Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Transkript

1 Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

2 Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar Utslag av strategins principer Effekter - blev det som vi hade tänkte?

3 Utmaningar i Stockholmstrafiken Stockholm växer! Fler ska samsas på samma yta! Stockholms stads och SLs mål om att kollektivtrafikens marknadsandelar ska öka Stomnätet är ryggraden i transportsystemet när yt- och transporteffektiva trafikslag måste främjas Råder redan idag kapacitets- och framkomlighetsproblem i stomnätet Framkomlighetsproblem i det ytliggande stomnätet Kapacitetsproblem i tunnelbanan

4

5 Varför en strategi? Strategin ska ge underlag för den framtida fysiska planeringen i Stockholm: För utveckling och utbyggnad av stombuss-, spårvägs- och tunnelbanetrafik (infrastruktur, fordon, depåer) För utveckling av stomtrafikens kvalitet (framkomlighet, turtäthet, hållplatsavstånd) För utveckling av bebyggelseplaneringen För att kunna avlasta tunnelbanans belastade centrala snitt För SL är strategin en första etapp av en strategi som ska omfatta hela länets stomnät För Stockholms stad är strategin en del i Framkomlighetsstrategin

6 Vad blir nästa steg Stomnätsstrategin har varit på remiss och remissynpunkter bearbetas Kompletterande utredning av dubbelledade bussar har genomförts Stockholms stads framkomlighetsstrategi är på remiss Fördjupade studier av Hagastaden, Ostsektorn, nya stomlinjer Trafiknämnden (SLL) tog i september även beslut om att ge SL:s vd i uppdrag att ta fram förslag till Etapp 2 av stomnätsstrategin som omfattar hela länet.

7 Strategins grundbultar Tre huvudprinciper för att utveckla en attraktiv och en ekonomiskt effektiv kollektivtrafik som en del i ett hållbart transportsystem: 1. God regional tillgänglighet 2. Attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik 3. Integrerad planering för en attraktiv stadsmiljö

8 1. God regional tillgänglighet Grovmaskigt nät som täcker in hela länet starka stråk utan konkurrerande stomlinjer Radiella och tvärgående linjer Binder samman länets kommuncentra med Stockholms stad Inom staden förbinder stomnätet de olika stadsdelarna med stadens centrala delar och det radiella nätet

9 2. Attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik Stomlinjerna ska ha: Mål om medelhastighet på minst 20 km/h (inkl hpl-stopp) Prioriteras på bilens bekostnad och ges eget utrymme i gatan Hållplatsavstånd på ca 500 m Resandeunderlag på minst 500 resenärer i det mest belastade snittet under maxtimmen (i en riktning) Turtäthet på minst 7,5-minuterstrafik och inte tätare än 2-minuterstrafik Stomlinjenätet ska dessutom vara robust och strukturerande och därför sällan förändras.

10 figur Medelhastighetens betydelse

11 3. Integrerad planering för en attraktiv stadsmiljö Attraktiv stadsmiljö ses som ett stadsbyggnadselement och en del av samhällets grundläggande infrastruktur Hög trafiksäkerhet tydlig och säker detaljutformning med anpassade hastigheter för all trafik Positiva miljöeffekter minskat buller genom detaljutformning av fordon och infrastruktur samt god drift- och underhåll. - minskade utsläpp genom användande av energieffektiva drivlinor och fossilbränslefria drivmedel

12 Analys av framtida stomnät - Applicering av de 3 huvudprinciperna

13

14 Resultat: ett grovmaskigt stomnät som kompletterar tunnelbanan

15 Strategi för trafikering och val av trafikslag Val av trafikslag ska grundas på: Resandeunderlag och vad som lämpar sig i trafiksystemet Därefter vägas mot: Möjlighet till god framkomlighet Depålägen Drift- och investeringskostnader Samordning med andra infrastruktur, exploateringsprojekt och utnyttjande av befintlig infrastruktur Prioritering av befintliga resurser

16 Överlappande kapacitetsintervaller Baseras på komfortmått och attraktiv turtäthet! Innerstadsstombuss (ca 18 meter) Dubbelledade bussar (ca 24 m) Stadsspårvagn (ca 40 meter) Snabbspårvagn (ca 30x2 meter) Tunnelbana (46,5x3 meter)

17

18 Resultat: ett stomnät där linjerna kompletterar varandra i de mest belastade snitten

19 Effekter - blev det som vi hade tänkte? Kapacitet att ta emot befolkningsökningen + 28 % kollektivtrafikresor jämfört med idag Tydlig avlastning av tunnelbanan sittplatser per dygn Nya kollektivtrafikresenärer utöver det ökade resandet som genereras av befolkningsökningen: nya resenärer per dygn, varav ca 50 % är fd bilister Ger en ökning av resandet i innerstaden med 8 % CO 2 minskning på 3750 ton per år Kapacitet att ta emot ytterligare 20 % ökat kollektivtrafikresande, motsvarar en ökad marknadsandel med 7,5 %, men för detta krävs lockande och styrande åtgärder!

20 TACK!