Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Transkript

1 September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011

2 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av år blivit sämre i skolorna i Upplands Väsby. Inför valet 2010 gick Alliansen ut med budskapet om att resultaten hade vänt, men det visade sig vara en tillfällig förbättring. Valåret 2010 sjönk åter resultaten. Det finns risk för att Alliansen inför valet 2014 återigen kommer att påtala att man vänt resultaten i skolorna i Upplands Väsby. Mot bakgrund av hur man agerade i förra valet och det underlag som presenteras i denna rapport finns det all anledning att vara skeptisk till Alliansens självskryt om studieresultaten. Samtidigt som resultaten i skolan försämrats har ersättningar till skolorna för deras verksamhet minskat i förhållande till så gott som samtliga kommuner i länet. Socialdemokraterna i Upplands Väsby menar att det inte går att komma ifrån att det finns ett samband mellan skolans resurser i form av pengar och skolresultaten. Mindre pengar leder bland annat till större klasser, färre specialpedagoger och lägre löneökningar för lärarna i förhållande till andra kommuner. Kort sagt, en försämrad ekonomi leder till en nedåtgående spiral. När andra kommuner kan satsa, tvingas skolorna i Upplands Väsby att hålla igen. Syftet med denna rapport är att skildra hur mycket resurser Upplands Väsby kommun lägger på grundskolan i förhållande till kommunerna i länet och närliggande kommuner. Detta för att påvisa skillnaden som råder mellan Upplands Väsby och andra kommuner i hur mycket som satsas på skolan och dess utveckling. Syftet är även att presentera underlag för räkneexempel som visar vad en ökning av resurserna, i nivå med andra kommuner, skulle kunna innebära i ökade intäkter för grundskolor i Upplands Väsby. Material och metod Socialdemokraterna i Upplands Väsby har systematiskt gått igenom Sveriges Kommuners och landstings (SKL) och Statistiska centralbyråns (SCB) årliga redovisningar över vad kommunerna lägger ned i pengar på olika verksamheter. I denna rapport har vi synat grundskolan och tagit fram uppgifter över vad kommunerna i Stockholms län ekonomiskt satsar på den verksamheten uträknat per elev. Uppgifterna är hämtade ur Vad kostar verksamheten i Din kommun?, en ekonomisk rapport som utkommit under 25 år och som bygger på de kommunala räkenskapssammandrag som kommunen lämnar in till Statistiska centralbyrån (SCB). Vi har undersökt hur mycket pengar Upplands Väsby satsade på barn och elever i grundskolan åren 2005 och Vi har jämfört dessa kostnader med bland annat snittkostnaden för samtliga kommuner i länet. På så vis kan vi få en god uppfattning om hur utvecklingen har gått vad gäller resurstilldelningen till skolan i Upplands Väsby i förhållande till andra kommuner. Vi har också valt ut sju kommuner, de närmaste grannkommunerna, och ett par kommuner (Nacka och Järfälla) som Upplands Väsby i olika sammanhang gärna jämför sig med. Kostnaderna är räknade per elev. Kostnaden gäller för grundskolan samt stödåtgärder. Kostnaden för egna elever som utbildar sig i fristående skolor och i andra kommuner ingår och avdrag är gjorda för elever som kommer från andra kommuner.

3 2 Elevkostnad i grundskolan 2005 och 2011 Nedan följer en redovisning av elevkostnaden i länets samtliga kommuner år 2005 och 2011, i fallande ordning (kr per elev och år) (kr per elev och år) 2 Stockholm Stockholm Värmdö Norrtälje Nacka Sigtuna Täby Vaxholm Vaxholm Vallentuna Sundbyberg Nacka Huddinge Södertälje Solna Järfälla Sollentuna Botkyrka Botkyrka Huddinge Järfälla Haninge Norrtälje Sollentuna Upplands Väsby(13) Solna Sigtuna Nynäshamn Nykvarn Upplands-Bro Ekerö Värmdö Haninge Sundbyberg Vallentuna Nykvarn Lidingö Upplands Väsby(19) Upplands-Bro Lidingö Österåker Tyresö Tyresö Salem Salem Danderyd Södertälje Täby Nynäshamn Österåker Danderyd Ekerö Länssnitt: Utifrån tabellen kan vi utläsa att år 2005 satsade Upplands Väsby kommun 414 kronor mindre per elev än genomsnittskostnaden för samtliga kommuner i Stockholms län. År 2011 satsade Upplands Väsby kommun kronor mindre än genomsnittskostnaden per elev för samtliga kommuner i Stockholms län. 1 SKL, SCB, Vad kostar verksamheten i din kommun? Bokslut 2005, s SKL, SCB, Vad kostar verksamheten i din kommun? Bokslut 2011, s. 119

4 3 Det betyder att kostnaderna för skolverksamheten har pressats ner under en sexårsperiod i förhållande till många av Stockholmskommunerna låg Upplands Väsby på 13:e plats i länet, 2011 har Upplands Väsby fallit till 19:e plats. Låt oss nu, utifrån ovanstående tabell, undersöka Upplands Väsbys grundskolekostnader i förhållande till närliggande kommuner och två kommuner i Stockholms län som vi i olika sammanhang brukar jämföra oss med. Kr per elev och år Skillnad Skillnad i % Sigtuna % Vallentuna % Nacka % Järfälla % Sollentuna % Upplands-Bro % Upplands Väsby % Snitt: Siffrorna talar sitt tydliga språk. Närliggande kommuner satsar mer på skolan än vad Upplands Väsby gör. I Sigtuna kommun, som leds av Socialdemokraterna, lägger kommunen avsevärt mer resurser på barnens lärande. År 2005, då både Sigtuna och Upplands Väsby leddes av bl. a. Socialdemokraterna, var kommunens resurser till skolan och dess elever ungefär lika. Sex år senare satsar Sigtuna kronor mer per elev i grundskolan än vad Upplands Väsby gör. Sigtuna lägger alltså år procent mer resurser på grundskolan än Upplands Väsby, och medan Sigtuna mellan 2005 och 2011 ökad resurserna till skolan med 32 procent ligger Upplands Väsby i botten bland redovisade kommuner med en ökning på endast 14 procent. För att komma upp till snittet av vad ovanstående kommuner lägger i pengar på grundskolan skulle Upplands Väsby kommun behöva satsa ytterligare kronor per elev och år. För att nå upp till Sigtunas nivå behövs det ytterligare kronor. Vad innebär mer resurser i pengar för skolorna? I våra beräkningar har vi räknat med en höjning av resurserna till grundskolan med vad som är snittet för de sju närliggande kommunerna, dvs en höjning med 5290 kr per elev och år. Bollstanäs skola har 400 elever: kr x 400 elever = 2,1 miljoner kronor. Breddenskolan har 303 elever: kr x 303 elever = 1,6 miljoner kronor. Sverige finska skolan/engelska skolan har 134 elever: kr x 134 elever= kronor. Smedby skola har 213 elever: 5290 x 213 elever = 1,1 miljoner kronor Väsby skola har 440 elever: kronor x 430 elever = 2,3 miljoner kronor. Söderviksskolan har 410 elever: kr x 410 elever = 2,2 miljoner kronor. Runbyskolan har 556 elever: kr x 556 elever = 2,9 miljoner kronor

5 4 Grimastaskolan har 368 elever: kr x 368 elever = 1,9 miljoner kronor Frestaskolan har 259 elever: kr x 259 elever = 1,4 miljoner kronor Sandbergska skolan har 244 elever: kr x 244 elever = 1,3 miljoner kronor Vikskolan har 196 elever: kr x 196 elever = 1,0 miljoner kronor Vittraskolan har 335 elever: kr x 335 elever= 1,8 miljoner kronor Hasselskolan har 135 elever: kr x 135 elever= kronor Odenslunda skola har 160 elever: kr x 160 elever = kronor Vi ser att en ökning av resurserna till skolorna i jämbördig nivå med genomsnittet för närliggande kommuner innebär mycket pengar för skolorna. Totalt sett handlar det om cirka 22 miljoner kronor. Resursökningen skapar förutsättningar till att både minska klasstorlekarna, anställa fler lärare och speciallärare och höja lärarnas löner, eller det allra viktigaste, eleverna ges bättre förutsättningar till att lyckas i skolan. Elever som behöver stöd kan i högre utsträckning få det, eleverna kan i högre grad ges läxhjälp och elever som kan och vill läsa snabbare och mer får utrymme för att få stöd till detta. Slutsatser och diskussion Syftet med denna rapport var att skildra hur mycket resurser Upplands Väsby kommun lägger på grundskolan i förhållande till kommunerna i länet och närliggande kommuner. Vi har i denna rapport påvisat att de ekonomiska förutsättningarna för grundskolorna i Upplands Väsby kraftigt försämrats under den tid Alliansen haft ansvaret. Antingen beror det på en medveten politik eller på ren okunskap. År 2005 satsade kommunen 414 kronor mindre per elev än genomsnittskostnaden för samtliga kommuner i Stockholms län, medan kommunen år 2011 lade kr mindre per elev och år. Sett till våra sju närliggande kommuner ligger Upplands Väsby 2011 i botten när det gäller resurser som satsas på skolan. Skillnaden mellan exempelvis Upplands Väsby och Sigtuna har gått ifrån att Upplands Väsby år 2005 lade 74 kr mer än Sigtuna per elev och år till att Upplands Väsby 2011 satsar kr mindre än Sigtuna per elev och år. I en jämförelse med våra närliggande kommuner ser vi att Sigtuna mellan 2005 och 2011 har ökat sina resurser till skolan med 32 %, Vallentuna med 28%, Järfälla med 21 %, Upplands-Bro med 20 %, Sollentuna med 17 % och Nacka med 15 %. Upplands Väsby hamnar sist med en 14 procentig resursökning. Konsekvenserna är tydliga. Mindre resurser leder exempelvis till större klasser, färre lärare och färre speciallärare. Vad skolan kostar och vilken verksamhet man kan bedriva avgörs givetvis av lärarnas skicklighet och kompetens, men utan nödvändiga resurser stannar utvecklingen upp och går i vissa fall bakåt. Det är dit vi har nått i Upplands Väsby. Ska Upplands Väsbys skolor behålla och utveckla sina kvaliteter så måste grundskolan tillföras mer resurser. Det gäller friskolor likväl som kommunala skolor. För att skolorna i Upplands Väsby ska ges ett likvärdigt ekonomiskt utrymme som skolorna i närliggande kommuner måste skolan tillföras omkring 22 miljoner kronor.

6 5 Kontaktuppgifter: Socialdemokraterna i Upplands Väsby Box 151, Upplands Väsby Tel: E-post: sivasby@gmail.com Leif Berglund, gruppledare Tel: , E-post: leif.berglund@upplandsvasby.se Ibrahim Abdallah, politisk sekreterare Tel: , E-post: ibrahim.abdallah@upplandsvasby.se