Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren

Transkript

1 Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren

2 2(19) I denna skrift frågar vi oss vem som får del av sänkt statlig inkomstskatt. Vi laborerar också med ett tillägg till barnbidraget riktat till ensamstående föräldrar och analyserar dess fördelningseffekter. Vi kallar det vi gör just laborationer, eftersom det inte är fråga om några förslag från vår sida. Analysen möjliggörs genom en omfattande simuleringsmodell 1 med gällande regelverk och verkliga uppgifter om ett stort antal individer (som inkomster, skatter och transfereringar) som bas. Vi gör två laborationer med sänkt statlig inkomstskatt, dels ett bortagande av den s.k. värnskatten, d.v.s. en sänkning av skattesatsen för de högst avlönade, dels en sänkning av skattesatsen för alla som betalar statlig inkomstskatt. Från borgerligt håll finns nämligen önskemål om att sänka den statliga inkomstskatten. Motiven som förs fram är att marginalskatten som den innebär är för hög. Man säger att Sverige inte står sig i den internationella konkurrensen om arbetskraft inom högavlönade yrken. Man säger också att det inte lönar sig att utbilda sig. Sänkt skatt behövs för tillväxt, sägs det. Dessa skattesänkningar skulle innebära minskade skatteintäkter för staten med 2,8 respektive 5,2 miljarder kronor under 22. För individerna som får del av dessa skattelättnader blir dock effekten av mindre betydelse. En skatteminskning på 4 för en person som tjänar 4 kronor per år utgör ju bara 1 procent av hans (för det är oftast män som berörs) bruttoinkomst, liksom en skattesänkning på hela 11 kronor per år endast utgör 2 procent av inkomsten för en höginkomsttagare som tjänar 55 kronor per år. Dessa skattesänkningar måste också ställas mot andra mer angelägna reformer. Fortfarande finns behov av att kompensera för de besparingar som gjordes under 9- talet. Barnfamiljerna och särskilt de ensamstående mödrarna är de som i många studier pekas ut som förlorarna, hushållsekonomiskt sett, under 9-talet. Offentliga sparkrav och följderna av dessa drabbade särskilt barnfamiljerna. Kostnaden för att avskaffa värnskatten räcker till ett tillägg till barnbidraget för ensamstående med barn (ensamståendetillägg) på 65 kronor i månaden per barn under 18 år (d.v.s. 7 8 kronor per år och barn), vilket skulle innebära en avsevärt förbättrad situation för många familjer. För en ensamstående mamma med två barn och en inkomst på 16 kronor i månaden innebär det ensamståendetillägg som vi laborerar med en inkomstökning motsvarande drygt 8 procent av hennes bruttoinkomst (och en ännu större andel av hennes disponibla inkomst). 1 Vi använder simuleringsmodellen Fasit 1999, version 3 (reviderad).

3 3(19) Statlig inkomstskatt betalas av individer som har en beskattningsbar inkomst som överstiger kronor om året (år 22), vilket motsvarar en inkomst på omkring 24 2 kronor i månaden 2. Den statliga inkomstskatten utgörs av 2 procent på beskattningsbara förvärvsinkomster som överstiger denna gräns och ytterligare 5 procent på inkomster som överstiger en högre gräns på kronor (år 22) 3. Det är de extra 5 procenten som kallas värnskatt. 3 procent av alla inkomsttagare beräknas betala värnskatt år 22. Om värnskatten tas bort påverkas alltså inte skatten för inkomsttagare med årsinkomster under 43 9 kronor om året (vilket motsvarar en beskattningsbar inkomst på kronor). Storleken på skatteminskningen för inkomsttagare med beskattningsbara inkomster över kronor varierar med storleken på individens inkomst. De som har beskattningsbara inkomster nära gränsen (<43 kronor) får en skattesänkning som understiger 1 kronor. Skattesänkningen stiger både absolut och relativt med ökad inkomst (tabell 1). Tabell 1 Skatteminskning med slopad värnskatt för olika inkomstnivåer, i kronor och i procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten Beskattningsbar inkomst kr % <=414.2,% ,4% ,23% ,41% ,93% ,96% ,31% ,48% Marginalskatten för individer som betalar statlig skatt uppgår till 5-55 procent, om man räknar med en genomsnittlig kommunalskatt på 3 procent. Om man tar bort värnskatten, så minskas alltså marginalskatten för individer med inkomster över kronor per år från 55 till 5 procent. 2 Skiktgränsen gällande beskattningsbar inkomst på kronor motsvarar en brytpunkt gällande taxerad inkomst på 29 1 kronor. Skillnaden utgörs av grundavdraget och avdraget för allmän pensionsavgift. 3 Skiktgränsen gällande beskattningsbar inkomst på kronor motsvarar en brytpunkt gällande taxerad inkomst på 43 9 kronor. Skillnaden utgörs av grundavdraget och avdraget för allmän pensionsavgift.

4 4(19) Om värnskatten slopas år 22 innebär det minskade skatteintäkter på 2,8 miljarder kronor, vilket motsvarar,6 procent av individskatten år 22 eller 9,5 procent av den statliga inkomstskatten (år 2). Eftersom värnskatten betalas av individer med mycket höga inkomster tillfaller så gott som hela skattesänkningen, eller närmare bestämt 99,4 procent, den tiondel av skattebetalarna som har de högsta nettoinkomsterna. Som en följd av att de flesta höginkomsttagare är män är det främst män som gynnas av ett borttagande av värnskatten. Endast 1 procent av skattesänkningen skulle tillfalla kvinnor. Hur skattesänkningen fördelas på olika åldersgrupper visas i diagram 1 nedan. Här framgår det att den övervägande delen av skattesänkningen (omkring 64 procent) tillfaller åldersgruppen 4-59 år, d.v.s. de åldrarna där man finner den högsta andelen förvärvsarbetande som också har hunnit etablera sig i yrkeslivet. Diagram 1 Procentuell fördelning på åldersgrupper av skattesänkningen som följer av slopad värnskatt 22 2% 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % Ovan har ingen hänsyn tagits till att antalet individer/skattebetalare inte är detsamma i de olika grupperna. Resultaten kan vara missvisande om grupperna är väldigt olika stora. I diagram 2 nedan visas därför hur stor skattesänkning varje skattebetalare skulle få om den totala skattesänkningen per åldersgrupp skulle fördelas på alla skattebetalare i den åldersgruppen.

5 5(19) Diagram 2 Skattesänkning per skattebetalare i olika åldrar om skattesänkningen som följer av slopad värnskatt 22 fördelas lika på alla i varje åldersgrupp Totalt (18+) Om alla skattebetalare (>17 år) skulle få lika stor del av en skattesänkning på 2,8 miljarder kronor skulle alla få 413 kronor lägre skatt år 22. Slopad värnskatt ger mer än 413 kronor till åldersgrupperna år och mindre än 413 kronor till de yngsta (18-34 år) och de äldsta skattebetalarna (65 år och äldre). Störst genomsnittlig skattesänkning går till åldersgruppen 4-44 år, nära 9 kronor per individ. Därefter följer åldrarna år med omkring 7 kronor per individ. Åldersgruppen 6-64 år får ungefär 65 kronor och åldersgruppen år får ungefär 55 kronor per individ. Ett annat sätt att studera effekterna av den slopade värnskatten är att se hur hushållens disponibla inkomster förändras. Det hushållsbegrepp som vi använder är kosthushåll, vilka omfattar personer som bor i samma bostad och i någon mån har gemensam ekonomi och kosthållning. För att det ska vara relevant att jämföra hushållens inkomster måste man också ta hänsyn till hushållets storlek och sammansättning, vilket brukar kallas hushållets försörjningsbörda. Vi studerar därför disponibel inkomst per konsumtionsenhet som också kallas justerad disponibel inkomst. Om hushållen rangordnas efter storleken på sina justerade disponibla inkomster och därefter delas in i tio lika stora grupper, får man hushållens decilindelning. Förändringen till följd av slopad värnskatt i den genomsnittliga justerade disponibla inkomsten för hushållens decilindelning visas i diagram 3 nedan. Som väntat stiger den genomsnittliga disponibla inkomsten nästan bara för hushållen i den tionde decilen, medan den knappt påverkas alls för övriga hushåll.

6 6(19) Diagram 3 genomsnittlig disponibel inkomst per konsumtionsenhet vid slopad värnskatt 22, med uppdelning på decilgrupper (konstanta) 2 5,9%,8% 2,7%,6% 1 5,5% ,4%,3%,2%,1%,% genomsnittlig disponibel inkomst/k.e. (i kr) genomsnittlig disponibel inkomst/k.e. (i %) Diagram 4 visar hur slopad värnskatt påverkar de justerade disponibla inkomsterna i olika åldersgrupper (hushållsföreståndarens ålder). Diagrammet visar samma mönster som diagram 1 och 2; de äldsta och de yngsta får i stort sett oförändrade disponibla inkomster, medan grupperna med störst andel personer i förvärvsaktiv ålder som hunnit etablera sig på arbetsmarknaden i något olika hög grad får mer pengar att röra sig med. Diagram 4 genomsnittlig disponibel inkomst per konsumtionsenhet vid slopad värnskatt 22, med uppdelning på hushållsföreståndarens ålder 7,5% 6,45%,4% 5,35% 4,3%,25% ,2%,15%,1%,5%,% genomsnittli g disponibel inkomst/k.e. (i kr) genomsnittli g disponibel inkomst/k.e. (i %)

7 7(19) Av diagram 5 framgår att samboende får en ökad justerad disponibel inkomst som överstiger genomsnittet. Samboende med barn får störst ökning mätt i kronor, medan samboende utan barn får störst ökning mätt i procent (samboende utan barn har en högre justerad disponibel inkomst i utgångsläget). Ensamstående utan barn och äldre hushåll får en mycket liten ökning av den genomsnittliga disponibla inkomsten justerad för försörjningsbörda, eftersom det finns mycket få höginkomsttagare i dessa grupper. Diagram 5 genomsnittlig disponibel inkomst per konsumtionsenhet vid slopad värnskatt 22, med uppdelning på familjetyp 1 2,7% 1,6% 8,5%,4% 6,3% 4,2% 2,1%,% ens m barn samb m barn ens u barn samb u barn hush u barn hf>65 totalt genomsnittlig disponibel inkomst/k.e. (i kr) genomsnittlig disponibel inkomst/k.e. (i %) Ett borttagande av värnskatten påverkar endast de ca 3 procent av skattebetalarna som har de allra högsta inkomsterna. I det följande studerar vi effekterna av en sänkning av skattesatsen för alla som betalar statlig inkomstskatt, vilka utgör ungefär procent av skattebetalarna. Sänkningen konstrueras som en sänkning av båda skattesatserna för statlig inkomstskatt, dels en sänkning av värnskatten från 25 till 2 procent (enligt tidigare avsnitt), dels en sänkning från 2 till 17 procent för beskattningsbara inkomster mellan kronor och kronor. Denna sänkning av den statliga skatten innebär en marginalskattesänkning från 55 till 5 procent för individerna med de högsta inkomsterna och en sänkning av marginalskatten från 5 till 47 procent för övriga som betalar statlig inkomstskatt.

8 8(19) Skatteminskningen för individer med inkomster nära gränsen för statlig inkomstskatt blir liten och den stiger både absolut och relativt med högre inkomst (tabell 2). För en beskattningsbar inkomst på drygt 4 kronor uppgår skattesänkningen till ungefär 1 procent eller 4 kronor. Tabell 2 Skatteminskning med minskad statlig inkomstskatt för olika inkomstnivåer, i kronor och i procent av den beskattningsbara inkomsten Beskattningsbar inkomst kr % <=273.8,% ,7% ,26% ,65% ,95% ,33% ,% ,94% ,35% ,18% ,45% ,59% Minskad statlig skatt genom en sänkning av skattesatserna från 2 till 17 procent på inkomster mellan och kronor och från 25 till 2 procent på inkomster över kronor skulle leda till minskade skatteintäkter på 5,2 miljarder kronor år 22. Detta motsvarar 1,1 procent av individskatten eller 17,6 procent av den totala statliga inkomstskatten. Denna skattesänkning tillfaller, i likhet med slopad värnskatt, uteslutande individer med höga inkomster. 91 procent, eller 4,7 miljarder kronor, tillfaller den tiondel av den vuxna befolkningen som har de högsta nettoinkomsterna. 8 procent, eller,4 miljarder, tillfaller den tiondel som har de näst högsta nettoinkomsterna. Precis som vid ett borttagande av värnskatten är det främst män som gynnas av den sänkning av den statliga inkomstskatten som vi laborerar med. Detta då de flesta höginkomsttagare är män. 15 procent av skattesänkningen skulle tillfalla kvinnor. Hur skattesänkningen fördelas på olika åldersgrupper visas i diagram 6 nedan. Mönstret liknar det som gäller vid slopad värnskatt; den övervägande delen av skattesänkningen (omkring 62 procent) tillfaller åldersgruppen 4-59 år, dvs de åldrarna där man finner den högsta andelen förvärvsarbetande som också har hunnit

9 9(19) etablera sig i yrkeslivet, en mindre andel går till mellanåldrarna 3-34 år respektive 6-64 år och nästan ingen del av skattesänkningen tillfaller de yngsta och de äldsta i den vuxna befolkningen. Diagram 6 Procentuell fördelning på åldersgrupper av skattesänkningen som följer av minskad statlig inkomstskatt 22 2% 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % För att ta hänsyn till att antalet individer/skattebetalare inte är detsamma i de olika åldersgrupperna har skattesänkning per skattebetalare och åldersgrupp beräknats (diagram 7). Diagram 7 Skattesänkning per skattebetalare i olika åldrar om skattesänkningen som följer av minskad statlig inkomstskatt 22 fördelas lika på alla i varje åldersgrupp Totalt (18+)

10 1(19) Om alla skattebetalare (>17 år) skulle få lika stor del av en skattesänkning på 5,2 miljarder skulle alla få 761 kronor lägre skatt år 22. Minskad statlig inkomstskatt ger i likhet med slopad värnskatt mer än genomsnittet till åldersgrupperna år och mindre än genomsnittet till de yngsta (18-34 år) och de äldsta skattebetalarna (65 år och äldre). Störst genomsnittlig skattesänkning går även här till åldersgruppen 4-44 år. Även resterande rangordning är densamma som vid slopad värnskatt. Hushållens disponibla inkomster justerade för försörjningsbörda påverkas som väntat mest för den tiondel av hushållen som har de högsta inkomsterna (diagram 8). Den genomsnittliga ökningen av justerad disponibel inkomst är 1,3 procent för hushållen i den tionde decilen, medan övriga hushåll knappt påverkas alls, bortsett möjligen från den nionde decilen som får en ökning av den genomsnittliga disponibla inkomsten med knappt,4 procent. Diagram 8 genomsnittlig disponibel inkomst per konsumtionsenhet vid minskad statlig inkomstskatt 22, med uppdelning på decilgrupper (konstanta) 4 5 1,4% 4 1,2% ,% 2 5,8% 2,6% ,4%,2% genomsnittlig disponibel inkomst/k.e. (i kr) ,% genomsnittlig disponibel inkomst/k.e. (i %) Den genomsnittliga ökningen av justerad disponibel inkomst uppdelat på åldersgrupper, som visas i diagram 9 nedan, följer samma mönster som tidigare åldersfördelade diagram, bortsett från att nivån är högre.

11 11(19) Diagram 9 genomsnittlig disponibel inkomst per konsumtionsenhet vid minskad statlig inkomstskatt 22, med uppdelning på hushållsföreståndarens ålder 1 2,8% 1,7%,6% 8,5% 6,4% ,3%,2%,1%,% genomsnittli g disponibel inkomst/k.e. (i kr) genomsnittli g disponibel inkomst/k.e. (i %) Även en uppdelning på familjetyper ger liknande resultat som tidigare, om än med högre nivåer då det rör sig om en större skattesänkning. De samboendes disponibla inkomster ökar mest, medan äldre och ensamstående med barn knappt märker av någon förändring. Diagram 1 genomsnittlig disponibel inkomst per konsumtionsenhet vid minskad statlig inkomstskatt 22, med uppdelning på familjetyp 1 2,7% 1,6% 8,5%,4% 6,3% 4 2 ens m barn samb m barn ens u barn samb u barn hush u barn hf>65 totalt,2%,1%,% genomsnittlig disponibel inkomst/k.e. (i kr) genomsnittlig disponibel inkomst/k.e. (i %)

12 12(19) Som ett alternativ till att minska värnskatten har vi laborerat med ett tillägg till barnbidraget riktat till ensamstående föräldrar. I vårt exempel får varje person som har fyllt 18 år, är ensamstående och har barn under 18 år ett tillägg till barnbidraget med 65 kronor per barn och månad, vilket motsvarar 7 8 kronor per barn och år. Vår konstruktion innebär att föräldrar som är gifta eller sammanboende med någon annan än barnens andra förälder inte betraktas som ensamstående och därför inte får något ensamståendetillägg. Hur systemet skulle utformas vid delad vårdnad om barn har vi inte funderat närmare på. Vi har i tidigare avsnitt visat att ett borttagande av värnskatten kostar 2,8 miljarder kronor. Det ensamståendetillägg till barnbidraget som vi skissat på ovan skulle innebära lika stora bruttokostnader, nämligen 2,8 miljarder kronor. Vi har här inte tagit hänsyn till hur ett tillägg till barnbidraget skulle påverka andra transfereringar, såsom socialbidrag och bostadsbidrag. Om socialbidragen, för dem som får sådant, reduceras lika mycket som barnbidragen ökar så skulle kommunernas utgifter minska med ett par hundra miljoner kronor. Beroende på hur regelverket utformas är det alltså möjligt att ett tillägg till barnbidraget skulle medföra minskade utgifter för offentlig sektor och minskade marginaleffekter för den som får skattereduktionen. Eftersom barnen, när föräldrarna inte lever tillsammans, oftare bor hos mamman än pappan tillfaller ett ensamståendetillägg till barnbidraget till 85 procent kvinnor. Hur ensamståendetillägget fördelas på olika åldersgrupper visas i diagram 11 nedan. Här framgår det att den övervägande delen av den totala kostnaden (omkring 7 procent) tillfaller åldersgruppen 3-44 år, d.v.s. där man kan vänta sig att återfinna många föräldrar.

13 13(19) Diagram 11 Procentuell fördelning på åldersgrupper av kostnaden som följer av ensamståendetillägg till barnbidraget år 22 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % På individuell bas tillfaller ett ensamståendetillägg till barnbidraget personer i alla inkomstgrupper, men till största delen tillfaller den medelinkomsttagare. Diagram 12 nedan visar hur ensamståendetillägget skulle fördela sig på decilgrupper baserade på individernas nettoinkomster. Diagram 12 Procentuell fördelning på decilgrupper (baserade på individernas nettoinkomster) av den sammanlagda kostnaden för ett ensamståendetillägg till barnbidraget år 22 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % decilgrupp

14 14(19) Om man i stället för att se på hur ett ensamståendetillägg till barnbidraget fördelar sig på grupper av individer betraktar förändringen i hushållens justerade disponibla inkomster blir bilden något annorlunda. I diagram 13 ser vi att, justerat för försörjningsbörda förändrar ensamståendetillägget till störst del den genomsnittliga disponibla inkomsten, för den tiondel av hushållen med näst lägst disponibla inkomster. Förändringen i genomsnittlig disponibel inkomst för de 3 procent av hushållen med högst disponibla inkomster per konsumtionsenhet är i det närmaste obetydlig. Den procentuella förändringen i genomsnittlig disponibel inkomst justerad för försörjningsbörda förstärker bilden av att ett ensamståendetillägg till barnbidraget är mer betydelsefull för hushåll med låga inkomster än med höga. Diagram 13 genomsnittlig disponibel inkomst per konsumtionsenhet med ett ensamståendetillägg till barnbidraget 22, med uppdelning på decilgrupper (konstanta) 8 1,2% ,%,8% 4,6% 3 2 1,4%,2% decilgrupp,% kronor procent Den genomsnittliga disponibla inkomsten justerad för försörjningsbörda ökar med 1 25 kr, eller nästan en procent om man studerar gruppen hushåll med barn samlat (d.v.s. utan uppdelning på ensamstående och samboende). För hushåll med en ensamstående förälder är motsvarande ökning 4 71 kr, eller lite drygt 5 procent.

15 15(19) Tillägget förändrar den genomsnittliga disponibla inkomsten justerad för försörjningsbörda främst för hushåll där hushållsföreståndaren är 3-44 år. Detta visas i diagram 14. Diagram 14 genomsnittlig disponibel inkomst per konsumtionsenhet med ett ensamståendetillägg till barnbidraget 22, med uppdelning på hushållsföreståndarens ålder 8,7% 7,6% 6,5% 5 4 3,4%,3% 2,2% 1,1%,% Hushållsföreståndarens ålder förändring i kronor förändring i procent

16 16(19) Tabell 3: Sammanfattande information om våra laborationer Beskrivning Slopad värnskatt Statliga inkomstskatten för inkomster över kr minskas från 25 till 2 % Minskad statlig inkomstskatt Tillägg till barnbidraget för ensamstående med barn Statliga inkomstskatten minskas från 25 till 2 procent för inkomster över kr och från 2 till 17 % för inkomster mellan och kr Ensamstående med barn får ett tillägg till barnbidraget med 65 kronor per månad och barn under 18 år. Antal berörda individer/ hushåll 3 % av alla inkomsttagare beräknas betala värnskatt år 22 4 Omkring 17 % av alla inkomsttagare beräknas betala statlig skatt år 22 5 Omkring 39 barn lever i hushåll med ensamstående föräldrar. Av de ensamstående föräldrarna är cirka 85 % kvinnor. Kostnad för staten år 22 Fördelningspolitiska effekter 2,8 miljarder kr Gynnar höginkomsttagar e regressiv fördelningsprofil 5,2 miljarder kr Gynnar höginkomsttagar e regressiv fördelningsprofil 2,8 miljarder kr (brutto) Gynnar ensamstående med barn progressiv fördelningsprofil (på hushållsnivå). 4 Fördelningseffekter av moderaternas skattepolitik (dec. 21), Christer Persson och Emma Lennartsson 5 Regeringens proposition 21/22:1 (Volym 1, s 183)

17 17(19) Tabell 4: Procentuell fördelning på decilgrupper (individer över 17 år), år 22 Decilgrupp Skatteminskning vid slopad värnskatt Skatteminskning vid minskad statlig inkomstskatt Total kostnad för ensamståendetillägg till barnbidraget 1,,2 8,64 2,11,1 5,89 3,, 7,55 4,,2 11,36 5,11,1 15,52 6,,8 14,99 7,11,19 11,1 8,7,29 8,22 9,21 8,5 1, ,4 91,16 6,1 Totalt 1, 1, 1, Tabell 5: Procentuell fördelning på kvinnor och män, år 22 Kön Skatteminskning vid slopad värnskatt Skatteminskning vid minskad statlig inkomstskatt Total kostnad för ensamståendetillägg till barnbidraget Män 89,17 84,51 15,27 Kvinnor 1,83 15,49 84,73 Totalt 1, 1, 1,

18 18(19) Tabell 6: Procentuell fördelning på åldersgrupper, år 22 Ålder Skatteminskning vid slopad värnskatt Skatteminskning vid minskad statlig inkomstskatt Total kostnad för ensamståendetillägg till barnbidraget 18-24,7,19 2, ,39 1,75 7, ,57 7,83 17, ,96 12,9 28, ,86 16,7 21, ,16 13,88 13, ,71 17,9 7, ,24 13,8 1, ,54 9,51, ,44 3,66, ,56 1,48, 75-79,67,77,14 8+,82 1,6, Totalt 1, 1, 1, Tabell 7: Förändring av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för kosthushåll fördelad på decilgrupper, år 22 Decilgrupp Slopad värnskatt Minskad statlig inkomstskatt Ensamståendetillägg till barnbidraget % kr % kr % kr 1, 2,1 3, , 1,1 4, , 1,1 1, , 2,2 15, ,1 6,4 43, ,2 2,8 93, ,4 55,14 185,6 8 8,6 9,17 264,2 37 9,13 236,37 691,1 16 1, , ,1 25 Totalt,21 281,41 534,18 235

19 19(19) Tabell 8: Förändring av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för kosthushåll fördelad på familjetyper, år 22 Familjetyp Slopad värnskatt Minskad statlig inkomstskatt Ensamståendetillägg till barnbidraget % kr % kr % kr Ensamstående,13 116, , med barn -17 år Samboende med,39 473,66 86, barn -17 år Ensamstående,17 229,37 479, utan barn -17 år Samboende utan,3 551, , barn -17 år Hushåll utan barn,8 92,16 184, -17 år, hf>65 år Totalt,21 281,41 534, Tabell 9: Förändring av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för kosthushåll fördelad på hushållsföreståndarens ålder, år 22 Hushållsföre ståndarens ålder Slopad värnskatt Minskad statlig inkomstskatt Ensamståendetillägg till barnbidraget % kr % kr % kr 18-24, 3,2 16, ,2 2,12 145, ,18 245,41 541, ,28 343,53 66, ,45 576,73 941, ,29 378,54 714, ,33 52,61 97, ,29 487,55 942, ,31 519,55 98, ,18 252,34 481, ,8 97,15 177, 75-79,3 31,7 84,1 7 8+,4 39,8 85, 1 Totalt,21 281,41 534,18 235