godkänna förslag till remissyttrande för Länsplan för regional transportinfrastruktur i enlighet med bilaga 1.

Transkript

1 1(3) Handläggare TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden , punkt 12 TN Trafikförvaltningens förslag till yttrande på remissversionerna av Länsplan för regional transportinfrastruktur samt Nationell plan för transportsystemet Ärendebeskrivning Trafikverket respektive Länsstyrelsen i Stockholms län har i juni skickat ut sina planförslag för perioden på remiss. Yttranden på remissen ska vara Trafikverket tillhanda den 1 oktober och länsstyrelsen den 4 oktober. Trafikförvaltningen har utarbetat förslag till yttrande på länsplanen respektive nationella planen. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande 19 augusti 2013 Förslag till Länsplan för regional transportinfrastruktur Förslag till nationell plan för transportsystemet Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att godkänna förslag till remissyttrande för Länsplan för regional transportinfrastruktur i enlighet med bilaga 1. godkänna förslag till remissyttrande för Nationell plan för transportsystemet i enlighet med bilaga 2. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Gällande förslaget till Länsplan för regional transportinfrastruktur framför landstinget i sitt förslag till remissyttrande att det är positivt att närmare 70 % av den statliga medfinansieringen går till kollektivtrafiken. Landstinget betonar vikten av medfinansiering om landstinget ska kunna bygga

2 2(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE TN ut kollektivtrafiken i takt med ett växande Stockholms län. Det är viktigt att stat och kommuner bidrar med ökad finansiering framöver för det är bara tillsammans med andra aktörer som landstinget kan klara av att möta alla de behov och utmaningar som väntar i framtiden. Vidare skriver landstinget att Roslagsbanan och Spårväg Syd har för låg statlig medfinansieringsgrad och yrkar på att den ska höjas. Gällande tunnelbana till Hagastaden hänvisar landstinget till den pågående 2013 års förhandling och att ett formellt beslut om trafikslag inte har tagits ännu. Landstinget uttrycker också oro för den begränsade storleken på Åtgärdspaket Kollektivtrafik som riktar sig mot statlig medfinansiering av mindre åtgärder. Det finns inte tillräckligt med utrymme för att få statlig medfinansiering för framkomlighetsåtgärder för en snabbare stombusstrafik, tillgänglighetsanpassningar, bytespunkter, infartsparkeringar med mera för landstinget och för alla 26 kommuner i Stockholms län. I förslaget till Nationell plan för transportsystemet påpekas även här vikten av medfinansiering från staten och kommunerna för att landstinget ska kunna genomföra de utbyggnaderna i kollektivtrafiken som efterfrågas i regionen. Det framförs kritik att Trafikverket inte har gjort en formell förfrågan om underlag till nästa plan Det innebär att landstinget inte har kunnat påverka den statliga medfinansieringen på nationell nivå. Vidare skriver landstinget att Roslagsbanan borde få ökad statlig medfinansiering eftersom medfinansieringsgraden för objektet har sjunkit sedan förra planperioden. Kostnaden för Tvärbana Ost (sammanslagning av moderniseringen av Saltsjöbanan och Tvärbanans förlängning till Sickla) har sjunkit väsentligt. Det innebär att den statliga medfinansieringen för Tvärbana Ost har minskat i den nationella planen vilket ger en besparing på 534 mnkr för Trafikverket. Mellanskillnaden borde istället ha gått till att öka medfinansieringsgraden på Roslagsbanan. Båda förslagen till yttranden avslutas med ett påpekande om att de ekonomiska ramarna som har tilldelats Stockholms län inte räcker för att tillgodose regionen med de nödvändiga investeringar som krävs för att uppfylla Stockholmsöverenskommelsen och för att hålla jämna steg med tillväxten. Bakgrund Det är Trafikverket och Länsstyrelsen som håller i arbetet med att ta fram de statliga planerna för Länsstyrelsen skickade ut en formell förfrågan i januari om att få in underlag med objekt och åtgärder som är möjliga att söka statlig medfinansiering för den nya planperioden Underlaget från landstinget innehöll både uppdateringar av de objekt som finns i gällande

3 3(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE TN länsplan och nationell plan samt förslag på nya objekt. Trafikverket gjorde aldrig någon förfrågan om underlag till nationella planen. Nu har Trafikverket och Länsstyrelsen tagit fram förslag på nationell plan och länsplan för perioden med fördelning av den statliga medfinansieringen. Planerna skickades ut på remiss i juni och svar ska inkomma senast den 1 oktober för den nationella planen och den 4 oktober för länsplanen. För landstingets del innebär det är Trafiknämnden ska fatta beslut om landstingets förslag till yttranden på planerna. Den 8 oktober ska yttrandena behandlas på landstingsstyrelsens möte innan utskick till Trafikverket och Länsstyrelsen. Förlängd svarstid ska ansökas hos myndigheterna för detta ändamål. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Om förslagen i dessa planer fastställs i sin nuvarande form innebär det att landstinget självt får bekosta större delen av de tunga spårinvesteringarna Roslagsbanan och Spårväg Syd. Medfinansieringsgraden borde ligga på 50 % för dessa objekt, precis som för de andra objekten i planen. I förslaget till länsplan innebär det också att landstingets möjlighet att söka statlig medfinansiering för mindre åtgärder som ligger i Åtgärdspaketet Kollektivtrafik är starkt begränsade. I förslaget till nationell plan innebär statens medfinansiering till Stockholms län inga nya investeringar jämfört med nu gällande plan. Vid beslut av förslag till yttranden uttrycker landstinget att utökade ramar från staten behövs för att klara av de investeringar som krävs för att uppfylla Stockholmsöverenskommelsen och för att hålla jämna steg med tillväxten. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Anders Lindström Förvaltningschef Chef

4 1(5) Handläggare SL Förslag till Länsplan för regional transportinfrastruktur Stockholms läns landsting har fått förslag till länsplan från Länsstyrelsen i Stockholms län. I planförslaget kan Trafikförvaltningen konstatera att en stor del av länsplanens medel avsätts för medfinansiering av investeringar i kollektivtrafik vilket är positivt. Utgångspunkter för länsstyrelsens prioriteringar har bl.a. varit Stockholmsöverenskommelsen, RUFS 2010 samt den regionala inriktningen för transportssystemets utveckling i Stockholms län som togs fram under Landstinget har under 2012 tagit fram ett regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län, där de långsiktiga målen för kollektivtrafiken och dess roll i regionens transportsystem redogörs. De investeringar som finns i planförslaget är viktiga för att komma en bit på vägen mot att uppnå målen. Landstinget ser positivt på länsstyrelsens vilja att satsa på utvecklingen av en flerkärnig region i enlighet med RUFS Det tar sig uttryck i viljan att medfinansiera bytespunkten Haningeterassen som är ett nytt namngivet objekt för den kommande planperioden. Likaså är satsningarna på bytespunkt Södertälje C, Tvärbana till Kista samt Spårväg Syd mellan Flemingsberg och Skärholmen sådana åtgärder som gynnar de regionala stadskärnorna. Medfinansiering en gemensam fråga Stockholms län har en väldigt omfattande kollektivtrafik med stort resande som inbegriper flera trafikslag såsom båt, buss, lokalbana, tunnelbana och pendeltåg. Det är mycket större resande än i något annat län i Sverige. Landstinget finansierar infrastruktursatsningarna, inte bara nyinvesteringar utan också drift och underhåll av dessa. Förutom spår som är berättigad statlig medfinansiering bekostar även landstinget tunga investeringar i form av depåer och fordon som inte medfinansieras av staten. Om landstinget ska kunna bygga ut kollektivtrafiken i takt med ett växande Stockholms län är det också viktigt att stat och kommuner bidrar med ökad Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

5 2(5) SL finansiering framöver. Det är bara tillsammans med andra aktörer som landstinget kan klara av att möta alla de behov och utmaningar som väntar en av Europas i särklass snabbast växande regioner. Länsstyrelsen påpekar själva i planförslaget att det behövs ökad medfinansiering från staten för att klara av satsningarna i Stockholmsregionen. Landstingets synpunkter på vissa namngivna objekt i planförslaget Länsstyrelsen visar i sitt planförslag en vilja och ambition att gemensamt med landstinget satsa på de tunga investeringsobjekten inom kollektivtrafiken inom de ramar som länsstyrelsen har haft att fördela. Det finns några namngivna objekt i planförslaget som landstinget väljer att kommentera närmare nedan: Tunnelbana till Hagastaden I planförslaget har länsstyrelsen valt att medfinansiera en tunnelbanelösning till Hagastaden med 830 miljoner kronor vilket motsvarar cirka 50 % av spårkostnaden för tunnelbanealternativet. I landstingets underlag till länsstyrelsen redovisades både spårväg och tunnelbana som alternativa spårlösningar. Landstinget har ännu inte tagit ställning till vilket trafikslag som ska trafikera till Hagastaden års Stockholmsförhandling inbegriper främst tunnelbana till Nacka, men ser förutom sträckan Odenplan-Hagastaden, även på spårlösning för Akalla- Barkarby samt en möjlig utbyggnad från Hagastaden mot Nordost. Landstinget noterar att i den underhandsrapport som lämnades till förhandlingsmännen den 31 maj 2013 finns det fyra tunnelbanealternativ till Hagastaden varav två som har en högre kostnadsnivå där de 830 miljoner kronor inte kommer räcka till en 50 % medfinansiering. De dyrare alternativen fanns inte med i landstingets underlag till Länsstyrelsen Fortsatta utredningar och resultatet av 2013 års Stockholmsförhandling får utvisa vilket trafikslag och alternativ landstinget väljer att investera i. Eftersom utbyggnaden av Hagastaden pågår behövs ett beslut om trafiklösning fattas i närtid och behovet av statlig medfinansiering ligger troligen tidigare än år Spårväg Syd Den statliga medfinansieringen för Spårväg syd ligger på 24 % för den lägsta summan i angivet kostnadsspann ( mnkr). Landstinget bekostar även fordon och depå för spårvägen och därutöver tillkommer driftkostnader vilket gör att den totala graden av medfinansiering ligger betydligt lägre än 24 %.

6 3(5) SL Eftersom landstinget har många stora investeringar i kollektivtrafiksystemet framöver kommer ett genomförande av Spårväg syd att fordra 50 % statlig medfinansiering och en hög kommunal medfinansiering för att investeringen ska vara genomförbar i en redan hårt ansträngd landstingsekonomi. För att förtydliga detta bör Bilaga 1: Detaljerad redovisning av länsplanens ekonomiska fördelning under planperioden ändras så att det tydliggörs att övrig finansiering ska komma från landstinget/kommuner tillsammans. Roslagsbanan Kostnaden för Roslagsbanans spåranläggning och tillkommande åtgärder ska vara 4653 mnkr. Den angivna kostnaden i Länsplanen är således felaktig med en negativ differens på 511 mnkr och bör justeras i den fastställda planen. Sedan förra planperioden har totalkostnaden ökat med drygt 2 miljarder kronor på grund av tillkommande åtgärder såsom utökade trafiksäkerhetsåtgärder i form av bl.a. planskilda korsningar samt tillgänglighetsanpassning av befintliga vagnar och bulleråtgärder i spåranläggningen. Landstinget är försiktigt positiva till den ökning i faktiska kronor som länsstyrelsen har skjutit till för Roslagsbanan. Faktum är dock att den totala statliga medfinansieringsgraden från Länsplanen och Nationella planen har sjunkit från drygt 45 % till 30 %. Om hela totalsumman för Roslagsbanan inklusive fordon och depå på närmare 8 miljarder läggs till blir medfinansieringen från staten endast drygt 15 %. Roslagsbanan är ett projekt med brett stöd från både kommuner och landsting. För att möjliggöra ett gott genomförande av projektet och för att avlasta den ansträngda landstingsekonomin ser landstinget därför hellre total statlig medfinansiering på 50 % för spåranläggningen och de tillkommande åtgärderna. Södertälje C Landstinget ser positivt på länsstyrelsens vilja till medfinansiering av bytespunkten Södertälje Centrum. Förhandlingar pågår dock mellan landstinget, Jernhusen och Trafikverket angående ägandeskap av pendeltågsstationer. Landstinget kommer inte att föra dialoger angående investering i stationen förrän förhandlingarna är klara och ägandesituationen utredd. Det är inte aktuellt för landstinget att investera i pendeltågssystemet så länge som landstinget endast har nyttjanderätt ett år i taget genom Trafikverkets tågplaneprocess. Det är därför högst tveksamt om en eventuell ombyggnation hinner påbörjas år 2017 så som länsstyrelsen föreslår i sitt planförslag.

7 4(5) SL Åtgärdspaket Kollektivtrafik I landstingets underlag till länsstyrelsen angavs ett väsentligt större behov av smärre åtgärder inom kollektivtrafiken, närmare drygt 2000 mnkr under en 12 års period. En större del av summan var tänkt att gå till en framtida satsning på stombusstrafikens framkomlighet i Stockholms län med anledning av stomnätsstrategin som har arbetats fram i samråd med kommunerna. För att få snabb och effektiv stombusstrafik som attraherar resenärer är framkomligheten en mycket viktig fråga i en region som redan lider av trängsel på vägarna. Det hade varit önskvärt om väghållarna, dvs. kommunerna i Stockholm län hade fått möjlighet att söka mer medfinansiering ur åtgärdspaketet för sina framkomlighetsåtgärder. För åtgärdspaketet Kollektivtrafik reserveras 294 mnkr som förutom framkomlighetsåtgärder även inkluderar investeringar i bl.a. infartsparkeringar, bytespunkter och tillgänglighetsanpassningar. Om summan fördelas på 12 år innebär det 24,5 miljoner kronor per år. Det är en otillräcklig summa för Stockholms läns 26 kommuner och landstinget att dela på. Åtgärdspaket trimning I planförslaget finns ett åtgärdspaket som riktar sig på trimningsåtgärder i vägnätet. Länsstyrelsen skriver att de prioriterar trimningsåtgärder som är till fördel för kollektivtrafiken. Åtgärderna kan bidra till att minska en del av de uttalade framkomlighetsproblemen för busstrafiken som finns i Stockholms län. Effekterna av trimningsåtgärder till förmån för busstrafik är underskattade och en satsning på dessa är därför av hög prioritering. Kollektivtrafik hjärta cykel = en hållbar tillväxtregion Landstinget skriver i sin trafikstrategi som beslutades under våren 2013 att framkomligheten ska vara så god att de flesta resenärer har goda skäl att välja kollektivtrafik, gång och/eller cykel, var för sig eller i kombination, framför bilen för sina vardagsresor. Landstinget ser därför positivt på att länsstyrelsen gör en betydande satsning på cykelinfrastrukturen i länet. Cykel och kollektivtrafik är viktiga satsningar för att få Stockholms län att utveckla till en stark tillväxtregion som är hållbar miljömässigt. Avslutning Länsstyrelsen skriver i sitt planförslag att dagens satsningar och utbyggnadstakt inte är tillräckliga i Stockholmsregionen och att de statliga investeringarna i Stockholms län bör ligga på en betydligt högre nivå än dagens. Landstinget stödjer detta till fullo och anser att de ramar som tilldelats Länsstyrelsen i Stockholms län för den kommande planperioden inte räcker för att tillgodose

8 5(5) SL regionen med de nödvändiga investeringar som krävs för att uppfylla Stockholmsöverenskommelsen. Chef

9 1(3) Handläggare TN Förslag till Nationell plan för transportssystemet Stockholms läns landsting har fått Trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet Planförslaget bygger till stor del på den förra planen från och de åtgärder som pekats ut i infrastrukturpropositionen och i regeringen s uppdrag om att upprätta nationell plan Förslaget bygger även på den inriktning som presenterades i kapacitetsutredningen. Den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transortinfrastrukturen uppgår till 522 miljarder kronor varav 281 miljarder går till utveckling av transportsystemet. Landstinget anser det är en brist att Trafikverket inte har skickat ut en officiell förfrågan om behovet av åtgärder i transportsystemet inför nästa planperiod. Endast Länsstyrelsen i Stockholm har skickat ut en förfrågan till kommuner och landstinget inför deras arbete med Länsplan för regional transportinfrastruktur Det gör att landstinget formellt inte har haft möjlighet att påverka den statliga medfinansieringen på nationell plan. Medfinansiering en gemensam fråga Stockholms län har en väldigt omfattande kollektivtrafik med stort resande som inbegriper flera trafikslag såsom båt, buss, lokalbana, tunnelbana och pendeltåg. Det är mycket större resande än i något annat län i Sverige. Landstinget finansierar infrastruktursatsningarna, inte bara nyinvesteringar utan också drift och underhåll av dessa. Förutom spår som är berättigad statlig medfinansiering bekostar även landstinget tunga investeringar i form av depåer och fordon som inte medfinansieras av staten. Om landstinget ska kunna bygga ut kollektivtrafiken i takt med ett växande Stockholms län är det också viktigt att stat och kommuner bidrar med ökad finansiering framöver. Det är bara tillsammans med andra aktörer som Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

10 2(3) TN landstinget kan klara av att möta alla de behov och utmaningar som väntar en av Europas i särklass snabbast växande regioner. Landstingets synpunkter på vissa utpekade åtgärder i planförslaget Tillräcklig kapacitet i kollektivtrafiken i Storstockholm Landstinget ser det positivt att Trafikverket vill verka för att förbättra stombusstrafikens framkomlighet på nationella vägar. Det är ett viktigt samarbete som kommer att intensifieras de närmaste åren mellan landstinget, kommunerna och Trafikverket. Det är dock svårt att utläsa hur stor finansiering för detta ändamål som ligger i planen. Sedan förra planperioden har kostnaden för Roslagsbanan ökat med drygt 2 miljarder kronor på grund av tillkommande åtgärder såsom utökade trafiksäkerhetsåtgärder i form av bl.a. planskilda korsningar samt tillgänglighetsanpassning av befintliga vagnar och bulleråtgärder i spåranläggningen. Den totala statliga medfinansieringsgraden från Länsplanen och Nationella planen har sjunkit från drygt 45 % till 30 %. Om hela totalsumman för Roslagsbanan inklusive fordon och depå på närmare 8 miljarder läggs till blir medfinansieringen från staten endast drygt 15 %. Roslagsbanan är ett projekt med brett stöd från både kommuner och landsting. För att möjliggöra ett gott genomförande av projektet och för att avlasta den ansträngda landstingsekonomin ser landstinget därför hellre total statlig medfinansiering på 50 % för spåranläggningen och de tillkommande åtgärderna. Med anledning av den minskade kostnaden för Tvärbana Ost har den statliga medfinansieringen minskat från 933 mnkr till 399 mnkr i den nationella planen vilket ger en besparing på 534 mnkr. Landstinget anser att mellanskillnaden borde gå till att öka medfinansieringsgraden på Roslagsbanan för att möjliggöra ett gott genomförande av ett angeläget projekt med brett stöd i regionen. Framkomlighet i det övergripande vägnätet i Storstockholm För att komma till bukt med framkomlighetsproblemen i Stockholms län är det viktigt att inte bara arbeta med steg 1 och steg 2-åtgärder. En stor del av trimningsåtgärderna hamnar inom ramen för steg 3 och bör därför prioriteras i nationella planen. Landstinget anser det är viktigt att påskynda utredningsarbetet och byggandet av Södertörnsleden som är en viktig länk i arbetet med att öka attraktiviteten

11 3(3) TN och tillgängligheten med kollektivtrafiken i tvärled och som sammankoppling mellan de regionala kärnorna. Tillgänglighet för cykelpendling i Storstockholm Landstinget skriver i sin trafikstrategi som beslutades under våren 2013 att framkomligheten ska vara så god att de flesta resenärer har goda skäl att välja kollektivtrafik, gång och/eller cykel, var för sig eller i kombination, framför bilen för sina vardagsresor. Landstinget ser därför positivt på Trafikverkets satsning på trimning och utbyggnad av cykelvägnät i länet. Cykel och kollektivtrafik är viktiga satsningar för att få Stockholms län att utvecklas till en stark tillväxtregion som är hållbar miljömässigt. Det är dock svårt att utläsa i planförslaget hur stor satsningen är på cykelpendlingen i Stockholm, men landstinget förutsätter att den är betydande och ska bidra att komma närmare målen som uttrycks i Regional cykelplan i Stockholms län som nyligen har varit ute på remiss. Hela resan innebär en resa från dörr till dörr Landstinget saknar ett tydligare hela-resan-perspektiv i planen. Det nämns på ett mycket fåtal ställen. Om kollektivtrafikens marknadsandel ska fördubblas på sikt bör en av de absoluta faktorerna vara att resenärerna ska kunna ta sig från dörr till dörr. Trafikverket måste också ta ansvar för dialog med kommunerna för att få till ett hela-resan- perspektiv i planering av väg- och gatunät samt hållplatser. Avslutning Landstinget anser att de ramar som tilldelats Stockholms län för den kommande planperioden inte räcker för att tillgodose regionen med de nödvändiga investeringar som krävs för att uppfylla Stockholmsöverenskommelsen och för att hålla jämna steg med tillväxten. De ramar som har tilldelats Länsstyrelsen i Stockholms län till deras länsplan för samma planperiod är också otillräckliga för att svara upp mot behovet i regionen. Chef