Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola år 2017

Transkript

1 Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola år 2017 För- och grundskolenämnden Dokumentnamn Resursfördelningsprinciper förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentansvarig Förvaltningsekonom, skol- och kulturkontoret Fastställd/Upprättad Nämndsbeslut , 159 Giltighetstid Fr.o.m och tills vidare 1 (9)

2 Inledning Syfte: att fördela resurser för att öka måluppfyllelse att resurser följer barn och elever att skapa en långsiktig hållbarhet i resursfördelningen för att säkerställa bättre planering att resursfördelningen är enkel och lätt att förstå Övergripande fördelningsprinciper Fördelningsprinciperna gäller endast för- och grundskoleområdena. Principer för övriga stödfunktioner eller andra delar av för- och grundskolenämndens verksamhetsområde tas i internbudgeten. Detta gäller generellt för samtliga verksamheter som grund för tilldelning; budgetramen beräknas utifrån faktiska anslagsberättigande timmar/barn/elever november månad året före justering av budget sker utifrån faktiska anslagsberättigande timmar/barn/elever februari, maj, september, november. Beräkningen gäller för perioden till nästkommande avräkningsperiod. Budgetramen regleras för månaderna framåt. Ingen bakåtdatering sker. för sommarmånaderna juni-augusti gäller faktiska timmar/barn/elever för maj månad Tilldelning av resurser sker på 3 nivåer, direkt ut till förskolechef/rektor och till områdesnivå samt till central förvaltningsnivå. Flyttning av budgetanslag mellan olika verksamheter är inte tillåten utan nämndsbeslut. Ramarna för varje verksamhet beslutas i internbudget varje år. Budget ut till förskolechef/rektor innehåller följande; Nedanstående resurser följer barn/elever under året, d.v.s. omräkning sker vid avräkningsperioderna. Basresursen ska täcka merparten av kostnaderna för verksamheten, dvs. klara grundverksamheten i fråga om personalkostnader (lärare, specialpedagoger, vaktmästare etc), utbildningskostnader, förbrukningsmaterial och läromedel. 2 (9)

3 Utjämningsanslag (förskoleklass-årskurs 9) baserat på föräldrarnas utbildningsnivå och andelen nyanlända, andelen pojkar d.v.s. SALSA. I utjämningsanslaget ingår även svenska som andraspråk. *) Förklaring av SALSA-modellen se nedan. Utjämningsanslag för förskola (år 1-5) med samma grund som för skola. Underlag tas fram för respektive förskola. Hyresbudget och städbudget beräknas per elev/barn/antal timmar. Omfördelning sker mellan områdena. Ny viktning av utjämningsanslaget införs. En gräns läggs vid 14 % av det totala barn/elevantalet som inte förväntas uppnå måluppfyllelse. Detta görs för att rikta anslag till de förskolor/skolor som har störst behov. Vad är SALSA? SALSA är en statistisk modell som jämför skolors resultat av slutbetygen i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till elevsammansättningen. För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat, än enbart genom att publicera de faktiska betygsresultat som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser). Analysverktyget SALSA presenterar skolors resultat av slutbetygen i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till elevsammansättningen. SALSA är en statistisk modell som jämför skolors betygsresultat. Det betyder att skolornas resultat räknas fram genom att de faktiska betygsresultaten sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. Det är föräldrarnas utbildningsnivå och fördelningen pojkar/flickor samt andelen nyinvandrade elever, dvs. andelen elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren, som utgör bakgrundsfaktorerna. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. Budget ut till områdesnivå innehåller följande; Nedanstående anslag tilldelas en nettoram som beslutas i internbudget för innevarande år (beräknad på antal timmar/barn/elever). Administration som avser områdena (områdesadministratörerna och material till expeditionerna). Anslag för kostnader förskolechefer/rektorer. 3 (9)

4 Budget till central förvaltningsnivå, inte områdesspecifikt innehåller följande; Nedanstående anslag tilldelas en nettoram som beslutas i internbudget för innevarande år. En resurs för extra insatser för barn i behov av särskilt stöd (tilläggsanslag). Extra anslag för kostnader som inte kan fördelas direkt ut till områdena t.ex. inventarier, viss lokalanpassning, öppen förskola, kapitaltjänst m.m. Anslag för kostnader områdeschefer. Anslag för studie- och yrkesvägledare tilldelas till den chef som är arbetsledare. Anslag för utvecklingsgruppen tilldelas den chef som är arbetsledare. Anslag till elevhälsa fördelas till ansvarig chef. Modersmål inkl. förberedelseklass tilldelas de elever som är berättigade. Fördelning beslutar ansvarig chef om Anslag för Nykomster. Fördelning beslutar ansvarig chef. Kulturskolan. Kommunövergripande verksamheter som har hela kommunen som upptagningsområde (t.ex. hörsel, handikappavdelning i förskolan). De får en grundtilldelning enligt principen som gäller basresursen. Därutöver tillkommer extra tilldelning utifrån verksamhetens speciella art. OB-förskolor Särskolan Öppna förskolor/familjecentraler Fördelningen sker per verksamhet och anslag får inte flyttas utan ett nämndsbeslut. 4 (9)

5 Förskola fördelning ut till förskolechef - basresurs Beräkningsgrunder Årsanslaget beräknas utifrån antal timmar i november året före, därefter sker justering utifrån avräkningsmånaderna februari, maj, september och november. Fördelning sker efter vistelsetid (schematimmar/månad), avläses den 15:e för avräkningsmånaden. För att garantera en viss servicenivå i samtliga kommundelar används ett strukturellt schablonbelopp för; mindre enheter (1-avdelningsförskolor). förskolor med 4 avdelningar eller fler avdelningar Anslagsnivåer Förskola 1-3 år Förskola 4-5 år För barn till asylsökande beräknas anslaget på samma grunder som för övriga barn. Pedagogisk omsorg beräknas utifrån en schablonsumma per inskrivet barn som räknas ut efter vistelsetid. 5 (9)

6 Fritidshem - fördelning ut till rektor - basresurs Beräkningsgrunder Årsanslaget beräknas utifrån antal barn i november året före. Därefter sker justering utifrån antalet barn i februari, maj, september och november. Fördelning sker efter antalet barn den 15:e för respektive avräkningsmånad. För fritidshem görs ett avdrag för mellanmål och måltider vid lov på barnanslaget. Summan beslutas i samband med internbudget. Anslagsnivåer Fritidshem 6-8 år Fritidshem 9-12 år För barn till asylsökande beräknas anslaget på samma grunder som för övriga barn. Barn inskrivna särskolan tilldelas i fritidshemsverksamhet extra anslag. Nivån beslutas i internbudget. Anslagsnivåer för barn i särskola med fritidshemsplats Fritidshem 7-9 år Fritidshem år Fördelning görs utifrån; Pedagogisk verksamhet (fritidshemstid) Individuellt stöd (fysiskt och socialt) Fysiska och sociala behov bedöms utifrån 3 nivåer enligt vissa kriterier. Det är mottagandeteamet som gör bedömning. Anslagsnivåer individuellt stöd verksamhet; A = Grundanslag B = Behöver stöd och påminnelse C = Fullständigt stöd 6 (9)

7 Förskoleklass och grundskola - fördelning ut till rektor - basresurs Årsanslaget beräknas utifrån antal elever i november året före inkl. prognos för nästkommande läsår. Därefter sker justering utifrån antalet elever i februari, maj, september och november. Beräkningsgrunder Fördelning sker efter antalet elever den 15:e för respektive avräkningsmånad. Anslagsnivåer Förskoleklass Årskurs 1-2 Årskurs 3-5 Årskurs 6-9 För barn till asylsökande beräknas anslaget på samma grunder som för övriga elever. Ett extra anslag beräknas för årskurs 1-9 utifrån nivån på statsbidrag och förväntad kostnad för respektive årskurs. 7 (9)

8 Grundsärskola - fördelning ut till rektor - basresurs Årsanslaget beräknas utifrån antal elever i november året före. Därefter sker justering utifrån antalet elever i februari, maj september och november. Beräkningsgrunder Fördelning sker efter antalet elever den 15:e för respektive avräkningsmånad. Fördelning görs utifrån; Pedagogisk verksamhet (skoltid) Individuellt stöd (fysiskt och socialt) Fysiska och sociala behov bedöms utifrån 3 nivåer enligt vissa kriterier. Det är inskrivningsteamet som gör bedömning. Grundanslag är den pedagogiska delen som alla elever får. Det sociala och fysiska behovet vägs samman och blir ett individuellt stöd till eleven. Anslagsnivåer pedagogisk verksamhet; Grundsärskola (läser ämnen, enligt läroplan, Ä) Årskurs 1-2 Årskurs 3-5 Årskurs 6-9 Grundsärskola (läser ämnesområden, ÄO) Årskurs 1-2 Årskurs 3-5 Årskurs 6-9 Anslagsnivåer individuellt stöd verksamhet; A = Grundanslag B = Behöver stöd och påminnelse C = Fullständigt stöd För barn till asylsökande beräknas anslaget på samma grunder som för övriga elever. Ett extra anslag beräknas för årskurs 1-9 utifrån nivån på statsbidrag och förväntad kostnad för respektive årskurs. 8 (9)

9 Tilläggsbelopp - bedömningsgrunder för samtliga verksamheter på individnivå Anslagsnivåer individuellt stöd verksamhet; A = Mindre medicinsk, fysisk, psykisk och/eller social problematik B = Måttlig medicinsk, fysisk, psykisk och/eller social problematik C = Betydande medicinsk, fysisk, psykisk och/eller social problematik D = Omfattande medicinsk, fysisk, psykisk och/eller social problematik E = Mycket omfattande medicinsk, fysisk, psykisk och/eller social problematik Fysiska, psykiska och sociala behov bedöms utifrån 5 nivåer enligt vissa kriterier. För kriterierna D och E kan tilläggsanslag beviljas. Det är ett team bestående av olika kompetenser som gör bedömningen. 9 (9)