessa procentsatser i slutändan bli likvärdiga. Alltså finner vi inget svar på varför Storås Ängar skiljer sig från de övriga med hjälp av andel småhus. Avstånd till Brunnsparken där de inflyttade bodde tidigare De inflyttade till Storås Ängar som kom från Göteborg bodde i medeltal 9,5 km från Brunnsparken och de flyttade alltså ut till Storås Ängar, som ligger 10,6 km från Göteborgs Stad, Trafikkontoret 54/

55 Brunnsparken. För de inflyttade till kv Kostern och Mors Backe (1,8 respektive 3,0 km från Brunnsparken) var förhållandet det omvända - de till Kostern bodde i medeltal 5,3 km från Brunnsparken och de till Mors Backe bodde i medeltal 4,7 km från Brunnsparken. Detta kan vara en del av förklaringen till varför det medflyttade bilinnehavet var lägre i Storås Ängar än vad modellen angav. Antal invånare per lägenhet där de inflyttade bodde tidigare Där de nya invånarna i Mors Backe bodde innan var boendetätheten i medeltal 1,9 invånare per lägenhet. För de nya i kv Kostern var det 2,0 och för de nya i Storås Ängar var det 2,1 invånare per lägenhet. Boendetätheten i Mors Backe var 2,5 invånare per lägenhet, medan det i kv Kostern var 2,2 och i Storås Ängar 3,2. Det blir tydligt att man bor fler per lägenhet ju längre ut från centrum man kommer, vilket bland annat beror på att lägenheterna är större där. Att de inflyttade till kv Kostern tidigare bodde fler per lägenhet än de inflyttade till Mors Backe beror till stor del på att de flyttade från mer perifert läge (5,3 km från centrum mot 4,7 km från centrum). Kommentar I dessa avståndsmått och mått på andel småhus finns dock en större osäkerhet än normalt, eftersom materialet har sammanställts på primärområdesnivå och måtten är medelvärde av avståndsmått/andel småhus som alla basområden i det primärområdet har. Enbart basområden som någon har flyttat ifrån till något av de nya områdena har dock tagits med i analyserna. Fullständiga listor med varifrån invånarna i Mors Backe, kv Kostern och Storås Ängar har flyttat ifrån finns i bilaga 9.2. Här bör återigen påpekas att detta inte rör sig om verkligt inflyttade utan beräknat antal inflyttade, och beräkningsgången redovisas i detalj i bilaga 9.1. Slutsats Det är stora skillnader mellan de tre områdena, avseende var de nya invånarna bodde tidigare och om de flyttade till ett mer centralt eller mer perifert läge. Dock var det ungefär lika stor andel av de inflyttade som tidigare bodde i småhus för de tre studerade områdena. Även boendetätheten var likvärdig i detta avseende. Dessa likheter kanske förklarar troligen till viss del varför bilinnehavet per lägenhet ändå är förhållandevis jämnt mellan de tre studerade områdena, fastän det enligt modellerna inte borde vara det. Slutsatsen blir att invånarna i de tre analyserade områdena inte i någon större utsträckning har tagit med sig sitt bilinnehav från sitt föregående boende det verkliga bilinnehavet var i samtliga fall väsentligt högre. Särskilt Mors Backe, med så få tillgängliga bilplatser, har ett anmärkningsvärt högt bilinnehav. Bilinnehavet i Storås Ängar kan komma att öka när de förhållandevis unga invånarna blir äldre och får fler barn och kanske får ökade inkomster. En analys av de boendes åldersstruktur, antal barn, pendlingsavstånd o s v skulle kunna ge svar på vad det är som orsakar det höga bilinnehavet i kv Kostern och Mors Backe. 7.3 Analys av områden med högt respektive lågt bilinnehav Ett annat sätt att analysera vad som styr bilinnehavet är att studera de basområden med lägst respektive högst bilinnehav och se vilka variabler som skiljer dem från varandra Göteborgs Stad, Trafikkontoret 55/

56 och från medel för Göteborg. De 45 basområden med lägst och de 45 med högst bilinnehav valdes därför ut av de 680 basområden som modellerna (se kap 5) är baserade på. Tabellen nedan visar analyserade variablers medelvärden för aktuell grupp av basområden. När medelvärdena har beräknats har varje basområde tilldelats samma vikt, oavsett hur många personer det representerar (vilket inte var fallet när liknande medelvärden presenterades i avsnitt 4.1). Vidare redovisas skillnaden mellan medelvärden för de med högt bilinnehav och de med lågt bilinnehav. Därefter redovisas ett mått på skillnaden (eftersom skillnaden i absoluta tal är svår att tolka) hur många procent av summan av de båda medelvärdena som medelvärdet för de områdena med högt bilinnehav utgör. Om båda värdena är lika stora skulle denna procentsats alltså bli 50 och om medelvärdet för de med högt bilinnehav är dubbelt så stort som de med lågt, blir procentsatsen 67. Variabel (alla är data från ) Medelvärde, samtliga 680 basområden Medelvärde, lågt bilinnehav Medelvärde, högt bilinnehav Skillnad högtlågt Medel för högt som % av summa Totalt antal bilar (med leasing, RVU-förd) ,1 Antal invånare ,3 Antal lägenheter ,7 Totalt antal bilar per invånare 0,38 0,23 0,61 0,37 72,3 Totalt antal bilar per lägenhet 0,82 0,33 1,84 1,51 84,8 Dagbefolkning ,2 Nattbefolkning ,8 50,3 Avstånd i km från aktuellt basområdes 5,4 3,6 11,2 7,6 75,8 tyngdpunkt till Brunnsparken Andel i procent av basområdets lägenheter ,5 som ligger i småhus Lägenheternas medelstorlek avseende antal 3,12 2,00 4,59 2,59 69,6 rumsenheter Andel i procent av lägenheterna i flerfamiljshusen 49,3 73,6 16,2-57,3 18,1 som är smålägenheter (1-2 rum) Nattbefolkning per lägenhet 0,97 0,67 1,53 0,87 69,7 Andel nattbefolkning per invånare 0,48 0,47 0,50 0,03 51,6 Andel i procent av basområdets invånare 6,9 5,1 9,8 4,7 65,9 som är i åldern 0-6 år Andel i procent av basområdets invånare 18,8 10,9 28,9 18,0 72,6 som är i åldern 0-18 år Andel i procent av basområdets invånare 15,9 13,8 11,4-2,4 45,2 som är över 65 år Andel i procent som har barn 10,7 6,8 15,3 8,5 69,3 Antal invånare per lägenhet 2,07 1,50 3,09 1,59 67,3 Antal invånare per rumsenhet 0,68 0,75 0,68-0,07 47,7 Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) per 1,52 0,40 0,80 0,41 66,9 lägenhet Andel i procent öppet arbetslösa 3,10 4,50 1,66-2,84 26,9 Medelårsinkomst per invånare ,5 Antal dagbefolkning per nattbefolkning i basområdet 1,94 0,63 0,59-0,04 48,2 Tabell 7.1 Jämförelser mellan basområden med lågt respektive högt bilinnehav. För variabeln Andel över 65 år har både de områden med lågt respektive högt bilinnehav en lägre andel än vad som är medel för samtliga basområden. Detta kan tolkas som att de över 65 år uteslutande bor i områden som har normalt bilinnehav. Det kan också tolkas som att det finns få basområden med uteslutande äldre invånare. De variabler som har minst med bilinnehavet att göra, alltså de där det är liten skillnad mellan de två grupperna av basområden, är antal invånare samt nattbefolkning, andel nattbefolkning per invånare, antal invånare per rumsenhet, och dagbefolkning per nattbefolkning. Den sistnämnda har som nämnts tidigare inget direkt med bilinnehavet Göteborgs Stad, Trafikkontoret 56/

57 att göra, utan beskriver om ett område i huvudsak innehåller verksamheter eller boende. Antal invånare per rumsenhet har tidigare (kapitel 5) visat sig ha nästan inget samband alls med bilinnehavet per lägenhet. Dock kan påpekas att medelvärdet för de med lågt bilinnehav är något högre än motsvarande för de med högt bilinnehav och samtliga 680 basområden. Alltså är man något mer trångbodda i områden med lågt bilinnehav. Andel nattbefolkning per invånare har inte heller något tydligt samband med bilinnehav. Det som är utmärkande för områden med högt bilinnehav är framförallt att de innehåller nästan enbart småhus (alla områden har minst 90 % småhus). Tvärtom gäller för områden med lågt bilinnehav. Vidare är medelavståndet till Brunnsparken från dessa områden 11,2 km mot 3,6 för de med lågt bilinnehav. Ett av basområdena återfinns i sektorn Centrum (i primärområdet Överås), 9 i Nordost (bl a Bergum och Gunnilse), 13 i Väster (bl a Hovås och Billdal) och 22 på Hisingen (bl a Säve, Kärra, Hjuvik och Björlanda). Av de områden med lågt bilinnehav återfinns 23 i Centrum (inga tydliga koncentrationer), 8 i Nordost (mest i Gamlestaden och Kortedala), 3 i Väster (bl a Högsbotorp)och 11 på Hisingen (bl a Brämaregården och Kvillebäcken). Andra typiska egenskaper för basområden med högt bilinnehav är att lägenheterna har många rum och det är många invånare per lägenhet, men inte många invånare per rum, vilket förklaras av att områdena innehåller uteslutande småhus. Vidare är andelarna unga invånare och invånare som har barn, höga i dessa områden. Slutligen är medelinkomsten högre i dessa områden, även om denna variabel inte åtskiljer områdena lika mycket som övriga variabler som just nämnts. Vad gäller variabeln antal arbetstillfällen (dagbefolkning) per lägenhet så får båda grupperna av basområden lägre värden än vad medel för de 680 basområdena är. Detta beror på att vanligt medelvärde är känsligt för extrema värden och att det i gruppen alla 680 basområden finns några få med mycket höga värden för denna variabel (exempelvis med arbetstillfällen och 34 lägenheter). Om man istället lägger ihop all dagbefolkning för de 680 basområdena och dividerar med samtliga lägenheter i dess områden så blir medelvärdet 0,56 istället för 1,52. Med detta sätt att räkna hamnar de med lågt och högt bilinnehav på 0,46 respektive 0,47. Om man på samma sätt beräknar antal arbetstillfällen per invånare så har de med lågt bilinnehav dubbelt så många som de med högt bilinnehav och nästan samma som för alla 680 basområden. Alltså är områden med högt bilinnehav sällan områden med många arbetstillfällen. På liknande sätt kan man resonera kring variabeln Antal dagbefolkning per nattbefolkning. 8 Förslag till arbetsgång för beräkning av bilinnehav 8.1 Allmänt Exemplen ovan visar att det av största vikt att, vid dimensionering av antal bilplatser, på något sätt ta hänsyn till vad det är för typ av invånare som kommer att bosätta sig där. I nästa avsnitt visas ett exempel på arbetsgång för att beräkna och resonera sig fram till hur stort bilinnehavet kan förväntas bli i ett planerat område. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 57/

58 Det har inte varit denna utrednings huvuduppgift att ta fram en hel arbetsmetodik, varför den beskrivna arbetsgången är något tunn i sin teoretiska men framförallt sin empiriska underbyggnad. Det behövs fler exempel på skillnad mellan verkligt bilinnehav och vad modellen säger för att arbetsgången ska bli smidig och resultaten precisa. 8.2 Exemplet Bjurslättsplan Förutsättningar Det planerade området kommer att ligga inom basområde i stadsdelen Lundby (inringat i kartbilden nedan), men bebyggelsen kommer troligen mer att likna bebyggelsen i basområde (direkt söder om Bjurslättsplan). Figur 8.1. Basområden i stadsdelen Lundby med Bjurslättsplan markerat. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 58/

59 Figur 8.2. Flygfoto över Bjurslättsplan (från Eniro.se) med basområde och markerat. I kapitel 5 ovan anges följande modell för beräkning av bilinnehavet för nya områden på Hisingen: + 0,0318 x Avstånd i km till Brunnsparken + 0,2636 x Antal invånare per lägenhet + 0,0053 x Andel småhus i procent - 0,0298 Planerad bebyggelse Det planerade området ska innehålla 7 byggnader om 4 våningar, där 3 våningar ska innehålla 4 lägenheter vardera och 1 våning ska innehålla 2 lägenheter. Totalt blir det således 98 lägenheter. Hälften av lägenheterna kommer att vara hyresrätter och hälften bostadsrätter. Avståndet till Brunnsparken är 2,7 km. Ingen information om lägenhetsyta har angivits för den planerade bebyggelsen, vare sig antal rum eller yta i kvm. I basområde var fördelningen mellan hyresrätter och bostadsrätter 2005 ungefär 50/50. Befintlig statistik Följande statistik kan underlätta vid bedömning av förväntat bilinnehav: Data Basområde Basområde Antal invånare Antal lägenheter Inv per lgh 2,69 1,28 Medelstorlek i rumsenheter 4,12 2,05 Inv per rumsenhet 0,65 0,63 Antal bilar (i trafik och avställda) inkl leasing Antal bilar totalt per lgh 1,18 0,43 Antal bilar per inv 0,44 0,34 Göteborgs Stad, Trafikkontoret 59/

60 Resultat enligt modell Tillskottet är på 98 lägenheter och 84 av dessa är troligen 1 rok till 3 rok medan övriga 14 är 4 eller 5 rok. Om vi gissar att de små lägenheterna i medeltal blir lika stora som de övriga i basområde 40215, alltså 2,05 rumsenheter, och de stora i medeltal är 4,5 rumsenheter, så blir tillskottets medelstorlek 2,4 rumsenheter. I medeltal bor det 0,63 personer per rumsenhet i basområde vilket ger att 148 personer skulle flytta in i det nya området, eller 1,51 person per lägenhet. När dessa värden sätts in i modellen ovan ges följande svar på förväntat tillskott av bilar i det planerade området: 0,45 bilar per lgh, alltså strax över 44 bilar. Med 10% besöksplatser och avrundning uppåt blir det 45+5, alltså 50 platser som behövs. Dessa siffror stämmer mycket väl med antal bilar per lgh i basområde enligt statistiken som finns i tabellen ovan. Dock ska man komma ihåg att statistiken och formlerna bygger på förhållanden i befintliga områden. Det som byggs nytt är dyrare och lockar till sig andra boende som kanske har andra ekonomiska förutsättningar. Detta kan mycket väl leda till att det slutliga bilinnehavet strax efter inflyttning blir betydligt högre. Jämförelse med andra områden För att få en bild av vad bilinnehavet kan komma att bli bör man jämföra med något liknande nybyggt område i närheten och se hur bilinnehavet ser ut bland de nyinflyttade. Bilinnehavet per invånare är som nämndes ovan 0,44 i basområdet I basområde (Hildedal) som fortfarande är under byggnation fanns det ,47 bilar per invånare (inkusive avställda och leasing) eller 0,9 per lägenhet. De 354 invånarna bodde i 183 lägenheter, alltså 1,93 invånare per lägenhet (andel småhus var 39 % och basområdet ligger 3,3 km från Brunnsparken). Om vi använder Hildedals värden i modellen ovan så får bi ett bilinnehav på 0,79 bilar per lägenhet. Verkligt bilinnehav är alltså 1,14 gånger större än vad modellen anger. I kv Kostern (se avsnitt 6.2 ovan) blev bilinnehavet per lägenhet 1,01. Enligt modellen för beräkning av förväntat bilinnehav i centrum skulle det ha blivit 0,70 alltså var det verkliga bilinnehavet 1,44 gånger större än vad modellen angav. I närområdet fanns det dock mycket god tillgång på parkeringsplatser, vilket troligen inte kommer vara fallet kring Bjurslättsplan. Dessutom innehåller kv Kostern i större utsträckning stora lägenheter (medelstorleken är 3,17 rumsenheter) och statusen är betydligt högre där, vilket lockar till sig fler höginkomsttagare och därmed fler bilägare. I Mors Backe (se avsnitt 6.1 ovan) blev bilinnehavet 1,15 bilar per lägenhet samtidigt som modellen angav 0,63. Det blev alltså 1,83 gånger fler bilar än vad modellen angav. Slutsats Enligt modellen bör det finnas åtminstone 50 platser för de planerade lägenheterna (inklusive besöksparkering). Dock tyder det mesta på att detta inte kommer räcka. Om vi ökar modellens resultat med 1,4 så blir bilinnehavet 0,63 bilar per lägenhet, eller 62 bilplatser (samt 7 för besökare). I denna siffra, som vi kan avrunda till totalt 70 bilplatser, så finns det alltså utrymme för modellen att visa lika mycket fel som för kv Kostern, vilket borde vara tillräckligt (om de boende får alla platserna så medger det ett bilinnehav på 0,71 bilar per lägenhet). Om man ännu tydligare vill säkerställa att de Göteborgs Stad, Trafikkontoret 60/

61 framtida boendes önskan om parkeringsplatser ska kunna tillgodoses, bör man planera för att kunna utöka till omkring 80 platser för de boendes bilar, vilket medger ett bilinnehav på strax över 0,8 per lägenhet, vilket får ses som mycket högt för ett område med uteslutande små lägenheter och som har en stombusslinje inom 200 meter och flera spårvagnslinjer inom 500 meter. 9 Bilaga - bakgrundsdata och fördjupningar 9.1 Arbetsgång för beräkning av medflyttat bilinnehav, baserat på var de nyinflyttade bodde tidigare Allmänt Som grund för beräkningarna som presenteras i detta avsnitt har använts statistik avseende från vilka basområden samt övriga svenska kommuner de som flyttat in till basområde (Mors Backe) under åren har flyttat ifrån. De olika basområdena har sammanställts till primärområden för att underlätta hanteringen och för att enskilda basområden inte ska få stort genomslag när medelvärden beräknas. Beräkning av antal inflyttade från övriga Göteborg I ett första steg har medelantal som flyttat in per år mellan åren beräknats. Detta värde har dragits bort från det antal som flyttat in under 2004 (det året då de boende i Mors Backe flyttade in), för att kompensera övriga inflyttningar i basområdet som inte rör Mors Backe. Som exempel används här inflyttning från primärområde 105 Masthugget till basområde År 2000 flyttade det in 1 person, personer, personer och personer. Detta ger medelinflyttning på 4 personer per år under dessa 4 år flyttade det in 23 personer. Om vi utgår från att 4 personer skulle ha flyttat in även utan det nya Mors Backe så var det 19 personer som flyttade in från primärområde 105 till Mors Backe. Som ett andra exempel kan nämnas att från primärområde 118 Heden flyttade det in i medeltal 1,25 person per år mellan 2000 och flyttade det in 1 person. I detta fall sätts bidraget från primärområde 118 till 0 eftersom det den personen som flyttade in 2004 lika gärna kan ha bosatt sig i övriga basområdet utanför Mors Backe. När motsvarande beräkningar görs för alla de 38 primärområden som bidragit med nya invånare till Mors Backe, så blir det totala antalet inflyttade från övriga Göteborg 151 st. Beräkning av antal inflyttade från övriga Sverige Motsvarande statistik finns även för inflyttande från övriga kommuner. Med motsvarande tillvägagångssätt som beskrivits ovan har 58 personer flyttat in till Mors Backe från andra kommuner. Detta ger att totalt inflyttade till Mors Backe, med detta sätt att räkna, blir =209 personer. Att denna summa blir något högre än de 181 som nämndes på föregående sida spelar inte så stor roll i sammanhanget, eftersom antal inflyttade från respektive primärområde och kommun enbart bestämmer vilken vikt det primärområde eller den kommunen ska få när ett slutligt värde ska beräknas för de inflyttades bilinnehav per lägenhet. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 61/

62 Bilinnehav där de inflyttade bodde i tidigare - Göteborg Primärområde 105 Masthugget består av 13 olika basområden. Bilinnehavet i dessa (inklusive leasingbilar, RVU-fördelade) varierar från 0,30 till 0,76 bilar per lägenhet. Medelvärdet (totalt antal bilar inklusive leasingbilar delat på totalt antal lägenheter i dessa 13 basområdet) blir 0,50 bilar per lägenhet. Ett motsvarande medelvärde beräknas för varje primärområde. Med hjälp av dessa medelvärden beräknas därefter medelbilinnehavet per lägenhet för alla dem som flyttat in i basområde från övriga Göteborg (varje enskilt medelvärde viktas mot hur många det var som flyttade in från respektive primärområde). Detta medelvärde blev 0,76 bilar per lägenhet. Bilinnehav där de inflyttade bodde i tidigare - övriga Sverige När motsvarande medelbilinnehav ska beräknas för de 58 som flyttat in från andra kommuner saknas data om antal bilar per lägenhet, medan det däremot finns värden för antal bilar i trafik per invånare. Ett områdes värde för antal bilar per lägenhet inklusive avställda bilar och leasingbilar skiljer sig mycket från samma områdes värde för antal bilar i trafik per invånare. En omräkningsfaktor har därför tagits fram, baserad på data för de 622 basområdena som låg till grund för framtagning av formlerna i kapitel 5 ovan. Denna blev 0,43, vilket innebär att de värden för antal bilar i trafik per invånare som finns för alla kommuner ska divideras med 0,43 för att de ska översättas till ett ungefärligt värde för antal bilar per lägenhet. Givetvis är detta en bit ifrån sanningen eftersom antal invånare per lägenhet o s v skiljer sig mycket mellan olika kommuner. Antal bilar per lägenhet, inklusive avställda och leasingbilar, beräknas för samtliga kommuner som bidragit med nya invånare till Mors Backe. Dessa värden sammanställs, på motsvarande sätt som för primärområdena, till ett medelvärde för hur många bilar per lägenhet som de som flyttade in till Mors Backe hade där de bodde innan de flyttade. Detta värde blir 1,10 bilar per lägenhet. Sammanställning För att få ett slutligt värde på antal bilar per lägenhet i Mors Backe viktas de två medelvärden mot hur många av de 209 (151+58) inflyttade personer de representerar. 151 personer är 72 % av de 209 personerna. Motsvarande mängd av de 73 lägenheterna blir 52 st. I dessa 52 kan bilinnehavet för de inflyttade, innan de flyttade till Mors Backe, förväntas ha varit 0,76 bilar per lägenhet. Motsvarande för de återstående 21 lägenheterna var 1,10 bilar per lägenhet. Totalt ger detta ungefär 63 bilar eller 0,86 bilar per lägenhet. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 62/

63 9.2 Data om inflyttade till Mors Backe, Kv Kostern och Storås Ängar Inflyttade till Mors Backe, basområdet Från primärområde Antal inflyttade 2004 Bilar per lgh , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,69 Från kommun Antal inflyttade 2004 Bilar per lgh Ale 1 1,13 Borås 2 1,09 Botkyrka 1 0,76 Falkenberg 1 1,20 Gotland 3 1,30 Huddinge 1 0,85 Hylte 4 1,22 Härryda 1 1,10 Karlskrona 2 1,14 Karlstad 1 1,09 Krokom 1 1,30 Kungsbacka 3 1,20 Kungälv 1 1,21 Lerum 1 1,10 Linköping 2 0,98 Ljusdal 1 1,28 Göteborgs Stad, Trafikkontoret 63/

64 Lund 2 0,89 Lysekil 1 1,14 Malmö 1 0,92 Malung-Sälen 1 1,48 Mark 2 1,23 Mora 1 1,35 Mölndal 2 1,03 Orust 1 1,36 Oskarshamn 1 1,23 Partille 4 0,99 Skellefteå 3 1,14 Stockholm 2 0,87 Sundsvall 1 1,14 Säter 1 1,32 Södertälje 1 0,97 Umeå 4 0,97 Örebro 3 0,97 Östersund 1 1,13 Inflyttade till kv Kostern, basområde Från primärområde Antal inflyttade 2004 Bilar per lgh , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,74 Göteborgs Stad, Trafikkontoret 64/

65 , , , , , , , ,69 Från kommun Antal inflyttade 2004 Bilar per lgh Arboga 2 1,17 Bollebygd 3 1,25 Borås 2 1,09 Gävle 2 1,05 Hagfors 1 1,31 Helsingborg 1 1,04 Härjedalen 1 1,39 Jönköping 1 1,08 Karlstad 2 1,09 Kungsbacka 3 1,20 Kungälv 2 1,21 Lerum 2 1,10 Lidköping 1 1,18 Mark 2 1,23 Mölndal 6 1,03 Solna 1 1,64 Stockholm 7 0,87 Uddevalla 2 1,12 Uppsala 1 0,92 Vara 3 1,33 Öckerö 1 0,99 Örebro 1 0,97 Östersund 1 1,13 Inflyttade till Storås Ängar, basområde Från primärområde Antal inflyttade 2004 Bilar per lgh , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,55 Göteborgs Stad, Trafikkontoret 65/

66 , , ,69 Från kommun Antal inflyttade 2004 Bilar per lgh Ale 5 1,13 Herrljunga 2 1,24 Lerum 5 1,10 Mölndal 1 1,03 Stockholm 1 0, Övriga testade geografiska indelningar Den indelning som valdes var den som gav mest precisa modeller för förutsägelser, av de geografiska indelningar som testats. Val av indelningar har gjorts huvudsakligen utifrån den kartbild som visar hur antal bilar per lägenhet fördelar sig över Göteborg. När denna studeras ser det ut som att Högsbo och Frölunda skulle passa bättre ihop med Centrum än övriga Väster. Likaså ser inte Utby ut att passa så bra med Centrum, utan egentligen mer med Väster (det ligger på samma avstånd från Brunnsparken som områden i Väster med liknande bilinnehav). Inga av dessa varianter var dock bättre än de valda. Inte heller passade det bättre att låta Utby tillhöra Nordost eller låta Utby och de östra stadsdelarna bli en egen sektor. 9.4 Övriga genomförda analyser Följande bearbetningar av datamaterialet har gjorts i denna omarbetning av rapporten (listan är ej fullständig): Uppdatering av data om totalt antal bilar per basområde till RVU-fördelat bilinnehav (avser hur leasingbilarna har fördelats). Vissa data har uppdaterats från 2005 till 2006 års data. Basdata bakom analyser 4 områden till 680 basområden har rensats från basområden med tveksam statistik. Modellerna har omarbetats och kalibrerats efter konsultation med statistiker vid Matematiskt Centrum, Chalmers och GU. Nedan listas de analyser som genomförts inom denna omarbetning av rapporten (listan är inte fullständig). Alla redovisas dock ej i detalj i denna rapport, eftersom de inte alltid tillförde någon ny kunskap: 2000 års data har matats in i modellerna för beräkning av bilinnehav, för att se var i staden de parametrar som förklarar bilinnehavet hade förändrats (dock var det inte de senast framtagna modellerna som användes). De basområden där modellerna skiljer sig från statistiken har analyserats på många olika sätt (vad är gemensamt, vad skiljer dem åt, osv). Separata analyser har genomförts av de basområden med högst respektive lägst bilinnehav (10-15 %). Områden med mer än 98 % flerbostadshus och mer än 98 % småhus har analyserats var för sig och för varje sektor med avseende på vilka variabler som korrelerar med bilinnehav. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 66/

67 9.5 Korrelation mellan studerade variabler och antal bilar per lägenhet Nedan visas korrelation mellan respektive variabel och antal bilar per lägenhet för olika grupper av basområden. Med korrelation avses här r som beskriver hur väl materialet följer en rät linje (ju närmare 1 desto mer likt en rät linje) när det plottas i ett diagram (se exempelvis figur 5.2 i avsnitt 5.3 ovan). Detta värde är alltså inte samma som R 2, utan kvadratroten ur R 2 vilket ger att ett r-värde på 0,67 motsvarar R 2 på 0,45. Korrelationstabell för Hisingen, 188 basområden Variabel Korrelation mot antal bilar per lägenhet Avstånd i km från aktuellt basområdes tyngdpunkt till Brunnsparken 0,67 Andel i procent av basområdets lägenheter som ligger i småhus 0,86 Lägenheternas medelstorlek avseende antal rumsenheter 0,84 Andel i procent av lägenheterna i flerfamiljshusen som är smålägenheter (1-2 rum) -0,55 Nattbefolkning per lägenhet 0,80 Andel nattbefolkning per invånare 0,17 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-6 år 0,56 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-18 år 0,72 Andel i procent av basområdets invånare som är över 65 år -0,28 Andel i procent som har barn 0,69 Antal invånare per lägenhet 0,86 Antal invånare per rumsenhet -0,13 Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) per lägenhet 0,02 Andel i procent öppet arbetslösa -0,65 Medelårsinkomst per invånare 0,76 Antal dagbefolkning per nattbefolkning i basområdet 0,02 Korrelationstabell för Hisingen, 54 basområden med minst 97 % småhus Variabel Korrelation mot antal bilar per lägenhet Avstånd i km från aktuellt basområdes tyngdpunkt till Brunnsparken 0,69 Lägenheternas medelstorlek avseende antal rumsenheter -0,12 Nattbefolkning per lägenhet 0,49 Andel nattbefolkning per invånare 0,17 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-6 år 0,31 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-18 år 0,22 Andel i procent av basområdets invånare som är över 65 år -0,23 Andel i procent som har barn 0,23 Antal invånare per lägenhet 0,46 Antal invånare per rumsenhet 0,41 Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) per lägenhet 0,09 Andel i procent öppet arbetslösa -0,18 Medelårsinkomst per invånare 0,21 Antal dagbefolkning per nattbefolkning i basområdet 0,07 Korrelationstabell för Hisingen, 74 basområden med minst 98 % flerbostadshus Variabel Korrelation mot antal bilar per lägenhet Avstånd i km från aktuellt basområdes tyngdpunkt till Brunnsparken 0,49 Lägenheternas medelstorlek avseende antal rumsenheter 0,70 Andel i procent av lägenheterna i flerfamiljshusen som är smålägenheter (1-2 rum) -0,64 Nattbefolkning per lägenhet 0,09 Andel nattbefolkning per invånare -0,44 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-6 år 0,22 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-18 år 0,30 Andel i procent av basområdets invånare som är över 65 år 0,17 Andel i procent som har barn 0,27 Antal invånare per lägenhet 0,63 Antal invånare per rumsenhet -0,08 Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) per lägenhet 0,14 Andel i procent öppet arbetslösa -0,51 Medelårsinkomst per invånare 0,19 Antal dagbefolkning per nattbefolkning i basområdet 0,34 Göteborgs Stad, Trafikkontoret 67/

68 Korrelationstabell för Nordost, 98 basområden Variabel Korrelation mot antal bilar per lägenhet Avstånd i km från aktuellt basområdes tyngdpunkt till Brunnsparken 0,55 Andel i procent av basområdets lägenheter som ligger i småhus 0,93 Lägenheternas medelstorlek avseende antal rumsenheter 0,87 Andel i procent av lägenheterna i flerfamiljshusen som är smålägenheter (1-2 rum) -0,58 Nattbefolkning per lägenhet 0,88 Andel nattbefolkning per invånare 0,46 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-6 år -0,15 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-18 år 0,23 Andel i procent av basområdets invånare som är över 65 år -0,04 Andel i procent som har barn 0,27 Antal invånare per lägenhet 0,76 Antal invånare per rumsenhet -0,37 Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) per lägenhet 0,01 Andel i procent öppet arbetslösa -0,72 Medelårsinkomst per invånare 0,78 Antal dagbefolkning per nattbefolkning i basområdet -0,07 Korrelationstabell för Nordost, 22 basområden med minst 97 % småhus Dessa värden bör tolkas med försiktighet då underlaget är mycket tunt. Variabel Korrelation mot antal bilar per lägenhet Avstånd i km från aktuellt basområdes tyngdpunkt till Brunnsparken 0,38 Lägenheternas medelstorlek avseende antal rumsenheter -0,15 Nattbefolkning per lägenhet 0,53 Andel nattbefolkning per invånare 0,14 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-6 år 0,25 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-18 år -0,05 Andel i procent av basområdets invånare som är över 65 år 0,02 Andel i procent som har barn -0,09 Antal invånare per lägenhet 0,59 Antal invånare per rumsenhet 0,59 Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) per lägenhet 0,11 Andel i procent öppet arbetslösa -0,13 Medelårsinkomst per invånare 0,30 Antal dagbefolkning per nattbefolkning i basområdet 0,10 Korrelationstabell för Nordost, 52 basområden med minst 98 % flerbostadshus Variabel Korrelation mot antal bilar per lägenhet Avstånd i km från aktuellt basområdes tyngdpunkt till Brunnsparken 0,30 Lägenheternas medelstorlek avseende antal rumsenheter 0,58 Andel i procent av lägenheterna i flerfamiljshusen som är smålägenheter (1-2 rum) -0,49 Nattbefolkning per lägenhet 0,46 Andel nattbefolkning per invånare -0,01 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-6 år 0,00 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-18 år 0,22 Andel i procent av basområdets invånare som är över 65 år 0,08 Andel i procent som har barn 0,26 Antal invånare per lägenhet 0,36 Antal invånare per rumsenhet 0,03 Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) per lägenhet -0,02 Andel i procent öppet arbetslösa -0,28 Medelårsinkomst per invånare 0,35 Antal dagbefolkning per nattbefolkning i basområdet -0,02 Göteborgs Stad, Trafikkontoret 68/

69 Korrelationstabell för Centrum, 267 basområden Variabel Korrelation mot antal bilar per lägenhet Avstånd i km från aktuellt basområdes tyngdpunkt till Brunnsparken 0,32 Andel i procent av basområdets lägenheter som ligger i småhus 0,88 Lägenheternas medelstorlek avseende antal rumsenheter 0,87 Andel i procent av lägenheterna i flerfamiljshusen som är smålägenheter (1-2 rum) -0,39 Nattbefolkning per lägenhet 0,72 Andel nattbefolkning per invånare -0,27 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-6 år 0,43 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-18 år 0,67 Andel i procent av basområdets invånare som är över 65 år 0,14 Andel i procent som har barn 0,55 Antal invånare per lägenhet 0,77 Antal invånare per rumsenhet -0,14 Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) per lägenhet 0,05 Andel i procent öppet arbetslösa -0,49 Medelårsinkomst per invånare 0,59 Antal dagbefolkning per nattbefolkning i basområdet 0,02 Korrelationstabell för Centrum, 18 basområden med minst 90 % småhus Dessa värden bör tolkas med stor försiktighet då underlaget är mycket tunt och inte lika homogent som för övriga grupper. Variabel Korrelation mot antal bilar per lägenhet Avstånd i km från aktuellt basområdes tyngdpunkt till Brunnsparken -0,13 Lägenheternas medelstorlek avseende antal rumsenheter 0,00 Nattbefolkning per lägenhet 0,04 Andel nattbefolkning per invånare 0,19 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-6 år 0,03 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-18 år -0,03 Andel i procent av basområdets invånare som är över 65 år -0,24 Andel i procent som har barn -0,32 Antal invånare per lägenhet -0,04 Antal invånare per rumsenhet -0,11 Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) per lägenhet -0,02 Andel i procent öppet arbetslösa 0,61 Medelårsinkomst per invånare -0,22 Antal dagbefolkning per nattbefolkning i basområdet 0,01 Korrelationstabell för Centrum, 171 basområden med minst 99 % flerbostadshus Variabel Korrelation mot antal bilar per lägenhet Avstånd i km från aktuellt basområdes tyngdpunkt till Brunnsparken -0,04 Lägenheternas medelstorlek avseende antal rumsenheter 0,66 Andel i procent av lägenheterna i flerfamiljshusen som är smålägenheter (1-2 rum) -0,54 Nattbefolkning per lägenhet 0,41 Andel nattbefolkning per invånare -0,01 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-6 år 0,16 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-18 år 0,16 Andel i procent av basområdets invånare som är över 65 år 0,26 Andel i procent som har barn 0,18 Antal invånare per lägenhet 0,54 Antal invånare per rumsenhet -0,20 Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) per lägenhet 0,13 Andel i procent öppet arbetslösa -0,39 Medelårsinkomst per invånare 0,55 Antal dagbefolkning per nattbefolkning i basområdet 0,11 Göteborgs Stad, Trafikkontoret 69/

70 Korrelationstabell för Väster, 129 basområden Variabel Korrelation mot antal bilar per lägenhet Avstånd i km från aktuellt basområdes tyngdpunkt till Brunnsparken 0,61 Andel i procent av basområdets lägenheter som ligger i småhus 0,92 Lägenheternas medelstorlek avseende antal rumsenheter 0,94 Andel i procent av lägenheterna i flerfamiljshusen som är smålägenheter (1-2 rum) -0,38 Nattbefolkning per lägenhet 0,90 Andel nattbefolkning per invånare 0,47 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-6 år 0,53 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-18 år 0,69 Andel i procent av basområdets invånare som är över 65 år -0,46 Andel i procent som har barn 0,63 Antal invånare per lägenhet 0,88 Antal invånare per rumsenhet -0,33 Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) per lägenhet 0,00 Andel i procent öppet arbetslösa -0,60 Medelårsinkomst per invånare 0,86 Antal dagbefolkning per nattbefolkning i basområdet -0,18 Korrelationstabell för Väster, 47 basområden med minst 98 % småhus Variabel Korrelation mot antal bilar per lägenhet Avstånd i km från aktuellt basområdes tyngdpunkt till Brunnsparken 0,49 Lägenheternas medelstorlek avseende antal rumsenheter 0,45 Nattbefolkning per lägenhet 0,48 Andel nattbefolkning per invånare 0,01 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-6 år -0,07 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-18 år 0,16 Andel i procent av basområdets invånare som är över 65 år -0,25 Andel i procent som har barn -0,02 Antal invånare per lägenhet 0,40 Antal invånare per rumsenhet 0,18 Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) per lägenhet 0,17 Andel i procent öppet arbetslösa 0,14 Medelårsinkomst per invånare 0,13 Antal dagbefolkning per nattbefolkning i basområdet 0,13 Korrelationstabell för Väster, 52 basområden med minst 98 % flerbostadshus Variabel Korrelation mot antal bilar per lägenhet Avstånd i km från aktuellt basområdes tyngdpunkt till Brunnsparken 0,50 Lägenheternas medelstorlek avseende antal rumsenheter 0,67 Andel i procent av lägenheterna i flerfamiljshusen som är smålägenheter (1-2 rum) -0,57 Nattbefolkning per lägenhet 0,70 Andel nattbefolkning per invånare 0,34 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-6 år 0,42 Andel i procent av basområdets invånare som är i åldern 0-18 år 0,45 Andel i procent av basområdets invånare som är över 65 år -0,27 Andel i procent som har barn 0,45 Antal invånare per lägenhet 0,54 Antal invånare per rumsenhet 0,21 Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) per lägenhet -0,08 Andel i procent öppet arbetslösa -0,07 Medelårsinkomst per invånare 0,53 Antal dagbefolkning per nattbefolkning i basområdet -0,08 Göteborgs Stad, Trafikkontoret 70/

71 10 Bilaga - kartbilder med statistik för Göteborg Nedan följer en samling av illustrationer av de variabler som i någon form hanterats i denna rapport. Eventuella skalangivelser stämmer ej. Först kommer lite om befolkning, var koncentrationerna finns samt var de under 18 år och de över 65 år finns. Därefter visas en bild på andel av befolkningen som har barn. Boendet behandlas därefter med bild som visar andel av lägenheterna som finns i småhus. Nästa bild visar hur många invånare det i medeltal är i varje lägenhet och nästa bild hur stora bostäderna i medeltal är, avseende antal rumsenheter. Bilden efter det visar hur tätt vi bor, i antal invånare per rumsenhet. Därefter handlar det om antal arbetstillfällen per invånare för varje basområde och bilden efter det visar medelinkomsten. I slutet visas bilder med antal bilar per lägenhet, men i annan skala än tidigare i rapporten. Göteborgs Stad, Trafikkontoret 71/

72 Figur 10.1 Göteborgs Stad, Trafikkontoret 72/

73 Figur 10.2 Göteborgs Stad, Trafikkontoret 73/

74 Figur 10.3 Göteborgs Stad, Trafikkontoret 74/

75 Figur 10.4 Göteborgs Stad, Trafikkontoret 75/

76 Figur 10.5 Göteborgs Stad, Trafikkontoret 76/

77 Figur 10.6 Göteborgs Stad, Trafikkontoret 77/

78 Figur 10.7 Göteborgs Stad, Trafikkontoret 78/

79 Figur 10.8 Göteborgs Stad, Trafikkontoret 79/

80 Figur 10.9 Göteborgs Stad, Trafikkontoret 80/

81 Figur Göteborgs Stad, Trafikkontoret 81/

82 Figur Göteborgs Stad, Trafikkontoret 82/

83 Figur Göteborgs Stad, Trafikkontoret 83/

84 Figur Göteborgs Stad, Trafikkontoret 84/

85 Figur Göteborgs Stad, Trafikkontoret 85/

86 Figur Göteborgs Stad, Trafikkontoret 86/

87 Figur Göteborgs Stad, Trafikkontoret 87/

88 Figur Göteborgs Stad, Trafikkontoret 88/

89 Figur Göteborgs Stad, Trafikkontoret 89/