BUDGET OCH PLAN SANS OCH BALANS

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "BUDGET OCH PLAN 2016 2018 SANS OCH BALANS"

Lennart Hellström
för 8 år sedan
Visningar:

1 BUDGET OCH PLAN med SANS OCH BALANS DAGS FÖR VERKSTAD! Vadstena kommun är på väg åt fel håll. Vadstena behöver konkret handling, inte prat om unik plan och prat om bygga, bygga, bygga. Medan utvecklingen står still minskar invånarantalet, och kostnaderna skenar. Vi vill ha igång utvecklingen av Rådhustorget / Storgatan, vi vill börja omdana gamla genomfarten, vi vill utveckla turistbyrån och satsningen på näringslivet, särskilt småföretagen, och vi vill få igång satsningen på skolorna, för att ta några viktiga exempel. Och vi vill ha sans och balans i budgeten. UTVECKLINGEN UNDER 2015 Stora kostnadsökningar Kostnadsökningarna under 2015 har varit kraftiga, främst inom socialnämndens område, där det prognosticerade underskottet är 15 Mkr. Detta kan till viss del förklaras av volymökningar, men samtidigt bör noteras att inga verkningsfulla åtgärder för att sänka kostnaderna har vidtagits. Inte heller på andra områden inom förvaltningen har några åtgärder för att sänka kostnaderna genomförts, annat än marginellt, trots att kostnadsöverdrag på flertalet områden varit uppenbart sedan i våras. I oktober är prognosen för kommunens resultat -12,5 Mkr före realisationsvinster, och inklusive dessa -3,7 Mkr. Bilden nedan visar att resultatet försämras ytterligare framöver på grund av stigande kostnader. Detta är mycket oroande. Kommunens beräknade resultatutveckling vid oförändrad kommunalskatt. Färre invånare 2015 Samtidigt som kostnaderna ökat har antalet invånare minskat under 2015, för första gången på flera år. Fram till 30/9 var minskningen 18 personer, trots relativt omfattande marknadsföring av kommunen. Normal inoch utflyttning, i kombination med relativt få nyfödda i år, ligger bakom minskningen. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR Kostnaderna kan sänkas Skolan och omsorgen ska ha hög kvalitet. Goda resultat i skolan har mycket hög prioritet, liksom god vård och omsorg. Det betyder inte att kostnaderna måste vara mycket högre än i många andra kommuner. Den högre kostnadsnivå som har uppstått under 2015 kan inte förändras i en hast, även om det är mycket angeläget. Kommunen står utan socialchef och detta viktiga område är därför extra svårt att utveckla på kort sikt

2 Inom skolområdet kan också noteras höga kostnader, medan budgetöverdragen inte är i samma storleksordning. För särskilt boende (omsorgsboende) är skillnaden mellan kommuner mycket stor. Tabellen visar genomsnittlig kostnad 2014: Kommun Kr/brukare Vadstena Linköping Ljursnarsberg Tranås Den genomsnittliga kostnaden 2014 för grundskolan varierade också mycket: Kommun Kr/elev Vadstena Tranås Vara Laxå Likartade skillnader finns också inom förskolan och hemtjänsten. På många områden, bland annat inom skolan och omsorgen, har erfarenheten visat att effektivisering, att göra rätt saker och på rätt sätt, leder till både lägre kostnader och högre kvalitet. Vår slutsats av jämförelser med andra kommuner är att kostnaderna kan minskas med bibehållen, och t o m höjd, kvalitet. Detta avspeglas i vårt budgetförslag. Befolkningsutvecklingen Antalet invånare den 1 november bestämmer hur stora skatteintäkter och bidrag från staten som kommunen ska få för det kommande året. Vi gör bedömningen att fram till 1/ kan kommunen återta det vi tapppat i år, och dessutom öka med ca 20. En viss ökning kan ske även 2017, förutsatt att nya bostäder blir klara och att kommunen lyckas med marknadsföringen. En dramatisk befolkningsökning, med 300 personer, är osannolik helt enkelt för att nya bostäder saknas. Och även om det fanns bostäder, är det inte troligt att så många flyttar hit på den korta tiden. Nya invånare innebär ökade intäkter, men också ökade kostnader. Det är orimligt att tänka sig att antalet invånare kan öka med flera hundra personer utan att kommunen behöver öka resurserna, främst inom skolan och omsorgen. De ökade intäkterna kommer till en del att gå till ökade kostnader. Däremot kan kommunens nuvarande organisation sannolikt ta om hand ett begränsat antal nya invånare, några tiotal, även om vissa merkostnader kan komma att uppstå. Investeringar Ett antal av de kommunala byggnaderna, bland dem PM-skolan, är behov av omfattande renoveringar. Det gäller såväl tak som vissa delar invändigt. Dessa arbeten kom inte igång 2015, men bör startas snarast. Det sk LSS-boende, som planerats sedan flera år, bör byggas under 2016 för att möjliggöra fler platser i särskilt boende på Wasagården. Vidare behöver Culinar-köket ersättas och avvecklingen av St Persskolan förberedas. Även andra investeringar är beaktade i vårt budgetförslag. Övriga byggprojekt För flertalet av aktuella nybyggnationer fordras nya eller ändrade detaljplaner. Vi har med kostnaden för dessa i vår budget. Vi vill att såväl VFAB som andra företag börjar bygga bostäder här. Primärt ligger ansvaret för detta hos respektive företag, även om VFABs verksamhet kan påverkas genom politiska beslut. Det bör dock observeras att även VFAB ska drivas på affärsmässiga villkor, och verksamheten bör inte riskeras genom äventyrliga eller dåligt underbyggda beslut om investeringar

3 GRÖNA ALLIANSENS BUDGET Kommunalskatten Vi är i en situation när pengarna inte räcker till driftkostnaderna. Kommunen ska absolut inte låna pengar till de löpande driftskostnaderna. Eftersom kostnaderna inte kan reduceras väsentligt på kort tid, är den enda verkningsfulla åtgärd som står till buds att höja kommunalskatten. En skattehöjning har ett flertal negativa effekter, förutom den mycket väsentliga att den begränsar invånarnas ekonomiska frihet. En nackdel är att en skattehöjning försvårar arbetet med effektiviseringar, eftersom delar av organisationen kan få uppfattningen att kostnadsproblemet löste sig ändå. En annan väsentlig nackdel, som är mycket uttalad för Vadstena, är att en höjning av skatten minskar kommunens attraktivitet som bosättningsort. Detta blir särskilt besvärande när grannkommuner, och även andra med viss inflyttning till Vadstena, inte höjer skatten alls eller väsentligt mindre. Vi föreslår av dessa skäl en höjning av kommunalskatten med 90 öre, som innebär en kommunalskatt 2016 på 22,45 kr. Vi är väl medvetna om att även detta är en mycket stor skattehöjning, men nuvarande driftkostnader och investeringsbehoven gör det inte möjligt att nu lägga ett förslag på lägre skattesats. Däremot har vi en stark ambition att effektivisera organisationen och därmed kunna sänka kommunalskatten framöver. Effektiviseringskrav Det finns såväl stora möjligheter som stor anledning till att nu på allvar effektivisera organisationen. Det behövs inte bara av kostnadsskäl, utan även för att förbereda organisationen för den personalbrist som redan börjat göra sig påmind, och som enligt alla bedömare kommer att bli allt svårare. En effektivare organisation ökar också möjligheterna till särskilda satsningar på personal som är särskilt viktiga för verksamheten eller som det råder stor brist på. Vi föreslår att kraven på effektivisering av verksamheten för respektive år ändras till 1,5%, 2,3% respektive 2,3%. Befolkningstillväxt Vi ser det som fullt möjligt att inte bara återhämta den befolkningsminskning som med all sannolikhet kommer att inträffa 2015, utan även att antalet invånare kan öka fram till 1/ , som är ett nyckeldatum i sammanhanget. Även för 2017 finns möjligheter till befolkningsökning, förutsatt att nya bostäder blir klara och att marknadsföringen av kommunen görs på ett framgångsrikt sätt. Vi föreslår att det ökade invånarantalet 2017, d v s fram till 1/ , ändras till att vara 43 personer och 2017, d v s fram till 1/ , ändras till 40 personer. Som beskrivits ovan är bedömningen att kommunens nuvarande resurser i allt väsentligt räcker till vid denna befolkningsökning. Investeringsbudget Under kommande år behöver investeringarna öka väsentligt. För 2015 var investeringsbudgeten 76 Mkr, varav 30 Mkr inte kommer att utnyttjas. Den kan, efter beslut, istället användas 2016, och kapitaltjänstkostnaden för detta är beaktad i vårt budgetförslag. Det innebär att vårt förslag till investeringsbudget för 2016, i realiteten är 70,4 Mkr. Vi föreslår investeringsbudget enligt bifogad tabell. Vi föreslår också att Investeringar större än 5 Mkr ska prövas och prioriteras mot sakliga behovsanalyser och därefter beslutas i KF

6 Investeringsbudget, tkr Kommunstyrelsen Lokalförsörjning, bl a följande LSS-boende M Korttidsboende Elisabeth 1 L Offentlig toalett Rådhustorget L L Renovering PM mm M M M Nybyggnad kök mm S S Katarinaskolan utbyggnad S S Infrastruktur, bl a följande Ombyggnad gamla genomfarten L L L Utveckling Storgatan/Rådhustorget L L L GC-väg Motala-Vadstena M Exploatering, bl a följande Infart Kronoängen, båtuppställning mm Gemensamt, bl a följande Inventarier, bilar, IT-system L Kultur- och utbildningsnämnden Nämndspecifikt Socialnämnden Nämndspecifikt Bygg- och miljönämnden Nämndspecifikt -150 Summa Förklaring L, M respektive S anger investeringens totala uppskattade storleksordning, vilket kan fördelas över flera år L: Mindre än 5 Mkr M: 5-15 Mkr S: Större än 15 Mkr

Relevanta dokument

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det