Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge

Transkript

1 Dnr KTF Samhälle och trafik Lena Hübsch Tfn E-post Analys och förslag till förändring och upprustning av hållplatser längs väg 600 (gamla Europaväg 4) Uppsala- Björklinge Innehållsförteckning 1. Uppkomst och syfte med analysen Bakgrund Metod och faktorer som legat till grund för utredningen Den aktuella sträckan Hållplatser på landsbygden Analys av hållplatser på landsbygden mellan Uppsala- Björklinge Förslag på hållplatser på landsbygden mellan Uppsala- Björklinge Hållplatser i tätort Analys av hållplatser i tätort mellan Uppsala- Björklinge Förslag på hållplatser på landsbygden mellan Uppsala- Björklinge Samlat förslag på hållplatser mellan Uppsala- Björklinge Tillgänglighetsanpassning och väderskydd Prioritering av hållplatser som har behov av väderskydd och cykelparkering. 12 Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box Uppsala tfn fax org nr

2 2 (12) 1. Uppkomst och syfte med analysen Trafikverket har gjort en förenklad åtgärdsvalsstudie där tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter längs väg 600 mellan Björklinge och Uppsala ska ses över. Syftet är att öka andelen cyklister som pendlar på sträckan. För att göra detta ska en separat gång- och cykelväg mellan Uppsala och Björklinge byggas, och detta kommer att hamna i en vägplan hos Trafikverket. En av åtgärderna som bestämdes i och med åtgärdsvalsstudien är att upprätta säkra och trygga cykelparkeringar vid hållplatser längs sträckan. Kollektivtrafikförvaltningen UL:s uppgift blev därmed att se över vilka hållplatser som skulle prioriteras vid upprättande av cykelparkeringar i anslutning till hållplatserna. KTF UL såg då möjligheten att se över alla hållplatser längs sträckningen i och med åtgärdsvalsstudien. Detta för att få en aktuell helhetsbild av sträckan, var behov av hållplatser finns, och peka ut prioriterade hållplatser. Men även för att se över vilka hållplatser som ska finnas kvar och därmed tillgänglighetsanpassas. Tanken är att denna utredning ska fungera som underlag till vägplanen som ska tas fram av Trafikverket. Detta innebär att hållplatsfrågorna är med i ett tidigt skede i processen och att de är med i samrådet som Trafikverket har med medborgarna om vägplanen. Enligt Hållplatshandboken riktlinjer för utformning av hållplatser i Uppsala län, antagen av Kollektivtrafiknämnden 2013 ska hållplatsfrågor av den här typen samrådas. 1.1 Bakgrund Många olika faktorer värderas högt vid resande med kollektivtrafiken. Tillgänglighet, framkomlighet, kapacitet, komfort, trafiksäkerhet och trygghet. Till detta hör även bland annat faktiskt och upplevd restid. En resa kan kännas längre än vad den är om det till exempel är många uppehåll på en sträcka innan du når ditt mål, och resan blir lång och obekväm för kollektivtrafikresenärerna. En resa ses också som obekväm om exempelvis avståndet till hållplatsen är långt. Det finns därmed flera olika faktorer som måste tas hänsyn till. Kollektivtrafiken ska vara en samhällsfunktion för invånarna i Uppsala län. För att kunna erbjuda alla så bra kollektivtrafik som möjligt måste det en helhetssyn för hela länet tas. En bra utgångspunkt för att göra detta är att kartlägga var invånarna i länet bor, och på så sätt planera kollektivtrafiken utifrån de förutsättningar som finns. Detta för att erbjuda så många som möjligt bra kollektivtrafik. I Hållplatshandboken riktlinjer för utformning av hållplatser i Uppsala län finns det riktlinjer för avstånd mellan hållplatser vilka är meter inom tätort och upp till 2000 meter på landsbygd. Dessa är inga absoluta mått men 400 meter inom tätort och 2000 meter på landsbygd har använts som mått och utgångspunkt i denna utredning.

3 3 (12) 1.2 Metod och faktorer som legat till grund för utredningen De faktorer som har tagits i beaktning om hållplatserna i denna utredning är dels hållplatsaktiviteten, det vill säga hur många som stiger av och på vid hållplatsen per vardag, samt antal boende inom 400 meter radie i tätort och 2000 meter på landsbygd (enligt riktlinjer i Hållplatshandboken). Dessutom har det beräknats hur stor andel av de som bor inom radien som nyttjar hållplatsen genom att dividera antalet påstigande med antal boende. 1.3 Den aktuella sträckan Från Bärbyleden i Uppsala upp till Björklinge längs gamla E4, väg 600 ligger det 25 berörda hållplatser (mellan hållplats Uppsala Röbo i söder och Björklinge Genvägen i norr). Sträckan är cirka 15 kilometer. Vid analys av hållplatserna och deras omgivning har de delats upp i de hållplatser som ligger på landsbygd (kapitel 2) och de som ligger i tätort (kapitel 3). Detta är för att det i Kollektivtrafikförvaltningen UL:s Hållplatshandbok finns olika riktlinjer kring rekommenderat avstånd mellan hållplatser beroende på bebyggelsestrukturen. Hållplatser belägna på landsbygd visas nedan med svart markering och de i tätort med turkos färg. Runt hållplatserna på landsbygden visas en radie på 2000 meter och för de i tätort en radie på 400 meter. Figur 1. Bilden visar de hållplatser som är med i denna utredning, nerifrån Uppsala Bärbyleden upp till nordligaste hållplatsen i Björklinge tätort. Alla hållplatser ligger på statlig väg.

4 4 (12) 2. Hållplatser på landsbygden 2.1 Analys av hållplatser på landsbygden mellan Uppsala- Björklinge Nedan visas de berörda hållplatserna som är belägna på landsbygden i en tabell, vilka är 16 stycken (från söder till norr). Statistiken för av- och påstigande/dygn är hämtad från perioden september- november 2013 under vardagar. Befolkningssiffrorna är framtagna ur befolkningsmängd på 250- rutor från SCB 2011 och är ett medelvärde från om befolkningsrutans centrumpunkt låg innanför radien eller om rutan låg åtminstone delvis innanför radien. I nedanstående tabell visas alla hållplatsen lokaliserade på landsbygden mellan Uppsala och Björklinge. För att rangordna hållplatserna och ge dem ett värde har hälften av hållplatserna (de som har högst värden inom varje faktor) fått en grön markering. Varje grön markering ger i sin tur ett poäng och de samlade värdet syns i den sista kolumnen. Påstigan de Avstigan de Antal boende 2000 m radie (landsbygd) Påstigande/ antal boende (%) Värde Hållplats Hållplats aktivitet Lilla Myrby Ärna gård Ärna bro Lilla vallskog Stora vallskog Svista Ärentuna vägskäl Lytta Lövstalöt Bälinge vägskäl Högsta Högsta macken Åsby Drälinge Gränbytä Gränby (E4 Björklinge) Sandbro vägskäl Tabell 1. Hållplatserna har i sista kolumnen fått ett samlat värde utifrån de åtta hållplatser som i varje faktor har högst värde (Hållplatsaktivitet, Antal boende inom 2000 m radie och Påstigande/antal boende). Dessa visas i grön färg. Minsta värdet som kunde fås är 0 och det högsta är 3. De hållplatser som fått värde 0 och 1 visas i röd färg. Att uppmärksamma är att alla grönmarkerade hållplatser under kategorin hållplatsaktivitet har en siffra över 30. Baserat på detta skulle ungefär 30 kunna vara en sorts riktlinje på hur hög hållplatsaktiviteten bör vara för att det ska finnas belägg för att behålla en hållplats på landsbygden.

5 5 (12) Tittar vi på de hållplatser som har fått värde 2 och 3 (markerade med grön färg) kan vi konstatera att de är: Lilla Myrby Ärna gård Ärna bro Lilla vallskog Svista Ärentuna vägskäl Lytta Högsta macken Drälinge Visuellt efter resultatet från tabellen ser hållplatserna med värde 2 och 3 ut på följande sätt. Figur 2. Bilden visar hur linjesträckningen skulle se ut om hållplatserna som enligt tabell 1 fick värde 2 och 3 behölls. Observera att hållplatserna i tätort är oförändrade i kapitel 2.

6 6 (12) Efter resultatet ser vi fortfarande en stor överlappning av radierna på 2000 meter mellan Uppsala och Lövstalöt. Resultatet är sju hållplatser på en sträcka på drygt sju kilometer. Om det finns belägg och starkt underlag för en hållplats bör det väga tyngre än vad avståndet mellan dem är. Men att det kan vara upp till 2000 meter mellan hållplatser på landsbygden är en riktlinje som ska tas i beaktning. För att tydligare klargöra hur situationen ser ut har avstånden mellan dessa sju hållplatser mellan Uppsala och Lövstalöt tagits fram i tabellen nedan. Hållplats- hållplats Avstånd (meter) Lilla Myrby- Ärna gård 1300 Ärna gård- Ärna bro 600 Ärna bro- Lilla vallskog 1150 Lilla vallskog- Svista 1500 Svista- Ärentuna vägskäl 600 Ärentuna vägskäl- Lytta 700 Tabell 2. Tabellen visar avstånd mellan de hållplatser som fick värde 2 och 3 enligt tabell 1 och är lokaliserade mellan Uppsala och Lövstalöt. Tittar vi i Tabell 1 på de sju hållplatser som fick värde 2 och 3, belägna mellan Uppsala och Lövstalöt kan vi konstatera att Ärna gård och Ärentuna vägskäl har värde 3 i sista kolumnen och därmed högsta värde vad gäller alla tre faktorer. Efter dem är det Svista som sticker ut med högst hållplatsaktivitet av alla 15 hållplatser och andel som nyttjar hållplatsen, därmed finns det även bra belägg att behålla den hållplatsen. Kvar har vi då hållplatserna Lilla Myrby, Ärna bro, Lilla vallskog och Lytta. Av dem har Ärna bro och Lilla vallskog högst andel kollektivtrafikresenärer sett till befolkningen inom radien, och de har näst högst andel resenärer av alla 15 hållplatser. Detta förslag resulterar därmed i att, förutom de rödmarkerade hållplatserna i tabellen, ta bort hållplatserna Lilla Myrby och Lytta. Avståndet mellan Uppsala Röbo som då är hållplatsen söder om Lilla Myrby och Ärna gård blir då 2200 meter vilket överstiger riktlinjen en aning. Mellan hållplatsen Ärentuna vägskäl och Lövstalöt södra som är hållplatsen norr om Lytta blir avståndet 1900 meter.

7 7 (12) 2.2 Förslag på hållplatser på landsbygden mellan Uppsala- Björklinge Utifrån analysen i avsnitt 2.1 har ett förslag tagits fram utifrån vilka hållplatser som har starkast underlag och därmed ska behållas. Dessa hållplatser är: Ärna gård Ärna bro Lilla vallskog Svista Ärentuna vägskäl Högsta macken Drälinge Visuellt ser det ut på följande sätt. Figur 3. Bilden visar förslag på de hållplatser på landsbygden som ska behållas och utgöra sträckan Uppsala- Björklinge.

8 8 (12) 3. Hållplatser i tätort 3.1 Analys av hållplatser i tätort mellan Uppsala- Björklinge Hållplatserna på den berörda sträckan och som ligger inom tätort är: Uppsala Röbo Lövstalöt södra Lövstalöt norra Björklinge södra Björklinge Björklingegården Björklinge centrum Björklinge Sätunavägen Björklinge Nävervägen Björklinge N:a Långåsvägen Björklinge Genvägen Eftersom att riktlinjerna i Hållplatshandboken säger att det ska vara ungefär meter mellan hållplatserna inom tätort börjar vi med att titta på hur långa avstånd det faktiskt är mellan hållplatserna inom Lövstalöt och Björklinge. Eftersom att det bara finns en berörd hållplats belägen i Uppsala tätort finns ingen annan hållplats att mäta avståndet till. Hållplats- hållplats Avstånd (m) Lövstalöt södra- Lövstalöt norra 430 Björklinge södra- Björklinge Björklingegården 460 Björklinge Björklingegården- Björklinge centrum 650 Björklinge centrum- Björklinge Sätunavägen 350 Björklinge Sätunavägen- Björklinge Nävervägen 488 Björklinge Nävervägen- Björklinge N:a Långåsvägen 370 Björklinge N:a Långåsvägen- Björklinge Genvägen 370 Tabell 3. Tabellen visar avståndet mellan hållplatserna som ligger inom tätort mellan Uppsala och Björklinge. Nedan visas de hållplatser som liger inom tätort. Statistiken för av- och påstigande är hämtad från perioden september- november 2013 under vardagar. Befolkningssiffrorna är framtagna ut befolkning på 250- rutor från SCB 2011 och är ett medelvärde från om befolkningsrutans centrumpunkt låg innanför radien eller om rutan låg åtminstone delvis innanför radien.

9 9 (12) Antal boende 400 m radie (tätort) Påstigand e/ antal boende (%) Hållplats Påstigan de Avstigan de Hållplats -aktivitet Uppsala Röbo Lövstalöt södra Lövstalöt norra Björklinge södra Björklinge Björklingegården Björklinge centrum Björklinge Sätunavägen Björklinge Nävervägen Björklinge N:a Långåsvägen Björklinge Genvägen Tabell 4. Tabellen visar hållplatserna som ligger i tätort mellan Uppsala-Björklinge I Uppsala tätort ligger endast Uppsala Röbo som har hög hållplatsaktivitet. Med tanke på att det är enda hållplatsen på denna sträcka som ligger innanför tätorten finns det inte tillräckligt belägg för att ta bort den. Hållplatserna i Lövstalöt har lägst hållplatsaktivitet. Oavsett det är det givet att det ska finnas tillgång till kollektivtrafik i en tätort och att ta bort dem är därmed inte ett alternativ. En samlad bedömning för hållplatserna är att avstånden runt hållplatserna ligger runt 400 meter, och skulle någon hållplats tas bort skulle det riskera att överstiga den övre gränsen för avstånd mellan hållplatser, 800 meter. 3.2 Förslag på hållplatser på landsbygden mellan Uppsala- Björklinge Förslaget landar i att behålla alla tio hållplatser i Uppsala, Lövstalöt och Björklinge tätort. Dessa är därmed: Uppsala Röbo Lövstalöt södra Lövstalöt norra Björklinge södra Björklinge Björklingegården Björklinge centrum Björklinge Sätunavägen Björklinge Nävervägen Björklinge N:a Långåsvägen Björklinge Genvägen

10 10 (12) 4. Samlat förslag på hållplatser mellan Uppsala- Björklinge Figur 4. Bilden visar förslag på de hållplatser som ska behållas mellan Uppsala- Björklinge. Figur 5. Kartbilden visar de föreslagna behållna hållplatsernas radie markerat med blå färg. På detta sätt är det enkelt att se hur stort område radierna skulle täcka upp om man behåller de hållplatser som visas i förslaget.

11 11 (12) 5. Tillgänglighetsanpassning och väderskydd Tabellen nedanför visar vilka hållplatser som idag är tillgänglighetsanpassade och vilka som har väderskydd. Hållplats Antal lägen Tillgänglighetsanpassade lägen Väderskydd Uppsala Röbo Lilla Myrby Ärna gård Ärna bro Lilla vallskog Stora vallskog Svista Ärentuna vägskäl Lytta Lövstalöt södra Lövstalöt norra Lövstalöt Bälinge vägskäl Högsta Högsta macken Åsby Drälinge Gränbytä Gränby (E4 Björklinge) Sandbro vägskäl Björklinge södra Björklinge Björklingegården Björklinge centrum Björklinge Sätunavägen Björklinge Nävervägen Björklinge N:a Långåsvägen Björklinge Genvägen Tabell 5. Tabellen visar vilka hållplatser som är tillgänglighetsanpassade och vilka som har väderskydd. De grönmarkerade är de som ska behållas enligt förslaget och de rödmarkerade de som ska tas bort enligt förslaget.

12 12 (12) 5.1 Prioritering av hållplatser som har behov av väderskydd och cykelparkering Enligt hållplatshandboken motiveras kostnaden för väderskydd om det är minst cirka 20 påstigande per dygn på en hållplats. Nedan visas en tabell där de hållplatser med högre än 20 påstigande markeras med grönt, utifrån de hållplatser som utgör förslaget. Hållplats Påstigande Uppsala Röbo 16 Ärna gård 11 Ärna bro 17 Lilla vallskog 18 Svista* 38 Ärentuna vägskäl 17 Lövstalöt södra* 6 Lövstalöt norra* 4 Högsta macken* 10 Drälinge* 22 Björklinge södra* 18 Björklinge Björklingegården* 111 Björklinge centrum* 150 Björklinge Sätunavägen 57 Björklinge Nävervägen 56 Björklinge N:a Långåsvägen 76 Björklinge Genvägen 11 Tabell 6. Tabellen visar vilka av hållplatserna som ska behållas enligt förslaget som har fler än 20 påstigande per vardag och därmed har belägg för att få väderskydd. Utifrån tabell 5 och 6 går det att konstatera att alla hållplatser som ska förses med väderskydd i dagsläget har det. Det saknas tydliga kriterier just nu för att bedöma behov av cykelparkeringar vid hållplatser. KTF UL bedömer att de hållplatser som är markerad med * som bör förses med cykelparkeringar baserad på nuvarande och potentiell utnyttjandegrad samt lokalisering. Exakt behov av antalet cykelparkeringsplatser per hållplats behöver studeras vidare i samband med projektering. Detta innebär ett stöd för kollektivtrafiken genom att hållplatsernas täckningsområden ökar till en lägre kostnad jämfört med pendlarparkeringsplatser för bil.