Införande av nya hastighetsgränser

Transkript

1 Projektledare Lars Ljungberg Införande av nya hastighetsgränser Projektledare Lars Ljungberg Nya hastighetsgränser Riksdagsbeslut maj 2007: Vägverket, länsstyrelserna och kommunerna få rätt att använda 10-steg från 30 till 120 km/tim. Regeringen beslutar om ändring i Trafikförordningen. Ger Vägverket möjlighet att även använda hastighetsgränserna 80, 100 och 120. Den nya Trafikförordningen gäller från den 1 maj Vägverket ändrar sina föreskrifter så att kommuner och länsstyrelser kan använda 10-intervall vid beslut om lokala trafikföreskrifter. 1

2 Projektledare Lars Ljungberg Nya hastighetsgränser varför? Dagens system kom till Lappverk av olika hastighetsbeslut sedan dess. Gränserna har inte baserats på människans förmåga att tåla krockvåld. Nya transportpolitiska delmål har tillkommit. 20-stegen är för stora ur såväl trafiksäkerhets- som miljösynpunkt. Vägtransportsystemet kan nyttjas effektivare med hänsyn till alla transportpolitiska delmål. Acceptansen för hastighetsgränserna bör kunna ökas. Nya vägtyper har tillkommit. Projektledare Lars Ljungberg vägar Exempel på vägar med helt olika trafiksäkerhetsstandard men med samma hastighetsgräns 2

3 Projektledare Lars Ljungberg Relativ risk att dödas Projektledare Lars Ljungberg På lång sikt ska en successiv anpassning av hastighetsgränserna på vägarna göras till nollvisionen samt kraven på tillgänglighet, god miljö, positiv regional utveckling och ett jämställt transportsystem. Ur regeringens proposition 3

4 Projektledare Lars Ljungberg Hur ska det gå till? Vägverket gör en översyn av hastighetsgränser på främst 90- och 110-vägar Kommuner använder nya hastighetsgränser inom tättbebyggt område. Länsstyrelser använder nya hastighetsgränser utom tättbebyggt område vid lokala begränsningar. Översynerna görs i nära samverkan med åtgärdsplanering REGION MITT Översyn av hastighetsgränser Nationella stamvägar (E4, E14, E45, 50, 56, 70) Projektledare Lars Ljungberg E45 E 45 E E 45 4

5 Projektledare Lars Ljungberg Tidplan hastighetsöversyn / systemanalys i VM februari Metodanvisning för regionala systemanalyser skickas ut 6 mars Nationellt hastighetsmöte, synkningsmöte 6 mars Regionalt hastighetsmöte 10 mars Direktion, diskussion MV mars Första regionala styrgruppsmötet 12 mars Regionalt hastighetsmöte i Gävle 13 mars Nationellt hastighetsmöte, synkningsmöte 13 mars Info Regional samling X-län (NTF Gävle bl a) 14 mars Dragning för cvm 14 mars Översiktliga förslag till hastighetsförändringar skickas för inmatning i kartor 18 mars Info trafikpolischeferna 25 mars Utskick Översiktliga VV-regionförslag för NAT-vägar med motiv 28 mars Regionalt hast möte (tele) 28 mars Andra regionala styrgruppsmötet 31 mars Nationellt hastighetsmöte i Stockholm 30 april Synpunkter till VV regioner på Översiktliga VV-regionförslag 5 maj Hastighetsutredningar och förslag till beslut om ändrade hastighetsgränser skickas till berörda myndigheter, organisationer m fl på remiss 13 juni Skriftliga yttranden inkommer till VV-regioner 13 juni -11 aug VV-regioners beredningar skickas till Borlänge (Smt) för beslut 13 juni -11 sep HK (Smt) handläggning inkl GD-beslut 15 sep - 19 sep NATIONELLT SAMORDNAD OMSKYLTNING NAT-VÄGAR INKL VINTERHASTIGHETER Projektledare Lars Ljungberg Stödkriterier för hastighetsval Tillgänglighet vägförbindelser som är viktiga att bevara eller sätta en högre hastighet på är vägar viktiga för arbetspendling, de som kan medföra utökade lokala arbetsmarknadsregioner, de som har stor mängd långväga trafik, långa transportavstånd i glesbygd samt vägar som är viktiga för godstransporter. Trafiksäkerhet fysikens lagar, krockvåld. Miljö nationella CO 2 utsläppsmål, miljökvalitetsnormer för utomhusluft (MKN) och nationella bullermål samt hälsomål. Trafikantacceptans Rimliga, logiska, tydliga och begripliga hastighetsgränser. 5

6 Projektledare Lars Ljungberg Översynen Viktigaste väntade förändringarna Ett 30-tal mil motorväg 120 km/tim Övriga motorvägar behåller 110 km/tim Mötesfria vägar 2+1, 2+2 och km/tim Farliga 90-vägar justeras till 80 km/tim (ca 1700 mil) främst länsvägar Sänkningar främst på vägar med mindre trafik som inte är viktiga för regional utveckling m.m. Projektledare Lars Ljungberg Kritiska framgångsfaktorer Att trafikanterna förstår och respekterar de nya hastighetsgränserna. Att vi lyckas koppla viss vägtyp till en hastighetsgräns självförklarande väg. Att hastighetsgränserna inte upplevs plottriga. Att vi får en ordentlig trafiksäkerhets- och miljövinst av de förändrade gränserna utan att tillgängligheten på viktiga vägar blir sämre. 6

7 Projektledare Lars Ljungberg Kommunikationen bör rikta in sig på att besvara följande: Vad är det som kommer att ske? Varför görs det? Vilka sträckor är aktuella och varför? Hur kommer det att gå till? Värdeord Anpassning av hastighetsgränser Rätt hastighetsgräns Krockvåld Högsta tillåtna hastighet Hålla hastigheten Spara liv Projektledare Lars Ljungberg Vi sätter en gräns för högsta tillåten hastighet för att få: Förståliga / begripliga / logiska hastighetsgränser Minskad klimatpåverkan Sparsamt körsätt Trafiksäkerhetsvinster Framkomlighetsvinster 7

8 Projektledare Lars Ljungberg Målbild 2025 för hastighetsgränser på landsbygd År 2025 har tillgängligheten förbättrats främst på viktiga vägar. Näringslivsvägar har vanligtvis 80 km/h och arbetspendlingsvägar 100 km/h. Inriktningen är att i första hand höja lägre hastigheter än att ytterligare öka redan höga hastigheter. Införandet av nya hastighetsgränser har bidragit till en lägre energiåtgång, mindre koldioxidutsläpp, mindre luftföroreningar och mindre bullerstörningar i vägtransportsystemet. Vi har successivt anpassat hastighetsgränserna i enlighet med Nollvisionens krockvåldsprinciper. Hastighetsgränser över 80 km/h¹ förekommer enbart på vägar som är mötesfria eller vägar med mycket lite trafik. ¹) Fordonsutveckling har gjort att frontalkollision kan klaras i 80 km/tim Projektledare Lars Ljungberg Målbild 2025 för hastighetsgränser på landsbygd Vi har en tydligare koppling mellan vägtyp och hastighetsgräns. Normal hastighetsgräns för de vanligaste vägtyperna är då Gräns Gräns för för mötesfrihet mötesfrihet övriga tvåfältsvägar tvåfältsväg med räfflad mittlinje räfflad mittremsa och omkörningsfält mitträckesvägar motorväg normalt motorväg med variabla hastighetsskyltar 8

9 Projektledare Lars Ljungberg Målbild 2025 för hastighetsgränser på landsbygd År 2025 är integrerade hastighetsstödsystem väl utvecklade och normalt använda i fordon och har minskat risken för att hastighetsgränserna uppfattas som plottriga. Vi har utvecklat kostnadseffektiva system för varierande hastighetsgränser och andra ITS-baserade stödsystem. Majoriteten kvinnor och män anser att hastighetsgränserna är tydliga och accepterar nu högsta tillåtna hastighet. Vi har nu en högre acceptans och efterlevnad med hjälp av stöd och övervakning samt att hastighetsgränserna upplevs som mer logiska. Detta har gynnat trafiksäkerheten framför allt på icke mötesfria vägar samt miljön på det högtrafikerade vägnätet. Projektledare Lars Ljungberg Blandtrafik Bostadsgator Centrumgator Skolor 9

10 Projektledare Lars Ljungberg Gator i huvudnät Gångbanor Cyklar på körbanan Övergångsställen Projektledare Lars Ljungberg Tättbebyggt område Trafikleder Stora korsningsavstånd Gång- och cykelbana separerad längs vägen 10

11 Projektledare Lars Ljungberg Projektledare Lars Ljungberg Tvåfältsvägar med stor risk för olyckor med döda och svårt skadade (Idag 90-väg utan mitträcke, otillfredsställande sidoområden) 11

12 Projektledare Lars Ljungberg Väg viktig för näringslivets transporter idag 70-väg Projektledare Lars Ljungberg Räfflad mittlinje 12

13 Projektledare Lars Ljungberg Mittlinje Projektledare Lars Ljungberg

14 Projektledare Lars Ljungberg >1 km 5-10 km >1 km Vägar med räfflad mittremsa och omkörningsfält < 4000 f/d 7-9 m Projektledare Lars Ljungberg Räfflad mittremsa med omkörningsfält 14

15 Projektledare Lars Ljungberg Projektledare Lars Ljungberg Normal hastighetsgräns på vägar med mitträcke Mötesfria motortrafikleder och landsvägar 2+1, 2+2, 1+1 med räcke och säkra sidoområden 15

16 Projektledare Lars Ljungberg Räfflad mittlinje Projektledare Lars Ljungberg Mittlinje 16

17 Projektledare Lars Ljungberg Projektledare Lars Ljungberg

18 Projektledare Lars Ljungberg Motorvägar Normalt 110 km/tim 120 km/tim med hög trafiksäkerhetsstandard och låg trafik Projektledare Lars Ljungberg Vid bedömning av säker hastighet har sidoområde och mittseparation störst betydelse Olyckstyper statliga vägar 2006 Dödsolyckor 18

19 Projektledare Lars Ljungberg Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning för personbilar Projektledare Lars Ljungberg Koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning tunga lastbilar med släp 19

20 Projektledare Lars Ljungberg Utsläpp av koldioxid från vägtransporter i Sverige Projektledare Lars Ljungberg Hastighetens betydelse för relativa partikelemissionen under våren 20

21 Projektledare Lars Ljungberg Hastighetens betydelse för kväveoxider Projektledare Lars Ljungberg Bullerstörningar Exempel på bullerstörningar längs en och samma väg vid olika hastigheter 21

22 Projektledare Lars Ljungberg Bullerstörningar Förändring av bullerstörningar vid omskyltning av hastighetsgräns Projektledare Lars Ljungberg Bullerstörningar Förändring av bullerstörningar vid omskyltning av hastighetsgräns 22

23 Projektledare Lars Ljungberg Vid utredning om förändrad hastighetsgräns Där människor bor bör lägre hastighetsgräns sättas. Om bullret är mer än 10 dba över riktvärdena skall åtgärder mot buller vidtas enligt regeringsbeslut. Projektledare Lars Ljungberg Hastighetsöversyn integrerat med åtgärdsplanering 23

24 Projektledare Lars Ljungberg Konsekvenser Antalet dödade/år minskar med 10 på statligt vägnät utom tättbebyggt område. Bidrar till minskade koldioxidutsläpp. Restiderna ökar med ca 2 miljoner timmar/år (< 1 % ökning) för personbilar och bussar. Oförändrad restid för tung lastbilstrafik. De beräkningsbara samhällsekonomiska effekterna bedöms vara positiva, i nivån drygt 50 Mkr/år. Projektledare Lars Ljungberg Nya hastighetsgränser plottrigt? Förändringar ska ske på längre sammanhängande sträckor. Väg- och gatunätet ska inte delas upp i flera delsträckor där samtliga 10-steg används. I framtiden kan man överväga att slopa något eller några mellanliggande steg. 24

25 Projektledare Lars Ljungberg Nya hastighetsgränser tydligt Förändringen innebär en tydligare och mer frekvent skyltning för att trafikanten ska känna sig trygg med vilken hastighetsgräns som gäller. Vägmärke för motorväg och tättbebyggt område kommer alltid att kompletteras med vägmärket för hastighetsbegränsning. Trafikanterna ska känna en tydlig koppling mellan vägens utformning och hastighetsgräns. Projektledare Lars Ljungberg Undvik plottrighet De nya gränserna bör tillämpas på längre sammanhängande sträckor kopplat till en viss vägtyp och vägens säkerhetsstandard så att det blir tydligt för trafikanterna vilken hastighetsgräns som gäller. Motorväg minst 3-4 mil 2+1 minst 10 km Farliga tvåfältsvägar minst 5-10 km 25

26 Projektledare Lars Ljungberg Budskapsplattform Vårt huvudbudskap är att vi inför fler hastighetsgränser för att det räddar liv och minskar utsläppen av CO2. Om alla höll hastighetsgränserna skulle vi per år spara ca 150 liv och minska utsläppen med ton CO2 Projektledare Lars Ljungberg