Tord Karlsson - p1tk02 E-post: Beslut- utredningsuppdrag Ge elever utökad undervisningstid i grundskolan

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Tord Karlsson - p1tk02 E-post: tord..karlsson@vasteras.se Dnr: 2011/738-BaUN-010 Kopia till Beslut- utredningsuppdrag Ge elever utökad undervisningstid i grundskolan Förslag till beslut Barn och utbildningsförvaltningen föreslår att Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna utredningen och skicka utredningen vidare till kommunfullmäktige.. Ärendebeskrivning I en motion till kommunfullmäktige 2 december 2010 yrkar Mikael Damsgaard (M),Ragnhild Källberg (FP),Maria Lindelöf (KD), Elisabeth Unell (M) och Lars Kallsäby (C) att kommunfullmäktige beslutar att utreda i vilken utsträckning undervisningstiden kan utökas i grundskolan. Den 6 sept 2012 beslutade kommunfullmäktige att 1. Motionen bifalls. 2. Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att utreda i vilken utsträckning undervisningstiden kan utökas i grundskolan. Vid Barn- och utbildningsnämndens möte i november 2012 överlämnades utredning som en information till nämnden. Barn- och utbildningsnämnden beslutade vid mötet i februari 2013 att återremittera ärendet till barn- och utbildningsförvaltningen. Barn- och ungdomsnämnden föreslås besluta om att godkänna utredningen och skicka den till kommunfullmäktige. Bilagor Utredning rörande att ge eleverna mera undervisning i grundskolan 2011/738-BaUN Skickad av: Tord Erik Kjell Karlsson - p1tk02

2 UTREDNING /738-BaUN Tord Karlsson tord.karlsson@vasteras.se Kommunfullmäktige Utredning rörande utökad undervisningstid i grundskolan Sammanfattning I skollagen finns en möjlighet för skolhuvudmannen att besluta om utökad undervisningstid för elever i grundskolan. I Västerås krävs en ändring av delegationsordningen för att Barn- och ungdomsnämnden ska kunna fatta ett sådant beslut. I ett pedagogiskt perspektiv finns det som talar för att flera elever skulle nå kunskapskraven om undervisningstiden ökade. En utökad undervisningstid med en timme per dag i år 1-3 ger i en teoretisk beräkning en ökning av ersättningen till grundskola med 42 Mkr per år. Den minskade ersättningen till fritidshemmen blir som mest 24,7 Mkr per beroende på vilken modell som används vid beräkningen. Ett annat sätt att hantera ersättningsfrågan skulle vara att ersättningen till fritidshem minskade i samma omfattning som beskrivits ovan och att den ökade ersättningen till skolan skulle var av samma storlek. Detta skulle motiveras av att det inte självklart är så att skolans kostnader ökar med 30% av lönekostnaden om undervisningstiden utökas med 30%. Inom ramen för de avtal som finns så skulle lärares arbete i högre grad ägnas åt undervisning. Frågan om hur mycket av lärares arbete som ska vara undervisning har tillbaka i tiden varit centralt reglerad. Parterna har numera ett avtal där dessa regleringar är borta. Beskrivningen av måluppfyllelsen i de kommunalla skolorna år 1-3 är att den är hög i de flesta skolor men släpar efter i några få. Det kan mot den bakgrunden ifrågasättas om en ökning av ersättningen generellt med 17,3 Mkr är motiverad. Att resultaten i skolorna i så hög grad skiljer sig åt väcker snarare frågor om hur skolan ska utvecklas för att uppnå en jämnare kvalité. Det kan vara mera motiverat att göra andra riktade satsningar för att höja resultaten i skolorna än att besluta om en generellt utökad undervisningstid. Bakgrund

3 VÄSTERÅS STAD 2 I en motion till kommunfullmäktige 2 december 2010 yrkar Mikael Damsgaard (M),Ragnhild Källberg (FP),Maria Lindelöf (KD), Elisabeth Unell (M) och Lars Kallsäby (C) att kommunfullmäktige beslutar att utreda i vilken utsträckning undervisningstiden kan utökas i grundskolan. Den 6 sept 2012 beslutade kommunfullmäktige att 1. Motionen bifalls. 2. Barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att utreda i vilken utsträckning undervisningstiden kan utökas i grundskolan. I motionen jämförs den garanterade undervisningstiden i svensk grundskola, som är 740 timmar per år, med genomsnittet inom EU, som är 920 timmar per år. Undervisningstiden i den svenska skolan har de senare decennierna minskat i till exempel svenska och matematik. Dessutom hänvisas till OECD:s rapport Education at a Glance som visar att svenska 15-åringar ägnar minst tid åt skolarbete i världen. I motionen föreslås att mer undervisningstid, särskilt i de tidiga skolåren, förbättrar skolans möjligheter att kompensera skillnader mellan elever med olika behov. Ett förslag är att låta en timme från tiden på fritids, där de flesta barn i dag är inskrivna, växlas mot en timme undervisning i skolan. Finansiering skulle delvis kunna ske i form av resursväxling mellan skola och fritidshem. Motionen tar sin utgångspunkt i att det görs och har gjorts många olika insatser för att elevernas lärande ska förstärkas i grundskolan. I motionen beskrivs att faktorn tid för lärande i grundskolan inte har uppmärksammats. Lag och förordning Tiden för undervisning i grundskolan är reglerad i Skollagen - bilaga 1. Den garanterade tiden är 6665 timmar under nio år. Det blir i genomsnitt 740 timmar per år. I samma bilaga regleras också tiden mellan skolans olika ämnen. I Skolförordningen 9kap 3 står det att Huvudmannen får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den garanterade undervisningstiden. Beslutet om hur tiden ska fördelas mellan olika årskurser har Barn- och ungdomsnämnden delegerat till verksamhetschefen för grundskolan. I delegationsordningen har nämnden vidare delegerat till rektor att fatta beslut om ytterligare undervisningstid utöver garanterad undervisningstid. Pedagogiska överväganden I de flesta skolor når en hög andel elever kunskapskraven om man ser till totalen av alla ämnen i årskurs 5, den ligger mellan procent i alla skolområden utom två där variationen är större än i övriga skolområden. I dessa två skolområden varierar andelen elever som når kunskapskraven totalt i alla ämnen mellan procent. Utvecklingen i matematik mellan årskullarna är negativ mellan årskurs 1 och 2 och mellan årskurs 2 och 3 dvs färre elever når kunskapskraven

4 VÄSTERÅS STAD 3 vartefter årskurs. Däremot är det en blandad bild av utvecklingstendenserna som syns när det gäller årskurs 3 till 5. Variationen mellan andelen elever som når kunskapskraven i matematik skiljer sig åt mellan de olika årskurserna och även mellan de olika områdena. Likaså är det i svenska. På det nationella provet i matematik för årskurs 3 år 2011 så framgår det att de kommunala skolorna i Västerås ligger under riksgenomsnittet på alla delmoment, om än i olika omfattning. Likaså är det gällande svenskan med undantag för två av delproven. Andelen elever som når kunskapskraven ligger högt i de flesta ämnen i årskurs 4 och årskurs 5, engelskan, matematik och svenska är de ämnen som ligger lägre än övriga ämnen. Av ovanstående sammanfattning av resultaten i grundskolans tidigare år så framstår behovet av satsning på framförallt ämnena svenska och matematik. Barn- och ungdomsnämnden avsätter i sin budget medel för lov- och sommarskola. Erfarenheter av dessa har varit att elever som har deltagit har uppskattat dessa satsningar. Genom åren har lov- och sommarskolan bidragit till att andelen godkända elever har ökat efter genomförd sommarskola jämfört med registrerat resultat vid skolavslutningen samma år. Olika elever behöver olika tid och stöd för att nå kunskapskraven i skolämnena. En utökning av tiden skulle kunna antas leda till att flera elever når kunskapskraven i ämnena. Ekonomiska konsekvenser Den genomsnittliga undervisningstiden är i år ett till tre är idag 16.9 timmar per vecka. En utökning av undervisningstiden med en timme per dag motsvarar en ökning med 30%. En ökning av ersättning med 30% för plats i grundskolan år 1-3 i de kommunala skolorna skulle motsvara 60 Mkr. Den del av kostnaden som är löner motsvarar c:a 70% i en skolas budget. Det skulle innebära att kostnaden för en utökning av undervisningstiden som mest skulle bli 42 Mkr. Antal elever Ersättning per elev Summa ökad ersättning År *0,3 19,9 Mkr År *0,3 20,3 Mkr År *0,3 19,5Mkr Behovet av plats i fritidshem skulle minska med en timme per dag och barn. Ersättningen till fritidshem är reglerad så att en ersättning utgår med c:a 9 Tkr för barn som är närvarande upp till sex timmar per vecka. Ersättningen för barn på heltid är c:a 28 Tkr..De barn som har behov av fritidshem upp till sex timmar per vecka skulle även fortsättningsvis generera samma ersättning som idag. En del av de barn som har vistelsetider över 6 timmar per vecka skulle komma under 6 timmar och därmed generera en lägre ersättning.

5 VÄSTERÅS STAD 4 I september 2012 är det 116 barn. För dessa barn skulle ersättning till fritidshemmen minska med 2,2 Mkr. Vid ett antagande om att lönekostnaden motsvarar 70% blir den minskade kostnaden 1,5 Mkr. Ersättningsmodellen ger 28 Tkr per barn med vistelsetider från 6 till 25 timmar per vecka. En minskad vistelse med 5 timmar per vecka ger möjlighet att minska ersättning för dessa fritidshemsplatser.. Vid ett antagande om att barn i år 1-3 vistas i genomsnitt 16 timmar per vecka skulle göra att vistelsen blir 11 timmar per vecka. Det är en minskning med 31%. En minskad ersättning med 31 % för barn i fritidshem motsvarar 33,1 Mkr. Vid ett antagande om att barn i år 1-3 vistas igenom snitt 21 timmar per vecka blir motsvande minskning av ersättningar 26,3 Mkr. ( beräkningen bygger på ett antagande om att det är 95% av barnen i år 1-3 som har fritidshem.) Den minskade kostnaden blir 23,2 Mkr respektive 18,4 Mkr om lönekostnaden motsvarar 70 % av budgeten. Olika ersättningsnivåer Ett beslut i Barn- och ungdomsnämnden rörande utökad undervisningstid skulle omfatta de kommunala skolorna. Det skulle vidare innebära att ersättning till grundskola skulle vara i två delar, en med garanterad undervisningstid och en med utökad undervisningstid. Detta för att fristående skolor som ev. också vill erbjuda utökad undervisningstid också skulle få den högre ersättningen. Skolskjutsar Barn som idag åker skolskjuts till och från skolan åker hem på eftermiddagen när de lämnar fritidshemmet. Av det skälet kan antas att skolskjutsar inte påverkas av utökad undervisningstid. Enligt lag så kan skolskjuts endast beviljas för resor till och från skolan. Vid en mera strikt tillämpning av lagen skulle alltså ett annat förhållande råda. Juridiska perspektiv Barn- och ungdomsnämnden kan besluta om undervisningstid utöver garanterad tid i de kommunala skolorna om nämnden först fattar beslut om att ändra delegationsordningen och tar tillbaka beslutet om utökad undervisningstid. Förslag om ändringar i skollagen Regeringen överlämnade 17 jan 2013 en proposition (2012/13:64) till riksdagen. I propositionen föreslås ändringar i skollagen (2012:800) som innebär att dels undervisningstiden i grundskolan och motsvarande skolformer, dels undervisningstiden i matematik i grundskolan, ska ökas med 120 timmar. Lag ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2013.

6 VÄSTERÅS STAD 5