Socioekonomisk ersättning till för- och grundskola 2017

Transkript

1 Socioekonomisk ersättning till för- och grundskola 2017 Sandra Backlund Kristofer Fagerström Rapportnr: Bun 2016/108 Juni 2016

2 (5) Innehåll 1. BAKGRUND UTGÅNGSPUNKTER FÖRSLAG PÅ TILLDELNING TILL GRUNDSKOLA FÖRSLAG PÅ TILLDELNING TILL FÖRSKOLA SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... 5 BILAGOR... 5

3 (5) 1. BAKGRUND Socioekonomisk ersättning är en ersättning som kompletterar grundpengen till föroch grundskolor och innebär att pengar styrs till verksamheterna utifrån barn- och elevsammansättningen. Detta i syfte att just uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar. Det är motiverat att ha en socioekonomisk ersättning om det finns påtagliga resultatskillnader mellan för- och grundskolorna i en kommun och det kan antas bero på att barnen och eleverna har olika socioekonomisk bakgrund på de olika för- och grundskolorna. Kommunen behöver fördela resurserna med hänsyn till dessa skillnader. Syftet är med andra ord att kompensera för de skillnader i förutsättningar som finns mellan olika för- och grundskolor som följer av barn- och elevsammansättningen. I februari 2016 fattade barn- och ungdomsnämnden beslut om en ny modell för socioekonomisk ersättning 1. Modellen innebär att socioekonomisk ersättning till föroch grundskolor beräknas utifrån en så kallad regressionsanalys som utförs av Statistiska centralbyrån (SCB). Modellen innebär också en ökad progressiv fördelning av resurser mellan för- och grundskolorna i Järfälla. Till skillnad mot tidigare modell, genererar elever i förskoleklass socioekonomisk ersättning i den nya modellen. Detta medför att modellen gynnar grundskolor som har förskoleklass i sin verksamhet. Med utgångspunkt i regressionsanalysen är det möjligt att räkna ut ett indexvärde för respektive för- och grundskola i Järfälla. Indexvärdet kan användas för att jämföra behoven mellan för- och grundskolorna utifrån barn- respektive elevsammansättningen. Utifrån denna jämförelse kan sedan storleken på den socioekonomiska ersättningen beräknas. Hur beräkningen konstrueras påverkar storleken på det belopp som tilldelas i socioekonomisk ersättning till respektive verksamhet. Genom beräkningens konstruktion kan bland annat graden av progressivitet styras, vilket påverkar fördelningen av det totala budgeterade beloppet. I april innevarande år presenterade barn- och ungdomsförvaltningen ett förslag på hur den socioekonomiska ersättningen skulle fördelas gällande år Förslaget innebar att golv och ett tak lades till i beräkningen av socioekonomisk ersättning i syfte att säkerställa att tilldelningen inte skulle innebära en orimligt låg respektive hög tilldelning till respektive verksamhet. Ärendet återremitterades av barn- och ungdomsnämnden varpå ett nytt förslag har tagits fram från förvaltningens sida. 2. UTGÅNGSPUNKTER I nästkommande avsnitt kommer olika förslag att presenteras på hur tilldelningen av den socioekonomiska ersättningen kan se ut gentemot för- och grundskolor för år För förskolans del presenteras ett förslag, medan tre förslag ställs mot varandra för grundskolans del. Budgeten för grundskolans resurstilldelning är avsevärt större vilket gör tilldelningen mer komplicerad. De förslag som presenteras för grundskolans del kommer att vägas mot varandra för att på så vis synliggöra det mest fördelaktiga förslaget. Förslagen är utarbetade efter ett antal grundprinciper. Den nya modellen med dess indexberäkning möjliggör en glidande skala vid fördelning av socioekonomisk er- 1 Översyn av resursfördelningssystemet i Järfälla Socioekonomisk ersättning (Bun 2016/66)

4 (5) sättning, vilket är en efterfrågad egenskap hos den nya modellen. I tidigare modell delades verksamheterna in i olika nivåer vilket kortfattat ledde till stora svängningar i tilldelningen av socioekonomisk ersättning. Barn- och ungdomsförvaltningen har strävat efter att behålla den glidande skalan och därmed undvikit att dela in verksamheterna i olika kluster efter index i de förslag som har tagits fram. Förslagen innebär också att skolnivåeffekten fångas in genom att den socioekonomiska ersättningen fördelas progressivit efter index. Hur stark progressiviteten är skiljer sig åt mellan förslagen. Med skolnivåeffekt avses att behoven ökar i tilltagande takt i förhållande till hur indexet ökar, det vill säga att sambandet mellan behov och nivå på index blir starkare ju högre index du har. Det finns också en budgetram att förhålla sig till. För grundskolans del är 60 miljoner kronor avsatta för socioekonomisk ersättning. För förskolans del är 4 miljoner kronor avsatta. Eftersom modellen är utformad för att möjliggöra en ökad progressivitet mellan för- och grundskolor, finns det verksamheter som vid infasningen av den nya modellen kommer tilldelas mindre socioekonomisk ersättning än tidigare. Detta blir oundvikligt när andra för- och grundskolor tilldelas en större summa än tidigare inom en lika stor budgetram. Förvaltningen har försökt att hitta en balans i fördelningen så att för- och grundskolor inte ska tappa för mycket intäkter när den nya modellen implementeras. Sannolikt kommer nivån på socioekonomisk ersättning stabiliseras efter modellens första tillämpningsår. Parallellt med detta ärende, har barn- och ungdomsförvaltningen undersökt hur grundpengen och övrig resurstilldelning står sig i förhållande till andra jämförbara kommuner i Stockholms län. Undersökningen 2 bekräftar att den totala resurstilldelningen i Järfälla är förhållandevis låg i jämförelse med de kommuner som valts ut i undersökningen. Perspektivet är viktigt och har uppmärksammats i de förslag som presenteras nedan. 3. FÖRSLAG PÅ TILLDELNING TILL GRUNDSKOLA För grundskolans del föreslås den nya modellen implementeras i sin helhet 2017, vilket innebär att fördelningen av socioekonomisk ersättning beräknas utifrån den nya modellen från och med 2017 års tilldelning. I bilaga 1-3 presenteras tilldelning av socioekonomisk ersättning till grundskolorna utifrån tre olika förslag. Det första förslaget har starkast progressivitet. Den skola som har lägst index och därmed mest gynnsam elevsammansättning, tilldelas enligt detta förslag kr per elev medan den skola som har högst index och störst behov tilldelas kr per elev. En invändning mot detta förslag är att progressiviteten kan vara för stark och att detta slår framförallt mot de skolor som har ett lågt index. I tidigare modell för socioekonomisk ersättning var samtliga grundskolor garanterade kr per elev i socioekonomisk ersättning. Lägstanivån har i praktiken inneburit en utökad grundpeng. Som tidigare nämnts, visar Översynen av grundpengen att Järfälla har en låg resurstilldelning till grundskolan jämfört med andra kommuner. Det kan därför vara vanskligt att sänka lägsta nivån för socioekonomisk ersättning. Om lägsta nivån sänks alltför kraftigt, kan det eventuellt finnas en risk att grundförutsätt- 2 Översyn av grundpeng (Bun 2016/164)

5 (5) ningar saknas på en del skolor för att på ett kvalitativt sätt leva upp till skollagens krav. Tidigare modell för socioekonomisk ersättning innebar också en progressiv föredelning som sträckte sig från kr per elev till kr per elev. Frågan är om det är rimligt att fördela mer resurser från skolorna med lågt index till skolorna med högt index, då det finns kunskap om att den grundläggande resurstilldelningen till skolorna är lägre i Järfälla än i jämförbara kommuner. Utifrån denna argumentation skulle man kunna hävda att det tidigare lägsta beloppet för socioekonomisk ersättning, det vill säga kr borde förbli. Samtidigt finns ett behov av att omfördela resurser till de skolor som har allra högst index, vilket understryker nödvändigheten i att ändå sänka lägstanivån i syfte att frigöra resurser för omfördelning inom den budgetram som finns tillgänglig. Men sänkningen bör inte vara för kraftig. För att komma tillrätta med ovan beskriven problematik har ett golv och ett tak lagts till i förslag två. Golvet innebär att alla grundskolor är garanterade kr per elev i socioekonomisk ersättning oavsett indexvärde. För att möjliggöra ett golv måste även ett tak inkluderas i beräkningen för att den totala tilldelningen ska hållas inom budgetramen. Som mest kan enligt detta förslag kr per elev tilldelas i socioekonomisk ersättning. Golvet och taket medför att progressiviteten begränsas i förhållande till det första förslaget. Det är dock viktigt att betona att progressiviteten fortfarande är starkare än i den tidigare modellen. Det som talar emot detta förslag är att de skolor som har högst index inte kan tilldelas mer resurser även om indexet höjs kommande år. Taket innebär att samma summa tilldelas oavsett hur högt indexet blir. I det tredje förslaget behålls ett garanterat belopp om kr för tilldelning av socioekonomisk ersättning, men taket tas bort. För att hålla den totala summan av tilldelningen inom budgetramen, styrs storleken av beloppen med hjälp av en budgetteknisk siffra i räknekonstruktionen. Fördelen med detta förslag är att behoven hos skolorna med lägst index kan mötas samtidigt som skolorna med högst index kan tilldelas ökad socioekonomisk ersättning ifall deras behov ökar. Den budgettekniska siffran kan flexibelt ändras från år till år och innebär inte att modellen förändras i sin utformning över tid. Med andra ord består modellens hållbarhet över tid. 4. FÖRSLAG PÅ TILLDELNING TILL FÖRSKOLA För förskolans del föreslås modellen implementeras under två år. Det första året, det vill säga 2017, föreslås budgeterade 4 miljoner kronor fördelas mellan de elva förskolor som enligt regressionsanalysen har högst indexvärde. Alltså de förskolor som har störst behov av förstärkande resurser. I detta avseende sker under första året ingen förändring mot den nuvarande modellen vad gäller antal förskolor som tilldelas socioekonomisk ersättning 3. Till år 2018 föreslås budgeten för socioekonomisk ersättning att höjas så att fördelningen kan ske mellan samtliga förskolor som ligger över det genomsnittliga indexvärdet för kommunen. En större tilldelning behövs för att den socioekonomiska ersättningen inte blir alltför utspädd och att resurserna faktiskt kan bidra till ökad kvalitet. I bilaga 4 framgår tilldelningen av socioekonomisk ersättning till förskolorna utifrån detta förslag tilldelas tio förskolor socioekonomisk ersättning. Inför 2017 års tilldelning av socioekonomisk ersättning har emellertid två förskolor samma indexvärde, vilket medför att elva förskolor tilldelas socioekonomisk ersättning 2017.

6 (5) 5. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Barn- och ungdomsförvaltningen föreslår att socioekonomisk ersättning tilldelas grundskolor enligt bilaga 3. Barn- och ungdomsförvaltningen föreslår att socioekonomisk ersättning tilldelas förskolorna enligt bilaga 4. BILAGOR Bilaga 1 - Förslag 1: Tilldelning av socioekonomisk ersättning till grundskolor Bilaga 2 - Förslag 2: Tilldelning av socioekonomisk ersättning till grundskolor Bilaga 3 - Förslag 3: Tilldelning av socioekonomisk ersättning till grundskolor Bilaga 4 - Tilldelning av socioekonomisk ersättning till förskolor