Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Olson/Peter Sunnanek BUN 2015/ / Barn- och ungdomsnämnden Förändrad beräkningsmodell för bakgrundsfaktorn budget 2016 Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att bakgrundsfaktorn fr. o m budget 2016 ska beräknas på samma sätt som de nu gällande SALSAfaktorerna både för grundskola och förskola: pojkar invandrad de senaste fyra åren föräldrarnas utbildningsnivå 2. Barn- och ungdomsnämnden beslutar vidare att 15 % av grundskolans resurser ska avsättas till fördelning enligt bakgrundsfaktorerna istället för nuvarande 20 %. För förskolan föreslås ingen förändring utan nuvarande avsättning 10 % behålls. Bakgrund Kriterierna för barn- och ungdomsnämndens resursfördelningssystem beslutades av nämnden i samband med införandet av ett nytt resursfördelningssystem Barn- och ungdomsnämndens resursfördelningssystem ska upplevas som rättvist och försöka komma så nära ett optimalt resursutnyttjande som möjligt. Det måste vara enkelt att ta fram och förstå. Ett resursfördelningssystem måste fungera för alla barn och elever även för de som har behov av mer än genom snittsbarnet/-eleven. Vårt system - stödjer den decentraliserade organisationen - är öppet och transparent, kompensationer är synliga - är förutsägbart - vilar på offentlig statistik och fakta - stödjer fördelningsprinciperna i kommunala och statliga styrdokument - ger nämnden strategiska medel att fördela utifrån uppdragen i kommunala styrdokument Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Fax Kristina.Olson@kalmar.se

2 BUN 2015/ (6) - ger förvaltningschef strategiska medel att fördela utifrån de gemensamma utvecklingsområdena, samt andra fördelningar som bedöms nödvändiga Barn- och ungdomsnämnden har idag ett väl fungerande system som upplevs som både enkelt att ta fram och förstå. Det tar hänsyn till och utjämnar för socioekonomiska faktorer och barn och elever som behöver mer. Resursfördelningssystemet är både generellt (grundbelopp) och specifikt (tillläggsbelopp). I grundbeloppet ligger merparten av pengarna. Det går till verksamhetens stora kostnader såsom löner till pedagogisk personal, lokalkostnader, materiel, mat och fortbildning för personalen. I tilläggsbeloppet ligger ersättning för elever med mycket stora behov av särskilt stöd samt modersmål. Barn- och ungdomsnämnden har sedan lång tid tillbaka haft resursfördelningssystem som har tagit hänsyn till barnens och elevernas socioekonomiska bakgrund fick vi möjlighet att från SCB få fram de bakgrundsfaktorer som skolverket använder i SALSA (Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser). Analysverktyget SALSA presenterar skolors resultat av slutbetygen i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till elevsammansättningen. SALSA är en statistisk modell som jämför kommuners och skolors betygsresultat. Det betyder att kommunernas och skolornas resultat räknas fram genom att de faktiska betygsresultaten sätts i relation till ett antal bakgrundsfaktorer. Man kan göra en jämförelse av resultaten för varje skola utifrån skolans förutsättningar). Dessa faktorer tas fram per faktiskt inskrivet barn/elev och sammanställs per förskola/skola och verksamhet. Följande bakgrundsfaktorer och definitioner har använts: Andel barn/elever med utländsk bakgrund, födda utomlands (faktor 0,22) Andel barn/elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige (faktor 0,3) Andel pojkar (faktor 0,1) Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå (faktor 0,6) Högsta värdet av barnens/elevernas biologiska föräldrars utbildningsnivå. (Adoptivföräldrar med adoptivbarn jämställs med biologiska föräldrar). Utbildningsvärde 1 innebär genomgången folkskola/grundskola, Utbildningsvärde 2 innebär att personen ifråga har genomgått gymnasieutbildning i högst tre år Utbildningsvärde 3 innebär att personen genomgått fjärde året på gymnasieskolans tekniska linje eller erhållit minst 20 högskolepoäng. Viktning av faktorerna sker helt enligt SALSA-modellen och ger en enhets tyngd jämfört med andra enheter. Dessa bakgrundsfaktorer ansågs förklara 40 % av elevernas utbildningsresultat. Genom denna metod får alla enheter ett tillskott av resurser utifrån sina bakgrundsfaktorer. Bakgrundsfaktorn mäts vid skolstarten på höstterminen året innan aktuellt budgetår. 20 % av resurserna till grundskolan fördelas på detta sätt. För förskolan är motsvarande andel 10 %.

3 BUN 2015/ (6) Ny beräkningsmodell för SALSA 2014 ändrades skolverkets beräkning av SALSA något. Nya SALSA använder följande bakgrundsfaktorer: Andel pojkar (faktor 0,11) Nyinvandrad senaste fyra åren (faktor 0,25) Föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå (faktor 0,64) Nuvarande bakgrundsfaktorer förklarar 60 % av elevernas utbildningsresultat. Under 2014 och 2015 har den gamla SALSA-modellen för bakgrundsfaktorerna använts men fr. o m 2016 är det önskvärt att de nya faktorerna används. Barn- och ungdomsförvaltningens resursfördelningssystem ändrades 2012 för att uppfylla den nya skolagens skrivningar om grundbelopp och tilläggsbelopp. I samband med detta beslutades att andelen resurser som avsattes till bakgrundsfaktorerna skulle öka från 8 % till 20 % när det gäller grundskolan och från 5 % till 10 % när det gäller förskolan främst för att förstärka möjligheten för verksamhetens kompensatoriska uppdrag. Det ska vara en tydlig skillnad i tilldelningen till enheterna eftersom de har olika förutsättningar för att utföra sitt uppdrag. Konsekvenser av införandet Grundskola I samband med att en utvärdering av det nya resursfördelningssystemet från 2012 ska göras tillsattes en projektgrupp för att titta på lämpliga utvärderingsmetoder. Projektgruppen, som består av två ekonomer, två planeringssekreterare och skolläkaren, har också fått ett sidouppdrag att titta på konsekvenserna av att införa de nya SALSA-faktorerna. Först tittade projektgruppen på konsekvenserna att rakt av införa de nya SALSA-faktorerna utan några andra justeringar. Fördelningssystemet blir då spetsigare eftersom faktorn för utländsk bakgrund har ändrats till nyinvandrad de senaste fyra åren. Tidigare har alla elever som är födda utomlands oavsett när de kom till Sverige räknats med liksom elever som är födda i Sverige av utlandsfödda föräldrar. De enheter som har elever som invandrat de senaste fyra åren får mer pengar. De enheter som har haft elever enligt de tidigare kriterierna blir av med pengar. Rörligheten i enheternas ekonomi blir också större i o m att det enbart är de fyra första åren i Sverige som räknas. När den elevgruppen som genererat resurserna har passerat fermårsgränsen så minskar enheternas tilldelning. De enheter som har en låg bakgrundsfaktor får också mindre pengar vilket gör dessa enheter sårbara. Skolläkaren pekar särskilt på de elever som inte är kvalificerade för tilläggsbelopp men som ändå behöver mer stöd än normaleleven. Om andelen avsatta resurser till bakgrundsfaktorn minskas från 20 % till 15 % och resterande medel fördelas ut i grundbeloppet säkrar vi att enheterna har råd med den timplanebundna verksamheten utan att den önskvärda differensen

4 BUN 2015/ (6) i tilldelningen mellan enheterna förändras. Vi vill ju även fortsättningsvis ha en starkt kompensatorisk prägel på resursfördelningen. Idag skiljer det kr per elev och år mellan högsta och lägsta tilldelning enligt bakgrundsfaktorerna. Om de nya bakgrundsfaktorerna införs rakt av blir skillnaden mellan enheterna kr per elev och år. I förslaget där resurserna minskas till 15 % blir skillnaden kr per elev och år. Förskola Införandet av de nya bakgrundsfaktorerna påverkar inte förskolan i samma utsträckning som grundskolan. Idag skiljer det kr per barn och år mellan högsta och lägsta tilldelning enligt bakgrundsfaktorerna. Om de nya bakgrundsfaktorerna införs rakt av blir skillnaden mellan enheterna kr per barn och år. Den önskvärda differensen mellan enheterna är i princip oförändrad och därmed finns det ingen anledning att minska andelen resurser som avsätts till bakgrundsfaktorn i o m införandet av de nya bakgrundsfaktorerna. Bilaga: Graf över de olika alternativen på enhetsnivå Mats Linde Förvaltningschef Kristina Olson Förvaltningskamrer Peter Sunnanek Planeringssekreterare

5 BUN 2015/ (6) Barkestorpsskol Djurängsskolan Dörbyskolan Falkenbergsskol Funkaboskolan Kalmarsundssko Karl Oskarskolan Lindsdalsskolorna Lindöskolan Montessori/Reg Rinkabyholmssk Rocknebyskolan Solhagaskolan Nuvarande SALSA tkr Ny SALSA tkr Variant 15% Särskolan i Södra skolan Trekantenskolan Waldorfskolan Vasa skolområde Västra skolan Åbyskolan Bakgrundsfaktorer i grundskolan kr per elev och år

6 BUN 2015/ (6) Åbyskolan Djurängsskolan Björkenäs Lindeberga Lindö Pulpeten Smedjan Rinkabyholm Rockneby Smedby Trollet Vallmon Ögonstenen Vasa skolområde Åbyskolan Nuvarande SALSA tkr Ny SALSA tkr Trekantenskolan Backsippan Hjärtat AB Kotten Montessori/Regn Skattkammaren Waldorfskolan Snickargården Stinsen Amanda Bakgrundsfaktorer i förskolan kr per barn och år