Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Transkript

1 Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet. Merparten av grupperna ser följande fem områden som prioriterade: Kollektivtrafiken Kapacitet för gods Funktionella stråk/viktiga stråk för arbetspendling Gång- och cykelvägar Tillgänglighet besöksnäring Längre ned i denna sammanställning beskrivs också de brist-/utvecklingsområden som en prioriterats av enstaka grupper samt gruppernas förslag avseende hantering av potter i planen. Kollektivtrafiken Fem av sex grupper tog upp kollektivtrafiken som ett prioriterat brist/utvecklingsområde. Följande punkter togs upp: Kollektivtrafiken: Tillgänglighet för funktionsnedsatta (saknas i nuvarande plan) Bryta dödläget resecentrum Skellefteå Arbetspendling o Kollektivtrafik generellt. o Kompetensförsörjning längs kusten. Besöksnäring - Kollektivtrafik (Hemavan-Norge). Stort tryck från norska sidan. Miljö Kollektivtrafik (bidrar till bättre miljö) Trafiksäkerhet Kollektivtrafik GC vägar i tätortsnära miljöer gynnar/ger mer plats för kollektivtrafik. Det är viktigt med hastighet för stomlinjenätet för buss för att få fungerande restider med buss i vissa relationer (annars väljs andra färdsätt, såsom bil och flyg). Separata gång- och cykelvägar i tätortsmiljöer gynnar kollektivtrafiken. Resecentrum Hemavan. Finns var i röret? Ta fram piloter/handböcker för glesbygd ex hållplatser för kollektivtrafik GC lösning för att kunna samordna hållplatser och öka attraktiviteten i byarna Arbetspendling/viktiga stråk: Viktigt att satsa på kollektivtrafik i stråk där det finns en viss mängd med folk som kan tänkas nyttja kollektivtrafiken. Viktigt att tillrättalägga för mer flexibla lösningar med ex. hållplatsar.

2 Kapacitet för gods (persontransporter/arbetspendling gynnas) Samtliga sex grupper lyft fram behovet av kapacitet för godstransporter. Tre av grupperna pekar på behov avseende både järnväg och väg. Två grupper framhåller behov på järnvägssidan och en grupp framhåller behov på vägsidan. Järnväg Behov av ökad kapacitet Norra Stambanan Väg Terminal Lycksele Skog o Terminal Lycksele Bättre nyttja befintlig infrastruktur (terminal i Storuman går att nyttja bättre) Emissioner -20 % till 2020 Trafiksäkerhet o Bärighet/Tillgänglighet Frigöra kapacitet väg Emissioner o Tvärbanan Arvidsjaur-Jörn (vägen in på Inlandsbanan) Möjliggöra överflyttning till annat transportsätt Färre fordon på vägarna Omlastningsmöjligheter viktigt för näring, trafiksäkerhet. Få bort från vägarna. Arbetspendling gynnas. Anslutningar till noder/terminaler - Vi är ett stort län med mycket råvara som skall transporteras. Viktigt att vi har in-/utfarter till terminaler och noder som är funktionella och klarar av ökade transporter om vi skall kunna lyfta mer gods över på järnvägen. (1 tåg = 25 långtradare) Godstrafik på järnväg o Tvärbanan signaler, mötesplatser * Bulkgods, Skog, Malm Att säkerställa för både gods och persontrafik kan flyttas från väg till järnväg Flytta gods från väg till järnväg, t.ex. E12 i Storuman En ökad kapacitet, attraktivitet på järnväg för gods och persontrafik Att införliva Inlandsbanan i nationella järnvägsnätet framför allt för godstransporter. Behov av att se inlandsbanans behov roll och funktion i järnvägssystemet. 70 % av alla virkestransporter på avstånd < 10 mil. Bärighet och tillgänglighet året om hela vägnätet är därför viktigt. Bärighet och tjälsäkring på det finmaskiga vägnätet. Europavägarnas standard. Vägstandard/underhåll: bibehållas så vi undviker hastighetsnedsättningar. NÄRINGSLIVSVÄGARNAS STANDARD 363, 92, 353 Vi ska transportera gods och folk, var ska vi transportera, Vilka volymer och flaskhalsar har vi? Därefter kan vi göra en prioritering. Storuman-Norge (samordning av upprustningen av vägarna) Förändra trafikförordningen (kring tillåtet antal axlar på fordonen). Idag 2 regelverk som begränsar varandra. Skulle kunna utöka nyttolasterna 10 %.

3 Funktionella stråk viktiga stråk för arbetspendling skapa funktionella arbetsmarknadsregioner Fem av sex grupper har tagit upp funktionella stråk/viktiga stråk för arbetspendling som ett prioriterat utvecklingsområde. Kompetensförsörjning längs kusten. E12 högre standard totalt sett o Bredd o Rastplatser Kvarkenöverfarten: Turism och Handel Säkra funktionella stråk och större städer som utvecklingsmotorer Bredda tätorter med funktionella anknytningar E-vägarna ska ha målhastighet på 100 km. Att skapa funktionella arbetsmarknadsregioner med säker, tillgänglig och attraktiv infrastruktur såväl den fysiska som väg och järnväg som bredband och annan teknisk infrastruktur. Viktigt att se på vad det är som gör att man bosätter sig på olika platser? Pendlingsstråk (Tätortsanalys utöver mellankommunal pendlingsstatistik) Gång- och cykelvägar - trafiksäkerhet Fem av sex grupper har prioriterat gång- och cykelvägar som ett viktigt brist-/utvecklingsområde. GC-vägar genom bebyggelse som ligger nära de större vägarna. GC-vägar i tätortsnära miljöer. Detta gynnar/ger mer plats för kollektivtrafik. Att knyta ihop större närliggande byar med GC-lösning för att kunna samordna hållplatser och öka attraktiviteten i byarna, ex Sikeå- Robertsfors, Karonsbo-Ringaborg. Viktigt att göra dem realistiska och funktionella samt anpassad till geografisk plats och antalet användare. Bredda tätorter med funktionella anknytningar. Behov av säkra och smidiga GC vägar: Intresset och behovet av att gå och cykla ökar detta är positivt för folkhälsan och miljön. Viktigt att jobba med enklare, mer flexibla GC-lösningar längs större vägar samt i- och runt tätorter/städer. Många av dessa används bara delar av året. GÅNG- OCH CYKELVÄGAR: Stort uppdämt behov som verkar tillväxthämmande på förtätning av samhällen. Möjlighet till klimatkompensation,

4 Tillgänglighet till besöksnäringen Fyra av sex grupper har nämnt besöksnäringen (tillgänglighet och turismstråk) som ett viktigt utvecklingsområde. Identifiera turiststråk och skapa/rusta vägar utifrån dessa. Dalgångarna är ofta envägslösningar. Kvarkenöverfarten: Turism och Handel Säkra tillgängligheten för besöksnäringen i hela länet Behov av att besöksnäringens målpunkter och tillgänglighet säkerställs samt att oskyddade trafikanter särskilt beaktas i dessa områden ex Tärnaby, Kittelfjäll, älgens hus i Bjurholm osv. Brist-/utvecklingsområden som prioriterats av enstaka grupper Miljö: Jämn hastighet inte ryckigt, anpassa till topografin. E12 i fokus för diskussionen. Dåligt med ryckighet inte minst för tunga trafiken. Utsläpp, kostnader. Läns-/gränsöverskridande samverkan: Mest ett administrativt problem. Kommunikation mellan fjälldalar Utveckla anslutning till flygplatser och se nya lösningar för att förmera statens upphandling av trafik på icke statliga flygplatser Att beredskap för stora förändringar inom näringslivet, ex gruvnäringen (Hantera inom ramen för potter?) Säkerställa att hastighetsöversynen tar hänsyn till regional utveckling och regionförstoring och inte bara trafiksäkerhet och miljö. KUNSKAPSUNDERLAG OCH ANALYS (Kan detta möjligen hanteras inom ramen för de åtgärdsvalsstudier som prioriteras, t ex kapacitet för godstrafiken, funktionella stråk/funktionella arbetsmarknadsregioner, tillgänglighet besöksnäring?) Analys inför åtgärdsvalsanalyserna, vi måste ha ett tillförlitligt kunskapsunderlag. Vi kan inte prioritera utifrån tyckande Godsvolymer istället för ÅDT, pendlingsstråk (Tätortsanalys utöver mellankommunal pendlingsstatistik), besöksnäring FORSKNINGS OCH INNOVATION FOU (Kan detta hanteras inom ramen för potter/ny pott för FoU?) Identifiera intressanta områden (gods, gång- och cykel, arbetspendling etc.) där vi kan använda medel ur länstransportplanen i kombination med FOU pengar för att växla upp våra åtgärder i pilotprojekt, demonstrationsprojekt, forskning och utveckling.

5 Hantering av potter Fyra av fem grupper som behandlat hanteringen av potter är för en förändring av potterna. Hel eller delvis sammanslagning/aggregering av potter föreslås. Ett förslag är att göra en pott för kollektivtrafik. Ny pott avseende FoU pengar för piloter/uppväxling i projekt efterfrågas för att t ex hitta mer funktionella lösningar för exempelvis hållplatser. Att medfinansieringen av miljö- och trafiksäkerhetsåtgärder i det kommunala vägnätet är begränsad till maximalt 50 % ifrågasätts, eftersom detta gör det svårt för mindre kommuner att nyttja potten. Slå ihop allt till en pott Varför är medfinansieringen begränsad till maximalt 50 %? Ökad aggregering ger ökad flexibilitet. Ny pott; FoU pengar förr piloter/uppväxling i projekt. Hitta mer funktionella lösningar ex för hållplatser. Sammanslagning: Gör en pott för kollektivtrafik och att länet styr var behovet finns idag. Viktigt att bevaka inomregionala skillnader Fungerar bra som det är i dag. Samma nivå på potter. Förändras/nya/aggregerade