Umeå kommun Granskning av för- och grundskolenämndens resursfördelningsmodell
|
|
- Siv Lind
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna September 2018 Umeå kommun Granskning av för- och grundskolenämndens resursfördelningsmodell
2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Genomförande Revisionskriterier Skollagen Kommunfullmäktiges mål Granskningsresultat Nämndens resursfördelningsmodell för förskolan Nämndens resursfördelningsmodell för grundskolan Nämndens resursfördelning till fritidshemmen Nämndens uppföljning av resursfördelningsmodellens effekter Sammanfattande bedömning...13 Bilaga 1: Källförteckning
3 1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Umeå kommun granskat för- och grundskolenämnden i syfte att bedöma om nämndens resursfördelningsmodell är ändamålsenlig utifrån Skollagen och kommunfullmäktiges mål. Vår sammanfattande bedömning är att för- och grundskolenämndens resursfördelningsmodell till grundskola och fritidshem i huvudsak är ändamålsenlig utifrån Skollagen och kommunfullmäktiges mål. Vi bedömer dock att rutin för kontinuerlig uppföljning, analys och justering av modellen i sin helhet bör utvecklas. När det gäller förskolan har nämnden nyligt initierat en översyn av fördelningsmodellen vilket vi bedömer nödvändigt då den beslutades år Även denna modell bör framgent ingå i rutin för kontinuerlig utvärdering och justering. För bedömning av respektive revisionsfråga samt våra rekommendationer se vidare avsnitt 5; Sammanfattande bedömning. 2
4 2. Inledning 2.1. Bakgrund Att skolan inte är likvärdig har uppmärksammats av bl.a. Skolverket och Statskontoret. Forskningen visar att resurstilldelningen har stor betydelse för grundskolans likvärdighet och elevernas resultat. Mot bakgrund av detta skärptes skollagen 2014 för att än tydligare markera att resurser ska styras utifrån elevernas behov och förutsättningar. Enligt Skolverket finns ingen generell resursfördelningsmodell som kommunerna kan använda utan resursfördelningen måste formas av varje kommun för att anpassas till lokala förutsättningar. Skolans likvärdighet påverkas inte bara av resursernas omfattning utan även av hur de används på varje enskild skola. Revisorerna granskade 2014 arbetet för likvärdiga förutsättningar i kommunens grundskolor och granskningen visade på brister samt förbättringsområden. I nämndens svar på granskningen framkom att kommunens resursfördelningsmodell skulle bli föremål för en översyn. Kommunen har från 1 januari 2018 ändrat modellen för resursfördelning till skolor. Den nya modellen ska fördela resurser till förskoleklasser, grundskolor och fritidshem utifrån aktuell forskning och statistisk analys. Det ska bidra till likvärdiga förutsättningar för elever att nå kunskapsmålen, oavsett strukturella skillnader, till exempel elevers socioekonomiska bakgrund. Kommunens revisorer har mot bakgrund av detta och sin riskanalys för 2018 valt att granska hur nämnderna arbetar för att skapa likvärdiga förutsättningar för måluppfyllelse vid grundskolorna Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om För- och grundskolenämndens resursfördelningsmodell är ändamålsenlig utifrån Skollagen och kommunfullmäktiges mål. Följande revisionsfrågor besvaras i granskningen: Vilka faktorer och fördelningsprinciper har legat till grund för utformningen av den nya resursfördelningsmodellen? Hur säkerställer modellen att medel fördelas till både förskola, grundskola och fritidshem? Beaktar resursfördelningsmodellen behoven på olika skolor och hos enskilda elever? Hur styr nämnden resurser till elever med särskilda behov på respektive skola? Är någon del av de centrala resurserna öronmärkta för lärarnas kompetensutveckling? Hur ska resursfördelningsmodellens effekter följas upp av nämnden? Då resursfördelningsmodellen är ny granskas inte den praktiska tillämpningen av modellen ute i verksamheterna. Granskningen genomförs istället på en mer principiell och översiktlig nivå Genomförande Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och intervjuer. Intervjuer har genomförts med ordförande och företrädare för oppositionen i nämnden samt med 3
5 utbildningsdirektör, biträdande utbildningsdirektör och ekonomichef vid utbildningskontoret. Jämte intervjuer har relevanta dokument granskats. För specifikation av granskad dokumentation se bilaga 1, Källförteckning. Granskningen avgränsas till för- och grundskolenämnden. 3. Revisionskriterier Skollagen samt stödjande skrifter från Skolverket och SKL Kommunala mål och riktlinjer 3.1. Skollagen Alla elever i skolan har enligt skollagens 1 kap 8-9 rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet oavsett vilken skola de går på, och oberoende geografisk hemvist och socioekonomiska förhållanden. I enlighet med skollagens 1 kap 4 ska utbildningen ta hänsyn till elevers olika behov. Elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser, i enlighet med 3 kap 3. Kommuner ska enligt 2 kap 8 a fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov. Det innebär att kommuner har en skyldighet att ta reda på hur det ser ut i kommunen och fördela medel därefter. Rektorer ska i sin tur besluta om sin enhets inre organisation och ansvara för att fördela resurser inom enheten efter elevernas olika förutsättningar och behov, i enlighet med 2 kap 10 i skollagen. För fristående skolor gäller att kommunen ska fördela resurser enligt samma principer som används för de kommunala skolorna. Grundbeloppet ska, enligt förarbeten 1, vara huvudsaklig finansieringskälla för utbildningen och skolan ska kunna ge stöd åt flertalet elever inom ramen för sina normala resurser. Tilläggsbeloppet ska täcka kostnader för extraordinära stödåtgärder för enskilda elever. Lagen anger inte närmare hur resursfördelningen för de egna kommunala skolorna ska ske. De faktorer som, enligt SKL, ofta används av kommuner för att fördela resurser och som dessutom har belagda samband med elevernas resultat är främst följande: Föräldrarnas utbildningsbakgrund Migrationsbakgrund Elevens kön 1 Prop. 2015/16:134 4
6 Försörjningsstöd i familjen Skolverket bedömer att det inte är möjligt att identifiera det för alla kommuner mest effektiva resursfördelningssystemet. Skolverket konstaterar dock att en framgångsrik resursfördelning lyckas med att fördela resurser till de områden och skolor som behöver dem mest, att göra utbildningen likvärdig och att få fler elever som når grundskolans mål. En förutsättning för att resurserna inom skolan ska kunna fördelas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt är att kommunerna är aktiva och medvetna, både när det gäller fördelning av resurser, samt uppföljning av hur resurserna används och analys av vilken effekt de får för likvärdigheten. Vidare konstaterar Skolverket att möjligheterna att skapa en likvärdig utbildning av god kvalitet med hjälp av tillgängliga resurser i hög grad handlar om hur resurserna används i skolan (Skolverket, Kommunernas resursfördelning till grundskolor, Rapport 391) Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige fastställde i juni 2017 ett antal övergripande mål för kommunens verksamheter inför år Av dessa återfinns ett mål med bäring på skolområdet, med följande formulering: Vi ska ha en likvärdig skola och förbättra kvaliteten i grundutbildningen för att uppnå jämlika uppväxtvillkor. 5
7 4. Granskningsresultat 4.1. Nämndens resursfördelningsmodell för förskolan Nämnden har ett separat system för fördelning av resurser till förskolorna. Den nuvarande modellen för fördelning av resurser till förskolan beslutades av nämnden i juni I modellen fördelas 95 % av de totala resurserna för förskolan i form av en generell basresurs. Denna basresurs lämnas för varje barn på förskolan och baseras på barnets ålder (högre belopp för 1-3 åringar än för 4-5 åringar) samt förskolans storlek/organisation. Därutöver fördelas en strukturbaserad tilläggsresurs till vissa förskolor utifrån tre socioekonomiska faktorer med lika stor vikt: Barn i familj med flykting/invandrarbakgrund Barn i familjer utan eftergymnasial utbildning Barn i familj med försörjningsstöd Det är dock enbart förskoleenheter med ett högre index än 0,55 (20,6 % av förskolorna) som får ta del av ovanstående socioekonomiska tillägg. Enligt förvaltningen finns även möjlighet för förskolechefer att ansöka om tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd. Principerna för detta framgår dock inte med tydlighet i det underlag vi tagit del av. Därutöver finns ett system för utjämning av löneskillnader mellan förskolorna i det nuvarande resursfördelningssystemet Nämndens resursfördelningsmodell för grundskolan För och grundskolenämnden beslutade i sin uppdragsplan för 2016 att göra en översyn av resursfördelningssystemet för förskoleklass, grundskola och fritidshem. Det då gällande resursfördelningssystem beslutades 2004 och vissa mindre justeringar gjordes inför år Den nya modellen skulle, enligt uppdraget, ge en större träffsäkerhet avseende målsättningen att fördela resurserna på lämpligaste sätt utifrån skolors olika socioekonomiska förutsättningar. Av våra intervjuer med nämndens representanter framgår att förvaltningen har arbetat med modellen under ca 1 ½ års tid och att nämnden, och framförallt arbetsutskottet, kontinuerligt delgivits information om det pågående arbetet under denna period. Nämndens representanter beskriver att de i hög grad känt sig delaktiga i utformningen och att det i stort råder politisk enighet om resursfördelningsmodellens principer. Av nämndens beslutsunderlag (april 2017) framgår att syftet med den nya resursfördelningsmodellen är att fördela resurser till förskoleklass, grundskola och fritidshem på ett sådant sätt att det ger en ökad likvärdighet avseende elevernas möjlighet att nå kunskapsmålen oavsett strukturella skillnader som elevernas socioekonomiska bakgrund samt andra strukturella omständigheter som behöver beaktas Fördelningsprinciper Granskningen visar att resursfördelningsmodellen till förskoleklass och grundskola kan sägas bestå av en generell del, en strukturbaserad del samt en individinriktad del. 6
8 Resursfördelningsprinciper 13% 12% 75% Generell del Strukturbaserad del Individinriktad del Generell del Den generella delen i resursfördelningen, även kallad Grundbeloppet, fastställs av nämnden årligen. Grundbeloppet är årskursbaserat och tilldelas skolorna per elev. Skolans ersättning via grundbelopp är således beroende av skolans elevantal samt vilka årskurser eleverna går i - ju högre årskurs desto högre tilldelning. Figur 1. Generell del Grundbelopp Antal elever Årskurs. Ju äldre elev ju större peng. Grundbeloppet utgör ca 75 % av de totala resurser som fördelas till skolorna. Strukturbaserad del Den strukturbaserade delen baseras på socioekonomiska bakgrundsfaktorer samt skolans storlek. Det socioekonomiska tillägget beräknas utifrån en statistisk modell som tillhandahålls av SCB 2. Modellen utgår från bakgrundsfaktorer för de elever som går på skolan. De parametrar som används för beräkning är Nyligen invandrad Föräldrarnas utbildningsbakgrund. Ekonomiskt bistånd Familjeförhållanden Kön Nämnden fördelar även ett strukturtillägg till små skolor utanför centrala Umeå. 2 SCB = Statistiska Centralbyrån. 7
9 Liten skola i mindre tätort (11-20 elever per årskurs i genomsnitt i åk 1-6). Mycket liten skola i mindre tätort (1-10 elever per årskurs i genomsnitt i åk 1-6). Beloppen som dessa skolor erhåller samt skolornas klassorganisation beslutas av nämnden inför varje nytt kalenderår. Sammanlagt 11 skolor i kommunen erhåller småskoletillägg. Figur 2. Strukturbaserad del Socioekonomisk bakgrund Nyligen invandrad Föräldrarnas utbildningsbakgrund. Ekonomiskt bistånd Familjeförhållanden Kön Småskoletillägg Liten skola i mindre tätort (11-20 elever per årskurs i genomsnitt i åk 1-6). Mycket liten skola i mindre tätort (1-10 elever per årskurs i genomsnitt i åk 1-6). Strukturtillägget (socioekonomiska faktorer) utgör enligt uppgift ca 12 % av de medel som fördelas till grundskolorna och småskoletillägget utgörs av 1 %. Utöver ovan nämnda generella och strukturbaserade ersättningar lämnas även tilläggsbelopp som individinriktat stöd till elever i behov av omfattande stöd samt en resurs för nyanlända. Individinriktad del Den individinriktade delen fördelas till nyanlända elever (i reguljär klass) samt i form av tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd. Figur 3. Individinriktad del Nyanlända elever i reguljär klass Grundbelopp. Vilket land eleven kommer ifrån (HDI). Hur länge eleven varit i Sverige. Årskurs. Tilläggsbelopp Individuellt beslutade belopp utifrån elevens behov. Nyanlända elever ersättning lämnas till skolor som undervisar nyanlända elever i reguljär klass. Principerna för fördelning av resurser till nyanlända reviderades av nämnden inför år Förutom grundbeloppet baseras ersättningen per elev på följande parametrar; 8
10 Vilket land eleven kommer ifrån (HDI 3 ). Hur länge eleven varit i Sverige. Årskurs. Den extra ersättningen utgår under längre tid för elever som kommer från länder med låg HDI och ersättningen är högre ju högre årskurs eleven går i. Ersättning för nyanlända elever kan erhållas från det att eleven börjar förskoleklass eller grundskola och utbetalas månadsvis i upp till 3 år beroende på HDI. Om eleven kommit till Sverige innan skolstart utgår ingen nyanländresurs. Utöver ovanstående finns centralt organiserade kommungemensamma förberedelseklasser som är anslagsfinansierade. Resurser till nyanlända utgör ca 6 % av de medel som fördelas till skolorna. Tilläggsbelopp är en ersättning som utgår för elever i behov av extraordinärt stöd. Principerna för tilläggsbelopp reviderades av nämnden inför år För att tilldelas dessa medel behöver en skriftlig ansökan lämnas in av rektor. Granskningen visar att utbildningskontoret har upprättat en tämligen utförlig dokumenterad information om skolornas möjligheter att ansöka om individresurs. Den centrala elevhälsan bedömer sedan om eleven är berättigad extra resurser i enlighet med nämndens särskilt beslutade riktlinjer. Nivån på denna ersättningsform bestäms individuellt, utifrån elevens behov. Tilläggsbelopp ska normalt, enligt Skollagens bestämmelser, även utgå för modersmålsundervisning. I Umeå kommun bedrivs modersmålsundervisning och studiehandledning i kommunal regi och är, via överenskommelse med de fristående huvudmännen, tillgänglig för alla elever som har rätt till detta, oavsett huvudman. Tilläggsbelopp utgör ca 6 % av de medel som fördelas till skolorna. Detta inkluderar även resursklasser, Björkenskolan samt pedagogiskt stödteam. Centrala medel och medel för kompetensutveckling Kostnader för vissa gemensamma resurser såsom skolledning, elevhälsa, studie- och yrkesvägledning, IT samt skolbibliotek budgeteras centralt. Medel för dessa poster fördelas således inte ut till skolorna utan varje skola kan nyttja dessa centrala resurser. För elever med behov av särskilt stöd finns centrala stödresurser i form av Kompetenscentrum med inriktning mot språk, kommunikation, hörsel, flerspråkighet och digitalt lärande. Här finns också pedagogiskt stödteam och specialpedagoger. Även modersmålsundervisningen är centralt organiserad och medel för detta utbetalas således inte till skolorna. Av våra intervjuer med utbildningsdirektör och ekonom framgår att det i viss utsträckning finns vissa centrala medel avsatta för kompetensutveckling. Exempelvis finns medel avsatta 3 HDI = Human Development Index (HDI). HDI är FN:s beräkningsmodell som visar en sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP för ett land. Ju mindre utvecklat landet som eleven kommer ifrån är desto högre belopp. 9
11 för gemensamma uppstartsdagar i början av läsåret. Vid dessa uppstartsdagar anordnas tex gemensamma föreläsningar och information. Även viss gemensam fortbildning anordnas i samband med lärarnas årliga kompetensutveckling under v. 44. Till de centralt avsatta medlen hör också Naturskolan som kan nyttjas till kompetensutveckling av pedagogerna. I övrigt är de centralt avsatta medlen för kompetensutveckling främst avsedda för förskolechefer och rektorer. Respektive rektor ansvarar sedan för att i sin tilldelade budget avsätta medel för lärarnas kompetensutveckling. Nämnden har i april 2018 reviderat sin kompetensförsörjningsplan. Planen innehåller bl.a. prognoser över behov av personal inom förskola, fritidshem, grundskola och elevhälsa samt rekryteringsstrategier. Som en del av strategierna nämns i viss utsträckning kompetensutveckling. När det gäller kompetensutveckling noterar vi även att utbildningsdirektören i mars 2018 beslutat att sex lärare ska erbjudas möjlighet att studera till speciallärare. Detta eftersom det råder brist på speciallärare i kommunen och nationellt. Ca 2 % av för- och grundskolenämndens totala budget avsätts till gemensamma centrala resurser. Förändringar jämfört med tidigare modell Av nämndens beslutsunderlag framgår att bl.a. följande förändringar har gjorts, jämfört med den gamla resursfördelningsmodellen: Socioekonomiskt strukturtillägg Nu får alla skolor strukturtillägg utifrån andelen elever med socioekonomiska bakgrundsfaktorer, tidigare fick enbart några skolor med högt index detta tillägg. Faktorn Föräldrars utbildningsbakgrund har nu större genomslag. Bakgrundsfaktorerna Barn födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands och Barn födda utomlands men börjat skolan före nio års ålder får nu lägre genomslag. Bakgrundsfaktor Invandring 0-2 år sedan har tagits bort från socioekonomiskt index. Resurser fördelas nu istället enligt särskild modell. För fritidshemmen beräknas nu strukturtillägget de elever som är inskrivna på fritidshemmet. I tidigare modell beräknades strukturtillägget på alla elever på skolan i de lägre årskurserna. Undervisning av nyanlända elever Förändrade parametrar; HDI, Ersättning utgår månadsvis istället för läsårsvis. Tidigare fick skolor som tog emot få elever, enligt strukturtillägget, inte några extra resurser. Strukturtillägg för liten skola Nu endast ersättning för liten och mycket liten skola i mindre tätort i de tätorter som nämnden beslutat att skolverksamhet ska bedrivas. 10
12 Information och implementering Av intervjuer framgår att nämnden och förvaltningen informerat rektorerna om förändringar i resursfördelningsmodellen. När den nya modellen skulle införas kallades samtliga rektorer för kommunala och fristående skolor till ett dialogmöte angående de kommande förändringarna i modellen. Enligt ekonom var mötet välbesökt. Enligt nämndens representanter och intervjuade tjänstemän har några rektorer framfört synpunkter på att den socioekonomiska bakgrundsfaktorn utländsk bakgrund nu plockats bort i ersättningsmodellen. I övrigt har hittills inte någon nämnvärd kritik riktats mot förändringarna. Fortsatt arbete Nämnden beslutade, i april 2017,om den reviderade modellen för resursfördelning till förskoleklass, grundskola och fritidshem. Modellen började tillämpas 1 januari Nämnden beslutade vid samma tillfälle att förvaltningen senast oktober 2017 ska lämna förslag på: Eventuell revidering av nuvarande lönefaktor i resursfördelningssystemet. En modell för uppföljning av hur skolor använder den del av resursfördelningsmodellen som omfördelas till socioekonomiskt strukturtillägg. Riktlinjer för hur specifik omfördelning av resurser skall kunna genomföras inom skolområdet för att främja likvärdighet. Av intervjuer framgår att ovanstående ännu inte har genomförts. Förvaltningen har, i samband med uppdragsplan 2018, fått i uppdrag att lämna förslag på revidering av resursfördelningsmodell för förskolan. Avsikten är, enligt intervjuer, att beslut om denna reviderade modell ska kunna fattas av nämnden inför år En översyn ska också påbörjas av resursfördelningen till grundsärskolan Nämndens resursfördelning till fritidshemmen Nämnden har ett separat system för fördelning av resurser till fritidshemmen. Denna modell omfattar ett grundbelopp (som fastställs årligen av nämnden) och ett strukturtillägg. Grundbeloppet är högre för barn i de yngre åldrarna och strukturtillägget baseras på samma faktorer som för grundskolan, se avsnitt ovan. När det gäller fritidshemmen innebar nämndens beslut om nytt resursfördelningssystem endast en justering i strukturtillägget för socioekonomiska bakgrundsfaktorer. I den tidigare modellen beräknades strukturtillägget på samtliga elever 6-9 år på skolan. I den nya modellen beräknas strukturtillägget på antalet inskrivna elever 6-9 år på fritidshemmet. Fritidshem erhåller inte någon extra ersättning för nyanlända elever. Anledningen till de mindre justeringarna i modellen uppges vara att nämnden i uppdragsplan beslutat att genomföra en kartläggning av fritidshemmens verksamhet. Denna kartläggning är ännu inte påbörjad men kan innebära att ytterligare justeringar behöver göras i resursfördelningssystemet till fritidshem. För fritidshem avsätts 15 % av totalbeloppet som fördelas till fritidshem till strukturtillägg. 11
13 4.4. Nämndens uppföljning av resursfördelningsmodellens effekter Som tidigare nämnts under avsnitt Fortsatt arbete, har nämnden i samband med beslut om den nya modellen uppdragit till förvaltningen att lämna förslag på en modell för uppföljning av hur skolor använder den del av resursfördelningsmodellen som omfördelas till socioekonomiskt strukturtillägg. Av våra intervjuer framgår att förvaltningen ännu inte upprättat något förslag till hur eller när resursfördelningsmodellen ska följas upp av nämnden. Enligt utbildningsdirektör torde dock en lämplig modell vara att modellen följs upp inom ramen för det ordinarie uppföljningssystemet, dvs. i samband med tertial- och årsrapporter. Dock bör uppföljning ske tidigast efter läsåret 2018/2019 då skolorna fått bedriva verksamheten ett helt läsår med resurser enligt den nya modellen. 12
14 5. Sammanfattande bedömning Skollagen reglerar att resursfördelningen ska ta hänsyn till elevers olika behov och att utbildningen ska vara likvärdig. Även kommunfullmäktige har som målsättning att skolan ska vara likvärdig och jämlik. Vår sammanfattande bedömning är att för- och grundskolenämndens resursfördelningsmodell till grundskola och fritidshem i huvudsak är ändamålsenlig utifrån Skollagen och kommunfullmäktiges mål. Vi bedömer dock att rutin för kontinuerlig uppföljning, analys och justering av modellen i sin helhet bör utvecklas. När det gäller förskolan har nämnden nyligt initierat en översyn av fördelningsmodellen vilket vi bedömer nödvändigt då den beslutades år Även denna modell bör framgent ingå i rutin för kontinuerlig utvärdering och justering. Den sammanfattande bedömningen grundar sig på nedanstående iakttagelser och bedömningar. Revisionsfråga Vilka faktorer och fördelningsprinciper har legat till grund för utformningen av den nya resursfördelningsmodellen? Svar För förskola ligger, förutom basresursen, huvudsakligen följande faktorer till grund för resursfördelning till vissa förskolor: Barn i familj med flykting/invandrarbakgrund Barn i familjer utan eftergymnasial utbildning Barn i familj med försörjningsstöd Tilläggsbelopp (omfattande behov) För grundskola ligger, förutom basresursen, följande faktorer till grund för resursfördelningen: Nyligen invandrad Föräldrarnas utbildningsbakgrund. Ekonomiskt bistånd Familjeförhållanden Kön Liten skola i mindre tätort. Mycket liten skola i mindre tätort. Nyanländresurs (land, tid i Sverige, årskurs) Tilläggsbelopp (omfattande behov) För fritidshem ligger, förutom basresursen, följande faktorer till grund för resursfördelning: Nyligen invandrad Föräldrarnas utbildningsbakgrund. Ekonomiskt bistånd Familjeförhållanden Kön 13
15 Samtliga ovanstående faktorer (med undantag för småskoletillägget) är bakgrundsfaktorer som i olika omfattning skapar skillnader i elevers förutsättningar och behov. Vår bedömning är att det därför kan vara ändamålsenligt att använda dessa som grund för resursfördelning. Nämnden behöver dock genom utvärdering försäkra sig om att tillräckliga resurser omfördelas och att resurserna bidrar till att skapa likvärdiga förutsättningar. Hur säkerställer modellen att medel fördelas till både förskola, grundskola och fritidshem? Nämnden har separata system för fördelning av medel till förskola, grundskola och fritidshem. Nämnden har uppdragit till förvaltningen att omarbeta systemet för resursfördelning till förskola inför år Resursfördelningssystemen för grundskola och fritidshem har setts över och justerats inför år Vi bedömer det som positivt och ändamålsenligt att resursfördelningssystemen ses över och revideras. Detta bör ske kontinuerligt och ta sin utgångspunkt i genomförd uppföljning och analys (se vidare bedömning av uppföljning längst ned i denna tabell). Vi noterar dock att förvaltningens uppdrag att, senast oktober 2017, lämna kompletterande förslag till justeringar i resursfördelningen till fritidshem och grundskola ännu inte genomförts. Beaktar resursfördelningsmodellen behoven på olika skolor och hos enskilda elever? Hur styr nämnden resurser till elever med särskilda behov på respektive skola? Vår bedömning är att resursfördelningsmodellen beaktar behoven på olika skolor och hos enskilda elever. Denna bedömning baseras på att ett flertal faktorer som har påverkan på elevers förutsättningar och resultat används som grund för resursfördelningen till skolorna. Vi noterar att nämnden därutöver har ett småskoletillägg som beaktar organisatoriska behov i små skolor. Fördelning av resurser till elever med särskilda behov (omfattande behov av särskilt stöd) sker i form av tilläggsbelopp. Tilläggsbelopp ska, enligt Skollagen, täcka kostnader för extraordinära stödåtgärder för enskilda elever och i Umeå kommun sker tilldelning efter ett ansökningsförfarande av rektor. Den centrala elevhälsan bedömer om extra resurser ska tilldelas. Därutöver finns centrala medel i form av kompetenscentrum och modersmålsundervisning. Dessa resurser kan nyttjas av samtliga skolor. Vi ser inga felaktigheter i ovanstående tillvägagångssätt. Vi vill i detta sammanhang även betona att respektive rektor i hög grad styr hur de tilldelade resurserna används på skolan. 14
16 Är någon del av de centrala resurserna öronmärkta för lärarnas kompetensutveckling? Hur ska resursfördelningsmodellens effekter följas upp av nämnden? Nämnden avsätter vissa centrala resurser för kompetensutveckling av personalen. Främst avser dessa kompetensutvecklingsmedel kostnader för fortbildning av förskolechefer och rektorer samt personalgemensamma föreläsningar och information. I övrigt ansvarar respektive rektor för att i skolans budget avsätta medel för kompetensutveckling av lärarna. Nämnden har, inför år 2018, i samband med beslut om den nya modellen uppdragit till förvaltningen att föreslå en modell för uppföljning av hur skolor använder det socioekonomiska strukturtillägget. Vi bedömer att nämnden bör utveckla en rutin för uppföljning och analys av resursfördelningsmodellen. Exempelvis bör uppföljning och analys ske av resursfördelningsmodellen i sin helhet, hur resurserna används ute på enheterna samt om ökad likvärdighet uppnås. Detta bör ske med kontinuitet. Vår erfarenhet är att det i skolverksamheter oftast finns synpunkter på hur resurser fördelas och framförallt hur stor del av nämndens resurser som avsätts till strukturell och individuell fördelning. Ofta anses dessa potter vara för små och det upplevs vara svårt att täcka kostnaderna för vissa typer av behov hos eleverna. Vår uppfattning är att nämnden bäst närmar sig en optimal resursfördelning genom att kontinuerligt följa upp och analysera resursfördelningsmodellens effekter samt vidta nödvändiga justeringar. Utifrån granskningsresultatet rekommenderar vi därför nämnden att: Se resursfördelningsmodellen för respektive verksamhet (förskola, grundskola respektive grundsärskola) som en helhet. Rutinmässigt följa upp och analysera o hur resurserna används på enheterna o i vilken utsträckning nämndens resursfördelning i sin helhet bidrar till likvärdighet, kvalitet och måluppfyllelse. Kontinuerligt vidta nödvändiga justeringar i modellen, utifrån genomförd analys. Umeå den 10 september 2018 Linda Marklund EY 15
17 Bilaga 1: Källförteckning Intervjuade funktioner: För- och grundskolenämndens ordförande För- och grundskolenämndens vice ordförande Utbildningsdirektör Biträdande utbildningsdirektör Ekonomichef inom område Utbildning Dokument: Resursfördelningsmodell (förskoleklass, grundskola, fritidshem) med tillhörande protokoll och tjänsteskrivelser Anvisningar för ansökan om tilläggsbelopp för grundskola Kunskapssammanställning Resursfördelningsmodell för nyanlända Kompetensförsörjningsplan
UN 2016/1136 UN 2018/3001 Antagen av utbildningsnämnden , reviderad av utbildningsnämnden , 79
Riktlinje Riktlinje om tilläggsbelopp 2018-06-19 UN 2016/1136 UN 2018/3001 Antagen av utbildningsnämnden 2016-04-20, reviderad av utbildningsnämnden 2018-06-13, 79 Tilläggsbelopp kan ges till barn i förskolan
Resursfördelningsmodell. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 11 december 2018, 129/18. Dnr BUN
Resursfördelningsmodell Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 11 december 2018, 129/18. Dnr BUN2018.0892 Innehåll 1 Syfte och principer för resursfördelning... 3 2 Generell resurstilldelning... 3 2.1
Åldersintervall för förskolan är 1-3 år och 4-5 år. Åldersintervall för grundskolan är förskoleklass åk 3, åk 4 6 och åk 7 9.
Resursfördelningsmodellens syfte är att beskriva hur ekonomiska resurser fördelas till enheterna inom förskola, fritidshem, grundskola och gymnasieskola. Utöver dessa verksamheter finns det ett antal anslagsfinansierade
Resursfördelningsmodell förskoleverksamhet
Resursfördelningsmodell förskoleverksamhet Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-10-26 Reviderad 2016-09-26 Reviderad 2017-09-25 Innehållsförteckning
1. Principer för resursfördelningsmodell
Resursfördelningsmodell för grundskola F-9 och fritidshem med ersättningsnivåer 2017 1. Principer för resursfördelningsmodell Barn- och ungdomskontorets principer som genomsyrar resursfördelningsmodellen
Resursfördelning Svalövs Kommun 2017
RAPPORT 1(8) Minela Smajlovic, 0418-47 53 11 minela.smajlovic@svalov.se Resursfördelning Svalövs Kommun 2017 - omsorg, förskola, fritidshem, grundskola årskurs F-6 & grundskola årskurs 7-9 Uppdragsgivare:
Resursfördelningsmodell grundskola f-9, grundsärskola, fritidshem
Resursfördelningsmodell grundskola f-9, grundsärskola, fritidshem 1 Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-10-26 Reviderad 2016-09-26 Reviderad 2017-09-25
Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna september Sundsvalls kommun. Arbetet med likvärdighet i skolan
Revisionsrapport 2017 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2017 Sundsvalls kommun Arbetet med likvärdighet i skolan Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 1 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte...
Bilaga till beräkningar av ersättningar 2017 till Malmös kommunala och fristående skolor 2017
SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (7) Datum 2016-12-12 Bilaga Kimmo Räihä Bilaga till beräkningar av ersättningar 2017 till Malmös kommunala och fristående skolor 2017 Förslag till ersättningar
Bilaga. Av 14 kap. 1 skolförordningen (2011:185) framgår bl.a. följande
Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (6) Datum 2017-12-13 Bilaga Vår referens Kimmo Räihä kimmo.raiha@malmo.se Bilaga till beräkningar av ersättningar 2018 till Malmös kommunala och fristående skolor Förslag
RESURSFÖRDELNING TILL FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA, FRITIDSHEM OCH OBLIGATORISK SÄRSKOLA BUDGETÅRET 2007
RESURSFÖRDELNING TILL FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA, FRITIDSHEM OCH OBLIGATORISK SÄRSKOLA BUDGETÅRET 2007 Kontaktuppgifter Kommun: Förvaltning (motsvarande):. Namn:. E-post adress:... Telefon:... Kommunens nämndorganisation
Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola
Skolstöd INFORMATION 2017-11-21 Information om tilläggsbelopp för elever med omfattande behov av särskilt stöd i förskoleklass, fritidshem och grundskola för elever med omfattande behov av särskilt stöd
Ny grundskolenämnd och förvaltning. Resursfördelningsmodell Information våren 2018
Ny grundskolenämnd och förvaltning Resursfördelningsmodell Information våren 2018 Ny resursfördelningsmodell Innehåll Inledning 1. Nuläge, målbild och syfte 2. Principer för modellens utformande Var står
Socioekonomisk resursfördelningsmodell grundskola 2017
2016-12-07 2016/2927 1(5) Vår adress Barn- och bildningsnämnd Borlänge kommun Adress Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Catherine Säll Franzén 0243-74224 Nämnd Datum Socioekonomisk
Riktlinjer och rutiner för tilläggsbelopp gällande extraordinärt stöd
LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (7) Barn- och utbildningsförvaltningen Riktlinjer och rutiner för tilläggsbelopp gällande extraordinärt stöd Fastställda av skolchef fr.o.m. 2014-03-01 Reviderade 2017-10-06 Innehåll
Grundbelopp till Internationella Engelska skolan i Falun Ab 2018
2017-12-18 1(5) Vår adress Barn- och bildningsnämnd Borlänge kommun Adress Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Catherine Säll Franzén Catherine.sall@borlange.se Delegationsbeslut Grundbelopp
Tillämpningsanvisningar för utbetalning av tillkommande bidrag för nyanlända elever
SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2014-06-03 Vår referens Kimmo Räihä Senior controller kimmo.raiha@malmo.se Tjänsteskrivelse Tillämpningsanvisningar för utbetalning av tillkommande
Beslut om bidragsbelopp 2019 för förskolor och grundskolor
[8] UF/08 Information till utförare/er som har barn och elever som är folkbokförd i Botkyrka i sin verksamhet Beslut om bidragsbelopp 09 för förskolor och grundskolor i Botkyrka har fastställt beslut om
Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan
Ny resursfördelningsmodell för BKU-förvaltningens grundskolor, förskolor och Ådalsskolan Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen har under flertalet år dragits med stora underskott inom de olika skolverksamheterna.
Riktlinjer för Flens kommuns resursfördelningsmodell
Barn-, utbildnings- och kulturförvaltningen Bilaga 1 Riktlinjer för s kommuns resursfördelningsmodell Gäller kommunala och fristående utförare av: 1. förskola 2. förskoleklass 3. fritidshem 4. fritidsklubb
Resursfördelningsmodell gymnasieskola och gymnasiesärskola
Resursfördelningsmodell gymnasieskola och gymnasiesärskola Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2017-09-25 1 Innehållsförteckning 1 Principer för resursfördelningsmodell...
Tilläggsbelopp Grundskola, förskoleklass och fritidshem
Tilläggsbelopp Grundskola, förskoleklass och fritidshem 2017-2018 The Capital of Scandinavia The Capital of Scandinavia Källor Skollagen 3 kap. 5 a 10, 9 kap. 17, 21,10 kap. 35, 39, 14 kap. 17 Förarbeten
Sammanfattning Rapport 2014:01. Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet
Sammanfattning Rapport 2014:01 Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet Sammanfattning Skolinspektionen har granskat hur kommunerna arbetar med att fördela
Resursfördelningsmodell. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 13 december 2017, 103. Dnr BUN
Resursfördelningsmodell Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 13 december 2017, 103. Dnr BUN2017.0523 Innehåll 2 (5) 1 Inledning och syfte Resursfördelningsmodellens syfte är att beskriva hur ekonomiska
Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem 2019, Rapport
Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem 2019, Rapport Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2
Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem 2019, Rapport
Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem 2019, Rapport Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2
Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem
Styrdokument 1 (17) 2016-12-01 Fastställd: BON 16-12-13 130 Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Bildning- och omsorgschef Dnr : BON2016/274-3 Resursfördelningsmodell avseende förskola,
Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola
Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentnamn Resursfördelningsprinciper förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentansvarig
Systematiskt kvalitetsarbete
BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt
Resursfördelningsmodell avseende förskola, grundsärskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem
Styrdokument 1 (13) 2016-12-01 Fastställd: BON 16-12-13 130 Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Bildning- och omsorgschef Dnr : BON2016/274-3 Resursfördelningsmodell avseende förskola,
R I K TLINJER. Tilläggsbelopp UTBILDNINGSNÄMNDEN. För förskolor och skolor med enskild huvudman samt kommunala verksamheter utanför Vallentuna kommun
VERSION 1 DIARIENUMMER UN 2016.091 2017-02-23 R I K TLINJER UTBILDNINGSNÄMNDEN Tilläggsbelopp För förskolor och skolor med enskild huvudman samt kommunala verksamheter utanför Vallentuna kommun Antagna
Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Sara Andersson 2015-05-25 SKDN 2015/0116 453504 Södermöre kommundelsnämnd Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016 Förslag till beslut
Resursfördelningsmodell grundskola F-9
Resursfördelningsmodell grundskola F-9 Sektor utbildning Mariestads kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 Reviderad 2015-xx-xx 1 Innehållsförteckning 1 Principer för resursfördelningsmodell...
Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun
1 (7) Riktlinjer för tilläggsbelopp i Varbergs kommun Utredning och uppföljning har gjorts på uppdrag av förvaltningschefen om nuvarande hantering av tilläggsbelopp. Utredningen har presenterats för förvaltningens
Statsbidrag - Likvärdig skola 2019
Tjänsteskrivelse 1 (6) Utbildningskontoret Klas Lind 2019-01-30 Dnr BOU 2019-86 Barn- och ungdomsnämnden Statsbidrag - Likvärdig skola 2019 Förslag till beslut 1. Statsbidraget fördelas till skolor där
Dnr BUN18/19. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden
Dnr BUN18/19 Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2018-09-04 Dnr BUN18/19 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning...
Riktlinje för tilläggsbelopp
Styrdokument 1 (8) 2018-05-31 Riktlinje för tilläggsbelopp Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Barn- och utbildningsnämnden Gäller för: Fristående och kommunal, förskola, grundskola och gymnasieskola Dokumentnamn:
Internbudget för utbildningsnämnden år 2018
2017-11-22 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2017/160 Utbildningsnämnden Internbudget för utbildningsnämnden år 2018 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden beslutar fastställa tilläggsbelopp och resurs för
Beslut om bidragsbelopp grundskola och skolbarnsomsorg vårterminen 2015
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIDRAGSBELOPP GRUNDSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG 2014-10-17 GSN-2014/1614.602 1 (5) HANDLÄGGARE Ståhlberg, Susanne Susanne.Stahlberg@huddinge.se Utförare med elev boende
Beslut om bidragsbelopp grundskola och skolbarnsomsorg vårterminen 2016
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BIDRAGSBELOPP GRUNDSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG 2015-10-13 GSN-2015/1297.182 1 (5) HANDLÄGGARE Carolina Wallberg Carolina.Wallberg@huddinge.se Utförare med elev boende i
Ansökan om tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd
Riktlinje Ansökan om tilläggsbelopp för barn med omfattande behov av särskilt stöd Kommunal och fristående verksamhet inom förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och skola Fastställd: 2019-02-11 Innehåll
Beslut om bidragsbelopp grundskolenämnden
TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH 1 (7) Handläggare Carolina Wallberg Carolina.Wallberg@huddinge.se Grundskolenämnden Beslut om bidragsbelopp 2018 - grundskolenämnden Förslag till beslut Nämnden fastställer förvaltningens
Förslag till förändrad resursfördelningsmodell för Katrineholms grundskolor, skolbarnsomsorg och förskolor från och med 2012
1 (6) Vår handläggare Eva Knutsson, avd.chef Jörgen Rüdeberg, verks.chef Ert datum Er beteckning Förslag till förändrad resursfördelningsmodell för Katrineholms grundskolor, skolbarnsomsorg och förskolor
Yttrande (FP) (M) (KD) Kommunstyrelsen Ärende samt 2.2.2
Yttrande (FP) (M) (KD) Kommunstyrelsen 2015-03-11 Ärende 2.2.1 samt 2.2.2 Yttrande angående ersättningsbelopp 2015 för inom stadsdelssektorns utbildningsområde Skolväsendet i Göteborg har tillförts resurser,
Utredningens förslag syftar till att kommunens beslutsfattande ska präglas av öppenhet och tydlighet.
Tilläggsbelopp Bidrag på lika villkor SOU 2008.8 Utredningens förslag syftar till att kommunens beslutsfattande ska präglas av öppenhet och tydlighet. Avsikten är också att förslaget ska bidra till klarare
Ansökan om extra resurser alternativt tilläggsbelopp för extraordinärt stöd för barn och elever i kommunal- och fristående verksamhet i Lunds kommun
Ansökan om extra resurser alternativt tilläggsbelopp för extraordinärt stöd för barn och elever i kommunal- och fristående verksamhet i s kommun Förskola/skola/fritidshem Aktuell vistelsetid tim/vecka:
Revidering av resursfördelningsmodell för grundskola
1 (7) Vår handläggare Eva Knutsson, avd.chef Ert datum Er beteckning Revidering av resursfördelningsmodell för grundskola Bakgrund Bildningsnämnden beslutade vid sammanträde 2011-11-22 114 om ny resursfördelningsmodell
Grundbelopp 2019 för grund- och gymnasieskolan
2018-12-07 1 (5) DNR GGN-0522/2018-2 Grundbelopp 2019 för grund- och gymnasieskolan Bakgrund Av 14 kap. 1 skolförordningen (2011:185) framgår bland annat följande, ett bidrag till enskilda huvudmän för
Tilläggsbelopp Lerum 2011
Tilläggsbelopp Lerum 2011 Lika villkor SOU 2008:8 Bidragens beståndsdelar Det bidrag som kommunen ska bestämma ska bestå av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska avse ersättning för
Grundbelopp 2018 för grundskolan inklusive förskoleklass Bakgrund
2017-10-23 1 (5) DNR GGN-0743/2017-2 Grundbelopp 2018 för grundskolan inklusive förskoleklass Bakgrund Av 14 kap. 1 skolförordningen (2011:185) framgår bland annat följande, ett bidrag till enskilda huvudmän
Information om bidragsbelopp 2018 till fristående förskolor och skolor samt pedagogisk omsorg
Datum: 2017-12-21 Till fristående skolor, förskolor och pedagogisk omsorg med barn och elever från Ekerö kommun Information om bidragsbelopp 2018 till fristående förskolor och skolor samt pedagogisk omsorg
Internbudget för utbildningsnämnden år 2017
2016-11-24 TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2016/244 1 (5) Utbildningsnämnden Internbudget för utbildningsnämnden år 2017 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden beslutar fastställa tilläggsbelopp och resurs för
Information om beslut av bidragsbelopp 2019 till andra kommuner och enskilda verksamheter inom förskolor och skolor
2018-12-14 1 (9) DNR GGN 0558-2018 Till förskolor och skolor med barn/elever folkbokförda i Sundbyberg Information om beslut av bidragsbelopp 2019 till andra kommuner och enskilda verksamheter inom förskolor
Information om tilläggsbelopp läsåret 2017/2018
Information om tilläggsbelopp läsåret 2017/2018 Anvisningar för ansökan om ersättning/tilläggsbelopp för barn/elever med omfattande behov av särskilt stöd. Denna information gäller förskola, förskoleklass,
Kostnader och statliga ersättningar för asylsökande elever
PM 2015-05-29 1 (6) Ekonomi och styrning Måns Norberg Kostnader och statliga ersättningar för asylsökande elever SKL har länge pekat på att de statliga ersättningar som lämnas för asylsökande barn och
Information om beslut av bidragsbelopp 2017 till andra kommuner och enskilda verksamheter inom förskolor och skolor
1 (9) Till kommuner, fristående förskolor och skolor med barn/elever från Sundbybergs stad Information om beslut av bidragsbelopp 2017 till andra kommuner och enskilda verksamheter inom förskolor och skolor
Dnr BUN15/82. Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden
Dnr BUN15/82 Riktlinje för resursfördelning för Barn- och ungdomsnämndens verksamheter Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2016-06-07 Dnr BUN15/82 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Omfattning...
Resursfördelningsmodell för Kunskapsnämnden 2017
bilaga 72 Sid 1 (15) Resursfördelningsmodell för Kunskapsnämnden 2017 2 Innehåll Inledning... 3 Resursfördelningsmodellens konstruktion... 4 Övergripande budgetposter oberoende av huvudman... 6 Elevpeng...
Resursfördelningsmodellen
Förskoleförvaltningen Resursfördelningsmodellen FAQ Ersättning till fristående förskolor/skolor Resursfördelningsmodellen... 1 FAQ Ersättning till fristående förskolor/skolor... 1 Vad består resursfördelningsmodellen
Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola år 2017
Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola år 2017 För- och grundskolenämnden Dokumentnamn Resursfördelningsprinciper förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola
ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP
ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNING AV TILLÄGGSBELOPP Skolformer Tilläggsbelopp finns beskrivet i skollagen (2010:800) och gäller i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,
Uppföljning av implementering av ny ersättningsmodell för extraordinära stödinsatser
Datum: Diarienummer: 2019-02-26 UBN-2018-1079 Sida 1 (2) Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden Handläggare: Ingrid Holström Sophie Boekhout Uppföljning av implementering av ny ersättningsmodell för
Beslut för grundskola och fritidshem
Beslut 2013-02-22 Montessoriskolan i Linköping AB trilobiten@trilobiten.se Rektorn vid Montessoriskolan Trilobiten karin.jansson-bredin@trilobiten.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn
Tillämpningsanvisningar för ansökan om tillläggsbelopp
Barn och elever i behov av extraordinärt stöd i förskola, grundskola, fritidshemrundskola, fritidshem Tillämpningsanvisningar för ansökan om tillläggsbelopp Datum: 2016-06-15 1 Innehåll Inledning 3 Målgrupp
Beslut för förskoleklass och grundskola
< Montessori Friskola Gotland AB Org.nr. 556793-5514 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Montessori Friskola Gotland belägen i Gotland kommun Tillsyn i Montessori Friskola Gotland
Statistik om elevernas bakgrund används för att finna systematiska skillnader mellan elevgruppers behov.
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Strukturersättning För att skapa likvärdiga förutsättningar för skolor och förskolor fördelas, förutom grundersättning till barn och elever, resurser efter barnens och elevernas
Förskolans och skolans plan för särskilt stöd
2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare
Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven. Oxelösunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport JohanCöster Eleonor Duvander Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven Oxelösunds kommun Innehållsförteckning Sammanfattning och bedömning...
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2014:458 Utkom från trycket den 13 juni 2014 utfärdad den 5 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)
Ärendet Bakgrund TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/213. Utbildningsnämnden
2018-02-05 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2018/213 Utbildningsnämnden Politikerinitiativ - Inventering av en jämlik kunskapsskola för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Politikerinitiativ
Riktlinjer för hantering av tilläggsbelopp, antaget av Utbildningsnämnden
Riktlinjer för hantering av tilläggsbelopp, antaget av Utbildningsnämnden 2018-03-15 Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd datum 2018-03-15 Fastställd av Gäller för Dokumentansvarig Förvaltare Publicering
Beslut för grundskola och fritidshem
Skolinspektionen Beslut 2013-04-30 Jönköpings kommun Rektorn vid Kålgårdsskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Kålgårdsskolan i Jönköpings kommun Skolinspektionen, Post- och besöksadress
Utbildnings- och kulturnämndens riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå samt i nämndens verksamheter
Antagna av utbildnings- och 2018-09-19, 72 Gäller från: 2018-09-19 Ansvarig: kvalitetsstrateg Revideras: vid behov Ersätter: riktlinjer antagna av utbildnings- och 2016-06-15, 43 s riktlinjer för det systematiska
Fritidshemmens verksamhet
Revisionsrapport Härryda kommun Fritidshemmens verksamhet Monica Axelsson Februari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning sid 2 2 Inledning 2.1 Bakgrund och revisionsfråga sid 3 2.2 Avgränsning och
Beslut för grundskola
r Beslut Dnr 44-2015:4063 Villberga Familjecenter Aktiebolag Org.nr. 556571-6650 Beslut för grundskola efter tillsyn i Bergtallens skola belägen i Enköpings kommun 2 (10) Tillsyn i Bergtallens skola har
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2016:5110 Freinetskolan Kastanjen ekonomisk förening Org.nr. 769600-0590 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Freinetskolan Kastanjen belägen i Botkyrka kommun 2 (9) Tillsyn i
Samordnat mottagande av nyanlända samt asylsökande barn och elever Motion den 18 april 2016 av Pascal Mafall Fall (MP)
2016-06-07 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2016/158 Utbildningsnämnden Samordnat mottagande av nyanlända samt asylsökande barn och elever Motion den 18 april 2016 av Pascal Mafall Fall (MP) Förslag till beslut
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun
Information om tilläggsbelopp, läsåret 2018/19. Målgrupp
1(5) BARN OCH GRUNDSKOLAN Stab utbildning Information om tilläggsbelopp, läsåret 2018/19 Anvisningar för ansökan om tilläggsbelopp för elever/barn med omfattande behov av särskilt stöd. Denna information
fastställa föreslagna modeller för beräkning av strukturersättning för förskola, grundskola och gymnasieskola
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Boel Vallgårda 205-09-6 UBN-205-34 Rev 205-09-24 Rev 205-09-30 Utbildningsnämnden Strukturersättning för förskola, grundskola och gymnasieskola Förslag
Beslut om bidragsbelopp 2013
16 november 2012 GSN-2012/.182 1 (6) HANDLÄGGARE Susanne Ståhlberg Ekonomiavdelningen susanne.stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2013 meddelar härmed beslut om bidragsbelopp för 2013. Grundskolenämnden
Målgrupp. Tilläggsbeloppets storlek
Inledning Den som godkänts som huvudman för en fristående verksamhet och därigenom fått tillstånd att bedriva förskola, grundskola, fritidshem och öppen fritidsverksamhet har rätt till ersättning. Bidraget
Ersättning till Friskolor
Ersättning till Friskolor Halmstads kommun Januari 2012 Bo Thörn Viktor Prytz Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett i uppdrag till PwC att granska ersättningen till fristående förskolor
Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola
Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentnamn Resursfördelningsprinciper förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och grundsärskola Dokumentansvarig
Barn och elevpeng 2015
Skolförvaltningen Barn och elevpeng 2015 Under 2011 infördes ett nytt resursfördelningssystem, en så kallad barn- och elevpeng. Enheterna har under åren anpassat sig till den nya fördelningen och budgeterna
Information om beslut av bidragsbelopp 2018 till andra kommuner och enskilda verksamheter inom förskolor och skolor
2017-12-21 1 (9) Till kommuner, fristående förskolor och skolor med barn/elever från Sundbybergs stad Information om beslut av bidragsbelopp 2018 till andra kommuner och enskilda verksamheter inom förskolor
Beslut för förskoleklass och grundskola
Beslut Fritidshemmet Hästens AB Org.nr. 556585-8536 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Friskolan Hästens belägen i Stockholms kommun Tillsyn i Friskolan Hästens Beslut 2 (4) har genomfört
Basgranskning av barn- och ungdomsnämnden 2012
Basgranskning av barn- och ungdomsnämnden 2012 KOMMUNREVISIONEN REVISIONSRAPPORT 1(7) Dnr KR-32/2012 007 Handläggare, titel, telefon Gabriella Karlsson, revisor Revisionsrapport av barn- och ungdomsnämnden
Beslut om bidragsbelopp 2012
25 november 2011 GSN-2011/.182 1 (6) HANDLÄGGARE Susanne Ståhlberg Ekonomiavdelningen susanne.stahlberg@huddinge.se Beslut om bidragsbelopp 2012 meddelar härmed beslut om bidragsbelopp för 2012. Grundskolenämnden
Beslut för grundsärskola
Dnr 44-2016:11135 Heldagsskolan rullen AB Org.nr. 556611-1430 Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Heldagsskolan Rullen grundsär belägen i Solna kommun 2 (7) Dnr 44-2016:11135 Tillsyn i Heldagsskolan
Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag
Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.
Beslut. Skolinspektionen. Beslut. efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun
Skolinspektionen Beslut Malmö kommun 2018-02-05 malmostad@malmo.se Dnr 400-2016:11437 Beslut efter kvalitetsgranskning av Dammfriskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Malmö kommun Inledning
Beslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:564 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Fornbackaskolan belägen i Södertälje kommun 2 (11) Tillsyn i Fornbackaskolan har genomfört tillsyn av Södertälje kommun
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2014:7613 Backeboskolan Ek. För. Org.nr. 716422-1470 för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Backeboskolan belägen i Nacka kommun 2(11) Tillsyn i Backeboskolan har genomfört tillsyn
Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson/Peter Sunnanek 2015-03-09 BUN 2015/0168 0480-45 30 08/45 30 25 Barn- och ungdomsnämnden Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn
Beslut för fristående grundskola med fritidshem
Inspira Förskolor och skolor AB Marita.Andersson@inspira-fos.se Rektorn vid Silverbäckens skola Ingela.Landen@inspira-fos.se Beslut för fristående grundskola med fritidshem efter tillsyn av Silverbäckens
Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010
27 maj 2011 1 (10) Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010 Grundskolenämnden fastställer grund- och tilläggsbelopp. Beslutade belopp gäller för höstterminen 2010, och fastställdes 6 maj 2010, 37. Grundbeloppet
Beslut för förskoleklass och grundskola
r% Beslut Dnr 44-2014:7787 Freinetskolan Mimer Ekonomisk Förening Org.nr. 769602-1117 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Freinetskolan Mimer belägen i Norrtälje kommun 2(10) Tillsyn
Anvisning för hantering av tilläggsbelopp
hantering av tilläggsbelopp Gäller fr.o.m. 2016-10-26 Antagen av bildningschef 2016-10-26 Innehållsförteckning Inledning... 1 Gällande rätt... 1 Barn/elever i behov av särskilt stöd... 1 Tilläggsbelopp...
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2016:5089 Friskolan i Mariestad AB Org.nr. 556802-0852 marten.bremer@ekhamraskolan.se olof.lindblad@ekhamraskolan.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Lillängsskolan i Mariestads