Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427)

Transkript

1 Yttrande Sida 1 av 5 Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard (TRV 2016/19427), regional planupprättare och regionalt utvecklingsansvarig i länet, har uppmanats att svara på remissen Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard, och lämnar följande sammanfattande synpunkter på förslagen. Länsstyrelsen anser att förslaget drabbar länet negativt på ett oacceptabelt sätt. Länsstyrelsen ifrågasätter om hastighetssänkningar är ett lämpligt verktyg för att effektivt uppnå de transportpolitiska målen i region mitt. Länsstyrelsen anser således att de planerade förändringarna inte genomförs eller att Trafikverket genomför nödvändiga investeringar i länet så att funktionaliteten upprätthålls. De transportpolitiska effekterna på tillgänglighet, säkerhet, miljö och hälsa är ojämnt fördelade nationellt. I Trafikverkets region mitt (Västernorrland, Jämtland, Dalarna och Gävleborg) ökar restiderna mest, samtidigt som minskningen av koldioxidutsläpp är störst och där antalet döda reduceras minst sett till antalet hastighetsjusterade kilometer. Trafikverket kan idag inte visa på tillräckligt planerade investeringar i region mitt som skulle motverka effekterna på restiderna, samt balansera upp ineffektiviteten i trafiksäkerhetshöjningarna och regionernas ojämlika miljöpåverkan. De ekonomiska ramarna för Västernorrlands regionala transportplan behöver med nödvändighet utökas betydligt för att få reella möjligheter att åtgärda säkerhets- och tillgänglighetsbrister på länsvägarna. För länets nationella vägar krävs prioriterade insatser nationellt för att standarden på de mest trafikerade vägarna i framtiden ska motsvara de behov som redan i dagsläget ställs på dem. I Västernorrlands län kommer hastighetssänkningar ske på det funktionellt prioriterade vägnätet (FPV). Det står i motsättning till uppdragets målsättning om att försöka värna restiderna utmed det funktionellt prioriterade vägnätet, varför Länsstyrelsen anser förslagen om hastighetssänkningarna vara missriktade. Länsstyrelsen ifrågasätter om vägar med måttlig trafik bör hanteras likadant som vägar med betydande trafik i hastighetsöversynen. Skillnaderna mellan en väg med drygt 2000 fordon per dygn och en Besöksadress: Nybrogatan 15 / Pumpbacksgatan 19 Fax:

2 Yttrande Sida 2 av 5 med fordon per dygn är så pass stora när det kommer till exempelvis trafiksäkerhet att åtgärderna borde anpassas mer flexibelt. Länsstyrelsen efterfrågar ett mer trafikslagsövergripande perspektiv när det kommer till åtgärder för att uppnå de transportpolitiska målen i hela Sverige. Generella övergripande synpunkter på remissen anser att den generella målsättningen med att vidta åtgärder för att öka trafiksäkerheten på vägarna är bra. Däremot anser Länsstyrelsen att förslagen negativt påverkar Västernorrland på ett oacceptabelt sätt. Det är inte godtagbart att reflexmässigt sänka hastigheterna för att öka trafiksäkerheten utan att ta hänsyn till, och aktivt åtgärda, de brister i funktionaliteten som uppstår till följd av förslaget. Den långsiktiga uppfyllelsen av de transportpolitiska målen förutsätter bland annat att det sker en överflyttning av trafik mellan de olika trafikslagen. Länsstyrelsen anser således att åtgärder och investeringar som är långsiktigt hållbara för hela Sverige bör prioriteras i högre grad. Eftersom transporter har en stor påverkan på det totala klimatavtrycket från Sverige, bör det ansvar Trafikverket har som samhällsutvecklare tydligare resultera i investeringar som motsvarar de målsättningar som finns för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Sådana investeringar behöver initieras nu, för att åtgärderna rimligen ska kunna bidra till den minskning av Sveriges klimatavtryck som eftersträvas från både nationellt och internationellt håll. Synpunkter på förslag till omskyltning av befintliga vägsträckor i den nationella rapporten ställer sig kritisk till den geografiska fördelning av transportpolitiska effekter som presenteras i den nationella rapporten. Där redovisas antalet döda och svårt skadade, restider för person- och lastbilar samt koldioxidutsläpp fram till år I den framgår bland annat nedanstående effekter. Region mitt ökar sina restider avsevärt. De andra regionerna i landet, med undantag för region nord, minskar sina totala restider betydligt. Länsstyrelsen anser därför att hastighetsöversynen missgynnar region mitt sett ur ett nationellt perspektiv. Region mitt saknar dessutom tillräckliga investeringar i regionen som skulle motverka effekten av ökade restider. Länsstyrelsen anser att den nationella inriktningen baserad på direktivet till Åtgärdsplaneringen samt regeringens budgetproposition för 2016 som Trafikverket hänvisar till i remissen inte levs upp till för region mitts del.

3 Yttrande Sida 3 av 5 Region mitt sänker avsevärt sina koldioxidutsläpp, vilket i grunden är positivt. Det verkar dock som att föreslagna justeringar i region syd och väst skulle öka koldioxidutsläppen i mer än motsvarande omfattning. Det förefaller sig därmed saknas en gemensam målsättning för regionerna att minska sin miljöpåverkan. I stället får en del regioner, i detta fall region mitt, täcka upp för andra regioners utsläpp för att på nationell nivå ändå uppnå en nettominskning, vilket är önskvärt enligt den nationella inriktningen i Trafikverkets förslag. Region mitt reducerar ineffektivt antalet döda sett till antalet hastighetsjusterade kilometer, i jämförelse med de andra regionerna. Region mitt hastighetsjusterar sammanlagt 1157 km väg som får effekten att antalet döda minskar med 1,9 personer per år. Som jämförelse hastighetsjusterar region stockholm totalt 146 kilometer väg med effekten att antalet döda minskar med 1,3 personer per år. Det är alltså mer än fem gånger effektivare att åtgärda brister i trafiksäkerheten med hjälp av hastighetsjusteringar i region stockholm än i region mitt. Av denna anledning ifrågasätter Länsstyrelsen om hastighetssänkningar är ett lämpligt verktyg för att effektivt öka trafiksäkerheten i region mitt. Sammanfattningsvis anser Länsstyrelsen att konsekvenserna av de nationella transportpolitiska effekterna i mellersta Sverige, där avstånden är relativt långa, är sämre tillgänglighet på grund av längre restider. Detta kommer att medföra ökade avstånd mellan exempelvis näringsliv, offentlig service och medborgare, men även mer specifikt för exempelvis besöksnäringen, som är beroende av tillgängligheten på både de regionala och nationella vägarna. Dessa effekter på samhället kan inte beskrivas som annat än en regionförminskning. En sådan påverkar förutsättningarna för den regionala tillväxten i Västernorrland och andra län. Förutom de regionala konsekvenserna bidrar även den försämrade tillgängligheten till segregeringen mellan landsbygd och stad, vilket ger effekter på hela Sverige. Att värna om attraktiviteten att bo och verka på landsbygden och i mindre tätorter är en mer abstrakt följdeffekt som bör beaktas noggrannare innan hastighetsöversynens förslag tillämpas. Synpunkter på förslag till omskyltning av befintliga vägsträckor i länsrapport för Västernorrlands län När man tittar på den inriktning i Trafikverkets förslag som ligger till grund för hastighetsöversynen, så reagerar Länsstyrelsen på tillämpningen av begreppen måttlig och betydande trafik. Enligt Trafikverkets förslag ska ej mötesfria vägar med måttlig och betydande trafik ha max 80 km/h för att öka trafiksäkerheten på vägarna. Med måttlig och betydande trafik avses i detta förslag vägar med 2000 fordon per dygn eller mer år Enligt Trafikverkets förslag till den nationella transportplanen definieras vägar med fordon per dygn som vägar med måttlig

4 Yttrande Sida 4 av 5 trafik. Vägar med över 4000 fordon per dygn definieras som vägar med betydande trafik. I Västernorrland har 11 av de 14 vägar som föreslås få en hastighetssänkning mellan fordon per dygn år De flesta vägar i Västernorrland som får en hastighetssänkning har med andra ord måttlig trafik. Med bakgrund i detta ifrågasätter Länsstyrelsen om vägar med måttlig trafik i hastighetsöversynen bör hanteras likadant som vägar med betydande trafik. Länsstyrelsen anser att man bör kunna tillämpa skilda åtgärder för vägar med måttlig respektive betydande trafik, och inte som i Trafikverkets nuvarande förslag; att hantera alla vägar med över 2000 fordon per dygn likadant. I Västernorrlands län föreslås hastighetsjusteringar på sammanlagt 167 km statlig väg, varav 164 km ingår i det funktionellt prioriterade vägnätet (FPV). Förslaget angående den sträcka på 3 km (väg 333 Bollstabruk-Nyland) som är utanför det funktionellt prioriterade vägnätet, och som enligt förslaget skulle få en sänkt hastighet från 90 till 80 km/h, godtar Länsstyrelsen. Endast en sträcka på 12 km (E4 Ullånger-Docksta) inom det funktionellt prioriterade vägnätet (FPV) får investeringar från den nationella planen under perioden som möjliggör en höjning av hastighetsgränsen. Länsstyrelsen samtycker till det förslaget. Hela 152 km, eller cirka 91 procent av hastighetssänkningarna, föreslås ske i det funktionellt prioriterade vägnätet (FPV) i Västernorrland. Länsstyrelsen anser att hastighetssänkningarna står i motsättning till syftet med uppdraget om att värna restiderna utmed det funktionellt prioriterade vägnätet utifrån grundläggande säkerhetskrav. Dessa förslag samtycker Länsstyrelsen generellt sett inte till, med undantag för eventuellt kompromissutrymme för enskilda förslag som tas upp i nästa stycke. Länsstyrelsen ställer sig frågande till om man inte i högre grad bör eftersträva att vidta andra åtgärder än hastighetssänkningar för det funktionellt prioriterade vägnätet. Ett exempel på sådan väg i Västernorrlands län är länsväg 622 mellan väg 86 och E4. Väg 622, eller den så kallade Timmervägen, har hög genomströmning av fordon, inte minst godstrafik. Den är en anslutningsväg mellan två nationella vägar, E14 och E4, som av Europeiska unionen ingår i det prioriterade vägnätverket (TEN-T). De trafikrelaterade problemen på Timmervägen är inte nödvändigtvis relaterade till för höga hastigheter, utan även till att vägens standard inte håller för de aktuella trafikflödena där. Vägen innebär idag en flaskhals i det övergripande transportsystemet inte bara i länet, utan även ur ett storregionalt och nationellt perspektiv. En hastighetssänkning på Timmervägen innebär en tillväxthämning i en växande region (Sundsvall), om inga andra åtgärder genomförs för att förbättra tillgängligheten på sträckan. Länsstyrelsen anser att nationella investeringar på Timmervägen är nödvändiga för att uppnå förbättringar på tillgängligheten och trafiksäkerheten på sträckan. För att få reella möjligheter att uppnå detta kan Länsstyrelsen tänka sig att samtycka till en hastighetssänkning på Timmervägen, med förbehållet att intensifiera dialogen med Trafikverket om

5 Yttrande Sida 5 av 5 framtida fysiska investeringar. En förutsättning för detta är också att Timmervägen tas upp som nationell väg, där finansiering alltså blir möjlig från den nationella transportplanen. Enligt Trafikverket kan, ur trafiksäkerhetssynpunkt, ett säkert möte på landsvägen ske antingen genom mittseparering eller genom att justera hastigheten till max 80 km/h. Ur Kraven för Vägars och gators utformning från 2015 kan man läsa att (med Länsstyrelsens kursivering): på vägar med VR 100 km/h ska mötande trafikriktningar separeras med mitträcke eller en minst 13 m bred skiljeremsa. Undantag gäller för funktionella förbindelser med långa transportavstånd där VR 100 kan godtas på tvåfältsvägar. Ett exempel på hur ett undantag som denna även i fortsättningen är tillämpbart i Västernorrlands län är E14, som på grund av sin viktiga funktion som långväga transportlänk för både gods- och persontrafik, bör föreslås få andra lösningar på trafiksäkerhetshöjande åtgärder än hastighetssänkning. Eventuellt kan även ett trafikslagsövergripande perspektiv på tillgänglighet på det så kallade Mittstråket mellan Sundsvall och Östersund (på norska sidan Trondheim), där E14 och Mittbanan ingår, vara till nytta i planeringen av effektivare åtgärder. Länsstyrelsen är övertygad om att trafiksäkerheten på vägarna kan och bör förbättras med olika slags åtgärder, men inte nödvändigtvis med generella hastighetssänkningar i Västernorrlands län. Alternativa lösningar, utökade ramar till den regionala transportplanen, samt en tydligare prioritering av länets nationella vägar i den nationella planen fortsätter Länsstyrelsen gärna att föra en dialog om med Trafikverket. Beslut om detta yttrande har fattats av länsråd Sten-Olov Altin. I handläggningen har infrastrukturstrateg Roger Wetterstrand och enhetschef Daniel Gustafsson deltagit. Infrastruktursamordnare Henrietta Philp har varit föredragande. Sten-Olov Altin Länsråd Henrietta Philp Infrastruktursamordnare