Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Transkript

1 Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information:

2 Skatterna och välfärden Bakgrund Den gemensamma välfärden finansieras av skatterna. Det är skatterna som är grunden för det svenska välfärdsbygget. Skatter tas ut på olika sätt av både stat och kommun. Denna rapport koncentrerar sig på kommunalskatten, men den ställs i relation till den statliga skattepolitiken. Vilka konsekvenser blir det om vi höjer kommunalskatten i Malmö, och vilka konsekvenser blir det om vi inte höjer skatten? Är vår välfärd tillräckligt utbyggd eller finns det stora behov? Årtionden av försämringar För oss vänsterpartister är det utan tvekan så att vi ser mycket stora behov i den kommunala välfärden i Malmö. Kvalitén i förskolornas verksamhet måste höjas, för det tidiga lärande är viktigt. En viktig förutsättning för en god kvalité är att barngruppernas storlek minskas. För att göra det krävs ökade resurser. Dessutom måste personaltätheten ökas hade den svenska förskolan 4,4 barn per heltidsanställd pedagog, 2010 är den siffran 5, var den genomsnittliga barngruppens storlek 13,8 barn 2010 är den 16,9 (Källa: SCB). Förskolans resurser behöver återställas till nivån innan 1990 talets nedskärningar av den offentliga sektorn. Det gäller även för grundskolan. Malmös skolor har stora behov av fler lärare och elevvårdande personal för att klara sina uppdrag. Inom grundskolan har lärartätheten sjunkit från 9,1 till 8,2 lärare per 100 elever från 1990 till 2010 (Källa: SCB). Ett annat område där behoven av kvalitetshöjning är stora är vården av våra gamla. Vi måste ha en äldrevård som har en hög kvalité och det kräver mer personal så de gamla får mer tid tillsammans med vårdpersonalen. Personalkostnaderna står för ca 75 procent av kommunernas totala kostnader för omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning (Källa: SKL). Det innebär att minskade ekonomiska ramar ger färre anställda. Allt detta tillsammans gör att vi i Vänsterpartiet vill bygga ut välfärden i Malmö och det kräver mer pengar. Våra totala skatteinkomster En måttstock på hur stor välfärd och hur stor inkomstutjämning vi har i landet är det totala skatteuttaget. Detta har sjunkigt kraftigt på senare år var det samlade skatteuttaget 56.5 % av BNP hade det sjunkit till 45.8 % av BNP (Källa: SCB). Om skatteuttaget varit detsamma hade vi haft 350 miljarder mer idag till välfärden. Under de borgerliga regeringarna sedan 2006 har skatten sänkts med över 100 miljarder. Varenda krona i skattesänkning har inneburit att välfärdstjänsterna har fått minskade resurser. Jämför ovan med hur lärartätheten minskat och barngrupperna ökat under motsvarande tidsperiod är den totala kommunalskatten i Malmö 31,23 kronor per intjänad 100 lapp. Av denna går 10,39 kronor till Region Skåne och den kommunala delen av skattesatsen i 2

3 Malmö är 20,84 och den höjdes senast Före 2003 var den 20,66. Riksgenomsnittet för kommunalskatt är nu 20,59. Riksgenomsnittet för kommunalskatten var som högst 1989 då det var 21,18. Även på det kommunala området har alltså skatterna sänkts sett över tid, dock inte i Malmö. Ekonomisk utveckling Sverige blir hela tiden rikare och rikare trots talet om kris. Det handlar ytterst om hur rikedomen fördelas. Den ekonomiska utvecklingen från 2003 till 2010 visar att lönerna har ökat med 17,95 för tjänstemän och 16,4 för arbetare (Källa: LO). Dessutom har inflationen varit 10,8 % (Källa: SCB). Detta samtidigt som den offentliga sektorn har minskat sitt skatteuttag gör att vi kan konstatera att den offentliga välfärdssektorn har mindre resurser nu än för år sedan. Detta visar på ytterligare behov av ökade offentliga inkomster. Skatter och avgifter Kommunerna har möjlighet att själva förändra sina inkomster på två sätt, genom att höja skatten eller att höja de kommunala avgifter som kan tas ut. Kommunala avgifter slår hårdare mot låginkomsttagare än kommunalskatten. Höjs avgifterna drabbar det personer med låga inkomster mer än om samma summa tas in via skatten. Ett färskt negativt exempel är att när Region Skåne 2011 höjde taxorna på kollektivtrafiken med 7 % innebar det för en person som pendlar från Malmö till Köpenhamn 133 kronor mindre i plånboken varje månad, vilket motsvarar 63 öre i skattehöjning om man tjänar kronor i månaden. Om Region Skåne istället hade höjt skatten för att få in denna summa hade det inneburit en mycket lägre kostnad för personer med låga inkomster. Ett positivt sätt att växla avgifter och skatt genomfördes 2011 i Malmö där förskoleavgifterna för de med lägst inkomst sänkts eller tagits bort och istället finansieras en större del av förskolans verksamhet med skattemedel. Kommunen bidrar därmed till lite mer rättvisa i fördelningspolitiken. Progressivitet i skattesystemet I Sverige har skatter historiskt använts för att utjämna inkomstskillnader. Den statliga progressiva skatten, som innebär att den procent man betalar i skatt ökar med inkomsten, har genom åren blivit allt mindre progressiv. Kommunalskatten är inte progressiv på samma sätt. Där betalar alla samma procentsats oavsett inkomst. Detta används ofta som ett argument mot kommunala skattehöjningar. Genom grundavdraget i skattesystemet så innebär det dock att det finns en viss progressivitet med kommunalskatten. Grundavdraget får större betydelse för en lågin 3

4 komsttagare än en höginkomsttagare. Det är dessutom så att en sämre offentlig service slår hårdare mot låginkomsttagare än mot de med högre inkomster som kan köpa sig tjänster som komplement till det offentliga. Detta visar att även en höjning av kommunalskatten har en progressiv effekt. Offentlig konsumtion kontra privat När våra inkomster ökar kan man välja om de ökade inkomsterna ska konsumeras av privatpersoner eller gemensamt i samhället. Skattesänkningarna som har skett i Sverige de senaste årtiondena innebär att det ökade utrymmet för konsumtion främst har hamnat hos privatpersoner. Det innebär att konsumtionen blir mer ojämlik eftersom de som tjänar mest har ökat sina inkomster mest och dessutom fått de största skattesänkningarna. En ökad offentlig konsumtion, till exempel fler anställda i välfärdssektorn och en utbyggd och billigare kollektivtrafik, skulle innebära att konsumtionen fördelas mer rättvist i samhället. Det skulle också innebära en mer jämlik fördelning av konsumtionen mellan män och kvinnor. Män tjänar mer än kvinnor och har därmed fått större skattesänkningar än kvinnorna 1. Dessutom drabbas kvinnor mer negativt av nedskärningar i den offentliga sektorn än män eftersom kvinnor är mer beroende av den offentliga sektorns tjänster och inkomster än män. Skattesänkningarna i Sverige har alltså spätt på orättvisorna i inkomster mellan män och kvinnor. Det är också så att den offentliga konsumtionen är mer miljövänlig än den privata konsumtionen. Den offentliga konsumtionen är mestadels tjänster, medan den privata är mer prylar och maskiner. En ökad gemensam konsumtion påverkar alltså samhällets miljöpåverkan i rätt riktning. En höjd skatt har alltså tre positiva effekter; den är inkomstutjämnande, den utjämnar skillnader mellan män och kvinnor samt är positiv för miljön. Vad innebär en skattehöjning? Tabell 1 visar hur mycket skatten ökar i månaden för personer med olika inkomster om man höjer skatten med 10 öre eller med 1 krona. Tabell 1 Tabellen är framräknad med hjälp av ett skatteuträkningsprogram på Inkomst per månad 10 öres skattehöjning 1 kr skattehöjning kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån 1 Topp 10 procent vinnare på Reinfeldts politik. Rapport från Vänsterpartiets riksdagsgrupp utifrån beräkningar av Riksdagens utredningstjänst. 4

5 I tabell 2 framgår vilken skattesänkning som man fått vid respektive inkomst sedan Förutom summornas storlek ser vi den sneda fördelningspolitiken där de som tjänar mer får proportionerligt mycket mer än de som har de lägsta inkomsterna. Tabell 2 Inkomst per månad Skattesänkning per månad sedan kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån En jämförelse mellan tabell 1 och 2 visar att en skattehöjning med till exempel en krona, för att öka Malmös kommunala välfärd, innebär en liten ökning av skatten per månad jämfört med de sänkningar som staten har gjort. Viljan att betala skatt En undersökning från Sveriges kommuner och landsting (SKL) visade att nio av tio svenskar var villiga att avstå från skattesänkningar till förmån för bättre kvalitet i den kommunala välfärden. Åtta av tio kunde tänka sig höjd skatt om det innebär bättre skola, vård och äldreomsorg. Vad ger 10 öre i skatthöjning? I Malmö stads budget innebär varje 10 örig skattehöjning en ökad inkomst med ungefär 45 miljoner kronor. Det motsvarar cirka 120 lärartjänster i förskola och skola, eller drygt 150 undersköterskor i hemtjänsten och på vårdboenden. Detta är några exempel på vad en skattehöjning skulle innebära i Malmö. Slutsatser Vänsterpartiets politiska vilja är att förändra och förbättra samhället inte bara förvalta det nuvarande. För att uppnå en förändring av samhället krävs att den offentliga konsumtionen ökar och att resurserna fördelas mer rättvist. Det finns stora behov inom den kommunala verksamheten och dessa måste stå i centrum för den politiska prioriteringen. För att uppnå vår vilja att i grunden bygga ett mer solidariskt samhälle krävs att både rikspolitiken som kommunalpolitiken förändras. Vi kan dock inte sitta still i Malmö en hel mandatperiod och inte göra satsningar inom välfärden. Vi vill driva en politik för rättvisa. Denna rapport har visat att det både är möjligt och nödvändigt. Eftersom vill vi utjämna inkomstklyftor, minska könsskillnader och bygga ett grönare samhälle krävs att vi nu gör välfärdssatsningar och att dessa finansieras genom en skattehöjning i Malmö. 5