Internbudget år Barn- och grundskolenämnden

Transkript

1 Internbudget år 2014 Barn- och grundskolenämnden Dokumentnamn Internbudget år 2014 barn- och grundskolenämnden Dokumentansvarig Förvaltningsekonom Fastställd/Upprättad Nämndsbeslut , 181 Giltighetstid (17)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1. Inledning 3 2. Förutsättningar 3 3. Styrprinciper för barn- och grundskolenämnden Åtgärder för en god ekonomisk hushållning 6 5. Ramar som nämnden fastställer för år Insatser för måluppfyllelse/anpassning av ramar 7 7. Konsekvenser av förslaget till internbudget Fördelning investeringsbudget år Bilagor Bil. 1 Resursfördelning - anslagsnivåer och belopp 9-12 förskola och grundskola Bil. 2 Specialverksamheter för år Bil. 3 Utjämningsanslag år 2014 förskola, förskoleklass och grundskola 14 Bil. 4 Detaljerad redovisning av budgetram år Bil. 5 Jämförelse anslagsbelopp år 2013 och (17)

3 1. Inledning Barn- och grundskolenämndens internbudget för år 2014 omfattar verksamheterna förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, kulturskola, LSS-verksamhet samt korttidsboende för barn. Internbudgeten utgår från de mål som barn- och grundskolenämnden och kommunfullmäktige fastställt. 2. Förutsättningar Barn- och grundskolenämndens budgetram för 2014 omfattar 1 191,1 mnkr. Ramen är utökad med 44 mnkr jämfört med år Det förväntade resultatet för år 2013 är -69 mnkr. Pris- och löneökningar för år 2014 beräknas till ca 30 mnkr. Det innebär att effektiviseringskravet på nämnden är ca 55 mnkr för år 2014 inkl. underskott år För att klara ett nollresultat år 2014 förutsätter det att samtliga budgetansvariga kan hålla sin angivna budget. Den internbudget som gäller för år 2014 är i obalans. Större strukturomvandlingar kommer att vidtas för att på längre sikt få ekonomin i balans. Utifrån den beslutade ramen har prioriteringar och fördelningar mellan verksamheterna gjorts. Det innebär ett mycket stort effektiviseringsbehov för samtliga verksamheter under år Så här fördelas anslagen under år Fördelning av budgetram år 2014 Justering Nya ramar Verksamhet, tkr År 2013 av ramar Kommentar År 2014 Nämnden Förvaltningsstaben Måltider Skolskjutsar Datakostnader Ökade volym, nya dator åk Hyror och städ Avveckling av enheter Reglering av budget 0 Underskott från Ta bort underskottet 0 Kundtjänst Omställningspott/avtalspension Övrigt, försäkring, av -media mm Ökade kostnader försäkring Matematik/språkutvecklare Upphör 1/7, matematik 500 It-pedagoger Avdelningar/verksamheter Resursavdelningen Minskad volym Förskola inkl familjedaghem Ökad volym Fritidshem Ökning av anslag Förskoleklass och grundskola Ökat anslag åk Särskola Ökat anslag åk Kulturskolan Områden inkl elevhälsa Särskilt stöd, omräkningspott Total ram att fördelad ram För mer detaljer se bilaga 4. 3 (17)

4 3. Styrprinciper för barn- och grundskolenämnden Nationella mål, kommunal finansiering Verksamheterna i förskola och skola regleras i grunden i skollag och förordningar för respektive verksamhet. Tillsammans med läroplan och kursplaner ställer skollagen nya och utökade krav på verksamheterna i förskolor och skolor. En grundförutsättning för de nationella målen är att varje barn och elev ska ha möjlighet att utvecklas maximalt utifrån sina förutsättningar och sin förmåga. Ansvaret för finansiering av verksamheterna ligger hos kommunen och följaktligen är fördelningen av anslag i internbudgeten av stor betydelse för möjligheterna att nå de nationella målen. De krav som ställs på verksamheterna i och med de ekonomiska ramarna innebär krav på omställningar och betydande effektiviseringar. För att nå verksamheternas mål krävs att resurser frigörs för att komma barn och elever till del. Fördelningsprinciper för år 2014 Barn- och grundskolenämnden fastställer fördelningsprinciper årligen för samtliga verksamheter. Fastställda riktlinjer för styrning i Skellefteå kommun: Styrprinciperna bygger på decentralisering av ekonomiskt ansvar. Mål- och resultatstyrning i flera perspektiv (medborgare/kund, utveckling/ tillväxt, ekonomi och medarbetare). Stor frihet i resursanvändningen inom budgetens ekonomiska restriktioner. Förvaltningsledningens resultatansvar betonas. Chefer på olika nivåer förutsätts ta ansvar för ekonomi, personal och verksamhet. Ansvar och mål tydliggörs i organisationen. Vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym gäller anslag, d.v.s. ekonomin utgör gränsen för verksamhetens omfattning. Principen för fördelning inom barn- och grundskolenämndens verksamhetsområde innebär att varje område/verksamhet/avdelning tilldelas en nettoram. Ansvar och befogenheter inom dessa verksamhetsområden regleras med hjälp av delegationsförteckning och attestantförteckning som nämnden fastställer. Nämnden beslutar även om mål för respektive verksamhetsområde i samband med årsbudget. Barn- och grundskolenämnden tilldelas följande ramar av kommunfullmäktige, tkr: Nämnden Förskola och grundskola Totalt nämnden I internbudget 2014 fastställs ramar för varje verksamhet, se redovisning av ramar per verksamhet, sid 6. 4 (17)

5 Riktlinjer för resultatöverföring mellan budgetår Nämndens ekonomiska ansvar gäller över tiden. Därför ska nämnden ta med sig resultatet (avvikelse från årsbudget) i bokslut till nästkommande år. Syftet med resultatöverföring mellan olika verksamhetsår är att genom en större flexibilitet, stimulera till en effektiv resursanvändning. Belopp beslutas av kommunfullmäktige i samband med beslut om årsredovisning. Varje nämnd ska inarbeta ett överfört underskott inom tre verksamhetsår. - Beslutad inarbetning läggs in som en justering av årsbudget för de kommande åren. Nämnden ska i bokslut redovisa planerade åtgärder för inarbetning av eventuellt underskott. Resultatöverföring inom barn- och grundskolenämnden Innevarande års över- respektive underskott överförs till nästa budgetår. Slutligt ställningstagande angående resultatöverföring sker i samband med fastställande av resultatöverföring av kommunfullmäktige. Särskild prövning av resultat för barn- och grundskolenämndens verksamheter Innan över/underskott delas ut/dras av i nästa års anslagstilldelning kommer resultatet att analyseras. Före slutligt beslut kommer olika faktorer, vilka påverkat resultatet, att värderas. Exempel på sådana faktorer är: - Resultatförändringar p.g.a. att beslutad och planerad verksamhet inte genomförts under året. - Nya, väsentligt förändrade förutsättningar har tillkommit för verksamheten samt att dessa förutsättningar ej varit kända tidigare och ej möjliga att påverka under löpande verksamhetsår. - I bokslut ska varje verksamhetschef lämna in en skriftlig redovisning av sitt ekonomiska resultat samt en analys av utfallet. Redovisningen ska innehålla konkreta förslag till hur respektive över/underskott ska hanteras/användas. Vid underskott ska redovisningen innehålla en plan på max tre år för inarbetning av resultatet. 5 (17)

6 4. Åtgärder för en god ekonomisk hushållning Alla arbetsledare har i uppdrag att utifrån de ekonomiska förutsättningarna utarbeta en plan för en ekonomi i balans. Arbetsledares budget utgör ram för den verksamhet som ska bedrivas inkl. kostnadsökningar och effektiviseringskrav. I den långsiktiga strukturplanen/åtgärdsplanen anges åtgärder för att bibehålla kvalitet, utveckla verksamheter samt få en budget i balans. Dessa åtgärder sammanfattas i; Omorganisation för att öka måluppfyllelsen och ge bättre ekonomisk styrning med större resultatenheter Omflyttningar och samordning av verksamhet t.ex. flytta in förskolor i skollokaler, flytta åk 6-9 till andra skolor, flytta åk 4-5 till vissa skolor Nedläggning av skolenheter under perioden (6-10 stycken) Byggande av 18 förskolor 4-8 avdelningar under perioden Fortsatt strukturomvandling i de nya för- och grundskoleområdena Minska andelen provisorium, främst i förskolan Översyn av frivillig verksamhet Arbetet med att processa och genomföra åtgärder är en förutsättning för en effektivisering, en god ekonomisk hushållning och strategiska investeringar. 5. Ramar som nämnden fastställer för år 2014 Ramarna som redovisas nedan är de ramar som nämnden fastställer för varje verksamhet/avdelning eller specifikt anslag. Det krävs ett nämndsbeslut för att förändra ramarna. Hyror och städ beräknas utifrån antal årstimmar/barn/elever. Fördelning sker till respektive verksamhet inom förskola och skola. Omfördelning sker mellan ledare. För resursavdelning, kulturskola och förvaltningsstab ingår hyra i nettoramen. Verksamheter Ram i tkr Nämnden Förskola inkl dbv, intäkter, lokaler Förskoleklass och grundskola inkl lokaler Fritidshem inkl intäkter och lokaler Särskola inkl lokaler Måltidsavdelningen inkl förskola Resursavdelningen inkl lokaler Kulturskola inkl lokaler Förvaltningsstab Skolskjutsar Förvaltningsgemensamma Totalt Fördelning av för- och grundskoleområdenas ramar, se resursfördelning bilaga 1. 6 (17)

7 6. Insatser för måluppfyllelse/anpassning av ramar Den anslagna budgetramen för år 2014 får betydelse för möjligheterna att nå målen i styrkortet. Nämndens beslut om prioriteringar och mål utgör grunden för de omprioriteringar som föreslås i internbudget för Föreslagna insatser är förstärkningar för att bidra till ökad måluppfyllelse och utgör strategiska investeringar för framtiden. Nya beslut som ska finansieras år 2014 (priorteringar) - IT-satsning, ökad volym 3,4 mnkr Totalt 3,4 mnkr Anslag som regleras i internbudget år Reglering av budget avveckling enheter 6,0 mnkr - Avskrivning av underskott år 2011, i budget 3,8 mnkr - Resursavdelningen budget minskas p.g.a. av volym - 4,0 mnkr - Budget för förskola utökas, ökad volym 14,7 mnkr - Budget för fritidshem utökas, förändring av anslag 4,0 mnkr - Budget för förskoleklass och grundskola utökas 8,0 mnkr - Budget för särskolan utökas, förändring av anslag 1,0 mnkr - Förändring av anslag centrala anslag 0,5 mnkr - Budget för barn i behov särskilt stöd och omräkningspott utökas 6,6 mnkr Totalt 40,6 mnkr Ovanstående prioriteringar/åtgärder som är inlagda i budget finansieras av utökningen av ramen år 2014 med 44 mnkr. 7. Konsekvenser av förslaget till internbudget Verksamheterna påverkas även under 2014 av flera genomgripande utvecklingsprocesser som pågår. Läroplan, skollag, process för hantering av stöd till barn och elever, IT-stöd för dokumentation av lärande och utveckling som syftar till högre kvalitet och måluppfyllelse, utvecklingsprojekt för nyanlända barn och unga, digitala verktyg som elevdatorer och surfplattor, matematik/språkutveckling för förbättra resultaten i skolan m.m. Utvecklingsprocesser kräver tid och resurser. De nya verktyg och arbetssätt som syftar till effektiviseringar kan inte förväntas bidra till effektiviseringar omedelbart. Utvecklingsarbetena kräver resurser vid införande i verksamheterna. Med hårt ansträngda resurser är det rimligt att tiden för införande av vissa delar förlängs. Behovet av snabbare beslut och genomförande för omstrukturering är nyckeln till att barn- och grundskolenämndens verksamhet ska kunna bibehållas och utöka kvaliteten samt att få ekonomin i balans. 7 (17)

8 Effekterna av internbudgeten på resultat och hälsa för elever och medarbetare är svårbedömda. Liksom tidigare år medför internbudgeten krav på medvetna och genomtänkta prioriteringar. Effekter på utbildningsresultat är svårbedömda. Barn- och grundskolenämndens verksamheter och medarbetare kommer i och med de förutsättningar som ges i internbudgeten att uppleva ytterligare påfrestningar i en redan ansträngd organisation. Internbudgeten innebär att pris- och löneökningar måste hanteras genom effektiviseringar i verksamheterna. Arbetsmiljökonsekvenser och riskbedömning Med effektiviseringskrav följer ökad risk för ohälsa. Ökad arbetsbelastning, ojämn arbetsbelastning, oro för förändringar är några exempel på konsekvenser som uppkommer. Risker uppstår i alla yrkeskategorier, ingen grupp kan uteslutas. Även påverkan på elevernas situation måste övervägas. Effektiviseringskraven innebär att det ställs stora krav på det systematiska arbetsmiljöarbetet. De mest märkbara konsekvenserna uppkommer bland första linjens ledare och deras medarbetare. Riskerna för arbetsmiljöpåverkan kommer att följas upp av alla arbetsledare i linje med de krav som ställs på systematiskt arbetsmiljöarbete. Utvecklingen i och med ny skollag, ökat behov av förskoleplatser och effektiviseringskrav gör att medarbetare får kraftigt förändrade förutsättningar för sitt arbete vilket medför ett ökat fokus på de psykosociala aspekterna av arbetsmiljön. Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete med en bra kommunikation mellan berörda är viktiga förutsättningar för att arbetsmiljörisker ska kunna minimeras. 8. Fördelning av investeringsbudget år 2014 Investeringsbudget för år 2014 omfattar satsningar på inköp av inventarier till respektive verksamheter. För att en åtgärd eller ett inköp ska räknas som investering ska summan uppgå till kr för den enskilda varan/tjänsten och ha en livslängd på minst 3 år. För- och grundskoleområdenas anslag fördelas successivt under året, beroende på när inköp för t.ex. fleravdelningsförskolor som byggs påbörjas. År 2014, Verksamhet tkr Inventarier till nystart av fleravdelningsförskolor och ombyggnationer Resursavdelningen 80 Kulturskolan 20 Totalt fördelas (17)

9 Bilaga 1 Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och särskola För år 2014 gäller en resursfördelning där merparten av resurserna fördelas per barn/elev. Justering av anslag sker månadsvis. Anslag fördelas ut per verksamhet och till tre nivåer, förskolechef/rektorsnivå, områdeschefsnivå och för- och grundskolechefsnivå. Anslagsbelopp redovisas i sammanfattning i bilaga 5. Fördelning av den totala ramen, för- och grundskola I ramen som fördelas ligger vissa kostnader centralt eller på för- och grundskolechef. Dessa anslag fördelas inte ut per årstimme/barn/elev. Fördelningen i tabellen nedan utgör den tilldelning i kronor som nämnden beslutar om. Det krävs ett nämndsbeslut för att förändra nivåerna. I tabellen redovisas fördelningen av den totala fördelningen till för- och grundskola. Anslagsnivå Förskola Fritidshem Förskoleklass- Särskola Totalt resp. Belopp i kronor inkl dbv Grundskola resurs Basresurs *) Utjämningsanslag**) Elevhälsa***) SYV***) Barn i behov av särskilt stöd***) Extra anslag***) Administration och ledning**) Modersmål***) Omräkningspott*) Hyra och städ*) Inventarier****) Specialverksamheter*) Intäktskrav (förskoleavgifter)****) Statsbidrag förskola*) Pooladministration****) Interkommunala avgifter****) Kulturanslag****) Totalt * ) Går direkt ut till förskolechef/rektor **) Fördelas via områdeschef alt går ut till områdeschef via beräkning i resursfördelningsmodellen ***) Fördelas via för- och grundskolechef ****) Avser kostnader för barn/elever samt personal som tas på centrala konton för att det avser inget specifikt område 9 (17)

10 Resursfördelning förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskola och särskola, belopp För år 2014 gäller en resursfördelning där merparten av resurserna fördelas per årstimme/barn/elev. Justering av anslag sker månadsvis. Anslag fördelas ut per verksamhet till förskolechef/rektorsnivå och områdeschefsnivå. Till för- och grundskolechef tilldelas nettoanslag. I tabellerna nedan redovisas vilka summor som gäller för respektive anslag samt på vilken anslagsnivå de delas ut. Till förskolechef fördelas följande anslag; För förskolan beräknas anslaget i kronor per årstimme. Anslag går direkt till förskolechef. Den fördelning som gäller är; Förskola Kr/årstimme Barn 1-3 år 67 Barn 4-5 år 53 Barn 1-3 år*) 59 Barn 4-5 år*) 45 *) Förskolor med 2-avdelningar och större För att garantera en viss servicenivå i samtliga kommundelar tilldelas ett strukturbidrag till mindre enheter ( kr/avdelning/år). För förskolor med fyra avdelningar eller fler görs ett så kallat strukturavdrag ( kr/år). För pedagogisk omsorg beräknas anslaget per årstimme. För år 2014 är anslaget 65 kr/årstimme. För lokalhyra i förskola beräknas en kostnad per årstimme med 6,06 kr/årstimme år 1-3 och 4,83 kr/årstimme barn år 4-5 exkl. administration. Detta läggs på vid omfördelning till förskolechef. Omfördelning sker mellan förskolechefer under året. 10 (17)

11 För fritidshem och skola beräknas anslaget i kronor per barn/elev på årsbasis enligt tabell nedan. Anslag går direkt ut till rektor. Verksamhet Kronor/år Fritidshem 6-8 år Fritidshem 9-12 år Fritidshem, särskola 7-9 år Fritidshem, särskola år Förskoleklass Grundskola år Grundskola år Grundskola år Grundsärskola år 1-2*) Grundsärskola år 3-5*) Grundsärskola år 6-9*) Träningsskola år 1-2*) Träningsskola år 3-5*) Träningsskola år 6-9*) Inkluderade särskoleelever *) Fördelning görs utifrån; Pedagogisk verksamhet (skoltid) = grundanslag Individuellt stöd (fysiskt och socialt) Fysiska och sociala behov bedöms utifrån 3-nivåer enligt vissa kriterier. Grundanslag är den pedagogiska delen som alla elever får. Det sociala och fysiska behovet vägs samman och blir ett individuellt stöd till eleven. Det är inskrivningsteamet som gör bedömning. För hyra och städ i förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidshem beräknas en kostnad per barn/elev; förskoleklass kr/elev, grundskola kr/elev, särskola kr/elev exkl. administration. Detta läggs på vid omfördelning till rektor. Omfördelning sker mellan rektorer under året. 11 (17)

12 Till områdeschef fördelas följande anslag; För förskolan beräknas anslaget i kronor per årstimme enligt tabell nedan. Förskola Anslag Administration Administration Förskoleche lön, kr material,kr *) Barn 1-3 år 1,40 0,7 0,05 Barn 4-5 år 1,40 0,7 0,05 *) fördelas till områdesexpedition Ett utjämningsanslag tilldelas förskolan på 5,0 mnkr. Beloppet varierar mellan områden, se bilaga 3. Områdeschef fördelar anslag mellan förskolecheferna. För administration av områdesexpeditionerna tilldelas ett anslag per timme samt ett anslag per timme för förskolechefer och administratörer till områdeschefer. Anslag för barn- och elevhälsa beräknas till 0,6 kr/årstimme. För fritidshem och skola beräknas anslaget i kronor per barn/elever på årsbasis. Verksamhet Anslag Administration Administration Rektorer, kr material,kr*) lön, kr Fritidshem 6-8 år Fritidshem 9-12 år Fritidshem, särskola 7-9 år Fritidshem, särskola år Förskoleklass Grundskola år Grundskola år Grundskola år Grundsärskola år Grundsärskola år Grundsärskola år Träningsskola år Träningsskola år Träningsskola år *) fördelas till områdesexpedition Ett utjämningsanslag tilldelas grundskolan på 20,0 mnkr. Detta varierar mellan områden, se bilaga 3. För administration av områdesexpeditionerna tilldelas ett anslag per elev/barn samt ett anslag per elev/barn för rektorer och administratörer till områdeschefer. Anslag för barn- och elevhälsa beräknas till kr/elev. Anslag till studie- och yrkesvägledare beräknas till 488 kr/elev. 12 (17)

13 Bilaga 2 Specialverksamheter för år 2014 anslag går direkt ut till förskolechef/rektor Specialverksamheter är verksamheter som har hela kommunen som upptagningsområde (t.ex. hörselklass, handikappavdelning). De får en grundtilldelning enligt principen som gäller basresurs. Omräkning sker varje månad. Därutöver tillkommer extra tilldelning utifrån verksamhetens speciella art, t.ex. ob-tid. För- och grundskolechef beslutar om placering av barn/elever i specialverksamhet enligt tabell nedan. Verksamhet Extra anslag, tkr Lyckogränd ob-förskola Nord 600 Tullaren ob-förskola, Öst 700 Södergård ob-förskola, Syd Totalt fördelas Verksamhet Extra anslag, tkr Snäckan förskola, hörsel, Väst Näktergalen, handikappavdelning, Väst Hörsel, Brännan/Sj. dalen; Väst Språkförskola, Syd 1000 Resursskola, Nord Ursvikenskolan, 6-9 D, Öst Ursvikenskolan, Polstjärnan, Öst 700 Totalt fördelas (17)

14 Bilaga 3 Utjämningsanslag år förskola anslag tilldelas områdechef Vid fördelning ut till områdeschef görs en detaljerad beräkning utifrån antal barn och förskolor som tillhör respektive skolområde i kronor. Underlaget baseras på barnantal Områdechef fördelar resursen till förskolechef. Område Totalt, tkr Nord Syd Öst 856 Väst 817 Enskilda 39 Totalt fördelas Utjämningsanslag år 2014 förskoleklass, fritidshem och grundskola i kronor anslag tilldelas områdechef Vid fördelning ut till områdeschef görs en detaljerad beräkning utifrån antal barn och förskolor som tillhör respektive skolområde i kronor. Underlaget baseras på läsår 13/14. Områdechef fördelar resursen till rektor. Område Totalt, tkr Nord Syd Öst Väst Enskilda 176 Totalt fördelas (17)

15 Bilaga 4 Fördelning av budgetram år 2014, tkr Avgår från ramen; Utfördelning Utfördelning Skillnad År 2013 År 2014 Hyror och städ fördelas Måltider, grundskola Måltider, förskola Kulturskola Resursavdelning Förvaltningsstab Försäkringar+skolkopiering+ läromediaavtal mm Skolskjutsar Skolbibliotek, intern ersättning till KN Datakostnader inkl skola Matematik/ språkutvecklare + It-pedagoger Teknobalder (150), RUC (110) Bibliotek, samordning Nämndens tillförfogande Forskarsatsning Nämnden Kundtjänst bidra till förvaltningens administrativa stöd Omställning/avtalspension Underskott år Totalt, övriga verksamheter Fördelas till områden År 2013 År 2014 Skillnad Barn och elevanslag inkl elevhälsa Avveckling av enheter Modersmål och svenska som andra språk Specialverksamheter, se bilaga Statsbidrag, förskola, fördelas Barnomsorgsintäkter Ramfördelning till områden Totalt ramfördelning (17)

16 Bilaga 5 År 2013 År 2014 Skillnad Förskolechef/Rektor Förskola År 1-3, årstimme*) År 4-5, årstimme*) År 1-3, årstimme, förskolor med fler avd än två*) År 4-5, årstimme, förskolor med fler avd än två*) Strukturbidrag Strukturavdrag fr o m 4-avdelningsförskolor Pedagogisk omsorg kr/årstimme *) 1 kr/timme läggs till barn i behov av särskilt stöd, avdrag för måltider 8 kr/timme Förskoleklass och grundskola, kr/elev Förskoleklass Åk Åk Åk Grundanslag särskola, kr /elev (till delas alla) Grundsärskola Åk Åk Åk Träningsskola Åk Åk Åk Tilläggsbelopp inkluderade Ind.stöd kronor/ elev/år (tilldelas endast efter individuell bedömning) A = Grundanslag B = Behöver stöd och påminnelse C = Fullständigt stöd Fritidshem kr/barn År 6-8**) År 9-12**) Särskolan År 7-9**) År 10-12**) **) Avdrag 1000 Kr/barn, måltider, grundanslag utökas med 1000 kr (år 6-8) **) Avdrag 1000 Kr/barn, måltider, grundanslag utökas med 1000 kr (år 9-12) **) Avdrag 1000 Kr/barn, måltider, grundanslag utökas med 1000 kr (år 7-9) **) Avdrag 1000 Kr/barn, måltider, grundanslag utökas med 1000 kr (år10-12) 16 (17)

17 Jämförelse mellan 2013 och 2014 Belopp i kronor År 2013 År 2014 Skillnad Områdeschef Administration Förskola, kr/ årstimme Förskolechef*) 1,7 1,4-0,3 Områdesadministratörer 0,7 0,7 0,0 Adm.anslag 0,05 0,05 0,0 Skola och särskola, fritidhem kr/barn och elev Rektorer*) ,0 Områdesadministratörer ,0 Adm.anslag ,0 *) Avdrag för anslag till för- och grundskolechef för områdeschefer 17 (17)