Stomnätsplan, översiktsplan och framkomlighetsstrategi för Stockholm stadsutveckling

Transkript

1 Spårvägsstädernas höstkonferens 2014 Stomnätsplan, översiktsplan och framkomlighetsstrategi för Stockholm stadsutveckling Jenny Kihlberg, Översiktsplanerare Stockholms stad, Strategi- och utvecklingsenhet, SBK Carl Silfverhielm, Spårtrafikstrateg, Stockholms Läns Landsting,Trafikförvaltningen The Capital of Scandinavia

2 Stockholm i regionen 2

3 Mälardalen 3 Mälardalsregionen det storregionala sambandet Gemensam arbetsmarknadsregion Kollektivtrafiknätet består av flera nivåer av tågsystem Regionala snabbtåg Regionaltåg Pendeltåg Lokalbanor Tunnelbanor Spårvägar Bussar Ostlänken integrerar Östergötland i Stockholms arbetsmarknad Noder och länkar Stadsbyggnad och kollektivtrafik Upp emot 4,5-5 miljoner invånare 2050

4 Befolkning Ca 2,1 miljoner 2014 Årlig tillväxt Ca 2,6 million 2030 prognos Stadsbyggnadsmönster Stockholms län Arbetsplatser norr om Saltsjö/Mälarsnittet Bostäder söder om Saltsjö/Mälarsnittet Regioncentrum, tätt & trångt (underlag för kollektivtrafik) Kollektivtrafiken 2,6 miljoner påstigningar % kollektivtrafikandel i länet % kollektivtrafikandel till regioncentrum 2012 TF omsätter ca 12 mdr/år varav 10 mdr är trafik TF + FUT investarar upp emot 50 mdr fram till Noder och länkar Stadsbyggnad och kollektivtrafik (regional kärnor) Upp emot 3 miljoner invånare

5 Stockholms stad Noder och länkar Stadsbyggnad och kollektivtrafik

6 Utmaningar och trender 6

7 Våra utmaningar Befolkning Stockholms län Befolkning Stockholms stad Sida 7

8 bostäder fram till 2020 och 2030 Sida 8

9 Stomnätsplanen - analysen Flöden Starka radiella kollektivtrafikflöden Starka bilflöden i tvärled, inom respektive sektor Ökad biltillvand befolkning i närförort leder till trängsel i vägnätet Närförort får innerstadsförhållanden Svaga flöden mellan regiondelarna, men hög kollektivtrafikandel Vissa regionala kärnor stärks (Kista)

10 Gatuutrymmet räcker inte till allt Trafikplanering

11 Strategierna 11

12 Stadsplanering Översiktsplanen Promenadstaden Bygg tätt Funktionsblandning Bygg där kollektivtrafiken har kapacitet Ge underlag för mer kollektivtrafik Möjliggör resor med cykel och gång

13 Stärk centrala Stockholm Satsa på attraktiva tyngdpunkter 1 och ta tillvara den täta stadens attraktivitet och möjligheter till ett hållbart resande. Koppla samman stadens delar 2 3 och skapa bättre balans mellan stadens delar och nya förutsättningar för tvärförbindelser Främja en levande stadsmiljö och förbättra möjligheten att mötas och röra sig på ett tryggt och långsiktigt hållbart sätt 4 så att alla stadsdelar kan utvecklas successivt utifrån lokala behov och förutsättningar

14 Tre element i stadens strategi Infrastrukturplanering Bygg ut kollektivtrafik Kringfartsleder för att leda bort stora trafikströmmar Trafikplanering Optimera användning av befintlig infrastruktur Tillhandahålla Resval Styra efterfrågan Hållbara transporter Stadsplanering Bygg så vi minskar behov av resande Bygg nära kollektivtrafik Stödja gång och cykel

15 framkomlighetsstrategin A. Fler använda kapacitetsstarka färdmedel (koll, gång, cykel, gods) B. Öka reshastigheten i de kapacitetsstarka färdmedlen och öka restidspålitligheten för alla C. Vägar och gator som attraktiva platser D. Minska negativa effekter av trafiken genom att styra bilanvändning till de resor där de gör mest nytta

16 Infrastrukturplanering Stockholms överenskommelsen Bygg ut kollektivtrafik Leda bort stora trafikströmmar Kopplingar till och från centrala regionen Kopplingar till och från Arlanda Koppla ihop regionala kärnor

17 Stomnätsplanen Trafikslagen (verktygen) Pendeltåg 214 m tåglängd km/h pass/h Lokalbanor (RB, SB) 120 m tåglängd km/h pass/h Tunnelbana 140 m tåglängd km/h pass/h (Snabb)spårväg 60 m tåglängd km/h pass/h BRT 24 m fordon km/h pass/h Integration i stadsmiljö vinner på närhet till kollektivtrafiken -men åktiden i fordon blir längre Separation från stadsmiljö vinner på snabbhet i fordonet -men gångtiden till kollektivtrafiken blir längre

18 Kollektivtrafiknätet 18

19 Kollektivtrafiken levererar tillgänglighet Restidsisokroner 2014 och 2030 Hur långt når jag på nn minuter? Korta restider når fler arbetsplatser Restid = gångtid + väntetid + åktid + bytestid

20 Kollektivtrafiken levererar tillgänglighet 2014 Kollektivtrafikflöden 2030

21 Stockholmsförhandlingen stärker kollektivtrafiken Infrastrukturplanering Sida 21

22 Pendeltåg till Uppsala/Arlanda Förstudie tvärförbindelse Roslagsbanan - Arlanda Roslagsbanan Kapacitetsförstärkning Bytespunkt Arninge Mälarbanan fler spår Barkarby-Kallhäll Kapacitetsstark kollektivtrafik nordost Ny kollektivtrafik till NKS/Hagastaden Hässelbygrenen uppgradering Framkomlighet Ekerövägen Tvärbanan Norr Kistagrenen Tvärbanan Norr Solnagrenen Förbifart Stockholm Ny busstrafik Spårväg Syd Citybanan Röd tunnelbana kapacitetsförstärkning Bussterminal Slussen Spårväg City Lidingöbanan Båttrafik Sthlm inre farvatten Förstudie Tunnelbanan Nacka Tvärbanan Ost Saltsjöbanan Vega station Södertälje dubbelspår bytespunkt Nynäsbanan dubbelspår 22

23 Spårvägstypologier 23

24 Spårvägstypologier - En spårväg kan se ut och vara på många olika sätt Spårvägsmiljöer Gatuspårväg Spårväg på avskilt område Spårväg på särskild banvall Utmaningen är att välja rätt sorts spårväg på rätt plats Utformningsval beror av Konkurrens med biltrafiken, plats i staden prioriteringar Utformningsval påverkar Kapacitet, attraktivitet, driftkostnader Omgivningen, stadsmiljön 24

25 Spårväg på särskild banvall Vägtrafiken korsar spåren som en plankorsning Möjligt att köra 80 km/h. Trafiksäkerhet bygger på staket och signaler Restider närmar sig tunnelbanans egenskaper 25

26 Spårväg på avskilt område Gräsbeklädd banvall minskar buller. Vägtrafiken korsar i gatukorsningar Hastighet beror på miljön km/h Kan förses med mittstaket för att tydliggöra att spåret inte får beträdas. Körbanorna fungerar som avgränsare från spårtrafiken Trafiksäkerheten bygger goda siktförhållanden 26

27 Gatuspårväg En spårvagnsmiljö med gaturäl i mitten av gatan kan se ut på många olika sätt. Maxhastighet km/h Kantsten mellan spårfil och bilkörfält Spårväg blandat med bilar ska undvikas Framkomlighetsstrategin Hur prioriterar vi i kampen om gatan Synen på bilen Det är ett dyrt nöje att ställa en spårvagn i bilkö 27

28 Stadsutveckling - många parameterar att ta hänsyn till, bla. Rörelser på tvärs.... eller längs med? Snabbt eller långsamt?

29 Spårvägsprojekten som de olika projektledarna från TF ska prata om 29

30 Spårvägsobjekt, Studier och genomförandeprojekt Objekt Tvärspårväg Kista, förstudie och beslut 2015, klar 2021 Tvärspårväg Syd förstudie 2014 Spårväg City Ropsten 2020 Spårväg City Åhléns 2018 Spårväg linje 4, studie 2015 Sträcka 8 km 17 km 4,5 km 0,5 km 12 km Nya spårvagnar st, Sickla udde- Sickla stn 0,8 km, Solna Sickla signalbyte 2015 Depåer Ulvsunda, Aga Klara km Kistagrenen Solna Stomlinje 4 Spårväg Syd Spårväg City Sickla

31 Tack för uppmärksamheten! Jenny Kihlberg, Strategi- och utvecklingsenhet, SBK Carl Silfverhielm, spårtrafikstrateg, SLL Trafikförvaltningen The Capital of Scandinavia