Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Transkript

1 Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

2 Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga är en av de viktigaste frågorna inför valet Skulle förslaget gå igenom får många företag kraftigt ökade kostnader med förödande konsekvenser. Oppositionen vill göra gällande att reformen med sänkta arbetsgivaravgifter för unga inte är en verkningsfull reform. Detta eftersom den, enligt dem, inte skapar så många nya jobb och att de jobb som skapats är dyra. Men detta resonemang är enbart teoretiskt. Valet står inte mellan att sänka arbetsgivaravgifterna eller ha kvar dem på en hög nivå. Valet står istället mellan att behålla de nuvarande lägre nivåerna eller genomföra en rejäl skattehöjning på ungas jobb. Den relevanta diskussion att föra blir därför hur många arbeten som hotas om arbetsgivaravgiften återigen höjs. Hittills har ingen visat hur många jobb som faktiskt riskeras med den kostnadschock oppositionen föreslår. Vi har nyligen bett Riksdagens utredningstjänst redovisa fakta kopplat till de nedsatta arbetsgivaravgifterna, sysselsättning för unga, var i landet de arbetar, i vilka branscher, och hur mycket de tjänar. Vi har också räknat på hur många heltidsanställda ungdomar en höjning av arbetsgivaravgifterna motsvarar. Vi kan i denna rapport visa att oppositionens förslag skulle innebära höjda kostnader för företag som motsvarar minst heltidsjobb. En mycket stor siffra. Siffran är med största sannolikhet i underkant vad gäller antalet personer som påverkas eftersom många unga arbetar deltid. Arbetsgivare runtom i landet vittnar om att de har kunnat anställa tack vare reformen. De vittnar också om att det blir aktuellt med nedskärningar om arbetsgivaravgifterna höjs. Detta vill oppositionen inte tala om. De vill inte tala om hur många jobb som kommer att gå förlorade. De vill inte tala om hur många ungdomar som istället för att gå till ett jobb ska hamna i passiva arbetsmarknadsåtgärder. Och de vill inte tala om hur många fler som i Stefan Löfvens Sverige ska börja sitt liv med att ta en nummerlapp på Arbetsförmedlingen. Chockhöjda arbetsgivaravgifter omfattar drygt 1 miljon unga Centerpartiet och regeringen har sänkt arbetsgivaravgifterna för unga under 26 år. Den samlade oppositionen går till val på att höja arbetsgivaravgifterna. En höjning som enligt Riksdagens utredningstjänst motsvarar 19,4 miljarder i höjda arbetsgivaravgifter för arbetsgivarna. 1 De lägre arbetsgivaravgifterna påverkar arbetsgivarnas kostnader för drygt 1 miljon unga. 2 Unga som arbetar såväl i privata företag som i landsting och kommuner. För ett litet café med två unga anställda kan det handla om uppemot kronor per år i ökade kostnader. För många kommuner blir kostnaderna enorma vid höjda arbetsgivaravgifter. Gnesta kommun skulle få ökade kostnader på 3,4 miljoner i ett slag, Motala kommuns kostnad skulle bli dryga 6,5 miljoner. 3 Listan kan göras lång på kommuner vars ekonomi kraftigt skulle påverkas. Vi kan vara helt säkra på att höjda skatter på arbete slår hårt mot verksamheter i hela näringslivet och i alla offentliga verksamheter. 1 RUT PM Dnr 2014:238 2 Enligt uppgift från Riksdagens utredningstjänst 3 RUT PM Dnr 2012:795

3 ...Företag och människor i alla branscher hotas De allra flesta anställningar som unga har finns inom vård och omsorg samt inom handel, hotell och restaurang och service. Höjda arbetsgivaravgifter är särskilt problematiska för tjänstebranschen eftersom lönekostnaderna utgör den största kostnadsposten. Det finns helt enkelt inte så många andra kostnader att dra ner på förutom personalkostnader. I tabell 1 redovisas storleken på nedsättningen av arbetsgivaravgifterna per bransch. Detta ger en generell bild över var flest unga har sina anställningar. Tabell 1: Nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga 2011, enligt 2014 års arbetsgivaravgiftsnivåer, per bransch Verksamhet enligt SNI 2007 Total nedsättning, mnkr A: Jordbruk, skogsbruk och fiske 384 B: Utvinning av material 76 C: Tillverkning D: Försörjning av el, gas och värme 59 E: Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 79 F: Byggverksamhet G: Handel H: Transport och magasinering I: Hotell- och restaurangverksamhet J: Informations- och kommunikationsverksamhet 584 K: Finans- och försäkringsverksamhet 318 L: Fastighetsverksamhet 198 M: Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 778 N: Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster O: Offentlig förvaltning och försvar, obligatorisk socialförsäkring 428 P: Utbildning Q: Vård och omsorg; sociala tjänster R: Kultur, nöje och fritid 368 S: Annan serviceverksamhet 310 U: Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o,d, 1 Totalt Källa: RUT Dnr 2014:238

4 ...och i slutändan är minst heltidsjobb i fara Oppositionen vill göra gällande att de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga är en helt verkningslös reform. Till stöd tar de en rapport från den statliga myndigheten IFAU som finner att upp till jobb har skapats till en kostnad på mellan 1 till 1,6 miljoner kronor per arbete. Något oppositionen tycker är dyrt och verkningslöst. Problemet är att IFAU utvärderingen bara sträcker sig till 2009, då bara reformens första steg genomförts och den fortfarande var ny, dessutom var under Finanskrisen första och dramatiska fas. Dessutom medger författarna själva stora begränsningar i studien, inte minst jämförelserna mellan olika åldersgrupper. Mycket kan sägas om IFAU:s utvärdering, men ingen har utrett det motsatta: Hur många jobb riskeras med en skattechock på över 19 miljarder enbart i höjda arbetsgivaravgifter. I samma stund som arbetsgivaravgifterna höjs står ett företag inför två val: att minska kostnaderna eller att riskera förluster (om det finns en vinst att förlora, annars är alternativet nedläggning). För att kunna få en uppskattning av vad kostnaden på 19,4 miljarder motsvarar i människor har vi valt att illustrera detta med ett enkelt exempel. Genomsnittslönen för unga mellan år är Det är ett genomsnitt för både privat och offentlig sektor. Till det har vi lagt arbetsgivaravgiften på 15,49 procent och räknat om till årslön. Genom att dividera de ökade kostnaderna för arbetsgivarna med den genomsnittliga årslönen får vi fram hur många heltidspersoner skattehöjningen motsvarar. Totalt motsvarar skattehöjningen minst heltidstjänster. Siffran är i verkligheten med största sannolikhet ännu högre eftersom det bland unga är vanligare i många branscher, till exempel inom handel och restaurang, att jobba deltid eller timmar. Tabell 2: Antalet heltidspersoner som höjningen av arbetsgivaravgifter motsvarar. Månadslön kr Årslön kr Kostnad för arbetsgivare (inkl. 15,49% arbetsg.avgift) kr Kostnad höjda arbetsgivaravgifter, mnkr mnkr Antal heltidspersoner Källa: RUT Dnr 2014:238 samt egna bearbetningar (årslön gånger arbetsgivaravgift 15,49% och dividerat med kostnaden för höjda arbetsgivaravgifter) Minimiantalet heltidspersoner vars jobb hotas finns i hela landet. Arbetslösheten är fortfarande för hög och den är också ojämnt fördelad över landet. Särskilt i landsbygdskommuner är arbetslösheten bland unga hög. För att visa hur skattehöjningen kan slå regionalt redovisar vi i tabell 3 antalet heltidspersoner som arbetsgivaravgiftshöjningen motsvarar per län och därmed hur många heltidsjobb som riskeras. 5 4 Lön för ungdomar upp till 26 år är ej tillgänglig. 5 Samma beräkningsgrunder används som för tabell 2.

5 Tabell 3: Antalet heltidspersoner som höjningen av arbetsgivaravgifter motsvarar, fördelat på län. Län Total nedsättning, mnkr Antalet heltidspersoner Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Totalt * Källa: RUT Dnr 2014:238 samt egna beräkningar * Summan ej densamma som i tabell 2 då RUT ej kunnat redovisa samma totalsumma för nedsättningen regionalt som totalt. Avslutningsvis De rödgrönas förslag om chockhöjda skatter på jobb och företagande riskerar tiotusentals jobb. Denna rapport har dock enbart berört en höjning av arbetsgivaravgifterna. Det finns många andra förslag från oppositionen som med precision kommer att slå mot jobben, exempelvis minskat eller slopat RUT, slopat ROT avdrag, fördubblad moms på restaurang och cateringtjänster, kilometerskatt för lastbilar, höjda inkomstskatter med mera. Att chockhöja skatter på jobb och företagande i ett läge då omvärldens tillväxt, och därmed Sveriges, står och väger är ett säkert sätt att garantera att människor blir arbetslösa. Frågan är därför inte om följden av höjda skatter blir att arbetslösheten ökar, utan snarare hur många fler arbetslösa vi får i Sverige om Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet skulle bilda regering?