Remissvar avseende Spårvägs- och stomnätsstrategi, etapp 1 - centrala delen av Stockholmsregionen
|
|
- Roger Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AB Storstockholms Lokaltrafik Registratorn, SL Stockholm Stockholm, den 7 december 2011 Dnr Remissvar avseende Spårvägs- och stomnätsstrategi, etapp 1 - centrala delen av Stockholmsregionen Storstockholms Lokaltrafik och Stockholms stad har remitterat ovanstående dokument till Stockholms Handelskammare för synpunkter. Förslaget Förslaget innebär i huvudsak att stomnät för kollektivtrafiken ska utvecklas. Tunnelbana till Nacka lyfts fram, men i övrigt fokuserar strategin på dagens stombussnät i innerstaden med vissa ändringar och kompletteringar. Sammanlagt föreslås sex stombusslinjer få en mycket hög prioritet i gatunätet med separata körfält och signalprioritering. Fem av de sex linjerna föreslås utformas som spårväg. Sammanfattning Handelskammaren konstaterar att omfattande internationell erfarenhet talar för att spårväg i innerstadsmiljö blir dyr att bygga och driva. Kapaciteten blir inte högre än vad som kan åstadkommas med betydligt billigare busslösningar. Den lilla kapacitetsökning som uppnås med ännu hårdare prioritering av kollektivtrafiken på innerstadens gatunät kommer inte att räcka till för att möta behovet hos den snabbt växande befolkningen. Mycket talar för att en utbyggnad av tunnelbanenätet är nödvändig för att Stockholm ska få en kollektivtrafik som fungerar för den ökande befolkningen. En genomgång, som konsultföretaget WSP har gjort på Handelskammarens uppdrag, visar att tunnelbaneutbyggnader generellt sett blir något dyrare att bygga än spårväg per kilometer, men betydligt billigare per passagerare.
2 2(11) Handelskammarens uppfattning är att konsekvenserna av och kostnaderna för förslaget inte tillnärmelsevis är utredda i den utsträckning som beslutet förtjänar. Den bild Handelskammaren har är att mycket talar för att en spårvägsstad av den omfattning förslaget förespeglar riskerar att bli utomordentligt kostsam och låsa Stockholms vid kollektivtrafiklösningar som hämmar tillväxt och utveckling. Stockholms utveckling Stockholm är för närvarande en av Europas snabbast växande storstäder. Under flera år har befolkningstillväxten varit nästan dubbelt så stor som i Regionplanekontorets prognos enligt alternativ hög. En stor del av denna befolkningsökning består av födelseöverskott. Det innebär att den fulla effekten på trafiksystemet inte kommer förrän om flera år när alla dessa än så länge små - personer ska börja resa till utbildningar och arbete. Stockholms befolkning är också, i ett europeiskt perspektiv, förhållandevis ung, vilket innebär att den i större utsträckning än i andra europeiska städer kommer att bestå av personer i arbetsför ålder. Detta, tillsammans med det låga bostadsbyggandet och det växande underskottet av bostäder, kommer att kraftigt öka belastningen på trafiksystemet. Trafikananys har i sin rapport om pendling i storstäder visat att trängseln i vägnätet, mätt i antalet flaskhalsar, kommer att bli fem gånger större 2030 än idag. Men redan nu är det mycket trångt, både på vägnätet, järnvägsnätet och i tunnelbanan. Samtidigt anses Stockholm i många sammanhang som en mycket attraktiv stad. I den rapport som det New Yorkbaserade konsultföretaget PwC presenterade i våras rankas Stockholm som fyra i världen när det gäller företagsklimat och innovationsförmåga. Stockholm har således alla möjligheter att hålla en hög tillväxt och utgöra en motor i den svenska ekonomin. Till detta kommer ett attraktivt individklimat. Att Stockholm är en bra stad att leva i är en faktor som får allt större betydelse när tjänstesektorns betydelse växer och världens storstäder konkurrerar om att dra till sig talangerna. Men denna positiva utveckling kommer inte att kunna fortsätta om inte Stockholm kan hantera befolkningstillväxten. Ett av de största problemen är den stora och snabbt förvärrade kapacitetsbristen i trafiksystemet. SL och Stockholms stad måste i sin planering ta hänsyn till den starka befolkningsutveckling som vi befinner oss mitt upp i. De utdragna planeringstiderna gör det ännu viktigare att snarast sätta igång de processer
3 3(11) som krävs för en framtida utbyggnad av kapacitetsstark och snabb kollektivtrafik. Handelskammaren har svårt att se hur den nu presenterade Spårvägs- och stomnätsstrategin kan, ens fullt utbyggd, bidra till mer än marginella förbättringar av kapacitet och restider i kollektivtrafiken. Kostnader och genomförande Strategidokumentet innehåller inga bedömningar av kostnader eller tekniska förutsättningar för ett genomförande. Handelskammaren har svårt att se hur en radikal omställning av en viktig del av Stockholms kollektivtrafik ska kunna beslutas på den grund som presenteras i förslaget. Spårväg City kostade c:a 600 miljoner kronor per kilometer spår. Förlängningen av Tvärbanan från Alvik till Solna kostar c:a 750 miljoner kronor per kilometer. Med den kostnadsbilden torde genomförandet av Spårvägsstrategin kosta mellan 35 och 40 miljarder kronor. Till det kommer de samhällsekonomiska kostnader som trafikstörningarna under byggtiden för med sig. Dokumentet innehåller inga andra beräkningar eller indikationer på att utbyggnaden skulle bli väsentligt billigare. Att bygga spårvägar i befintlig innerstadsmiljö är långt ifrån oproblematiskt. Under Stockholms gator ligger ledningar för vatten, avlopp, fjärrvärme, fjärrkyla, el, gas, bredband, telefoni, etc. Alla dessa måste flyttas för att inte spåren ska behöva rivas upp varje gång en ledning läcker eller behöver renoveras. Kantsten och gatubrunnar måste flyttas och gångbanor och refuger göras om. Det innebär oftast en total ombyggnad av gatan och allt det som finns under den för att spårvägen ska kunna dras. Så kallade konstbyggnader, dvs broar och pelardäck, måste inte sällan förstärkas för att kunna bära en spårvagn. Därmed blir kostnaderna mycket höga. Men det innebär också en lång och mycket besvärlig byggtid med stora störningar i ett redan överbelastat och extremt störningskänsligt trafiksystem. Den första etappen av Spårväg City var 300 meter lång. Den tog ett drygt halvår att bygga och trafikstörningarna under byggtiden var mycket besvärande. Hela Östermalm och Norrmalm påverkades. Under två veckor var Hamngatan helt avstängd för trafik. Ett förverkligande av Spårvägsstrategin skulle innebära samma process på sex mil innerstadsgator. Det skulle medföra många år av mycket kraftiga trafikstörningar i hela innerstaden. Depåer
4 4(11) För alla typer av kollektivtrafik behövs depåer där fordonen kan städas, servas och repareras. För att undvika långa transportsträckor bör depåerna inte ligga alltför långt ifrån där fordonen går i trafik. För spårbunden trafik är utmaningen ofta avsevärt större eftersom det krävs spåranslutning. Depåerna måste också vara utformande för sitt trafikslag. T ex kräver långa fordon också långa byggnader. När busslinjer ska konverteras till spårväg går det därför oftast inte att använda de gamla bussdepåerna. Det krävs helt nya depåer i anslutning till spåren. Det har redan varit svårt att hitta depåläge för den relativt begränsade Spårväg City. Med ett utbyggt spårvägsnät i innerstaden kommer detta att bli ett mycket stort problem förenat med stora kostnader. Det handlar om stora anläggningar i mycket centrala lägen, där konkurrensen om marken är hård. Det innebär att kostnaderna för ett utbyggt spårvägsnät i innerstaden mycket väl kan bli betydligt högre än de beräknade 40 miljarderna. Handelskammaren finner det märkligt att förslaget inte diskuterar denna problematik, inte indikerar någon lösning eller redogör för förväntade kostnader för dessa investeringar. För tunnelbanan är depåfrågan enklare. Tunnelbanelinjerna sträcker sig från förort till förort genom innerstaden. Det innebär att i stort sett alla tunnelbanetåg når förorterna, där det är lättare att hitta lämpliga depålägen. Spårvägar i innerstadsmiljö Vilka fördelar skulle då ett utbyggt spårvägsnät i Stockholms innerstad kunna innebära? Från SL:s sida hävdas att spårvagnar har en högre kapacitet än buss. Detta har dock huvudsakligen med längden på fordonet att göra, inte huruvida hjulen är av stål eller gummi. Annat som påverkar kapaciteten är avståndet mellan hållplatserna, hållplatstid och hastighet. Ingen av dessa faktorer är dock beroende av spår utan handlar om hur biljettviseringen går till, om man tillåter insteg genom flera dörrar och hur fordonet prioriteras i trafikmiljön. Det är svårt att se att spårvagnar skulle kunna ge några fördelar som inte lika gärna kan åstadkommas med exempelvis långa bussar med insteg genom flera dörrar. Den så kallade spårfaktorn framförs ofta som argument för att spårvägar ger stabilitet och förutsägbarhet för resenärerna. Flera forskningsrapporter har dock ifrågasatt om en sådan spårfaktor existerar för korta resor (WSP Rapport 2011:1). Spåren i innerstaden medför däremot mindre flexibilitet om det uppstår trafikproblem. Om en spårvagn går sönder eller blir inblandad i en trafikolycka går den inte att flytta utan vidare och den går heller inte att köra förbi. En buss kan lätt köra andra vägar.
5 5(11) Flera av de nya spårvägslinjerna är tänkta att kopplas ihop med linjer som går i ytterområdena. Det gäller bland annat Spårväg City med Lidingöbanan och spårvägen till Hagastaden med Tvärbanan. Realismen i detta kan ifrågasättas. Det är olika typer av vagnar som krävs för olika ändamål. Enligt SL:s tjänstemän är det inte möjligt att köra 60-metersvagnar i innerstaden. Det skulle innebära mycket långa hållplatser som inte rimligtvis skulle kunna inrymmas i innerstadsmiljön. En 60-metersvagn som inte kommer över en korsning blockerar övrig trafik och skapar stora framkomlighetsproblem. För att klara kapaciteten på Tvärbanan kommer dock 60-metersvagnar åtminstone att behövas där. Det finns också frågetecken om hur instegshöjd och tillgänglighet ska klaras i de två mycket olika trafikmiljöerna i innerstad och ytterstad. Risken är att plattformarna i innerstaden måste anpassas för en högre instegshöjd, vilket ger en klumpig utformning, potentiellt dålig tillgänglighet för rörelsehindrade och barnvagnar och barriäreffekter i den trånga gatumiljön. Det blir tågperronger på innerstadens gator. Dessa kommer inte att kunna användas av bussar med låg instegshöjd. Enligt SL är det inte heller lämpligt att köra buss i spårvägsfälten eftersom det innebär att spåren slits fortare. Om det nya stomnätet byggs som spårväg kommer det alltså förmodligen inte att kunna användas av bussar. Det innebär att gatuutrymmet i innerstaden inte kommer att utnyttjas maximalt eftersom busstrafiken måste gå i bilkörfälten. Förutom att signalprioritering, trafikseparering och spårvägsplattformar kommer att innebära stora begränsningar av utrymme och framkomlighet för såväl biltrafik som cykeltrafik, kommer bussarna dessutom att belasta de körfält som finns kvar för bilarna. Innerstaden riskerar därmed att bli mycket svårtillgänglig för biltrafik. Dessutom kommer busstrafiken att få betydligt sämre framkomlighet än vad den har idag. Spårvägar framhålls ofta som ett medel att höja stadskärnors attraktivitet. Spårvägen på Hamngatan - vilken är den erfarenhet av spårväg i Stockholms innerstad som finns - har hittills inte visat sig ha några sådana effekter. NK:s omsättning har inte förbättrats efter att spårvägen kommit på plats. Däremot märkte NK av försämrad omsättning under byggtiden. City i Samverkans kundflödesmätning visar en tydlig minskning av gångtrafiken på Hamngatan mellan 2009 och 2011 samtidigt som övriga City har en mer blandad utveckling med ökade kundströmmar på många gator. För att få plats med spårvägen på Hamngatan har angöringsplatser och taxihållplatser tagits bort, vilket minskat tillgängligheten till besöksmål på gatan. Vänstersvängsförbudet västerifrån på Hamngatan in på Regeringsgatan har försämrat tillgängligheten till parkeringshuset Parkaden. Spårvägen har också en tydlig barriäreffekt. Det har blivit svårare att korsa
6 6(11) Hamngatan till fots. Den utökning av vändplatsen utanför Gallerian som krävs för etapp två av Spårväg City kommer att ytterligare förstärka denna barriäreffekt. De effekter som den första etappen av Spårväg City fått på Hamngatan visar vilka typer av prioriteringar av gatuutrymme och framkomligheten för övrig trafik som kommer att krävas i hela innerstaden. Det kommer att drabba bilar, bussar, cyklar, gångtrafik och distributionstrafik. Vad denna omvälvande förändring av trafikföringen kommer att innebära för innerstadens möjligheter att fungera som centrum i en stor och växande region redovisas inte i strategin. Nytta - kostnad Ett genomförande av Spårvägs- och stomnätsstrategin beräknas ge en medelhastighet för spårvagnarna på 18 km/tim jämfört med bussarnas nuvarande 14 km/tim. Ett högt ställt mål, som dock SL själva tror kan vara svårt att uppnå, är 20 km/tim. Andelen kollektivtrafikresenärer bedöms öka med en procent i förhållande till dagens resande. Det är alltså låga förväntningar, även från SL:s sida, på vad Spårvägsstrategin kan åstadkomma. Spårväg City har inte medfört ökat antal kollektivresenärer. Antalet resande är ungefär detsamma som när sträckan trafikerades med buss. För 40 miljarder kronor kan betydligt större kapacitet, hastighet och attraktivitet i kollektivtrafiken åstadkommas, exempelvis med en utbyggnad av tunnelbanenätet. Spårvägsstrategin saknar helt kostnadsberäkningar och konsekvensanalys av såväl ett utbyggt stomnät som andra alternativ för att förstärka kollektivtrafiken. Stockholm har ett tunnelbanenät som är väl utbyggt jämfört med andra städer i Europa. Med sina 10 mil spår och 100 stationer försörjer det Stockholmsregionens mest folktäta delar med effektiv och snabb kollektivtrafik. Det är tack vare tunnelbanan som Stockholm har västvärldens högsta andel kollektivtrafikresenärer. Den stora fördelen med tunnelbanan är att det är ett helt eget system som inte delar utrymme med några andra trafikslag. Det minimerar risken för störningar, vilket gör tunnelbanan särskilt attraktiv i en region som Stockholm, där det underdimensionerade trafiksystemet ständigt drabbas av köer och förseningar.
7 7(11) Tunnelbanan har hög kapacitet. Det får plats c:a personer i ett tunnelbanetåg. Medelhastigheten är 35 km/tim att jämföra med 14 km/tim för buss och i bästa fall 18 km/tim för spårvagn. En buss tar 100 passagerare och en spårvagn 200. Men tunnelbanan är också kapacitetsstark genom att den byter passagerare snabbt. Påstigning sker genom många breda dörrar i samma plan som plattformen. Alla som kliver på har redan betalat och fått sina biljetter kontrollerade. Tunnelbanan kan transportera väldigt många människor snabbt och säkert. Tunnelbanan är också inte minst på grund av sin stora kapacitet och höga hastighet - det mest populära trafikslaget med en miljon resor per dygn. Det beror naturligtvis på att den är snabb och sällan drabbas av störningar. Men trots ett väl utbyggt och väl fungerande tunnelbanenät finns det stora brister. Det saknas tunnelbana (och pendeltåg) till de snabbt växande förorterna i nordost och sydost, vilket är en bidragande orsak till att dessa regiondelar har en lägre kollektivtrafikandel än övriga länet. Samtidigt har dessa regiondelar stora möjligheter att öka bostadsbyggandet om trafiksituationen förbättras. De argument som anförs mot tunnelbana handlar framför allt om höga kostnader. Kostnaderna för nya tunnelbanelinjer i Stockholm har dock inte blivit föremål för mer noggranna analyser, vilket gör att den typen av påståenden grundar sig i huvudsak på lösa antaganden. Men det går att få lite vägledning. WSP har, på uppdrag av Handelskammaren, gjort en översikt av kostnaderna för tunnelbane- och spårvägsprojekt över hela världen. Spridningen är mycket stor. Men WSP konstaterar att asiatiska projekt har lägre kostnader som i stor utsträckning är hänförliga till lägre arbetskraftskostnader. Handelskammaren bedömer därför att amerikanska och europeiska projekt är de mest relevanta jämförelseobjekten. Mest intressant är naturligtvis våra närmaste grannländer, där förutsättningarna är mest lika våra. Helsingfors bygger ut sitt sin tunnelbana med en ny linje mot Esbo till en kostnad av 523 miljoner kronor per km. Förutsättningarna är mycket lika dem i Stockholm. Berggrunden liknar vår och den nya tunnelbanelinjen går under jord och måste passera vatten. I Oslo byggdes en tunnelbanelinje 2006 för 313 miljoner kronor per km. I Köpenhamn blir den nya tunnelbaneringen betydligt dyrare, miljoner kronor per km. Där är berggrunden dock helt annorlunda med lös kalksten, vilket skapat problem under byggtiden. Köpenhamn har också valt en lösning med mycket tätt mellan stationerna, vilket driver upp kostnaderna. De flesta tunnelbanor som nu byggs i världen är i form av förarlösa system. De kräver mindre dimensioner på tunnlar och perronger än traditionell
8 8(11) tunnelbana, vilket håller nere kostnaderna. WSP har räknat fram en genomsnittskostnad för europeiska system på 519 miljoner kronor per km exklusive Köpenhamn och 751 miljoner kronor per km inklusive Köpenhamn. För spårväg är motsvarande siffra 459 miljoner kronor per kilometer i Europa och 832 i Nordamerika. Det är dock stor spridning på kostnaderna från 173 miljoner kronor per km i Madrid till 1295 miljoner kronor per km i Seattle. I Edinburgh avbröts nyligen bygget av den nya spårvägen efter halva vägen mellan flygplatsen och City på grund av galopperande kostnader. Den har hittills kostat 607 miljoner kronor per km. Det finns alltså inga övertygande belägg för att tunnelbana skulle bli avsevärt mycket dyrare än spårväg i Stockholm. Vidgas perspektivet till såväl investerings- som driftskostnader per passagerare är tunnelbana avsevärt mycket billigare än spårväg. Enligt WSP:s rapport är kapaciteten tre gånger högre per timme för tunnelbana, och då har de ändå räknat med 60-metersspårvagnar, vilket sannolikt är en omöjlighet i innerstadstrafiken. I själva verket har alltså tunnelbanan upp till sex gånger högre kapacitet än spårväg i innerstaden. Enligt de beräkningar som WSP gjorde åt Handelskammaren 2010 ( Bygg ut tunnelbanan till Nacka, analys 2010:6) är tunnelbana billigare än både buss och spårväg vid mer än resor per dag om man ser till både investering, drift och fordonskostnader över en längre period. Spårväg i innerstadstrafik får inte bättre framkomlighet än vad buss får med egna körfält och signalprioritering. Det är också möjligt att köra bussar som är lika långa som spårvagnar och tar lika många passagerare. Alternativa lösningar, kapacitet och kostnader finns noga redovisade i WSP:s rapport Buss, BRT och spårväg en jämförelse (rapport 2011:1). Sådana lösningar går att åstadkomma för en bråkdel av de 40 miljarder kronor som ett genomförande av spårvägsstrategin beräknas kosta. Om 40 miljarder kronor i stället lades på en utbyggnad av tunnelbanenätet skulle betydligt mer kapacitet, trafikantnytta och utbyggnadsmöjligheter av nya stadsdelar kunna åstadkommas. De centrala delarna av tunnelbanenätet är överbelastat, vilket innebär att nya tunnelbanelinjer måste kompletteras med åtgärder som ökar kapaciteten i centrum. Handelskammaren anser att den kapacitetsökningen i första hand ska ske i tunnelbanenätet, inte i gatunätet, för att få tillräcklig effekt. Omfördelning av gatuutrymmet för att ge plats för spårväg ger mycket liten effekt för kapaciteten i kollektivtrafiken.
9 9(11) En utbyggnad av tunnelbanan från Kungsträdgården till Nacka skulle avlasta den mest belastade delen av gröna linjen mellan T-centralen och Gullmarsplan. Tunnelbana till Täby skulle möjliggöra exploatering av stora nya bostadsområden i Arninge och på Galoppfältet och avlasta Roslagsvägen från bilar och bussar. En ny tunnelbanelinje på sträckan Liljeholmen, Fridhemsplan, Odenplan, Universitetet skulle avlasta de mest belastade delarna av både tunnelbanan och stombusstrafiken. Kollektivtrafikförsörjning av Hagastaden Den nya Hagastaden har planerats för att trafikförsörjas med tunnelbana. Därefter har planeringen för tunnelbana avbrutits och ersatts med spårväg. Det har medfört att Stockholms stad tvingats ersätta de byggföretag som fått markanvisningar i området med drygt 600 kronor per kvadratmeter byggyta. Förberedelsearbeten för tunnelbana, till en kostnad av 100 miljoner kronor, måste ändå göras vid Odenplan för att inte omöjliggöra en framtida utbyggnad. SL:s utredning från 2009 visar att tunnelbana, i form av en avgrening av gröna linjen, skulle bli obetydligt dyrare att bygga än spårväg. Driftskostnaderna för en tunnelbanelösning skulle däremot bli avsevärt mycket lägre. En avgrening av gröna linjen mot Hagastaden skulle ge en bättre symmetri i tunnelbanesystemet. De tre grenarna söderifrån som går ihop vid Gullmarsplan följs åt ända till Alvik. Det är inte motiverat av trafikeringsskäl att köra tre linjer till Alvik. Det innebär tvåminuterstrafik i högtrafiktid, vilket är betydligt tätare än på någon annan sträcka utanför innerstaden. Det är inte heller motiverat av kapacitetsskäl. Ingen av stationerna väster om Odenplan hör till de mest belastade i tunnelbanesystemet. Undantaget är Fridhemsplan, där två linjer möts. En avgrening mot Hagastaden av en av de tre gröna linjerna skulle medföra treminuterstrafik i högtrafiktid väster om Odenplan, vilket fortfarande är högre turtäthet än någon annan linje har utanför innerstaden. Röda och blå linjerna har femminuterstrafik och de tre gröna linjerna söder om Gullmarsplan har sexminuterstrafik. Att grena av gröna linjen mot Hagastaden skulle, med två tunnelbanestationer, ge en bättre trafikförsörjning av området än vad spårvägslösningen skulle ge. Behovet av kompletterande busstrafik blir betydligt mindre. Det skulle också ge mycket lägre driftskostnader. Vagnar, depåer och personal finns ju redan för att köra dessa tåg till Alvik. ( Alternativa lösningar för kollektivtrafik till Karolinska-Norra Station, SL ). För att i framtiden kunna bygga ut tunnelbanan till Täby krävs en koppling till gröna linjen för att inte belastningen på röda linjen ska bli för stor. Om
10 10(11) tunnelbana till Hagastaden väljs bort nu innebär det att en tunnelbanelösning för Nordostsektorn försvåras. Spårväg från Odenplan till nya Karolinska kommer att medföra stora trafikproblem i Vasastan. Framför allt kommer Torsgatan och Solnabron att få betydligt sämre framkomlighet för bilar och cyklar, vilket försämrar kommunikationerna mellan Solna och innerstaden betydligt. Strategin redogör inte för hur omfattande dessa problem riskerar att bli eller för hur de ska kunna lösas. Kollektivtrafikförsörjning av Lidingö Den enda nya spårvägsträcka som är definitivt beslutad är förlängning av Spårväg City till Ropsten, där den ska kopplas ihop med Lidingöbanan som ska konverteras till spårväg. Detta trots att sträckan Ropsten-Gåshaga, enligt Spårvägsstrategin, inte har tillräckligt underlag för att motivera spårväg. Kostnaden är beräknad till 5,4 miljarder kronor. Alternativa lösningar, såsom att dra tunnelbanan vidare till Lidingö Centrum och trafikförsörja övriga delar av Lidingö med buss, har inte utretts närmare. Bättre underlag för framtida kollektivutbyggnad Enligt Handelskammarens uppfattning är det fel ordning att ta fram en strategi för innerstadens kollektivtrafikförsörjning innan övriga regionens behov analyserats. Innerstaden är målpunkt för en stor andel av kollektivtrafikresorna. Det finns ett stort behov av att öka andelen kollektivtrafikresor mellan förorter och innerstad för att lindra trängseln på infarterna och minska koldioxidutsläppen. Enligt Handelskammarens bedömning har tunnelbana och pendeltåg har de bästa förutsättningarna att åstadkomma en sådan ökning av kollektivtrafikandelen. Men det påverkar också utformningen av innerstadens kollektivtrafiknät. För att kunna ta emot fler resenärer i tunnelbanan måste kapaciteten i de centrala delarna av nätet förstärkas. Det saknas kringfartsleder runt innerstaden. Därför är risken stor att ännu sämre framkomlighet för biltrafik i innerstaden skulle dela Stockholm i flera arbets- och bostadsmarknader. Det är viktigt för företagen att kunna nå regionens olika delar med bil. Redan i dag är det många företag som uppger att de inte tar på sig uppdrag som kräver att de rör sig mellan regionhalvorna. Om Spårvägsstrategin genomförs finns risk att Stockholm inte längre kommer att vara den attraktiva och växande storstad som beskrevs inledningsvis. Spårvägsstrategin lämnar en mängd centrala frågor obesvarade, inte minst när det gäller kostnader och tekniska förutsättningar. Det krävs ett betydligt
11 11(11) bättre och mer genomarbetat underlag för att kunna utgöra grunden för en strategi för den framtida kollektivtrafikutbyggnaden. Med Stockholmsregionens snabba befolkningstillväxt och goda utvecklingsmöjligheter är det nödvändigt att bygga ut kapacitetsstark och snabb kollektivtrafik. Medan planeringen för att göra Stockholm till en spårvägsstad pågår försummas planering för en nödvändig utbyggnad av kollektivtrafik som kan möta det verkliga behovet i framtiden. STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Maria Rankka VD Anna Wersäll Näringspolitisk expert
Stockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje
Stockholm 2013-02-20 Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje www.socialdemokraterna.se/stockholm I korthet: En helt ny lila tunnelbanelinje från syd till nord. Hagsätra Älvsjö Årstafältet Liljeholmen Fridhemsplan
Läs merMarcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar
Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar
Läs merRemiss - Spårvägs- och stomnätstrategi Etapp 1
HÄGERSTEN - LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SAMH ÄLLSPLANERING Handläggare: Anna Ambjörn Telefon: 08-508 22 048 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2011-12-15 DNR 467-2011- 1.5.3
Läs merLINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport. 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi
LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM Rapport 2014-12-22 Upprättad av: WSP Analys och Strategi KUND BILSWEDEN och Sveriges Bussföretag KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen
Läs merFörslag till spårvägs- och stomnätsstrategi, etapp 1 - Remiss från SL och trafik- och renhållningsnämnden
KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NORRA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2011-11-30 Handläggare: Leila Massih Telefon: 08-508 09 306 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Förslag till
Läs merFörslag till spårvägs- och stomnätsstrategi, etapp 1 - remiss från SL och trafik- och renhållningsnämnden
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN SID 1 (7) 2011-12-05 Handläggare: Leila Massih Telefon: 08-508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd Förslag till spårvägs- och stomnätsstrategi,
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut. Motion 2011:35 av Erika Ullberg och Helene Hellmark Knutsson (S) om en strategi för utbyggd tunnelbana
1 (3) FÖRSLAG 2012:54 LS 1111-1505 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2011:35 av Erika Ullberg och Helene Hellmark Knutsson (S) om en strategi för utbyggd tunnelbana Föredragande landstingsråd:
Läs merFör ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm
För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm Förord Orange linje behövs! Idag växer Stockholms län med cirka 40 000 invånare per år. Det innebär stora utmaningar för hur Stockholm ska kunna möta
Läs merLångsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid
Sidan 1 av 15 Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 2 av 15 Innehåll Kapitel Sida 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 2. Framtida resande 5 2.1 Resmönster
Läs merBYGG UT TUNNELBANAN TILL NYA KAROLINSKA
Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-09-02 BYGG UT TUNNELBANAN TILL NYA KAROLINSKA Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm
Läs merTunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik
1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening
Läs merModerat spårvägsvision för Stockholm
Moderat spårvägsvision för Stockholm - en del av framtidens moderna och miljövänliga kollektivtrafik Augusti 2010 När Stockholm växer måste också kollektivtrafiken växa När Stockholm växer måste också
Läs merVI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus. Stockholm 2010-05-27
Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus Stockholm 2010-05-27 VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm
Läs merMED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN
MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN För att Stockholmsregionen ska kunna fortsätta växa och utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt behövs mer kapacitet i kollektivtrafiksystemet. STOCKHOLM BLAND DE SNABBAST
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-08-22 89 Stomnätsstrategi etapp 2 yttrande (KS 2013.080) Beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår
Läs merTyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation.
2 (7) Syftet med strategin är att: Tydliggöra och fastställa principer för stomtrafik i Stockholms län, utanför de centrala delarna Identifiera lämpliga stråk för ny stomtrafik, särskilt tvärgående sådana
Läs merFramkomlighetsstrategin
Sammanfattning Framkomlighetsstrategin på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/trafiken 1 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms
Läs merGenom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20
1 Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20 2013-01-14 2 Anders Lindström Förvaltningschef i Trafikförvaltningen
Läs merBygg ut tunnelbanan till Nacka
2010 : 6 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Bygg ut tunnelbanan till Nacka Sammanfattning Tunnelbanan är den billigaste typen av kollektivtrafik vid höga passagerarflöden. Konsultföretaget
Läs merFörstudie om tunnelbana till Nacka och idéstudie om utbyggnad av tunnelbana till Gullmarsplan/Söderort
Stockholms läns landsting 1(9) Förvaltningen för utbyggd tunnelbana Handläggare: Stefan Persson Ankom Stockholms läns landsting 2014-03- 2 8 Landstingsstyrelsens arbetsutskott wisiivmtilt^ IIMllllllll
Läs merHur bör vi investera i kollektivtrafiken?
Hur bör vi investera i kollektivtrafiken? Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, KTH Föreståndare Centrum för Transportstudier Vår region behöver ny infrastruktur för 30 miljarder När det reser
Läs merÄrendebeskrivning. Beslutsunderlag. Förslag till beslut
1(3) Sara Catoni 08-686 1937 sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2018-02-20, punkt 16 Svar på skrivelse från S och MP - Kostnader för automatiserad drift på röda linjen samt skrivelse från MP Ny upphandling
Läs merSkrivelse från Tomas Eriksson m.fl. (MP) och Håkan Jörnehed (V) om Gul linje söderut från Odenplan
Landstingsradsberedningen 1 (2) SKRIVELSE 2015-04-08 LS 1410-1122 Landstingsstyrelsen Skrivelse från Tomas Eriksson m.fl. (MP) och Håkan Jörnehed (V) om Gul linje söderut från Odenplan Föredragande landstingsråd:
Läs merFörstudie för Spårväg syd
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR: 1.5.3.-414/11 SID 1 (5) 2011-10-19 Handläggare: Inger Bogne Telefon: 508 15450 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2011-11-10 Förstudie för Spårväg syd Svar på remiss från
Läs merInformation om handlingsplan för förbättrad framkomlighet i stombussnätet : Åtgärder linje 172 och 173
1(7) Handläggare Jens Plambeck 08-686 16 51 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2019-03-19, punkt 16 Information om handlingsplan för förbättrad framkomlighet i stombussnätet 2017-2021: Åtgärder linje 172
Läs merGemensam handlingsplan
Gemensam handlingsplan 2012-2016 Inledning Med anledning av det utredningsmaterial som tagits fram inom ramen för arbetet med stomnätsstrategin etapp 1, ser SL och Stockholms stad ett behov och möjlighet
Läs merBeslut om fortsatt arbete med behovsanalys och åtgärdsvalsstudie för förbättrad framkomlighet i stomnätet samt information om det pågående arbetet
1(5) Handläggare Jens Plambeck +46 8 686 16 51 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-04, punkt 7 Beslut om fortsatt arbete med behovsanalys och åtgärdsvalsstudie för förbättrad framkomlighet i stomnätet
Läs merThomas Sträng Grundläggningsonsdag 2010-04-07
Thomas Sträng Grundläggningsonsdag 2010-04-07 Ställer SL speciella krav vid byggnation? Beställare, kravställare och förvaltare Vad är SL? Vilka krav har SL? Vilka krav ställer SL vid byggnation? 2010-04-07
Läs merProjekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21. Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss
Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21 Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss Tänk tunnelbana kör spårvagn Möjliga framtida stomlinjer i Norrköping Smedby Befintlig spårväg
Läs merInkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr
Inledning Stadsbyggnadskontoret har påbörjat detaljplanearbete för ungefär 130 bostäder på två platser längs gatorna Västerled, Nyängsvägen och Koltrastvägen i stadsdelarna Abrahamsberg, Stora Mossen och
Läs merFramkomlighetsstrategin Sammanfattning
Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka
Läs merHej och välkommen till ännu mer Tvärbana!
Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig
Läs merStomnätsplan (f.d. Stomnätsstrategi) för Stockholms län. Slutredovisning.
Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-01-09 Handläggare Daniel Firth 26124 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-02-06 Stomnätsplan (f.d. Stomnätsstrategi) för Stockholms län. Slutredovisning. Förslag till
Läs merRegional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar
2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional
Läs merProjektet Föreningsutveckling - Stockholmstrafiken och framtiden
2017-08-29 Projektet Föreningsutveckling - Stockholmstrafiken och framtiden Utbildningsseminarium om utbyggd tunnelbana den 9:e mars 2017 har under 2016 och 2017 genomfört utbildningsseminarier med olika
Läs merTrafikplan 2020 i korthet
Trafikplan 2020 i korthet Stora framtida utmaningar Trafikplan 2020 visar hur SL vill utveckla kollektivtrafiken i Stockholms län till år 2020. SL står inför stora utmaningar för att kunna leva upp till
Läs merPM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d
1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.
Läs merLandstingets arbete inför. Sverigeförhandlingen
1 Landstingets arbete inför Sverigeförhandlingen 3 december 2015 2 Sverigeförhandlingens uppdrag Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr Cykelåtgärder Finansiering
Läs merRemissvar avseende Kapacitetsutredningen
Trafikverket TRV 2011/17304 Stockholm, den 30 mars 2012 120030 Remissvar avseende Kapacitetsutredningen Stockholms Handelskammare har givits tillfälle att lämna synpunkter i rubricerat ärende. Sammanfattning
Läs merStombussystem - en möjlighet att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft?
Stombussystem - en möjlighet att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft? Uppsats humanteknologi "Bilismen i ett humanistiskt perspektiv" ht 2001. Thomas Höjemo thomas@snt.nu Syfte och metod Syftet med
Läs merSkrivelse från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet angående information om arbetet med Trafikplan 2050.
1(2) Strategisk utveckling Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-05-08 Trafiknämnden 2018-06-19, punkt 16 Ärende TN 2014-0777 Infosäkerhetsklass K1 (Öppen) Skrivelse från
Läs merStockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012
Stockholm Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag Hearing 21 mars 2012 Tillväxten är vår styrka Stockholms län har 22 % av landets befolkning
Läs merFörstudie om tunnelbana till Nacka och idéstudie om utbyggnad av tunnelbana till Gullmarsplan/Söderort
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-05-07 LS 1403-0406 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-05- 2 0 0 00 09 ' Förstudie om tunnelbana till Nacka och idéstudie
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (25)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (25) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2014-02-13 3 Yttrande, ersättningstrafik 2014 (KS 2014.029) Beslut Näringslivs- och planutskottet beslutar att
Läs merEnkät Stockholm on the Move
Enkät Stockholm on the Move Organisation: Stockholms handelskammare Representant: Anna Wersäll Hej! Ni får denna enkät i egenskap av deltagare i Stockholm on the Move. Om ni vill får ni besvara frågorna
Läs merInformation om pågående utredningsstudie avseende kollektivtrafikförsörjning av Norra Djurgårdsstaden
1(7) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2018-05-22, punkt 24 Information om pågående utredningsstudie avseende kollektivtrafikförsörjning av Norra Djurgårdsstaden beskrivning
Läs merRAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN
RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN 1 Storstad Stockholm De objekt som ger nyttor till Stockholms
Läs merVärldens modernaste stadstrafik
Världens modernaste stadstrafik Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting, Järfälla kommun och Nobina om flera nya och unika kollektivtrafiksatsningar i Barkarbystaden i västra Stockholm Målbild
Läs merHållbart resande i Stockholm. - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad
Hållbart resande i Stockholm - Trafikpolitiskt program för Folkpartiet i Stockholms stad Innehållsförteckning Inledning/Sammanfattning...3 Förslagen i korthet...5 Stadsutveckling... 14 Kollektivtrafik...
Läs merTrafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg
1 (9) Trafikutredning Med anledning av uppförandet av ett nytt huvudkontor för Swedbank på kvarteret Cirkusängen i Sundbyberg syftar denna trafikutredning till att belysa befintlig och framtida trafiksituation.
Läs merSammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005
Sammanfattning av förslag till målbild presenterad i juni 2005 K2020 Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret,
Läs merMöjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja kollektivtrafikkörfält. Uppdrag från Kommunfullmäktige m.fl.
Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2008-06-17 Möjlighet för bussar i beställningstrafik och vissa varutransporter att utnyttja
Läs merFörvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag.
1(7) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2016-11-29, punkt 8 Slutredovisning av gemensam Handlingsplan för bättre framkomlighet för innerstadens stombussar 2012-2016 och beslut
Läs merÄrendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Sofia - Gullmarsplan/söderort.
JIL TJÄNSTEUTLÅTANDE Stockholms läns landsting 2015 os 03 Förvaltning för utbyggd tunnelbana LS 2015-0140 FUT 1501-0022 Ankom Stockholms läns landstin-' Landstingsstyrelsens beredning för utbyggd tunnelbana
Läs mer1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)
underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att
Läs merFRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector
FRAMKOMLIGHETSÅTGÄRDER SOM FLYTTAR TYRESÖ 15 MINUTER NÄRMRE CITY! Malin Gibrand, Affärsområdesansvarig Trafikplanering Trivector 2 Trivector VARJE DAG SKER 290 000 RESOR MED STOMBUSSARNA LIKA MÅNGA RESOR
Läs merKollektivtrafiklösningar för Arninge-Ullna, Täby kommun Spårbilar ett komplement i kollektivtrafiken?
Kollektivtrafiklösningar för Arninge-Ullna, Täby kommun Spårbilar ett komplement i kollektivtrafiken? WSP Analys & Strategi Göran Tegnér och Thomas Höjemo 2012-02-06 Slutsatser (1/2) Spårtaxi i Arninge
Läs merDiskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse
1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:
Läs merLänsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost
2013-09-10 Handläggare: Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Enheten för samhällsplanering Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Länsplan
Läs merTunnelbana och tvärbana istället för motorväg
Tunnelbana och tvärbana istället för motorväg - En helt ny nordsydlig Orange linje och kraftfulla satsningar på utökade tvärbanor i södra och norra Stockholmsregionen Gynnar främst kvinnligt resande Kopplar
Läs merEuropean Spallation Source (ESS) i Lund
European Spallation Source (ESS) i Lund En mötesplats för vetenskapsmän inom materialforskning 1 ESS-& MAX IV:s anläggningar i Lund Malmö Köpenhamn Lund Brunnshög Knutpunkt för transporten : Till Lund
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2010:20 1 (16) LS 1001-0090 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Överenskommelse med Lidingö stad om Lidingöbanans upprustning och ombyggnad Föredragande landstingsråd: Catharina Elmsäter-Svärd
Läs merFörslag till yttrande över motion 2014:6 av Anna Sehlin m.fl. (V) om förlängning av tunnelbana från Hjulsta till Barkarby
1(3) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 Jens.plambeck@sll.se 2015-01-22 Trafiknämnden 2015-02-03, punkt 11 TN 2014-0321 Förslag till yttrande över motion 2014:6 av Anna Sehlin m.fl. (V) om förlängning
Läs merMotion 2011:35 av Erika Ullberg och Helene Hellmark Knutsson (S) om en strategi för utbyggd tunnelbana
Stockholms läns landsting 1(3) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-06-20 LS 1111-1505 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 12-08* 28 00023 Motion 2011:35 av Erika Ullberg och Helene Hellmark Knutsson
Läs merKOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA
KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA KOLLEKTIVTRAFIK ÄR INGET SJÄLVÄNDAMÅL Syftet med kollektivtrafiken är att göra samhället tillgängligt genom att skapa möjligheter för människor att resa
Läs merTrafikförändringar i SL-trafiken och Waxholmsbolagets trafik 2019/2020 (T20). Svar på remiss från kommunstyrelsen
Dnr Sida 1 (5) 2019-03-18 Handläggare Johanna Eriksson 08-508 26 236 Till Trafiknämnden 2019-04-25 Trafikförändringar i SL-trafiken och Waxholmsbolagets trafik 2019/2020 (T20). Svar på remiss från kommunstyrelsen
Läs merPM Tunnelbana i Östlig förbindelse
förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 2016-09-12 Strategisk Utveckling Diarienummer: SL 2015-0497 Bild omslag: Trafikverket förbindelse 2(8) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund...
Läs merInkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr
Sammanfattning En viktig del i planeringen av Söderstaden är att utveckla Slakthusområdet från ett renodlat verksamhetsområde till en stadsdel med bostäder, kvartershandel och företagande. I denna kollektivtrafikutredning
Läs mer- Både bättre och billigare än spårväg
Bus Rapid Transit - Både bättre och billigare än spårväg Lunchseminarium den 21 juni i Oslo, WSP Analys & Strategi BRT-buss i Leeds, Streetcar, Storbritannien Foto: Volvo 2011-06-21 Vad är BRT? Fordonen
Läs merArbeten på Spårvagn linje 7 från 9 mars till början av juli.
Arbeten på från 9 mars till början av juli. Foto: Kari Kohvakka. Visionsbild: DinellJohansson. Trafikinformation Hållplats tillgänglighetsanpassas och den provisoriska ändhållplatsen på Hamngatan tas bort.
Läs merAvtal om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökat bostadsbyggande i Stockholms län
2014-01-07 TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2014/1-201 1 (6) Kommunstyrelsen Avtal om finansiering och medfinansiering av utbyggnad av tunnelbanan samt ökat bostadsbyggande i Stockholms län Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merSverigeförhandlingen Lägesredovisning 2
PM 2015:207 RI (Dnr 111-1591/2015) Sverigeförhandlingen Lägesredovisning 2 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Anmälan av Sverigeförhandlingen Lägesredovisning 2 godkänns.
Läs merRemiss: Trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (T18)
25 april 2017 Dnr 2017/114 Samhällsutveckling Helene Olofsson Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Remiss: Trafikförändringar i SL-trafiken 2017/2018 (T18) Inledning Trafikförvaltningen inom Stockholms läns landsting
Läs merUtbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun
Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Politisk överenskommelse om en tunnelbanelösning för Ostsektorn Stockholms läns landsting, Stockholms stad samt Nacka och Värmdö kommuner är överens om att gemensamt
Läs merRegeringens motorväg mot klimatförändringar
Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala
Läs merSvar på skrivelse av (S) om bättre busstrafik till Norra Djurgårdsstaden
1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2013-10-01, punkt 8 Svar på skrivelse av (S) om bättre busstrafik till Norra Djurgårdsstaden Ärendebeskrivning I samband med
Läs merTre minuter om Citybanan. pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare
Tre minuter om Citybanan pendeltågstunneln som gör livet enklare och grönare 1. Bra för dig Din genväg i vardagen Förseningar och trängsel i tågtrafiken beror på att dagens järnvägsspår i Stockholm inte
Läs merPM Trafik Detaljplan. Uppdragsnr: (7) Uppsala WSP Sverige AB. Gunilla Sortti
Uppdragsnr: 10219448 1 (7) PM PM Trafik Detaljplan Uppsala 2016-02-12 WSP Sverige AB Gunilla Sortti WSP Sverige AB Box 1516 751 45 Uppsala Besök: Kungsgatan 66 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr:
Läs merTyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet
YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg
Läs merJUL Stockholms läns landsting i (2)
JUL Stockholms läns landsting i (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2015-02-18 LS 1402-0228 Landstingsstyrelsen Motion 2014:5 av Gunilla Roxby Cromvall (V) m.fl. om pendeltågsstation i Rågsved Föredragande
Läs merÄrendet behandlar godkännande av rapporten Lokaliseringsutredning, Tunnelbana Åkalla - Barkarby station.
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-02-18 LS 2015-0142 Landstingsstyrelsen Lokaliseringsutredning för tunnelbana till Järfalla/Barkarby Föredragande landstingsråd:
Läs merÅtgärdsvals- och idéstudie av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län
Stadsledningskontoret Trafikkontoret Sida 1 (7) 2014-04-14 Kontaktpersoner Stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon: 08-508 293 05 Till Kommunstyrelsen Trafik- och renhållningsnämnden 2014-05-21 Trafikkontoret
Läs merRemiss gällande detaljplan för Tvärbana Norr Kistagrenen. Handläggare Gunnar Hedman E-post: Bromma stadsdelsnämnd.
Bromma stadsdelsförvaltning Förskola och teknik Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-11-30 Handläggare Gunnar Hedman E-post: bromma@stockholm.se Till Bromma stadsdelsnämnd Remiss gällande detaljplan för Tvärbana
Läs merBARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid
Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm 2010-08-05 BARN OCH UNGA ska spela en större roll i SLs framtid Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm
Läs merTrafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016
Östermalms stadsdelsförvaltning Parkmiljöavdelningen norra innerstaden Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-02-25 Handläggare Maria Stigle Telefon: 08-508 09 062 Leila Massih Telefon: 08-508 09 306 Till Östermalms
Läs merHur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden
Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen
Läs merYttrande över motion 2011:35 om en strategi för utbyggd tunnelbana
Trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2012-03-16 1 (3) Identitet TN xxxx-xxx Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 Yttrande över motion 2011:35 om en strategi för utbyggd tunnelbana Bakgrund Erika Ullberg
Läs merFöredragande borgarråden Karin Wanngård och Daniel Helldén anför följande.
PM 2015:187 RI+VII (Dnr 123-1488/2015) Lokaliseringsutredning Utbyggnad av tunnelbanan på sträckan Odenplan till Arenastaden Yttrande över kungörelse av Lokaliseringsutredning Arenastadslinjen från förvaltningen
Läs merMånga stora arbeten stör trafiken under sommar och höst.
Många stora arbeten stör trafiken under sommar och höst. En stark och växande region i Mälardalen är en förutsättning för Stockholms konkurrenskraft. Eftersom många väljer att flytta till regionen för
Läs merStomnätsplan, översiktsplan och framkomlighetsstrategi för Stockholm stadsutveckling
Spårvägsstädernas höstkonferens 2014 Stomnätsplan, översiktsplan och framkomlighetsstrategi för Stockholm stadsutveckling Jenny Kihlberg, Översiktsplanerare Stockholms stad, Strategi- och utvecklingsenhet,
Läs merInformation om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad
1(1) Handläggare Malin Ingemarson 08-686 3746 malin.ingemarson@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden 2014-10-07, info punkt 19 SL 2014-2176 Information om kollektivtrafiken under Slussens ombyggnad Ärendebeskrivning
Läs merStockholms läns landsting Förvaltning för utbyggd tunnelbana
Stockholms läns landsting Förvaltning för utbyggd tunnelbana TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-02-09 LS 2015-0142 FUT 1501-0024 Handläggare: Anna Nylén Landstingsstyrelsen Lokaliseringsutredning för tunnelbana till
Läs merTunnelbana till Nacka, yttrande över förstudie
1 Stockholm Trafikförvaltningen YTTRANDE 105 73 Stockholm Tunnelbana till Nacka Dnr: SL 2012-03562 tbanannacka@sl.se 2013-04-24 Tunnelbana till Nacka, yttrande över förstudie noterar att förstudien samt
Läs merSårbarhetsanalys för Stockholms kollektivtrafiknät. Erik Jenelius Oded Cats Institutionen för transportvetenskap, KTH
Sårbarhetsanalys för Stockholms kollektivtrafiknät Erik Jenelius Oded Cats Institutionen för transportvetenskap, KTH Bakgrund Störningar i kollektivtrafiken ett välkänt problem Skillnader mot biltrafik
Läs merRevidering av trängselskattezonen till följd av Norra länken och Hagastaden. Underlag till en regional framställan
TJÄNSTEUTLÅTANDE Daniel Firth Trafikplanering 08-508 261 24 daniel.firth@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-04-19 Revidering av trängselskattezonen till följd av Norra länken och Hagastaden.
Läs merIdéer till nya tunnelbanor: några översiktliga analyser
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Idéer till nya tunnelbanor: några översiktliga analyser Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, KTH Institutionen för Transportvetenskap och Centrum för Transportstudier
Läs merTrafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567
Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt
Läs merPilotförsök på stombusslinje 4. Inriktningsbeslut. Handlingsplan för stombussnätet i innerstaden. Lägesrapport.
Erik Hollander Trafikplanering 08-508 262 80 erik.hollander@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-05-20 Pilotförsök på stombusslinje 4. Inriktningsbeslut. Handlingsplan för stombussnätet
Läs merTunnelbana och spårväg
2012 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Tunnelbana och spårväg En översiktlig kostnadsjämförelse Spårväg och tunnelbana kostar det vad det smakar? De senaste fem åren har befolkningen
Läs merHelsingfors stad Stadsplaneringskontoret Snabbspårväg Framtidens kollektivtrafik i Helsingfors www.hel.fi/ksv/sv
Helsingfors stad Stadsplaneringskontoret Snabbspårväg Framtidens kollektivtrafik i Helsingfors www.hel.fi/ksv/sv Helsingfors och hela metropolområdet växer fort. Fram till 2050 uppskattas Helsingfors
Läs mer