Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Transkript

1 Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

2 Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. I år infaller Skattefridagen den 16 juli, samma dag som förra året. Att den ligger kvar oförändrad förklaras av att regeringens budget, som innehöll höjd skatt på arbete, röstades ned och Alliansens budget gäller. Då alla skatter räknats samman utgör de 53,8 procent av den totala lönen (inklusive arbetsgivaravgifter), en marginell ökning med 0,1 procentenhet jämfört med Arbetstagarens skatteandel ligger på en högre nivå än det allmänna skattetrycket i svensk ekonomi, dvs de totala skatternas andel av BNP, 42,5 procent. Skattefridagen ligger därmed kvar på samma dag som ifjol. Den genomsnittliga kommunalskatten ökar marginellt, från 31,86 procent till 31,99 procent Andelen konsumtionsskatter (indirekta skatter) ligger också kvar på en näst intill oförändrad nivå trots höjning av olika punktskatter så som tobak och alkohol. Hur Skattefridagen beräknas framgår av tabell 2. Tabell 1. Skatteandel av hela lönen (inkl. löneskatt) och Skattefridagen År Skatte andel,% Skattefridagen ,8 16 juli ,7 16 juli ,3 18 juli ,5 19 juli ,7 20 juli ,7 20 juli ,6 23 juli ,3 29 juli ,0 29 juli ,9 8 augusti ,3 10 augusti ,5 10 augusti ,0 8 augusti ,6 7 augusti ,4 10 augusti När Alliansregeringen tillträdde inföll Skatte fridagen den 8 augusti. Alliansen lyckades flytta fram den med drygt tre veckor, 22 dagar, under sina åtta år vid makten. Den första mandatperioden flyttades Skattefridagen fram med 18 dagar och under den andra med fyra dagar Diagram 1. Skatteandel av hela lönen (inkl. löneskatt) och Skattefridagen (Antal dagar) aug juli Anm. Avser en medelinkomst definierat som sex inkomstbasbelopp för respektive år. 2

3 då reformtakten växlades ned på grund av minoritetsstyre. För en medelinkomsttagare innebär detta nästan kronor mer netto i plånboken I genomsnitt handlar det om en årlig skattesänkning på kronor utslaget på de nio åren. 1 Hade regeringens budget inte röstats ned hade höginkomsttagarna behövt arbeta en dag till för att kunna betala alla årets skatter. Detta då brytpunkten för statlig inkomstskatt inte skulle höjts på sedvanligt sätt (idag kr/mån) och jobbskatte avdraget trappats ned för inkomster över kronor. För de grupper med reducerade arbets givaravgifter, unga och äldre, hade regeringens förslag om höjda arbetsgivaravgifter påverkat deras skattefridag. Från 1 augusti i år höjs de för dem under 26 år till 25,46 procent för att avskaffas helt under Skattefridagen för en medelinkomsttagare, 16 juli Utgångspunkten för våra beräkningar, som genomförts sedan i början av 1970-talet, är en person som har en månadslön motsvarande en årslön på sex inkomstbasbelopp motsvarar det en årsinkomst på kronor eller en månadslön på cirka kronor. 2 Till den synliga lönen adderas löneskatter (arbetsgivaravgifter). Summan av dessa utgör hela den faktiska lönen. Löneskatterna, inkomstskatten och den genomsnittliga andelen indirekta skatter som löntagaren får betala på sin konsumtion, utgör i år sammanlagt 53,8 procent av hela den faktiska lönen. Omräknat på årsbasis motsvarar detta 196 dagar. Därmed infaller den första helt skattefria dagen dag 197, det vill säga den 16 juli. Jobbskatteavdraget som Alliansregeringen införde i olika steg från och med 2007 innebär att en person med denna inkomst får en sänkt skatt med kronor i månaden 2015 eller med nära kronor för helåret. Det motsvarar nästan en hel skattefri månadslön. Tabell 2. Skattefridagen 2015, medelinkomsttagare kr/år kr/mån Hela lönen inklusive löneskatt Årslön * Löneskatter (arbetsgivaravgifter) Inkomstskatter Indirekta skatter Total skatt Skatteandel 53,8% 53,8% Antal dagar (av 365) 196 Skattefridagen 197 Skattefridagen juli Anm. Siffrorna har avrundats till närmsta hundratal. * Därtill adderas semesterersättningen (månadslön x 12,2 = årslön) som beskattas som engångsbelopp enligt skattetabell för beräkning av skatteavdrag år ) Gäller en inkomst motsvarande 6 inkomstbasbelopp för respektive år. Sänkningen förklaras av jobbskatteavdraget. 2) Exkl. semesterersättningen, ( / 12,2) annars motsvarar det en månadslön på kronor. Inkomstbasbeloppet uppgår 2015 till kronor. 3

4 Trestegsraketen Den totala skattekvoten på 53,8 procent kan delas upp i tre beståndsdelar. Av tabell 2 framgår att löneskatterna/arbetsgivaravgifterna motsvarar kronor (24%), medan inkomst skatten utgör kronor (18%) och de indirekta skatterna kronor (12%) av den totala lönen på kronor. Skatteåret kan också beskrivas som ett slags trestegsraket, då löneskatterna betalas först, åtföljda av inkomstskatten och sist av de indirekta skatterna (konsumtionsskatterna). Då uppstår ytterligare två skattefridagar: den 29 mars, då löneskatterna blivit betalda och den 1 juni, då också inkomstskatten blivit betald. Årets Skattefridag uppdelad: 29 mars (löneskatterna intjänade) 1 juni (även inkomstskatten intjänad) 16 juli (även indirekta skatter intjänade) Diagram 2. Årets Skattefridag uppdelad på 3 dagar 1 juni 16 juli Diagram 3. Skattefridagen infaller vid olika tidpunkter för olika inkomster (Antal dagar) juli Låg 16 juli Medel 10 juli för låginkomsttagare 12 aug Hög Anm: Har definierats som följande månads inkomster: , , och kronor. En låginkomsttagare med en årslön på kronor, kronor 3 i månaden, (motsvarande fyra inkomstbasbelopp i årslön) betalar cirka 52,2 procent i skatt på hela sin lön inklusive arbetsgivaravgifter. Skattefridagen för en låginkomsttagare infaller därmed precis som ifjol den 10 juli, eller en knapp vecka innan den genomsnittliga skattefridagen. Se tabell mars Jobbskatteavdraget ger en person med denna inkomst en lägre skatt med kronor i månaden 2015 eller drygt kronor för helåret. Det motsvarar nästan en hel skattefri månadslön. Skattefria dagar Inkomstskatt Arbetsgivaravgifter Indirekt skatt 12 augusti för höginkomsttagare Den som har en hög lön får vänta betydligt längre än medelinkomsttagaren på att få arbeta åt sig själv. Som höginkomsttagare definierar vi en person som tjänar kronor 4 i månaden (en årslön motsvarande 12 inkomstbasbelopp, kronor). Tabell 4. 3) Exkl. semesterersättningen, ( / 12,2) annars motsvarar det en månadslön på kronor. 4) Exkl. semesterersättningen, ( / 12,2) annars motsvarar det en månadslön på kronor. 4

5 Tabell 3. Skattefridagen 2015, låginkomsttagare kr/år kr/mån Hela lönen inklusive löneskatt Årslön * Löneskatter (arbetsgivaravgifter) Inkomstskatter Indirekta skatter Total skatt Skatteandel 52,2% 52,2% Antal dagar (av 365) 190 Skattefridagen 191 Skattefridagen juli Anm. Siffrorna har avrundats till närmsta hundratal. * Därtill adderas semesterersättningen (månadslön x 12,2 = årslön) som beskattas som engångsbelopp enligt skattetabell för beräkning av skatteavdrag år Tabell 4. Skattefridagen 2015, höginkomsttagare kr/år kr/mån Hela lönen inklusive löneskatt Årslön * Löneskatter (arbetsgivaravgifter) Inkomstskatter Indirekta skatter Total skatt Skatteandel 60,9% 60,9% Antal dagar (av 365) 222 Skattefridagen 223 Skattefridagen augusti Anm. Siffrorna har avrundats till närmsta hundratal. * Därtill adderas semesterersättningen (månadslön x 12,2 = årslön) som beskattas som engångsbelopp enligt skattetabell för beräkning av skatteavdrag år Först den 12 augusti infaller den skattefria dagen då löneskatt, inkomstskatt och konsumtionsskatter är betalda för den som är höginkomsttagare. Det är en dag senare jämfört med i fjol men det förklaras till största del av en avrundningseffekt. Denna person jobbar således 222 dagar av årets 365 åt staten. Jobbskatteavdraget innebär att en person med denna inkomst får en sänkt skatt med kronor i månaden eller med nära kronor för helåret. Det motsvarar drygt 40 procent av en extra skattefri månadslön. 5

6 Diagram 4. Skatterna som andel av hela lönen (dvs inkl. arbetsgivaravgiften), medelinkomsttagare (Procent) 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5, Inkomstskatt Arbetsgivaravgifter Indirekt skatt Utvecklingen sedan år 2005 Allt sedan början av 1970-talet har Skattebetalarna använt Skattefridagen för att synliggöra skattetrycket för en vanlig löntagare. För att skapa jämförbarhet över åren uttrycks lönen i inkomstbasbelopp. Sex inkomstbasbelopp motsvarar ungefär en genomsnittlig årsinkomst. Inkomstbasbeloppet 2015 uppgår till kronor. 2013, 2012, 2011 och 2008 var skatteandelen i princip oförändrad. Åren 2007, 2009, 2010 och 2014 har skatteandelen sjunkit jämfört med tidigare år till följd av skattereduktionen för arbetsinkomst, det s.k. jobbskatteavdraget. Även 2008 utökades också jobbskatteavdraget men den positiva effekten hölls då tillbaka av höjda skatter på energi, alkohol och tobak. År 2006 var skatteandelen marginellt mindre än 2005 och Den ökning av kompensationen för egenavgifterna som då genomfördes, uppväg des av flera skattehöjningar, bl.a. kraftiga höjning av energiskatterna. I år ligger skatten på arbetsinkomster i stort oförändrad. En marginell höjning av den genomsnittliga kommunalskatten har ägt rum liksom höjda skatter på tobak och alkohol. Vad ingår i Skattefridagen? Vilka skatter ingår då i Skattefridagen? Vi inkluderar bara skatter som en normal löntagare har svårt att undvika att betala. Dessa är: Löneskatter (arbetsgivaravgift): 31,42 procent ovanpå lönen, betalas av arbetsgivaren. Men i praktiken belastar den löntagaren eftersom den utgör en del av den totala faktiska kostnaden för löntagarens anställning, och indirekt påverkar löneutrymmet. Inkomstskatter (kommunalskatt, statlig skatt): Inkomstskatten varierar kraftigt beroende på inkomstnivå, men ligger i regel mellan strax under 30 procent upp till nära 60 procent på högre inkomster, minus grundavdrag och jobbskatteavdrag. På medelinkomsten som ligger till grund för den vanliga Skattefridagen ingår bara kommunalskatten, eftersom en medelinkomsttagare inte beskattas med statlig inkomstskatt. Moms, punktskatter och energiskatter En inkomst är viktig för att kunna köpa mat, kläder och annat nödvändigt. Det betyder att skatt på konsumtion i praktiken är en skatt på inkomst (även sparande används i regel förr eller senare till konsumtion). 6

7 Den klart viktigaste konsumtionsskatten är momsen (normalt 25 procent), men även andra punktskatter på varor (t.ex. alkoholskatt) samt skatt på energi ingår i denna post. Beroende på hur konsumtionen fördelas ett enskilt år, t.ex. mellan mat och bilar, eller mellan offentlig sektor och privat sektor, varierar den exakta skattesatsen på konsumtion från år till år, men vanligtvis ligger denna samlade skattesats strax över 20 procent (20,97 procent 2015). Kapitalbeskattningen ingår inte i Skattefridagen. En relativt vanlig skatt som därmed inte ingår, och som många hushåll betalar är fastighetsskatt /fastighetsavgift. Hur förhåller sig arbetstagarens skatteandel till Sveriges totala skattetryck? Det handlar om två helt skilda mått. Skattetryck, skattekvot eller skattenivå är ett mått på de totala skatternas andel av ekonomins storlek (BNP). Det beräknas som skatter inklusive sociala utgifter i ett land i förhållande till BNP. I Sverige uppgick skattetrycket till 42,5 procent år Skattefridagens skatteandel, 53,8 procent, visar hur stor andel av arbetstagarens totala arbetsinkomst (inklusive arbetsgivaravgifter) som försvinner i skatt genom löneskatt, inkomstskatt och konsumtionsskatt. 7

8 Vi arbetar för lägre skatter och bättre användning av dina skattepengar. Skattebetalarnas örening ox Stockholm el: skattebetalarna.se info skattebetalarna.se