Dialogmöte 2. Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder

Transkript

1 Dialogmöte 2 Regeringens infrastrukturproposition Förankring av syfte och mål från dialogmöte 1 Förslag till innehåll tillståndsbilder Workshop om inriktning och övergripande prioriteringar

2 Den fortsatta processen Save the date för nästkommande dialogmötena 1/2 Workshop om åtgärder och åtgärdsområden 17/3 redovisning av förslag till underlag, inriktning, strategier samt prioriteringar för större och mindre åtgärder i de olika potterna 15/9 Frågor och synpunkter på remissförslaget 20/10 Redovisning av remissynpunkter och diskussion om revideringar och kompletteringar

3 Infrastrukturpropostionen Infrastruktur för framtiden, Prop. 2016/17:21

4 Utmaningar att möta De transportpolitiska målen är utgångspunkten men i fokus även: Omställning till fossilfritt välfärdsland Ett Sverige som håller ihop Ett ökat bostadsbyggande Förbättra förutsättningarna för näringslivet

5 Ett lyft för järnvägen Stor satsning på mer pengar till drift och underhåll av järnvägen en ökning med 47 % Resenärer ska kunna lita på tågen kan gå i tid Möjliggöra att en större del av det långväga godset kan fraktas på järnväg

6 Nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet

7 Mål om nya stambanor för höghastighetståg Tillför ökad kapacitet Knyter samman Stockholm, Göteborg och Malmö Stärker de regionala sambanden och arbetspendlingen Etappvis utbyggnad i en takt som ekonomin tillåter

8 Några slutsatser Satsningarna ligger i enlighet med storregionala analysen i En bättre sits Trots satsning på järnvägsunderhåll ökar det eftersläpande underhållet Vägar med hög trafik, höga hastigheter och viktiga för näringslivet prioriteras i vägunderhållet Visst utrymme för nysatsningar eller tidigareläggningar av beslutade projekt Ökat fokus på näringslivets transporter samt på cykel Oklart om gränsen för namnsatta objekt Inget om steg 1 och 2 åtgärder i länsplanerna

9 Förankring av mål och syfte

10 Förankring av syfte och mål Syftet - nyttan eller avsikten med länstransportplanen Öka tillgängligheten inom hela regionen klimatvänligt och trafiksäkert Målet med länstransportplanen Tillgängligheten ska öka för att förbättra möjligheterna till pendling och transport av gods samtidigt som klimatpåverkan ska minska

11 Förslag till innehåll 1. Länstransportplan Bakgrund 2. Underlag, mål och inriktning 3. Arbetsprocessen 4. Direktiv för arbetet 5. Genomförande 2. Förutsättningar 1. Detta är Örebro län 2. Befolkning och befolkningsutveckling 3. Arbetsmarknad 4. Pendling och regionsförstoring 5. Näringslivet 6. Framtida trafik 3. Mål och inriktning med länstransportplanen 1. Nationella mål och strategier 2. Storregionala mål och strategier 3. Regionala mål och strategier 4. Planens mål och inriktning 4. Tillstånd och brister 1. Tillgänglighet 2. Klimat och miljö 3. Trafiksäkerhet

12 Förslag till tillståndsbilder - förutsättningar Beskrivning av regionen Befolkning, befolkningsutveckling Arbetsmarknadsregioner Branschstruktur, förvärvsarbetande per näringsgren Beskrivning av infrastrukturen Trafikvolym person/gods Hastighet/bredd (i kombination med målstandard) Medelhastighet kollektivtrafik Prognos 2040 person och gods

13 Förslag till tillståndsbilder - tillgänglighet Antal arbetstillfällen som nås inom 40 min med kollektivtrafik, personbil, cykel Andel befolkning som har mindre än 40 min till daglig service (grundskola) med kollektivtrafik, personbil, cykel Restidskvoter (bil/kollektivtrafik) mellan kommunala huvudorter Restidskvoter/restid (Bil/kollektivtrafik) mellan Örebro och övriga residensstäder i Svealands län, till Stockholm, Karlstad, Linköping samt internationell tillgänglighet (Arlanda/Skavsta) Gods

14 Förslag på tillståndsbilder klimat och miljö Energianvändning (MWh/invånare och kommun avseende transport) Klimatpåverkande utsläpp (1000 ton/invånare) Andel nyregistrerade miljöbilar av totala antalet nyregistreringar samt antal per 1000 invånare

15 Förslag på tillståndsbilder - trafiksäkerhet Antal omkomna och allvarligt skadade i trafiken Vägar över 80 km/h och saknar fysisk mötesseparering

16 Inriktning och prioriteringar

17 Vad kan länstransportplanen påverka/bidra till? Trafikverkets inriktningsplanering Landsbygd och tätort RUS Effektiva och hållbara transporter Regionalt trafikförsörjningsprogram Attraktiv och tillgänglig resa MÅL Robust system God och jämlik hälsa Trafikering Utsläppen av växthusgaser Klimatneutral och resurseffektiv region Klimat och miljö Länstransportplan MEDEL

18 Utmaningar/alternativa inriktningar Ökad tillgänglighet Goda förbindelser i hela länet Förutsättningar för GC, och kollektivtrafik i större städer med omnejd och mellan viktiga målpunkter ska förbättras Tillgänglighet och robusthet ska säkerställas i mindre orter och på landsbygd där vägen är enda alternativet Klimat och miljö Större andel hållbart resande Underlatta omställning till förnybar energi Arbeta för att minska bilanvändningen Trafiksäkerhet och hälsa Minskat antal dödade och skadade samt förbättrad folkhälsa Arbeta vidare mot Nollvisionen Effektivisera transportsystemet i syfte att minska transportarbetet

19 Hur kan länsplanen påverka ökad tillgänglighet? Åtgärdsområden (verktygslådan) Större åtgärder, gång och cykelåtgärder, kollektivtrafikåtgärder, statlig medfinansiering Typexempel på åtgärder Väg 52 MLV 100 km/h Örsta-Sköllersta Planfri järnvägsövergång Vretstorp GC-väg väg 63/244 Grythyttan-Hällefors Effekter på övriga delar i samhället Detta underlättar för arbetspendlingen, ger en förbättrad kompetensförsörjning, god och jämlik hälsa, ökar etableringen på arbetsmarknaden för utrikesfödda och underlättar balansen på bostadsmarknaden.

20 Hur kan länsplanen förbättra miljö och klimat? Åtgärdsområden Kollektivtrafikåtgärder, gång och cykelåtgärder och statlig medfinansiering. Detta kräver även styrmedel från statens sida. Typexempel på åtgärder Samfinansiering Frövi bangård GC-väg väg 63/244 Grythyttan-Hällefors Statlig medfinansiering bulleråtgärder Effekt Detta bidrar till att regionen blir klimatneutral genom minskat trafikarbete baserat på fossila drivmedel.

21 Hur kan länsplanen öka trafiksäkerheten och hälsan? Åtgärdsområden Större åtgärder, kollektivtrafikåtgärder, gång- och cykelåtgärder, trafiksäkerhetsåtgärder, statlig medfinansiering Tyexempel på åtgärder Sidoområdesåtgärder på starkt trafikerade vägar Kollektivtrafiksatsningar som medför överflyttning av bilister till buss Statlig medfinansiering bulleråtgärder Effekt Detta bidrar till regionen får en god och jämlik hälsa, klimatneutral och resurseffektiv

22 Så här ser fördelningen ut i nuvarande plan

23 Alternativa inriktningar Tillgänglighet Förbättrad miljö och klimat Trafiksäkerhet och hälsa

24 Åtgärdsområdenas bidrag till måluppfyllelse Ökad tillgänglighet Klimat och miljö Trafiksäkerhet Större åtgärder väg ++ + Större åtgärder kollektivtrafik Gång och cykelåtgärder Kollektivtrafikåtgärder Trafiksäkerhet Statlig medfinansiering

25 Så här mycket får man för 1 miljard kr 286 km gång och cykelvägar 22 km motorväg 54 km 2+1 väg 8 km dubbelspårig järnväg 11 km enkelspårig järnväg 29 km BRT 2 km höghastighetståg 10 km spårvagn 323 km sidområdesåtgärder, kurvrätning höjning hastighet 70 till 80 km/h

26 Behovet som det ser ut idag Större åtgärder Mkr Mindre åtgärder 930 Mkr Kollektivtrafik GC-vägar 585 Mkr Trafiksäkerhet 45 Mkr Statlig medfinansiering 300 Mkr exkl kollektivtrafik

27 Workshop Inriktning och övergripande prioriteringar Gruppövning: 1) Vilken inriktning ska planen ha? Vilka problem vill vi lösa med länstransportplanen, är det miljö, arbetspendling/tillgänglighet, trafiksäkerhet/hälsa eller en kombination med tonvikt på..? 2) Vilken är den rimliga fördelningen åtgärdsområden? När ni valt inriktning, hur skulle proportionerna mellan åtgärdsområden kunna se ut? Redovisning av gruppernas inriktningar och grova planförslag