Dnr: KS 2009/19. Bollebygds kommun - mål och budget

Transkript

1 Dnr: KS 2009/19 Bollebygds kommun - mål och budget

2 Förord Förutsättningarna för budget 2010 är svårare än någon gång tidigare. Finanskris och lågkonjunktur har medfört att prognoserna för kommunens skatteintäkter successivt räknats ner kraftigt och ovanpå detta har vi fått ett negativt utfall i den senaste justeringen av det kommunala utjämningssystemet. Detta medför en betydande obalans i budget Vi är överens om att situationen kräver åtgärder av flera olika slag. Resultatmålet för 2010 har satts till 0, dvs. vi föreslår kommunfullmäktige att under 2010 frångå sitt finansiella mål om ett resultat motsvarande 2 procent av skatte- och statsbidragsintäkter. Vi är dessutom överens om att vi måste rationalisera, effektivisera och spara så mycket det är möjligt. Av det skälet ålägger vi nämnderna ett generellt sparkrav på 2,5 procent. Trots detta har vi ett negativt resultat. Vi menar att osäkerheten är stor om vad kommande skatteintäktsprognoser kommer att medföra för Bollebygds kommun och vill därför avvakta de prognoser som kommer under hösten. På samma sätt vill vi se befolkningsutvecklingen under lite längre period innan vi kan ge en prognos på vad den eventuellt kan medföra i ökade intäkter. Av dessa skäl vill vi behandla budget 2010 i två steg. Beslut angående sparkrav bör tas före sommaren för att åtgärderna ska kunna få önskvärd effekt, medan vi avser vänta till kommunfullmäktiges sammanträde den 19 november innan vi tar slutlig ställning till det återstående negativa resultatet. För den politiska majoriteten i Bollebygds kommun Christer Johansson Ordförande, kommunstyrelsen

3 1. Mål och uppdrag 1.1 Prioriterade inriktningsmål För år 2010 prioriteras följande inriktningsmål: De kommunala verksamheterna skall utveckla sådana arbetsformer så att invånarnas delaktighet och möjligheter att påverka ökar. De kommunala verksamheterna skall främja invånarnas hälsa och bidraga till att de känner trygghet. Kommunen ska främja en långsiktigt hållbar utveckling och ta sin del av det globala ansvaret för en minskad klimatpåverkan. Kommunen ska också vara en förebild och genom planering och beslut stimulera till och ge förutsättningar för en god miljö. Omsorgsnämndens verksamhet skall bygga på respekt, delaktighet och integritet. Förebyggande arbete och insatser skall prioriteras. Barn- och utbildningsnämndens verksamhet skall präglas av pedagogisk mångfald så att barn och ungdomar tar till sig kunskap samt utvecklar sin pedagogiska kompetens, framtidstro och självständighet. 1.2 Mål för god ekonomisk hushållning Bakgrund Kommunallagen stadgar att varje kommun ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Genom ändring i kommunallagen ska det fr.o.m. budget 2006 anges mål för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. I regeringens proposition 2004/05:100 ges följande tolkning av begreppet god ekonomisk hushållning : Varje generation bör bära kostnaderna för den service som generationen själv beslutat om och själv konsumerar Mål för verksamheten Genom att formulera tydliga mål har de förtroendevalda möjlighet att staka ut den politiska färdriktningen. Genom uppföljning riktas intresset mot vad som åstadkoms och de förtroendevalda får underlag för ansvarsutkrävande och behov av förnyade insatser. En förutsättning för att Bollebygds kommun ska kunna anses ha god ekonomisk hushållning i verksamheten är att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att kunna följa upp om verksamheten är effektiv eller ej krävs att det formuleras mål som är tydliga och mätbara. De mål som anges för verksamheten står i relation till de ekonomiska resurser som ställs till förfogande.

4 Kommunfullmäktige beslutar i budget om övergripande mål för respektive styrelse/nämnds verksamhet vilka är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen ska följas upp i bokslut och årsredovisning, och i delårsrapporten per den 31 augusti. I samband med fullmäktiges behandling av budget i november kommer budgeten att kompletteras med verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning Finansiella mål I samband med fullmäktiges behandling av budget i november kommer budgeten att kompletteras med finansiella mål för god ekonomisk hushållning.

5 2. Ekonomi 2.1 Ekonomiska förutsättningar En avgörande faktor för intäkternas storlek är antalet invånare i kommunen. Prognostiserade intäkter har tagits fram med hjälp av Sveriges kommuner och landstings beräkningsmodell för skatter och statsbidrag. Befolkningen i Bollebygds kommun har i budget 2010 beräknats till invånare. Detta underskrider Sveriges kommuner och landstings prognos med 42. Tabell 1 Skatter och generella statsbidrag År Invånare, 1 nov föregående år Utveckling förvärvsinkomster % 1,1 % 2,5 % 3,7 % Skattekraft, egen kr/inv Förvärvsinkomster Skattesats 21,49 21,49 21,49 Skatteinkomst, tkr Inkomstutjämning Regleringsbidrag kr/ inv Regleringsbidrag, tkr Kostnadsutjämning kr/inv Kostnadsutjämning, tkr LSS-utjämning kr/inv LSS-utjämning tkr Tillfälligt statsbidrag (vårpropositionen) Kommunal fastighetsavgift (kalkyl) Summa skatter och statsbidrag, tkr

6 2.2 Driftbudgetramar 2010 Följande avsnitt ger en beskrivning av Bollebygds kommuns ekonomiska förutsättningar inför budgetår Budgetmodellen avser att skapa transparens, tydlighet samt omfatta ett befolkningssamband. Modellen redovisar beräknade nettokostnader ställt ställda mot prognostiserade intäkter i form av skatter och statsbidrag. En avgörande faktor för intäkternas storlek är antalet invånare i kommunen. Prognostiserade intäkter har tagits fram med hjälp av Sveriges kommuner och landstings beräkningsmodell för skatter och statsbidrag. Befolkningen i Bollebygds kommun har i detta material för år 2010 beräknats till Detta underskrider Sveriges kommuner och landstings prognos med 42. För att åstadkomma tydlighet kring det uppdrag som budgetramen medför skall samtliga nämnders budget innehålla budgeterade prestationer. Om budgeterade prestationskrav inte uppfylls skall detta resultera i budgetöverskott. Överskott kan efter beslut i kommunfullmäktige omfördelas till kommuncentral ofördelad budget eller annan styrelse/nämnd inom kommunen. Modellen tar sin utgångspunkt i aktuell budget (maj 2009). Vidare innehåller modellen följande delar: Ansvarsförändringar vilka påverkar nämndernas ekonomiska förutsättningar. Detta kan utgöras av ny lagstiftning, krav på nya verksamheter eller nya regler för taxeintäkter eller statsbidrag. Beslut fattade under 2009 vilka påverkar verksamheten under Exempel på detta är införandet av vårdnadsbidrag som skedde fr o m halvårsskiftet Befolkningsförändringar bör återspeglas i nämndernas ramar. Som grund för förändringarna används aktuell befolkningsprognos. Befolkningen delas utifrån ålder in i olika brukargrupper och förändringar av antalet personer i dessa redovisas. Förändringen ligger till grund för justering av nämndernas ramar. Inom verksamheterna förskola, förskoleklass, fritidshem samt äldreomsorg använder sig modellen en s.k. servicegrad. Servicegraden beskriver hur stor andel av kommunens invånare i ett åldersintervall som använder sig av verksamheten (ex förskola). Förändringen i befolkning multipliceras med servicegraden för att få fram en ramförändring. Avseende grundskola är sambandet mellan förändring i befolkning och justeringen direkt eftersom skolplikt föreligger. För att beräkna ramförändringens storlek används en modifierad enhetskostnad för respektive verksamhet. I materialet används kommunens enhetskostnader enligt SCB:s räkenskapssammandrag 2008 vilka indexerats till 2010-års nivå. Enhetskostnaderna har korrigerats med s.k. overheadkostnader och i vissa fall även lokalkostnader. Tanken är att en ökning eller minskning av verksamhetens volym inte automatiskt för med sig ökade/minskade kostnader för administration, ledning och lokaler. Detta medför att eventuella förändringar i lokalbehov till följd av volymförändringar inte har beaktats i modellen.

7 Förväntade kostnads- och intäktsökningar bör hanteras genom att nämndernas ramar indexeras. I budget 2010 har differentierade index för olika intäkts- och kostnadsslag använts. Under rubrik politiska prioriteringar förs konsekvenser av eventuella politiska prioriteringar in i modellen. Ett ekonomiskt förändringskrav är ett sätt att utsätta nämnderna för rationaliseringstryck. Som brukligt har även 2010 medel avsatts i en ofördelad budget. Denna uppgår till tkr. Tabell 2: Driftbudgetramar 2010 Aktuell Ändrat Förändr Eff fattade Befolkn S:a exkl Index S:a inkl Pol S:a exkl krav S:a inkl Budgetram budg 09 ansvar beslut förändr Index index priori faktor 2,5 % faktor Barn- & utbildningsn Omsorgsnämnd Bygg- & miljönämnd Kommunstyrelse Kommunfullmäktige Revisionen Valnämnd Överförmyndare Finansförvaltning Summa Ofördelad budget Ofördelad budget Personalbefrämjande åtg -600 Räntenetto Resultatmål 0 Summa Skatter & SB Extra SB VP ,09 % S:a intäkter inkl. VP Avvikelse

8 2.3 Driftbudgetramar I samband med fullmäktiges behandling av budget i november kommer budgeten att kompletteras med beslut om den finansiering som saknas 2010 d v s tkr. Vid detta tillfälle kommer även budgetbeslutet att kompletteras med driftbudgetramar för 2011 och Tabell 3: Driftbudgetramar Nämnd Kommunfullmäktige -904 Revisionen -690 Valnämnd -70 Överförmyndare -296 Kommunstyrelse Barn- & Utbildningsnämd Omsorgsnämnd Byggnads- & Miljönämnd Summa nämnder Ofördelad budget Ofördelad budget Personalbefrämjande åtgärder -600 Finansförvaltning Räntenetto Summa centralt Summa verksamhetens nettokostnader S:a intäkter skatter och statsbidrag Budgeterat resultat

9 2.4 Balansbudget I samband med fullmäktiges behandling av budget i november kommer budgeten att kompletteras med balansbudget Finansieringsbudget I samband med fullmäktiges behandling av budget i november kommer budgeten att kompletteras med finansieringsbudget för Investeringsbudget 2010, plan I samband med fullmäktiges behandling av budget i november kommer budgeten att kompletteras med investeringsbudget för 2010 och investeringsplan för

10 3. Lönebildning 3.1 Förutsättningar De centrala löneavtalen styr hur löneöversynsarbetet skall hanteras på lokal nivå och anger i vissa fall garantier för s.k. lägstanivåer för organisationens medlemmar. I nuläget är det endast SACO-organisationerna och Vårdförbundet som har ett centralt löneavtal avseende SACO-organisationerna har ett s.k. sifferlöst avtal som inte garanterar något procentuellt utfall. Vårdförbundets avtal garanterar dess medlemmar två procent i utfall. Under våren 2010 påbörjas förhandlingar på central nivå för de övriga organisationerna, vars löneavtal löper ut Enligt prognos från Konjunkturinstitutet förväntas låga timlöneökningar i landet. Kostnader för löneökningar 2008 och 2009 har varit höga. Genomsnittligt utfall 2007 var 3,7 procent och 2008 var utfallet 6,48 procent. Utfallet av löneöversyn 2009 blev 4,02 procent, att gälla från 1 april. Det höga utfallet 2008 förklaras av att Kommunals löneavtal garanterade medlemmarna 10,2 procent. Utifrån genomförd lönekartläggning 2006 har yrkesgrupperna socialsekreterare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, bibliotekarier, förskollärare och fritidspedagoger varit prioriterade grupper i samband med löneöversyner Utifrån de ekonomiska förutsättningarna som är kända i kombination med prognoser från SKL görs bedömningen att löneökningar och prioriteringar utöver centrala löneavtalens garantier är svåra att genomföra. I budget 2010 föreslås en indexering för löneökningar motsvarande 2,5 procent på helår.

11 4. Kommunstyrelse och nämnder 4.1 Kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden, omsorgsnämnden och byggnads- och miljönämnden Omfattning/uppdrag Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens tekniska verksamhet såsom renhållning, vatten- och avloppsförsörjning, förvaltning av kommunens fastigheter samt skötsel och underhåll av kommunens gator, vägar och grönområden. Vidare ansvarar kommunstyrelsen för samhällsplanering och exploatering, kultur, fritid, turism, räddningstjänst, kollektivtrafik, folkhälsoarbete samt för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor. Kommunstyrelsen svarar även för den kommungemensamma administrationen. Under kommunstyrelsen redovisas också bidrag till enskilda vägar, föreningar och studieförbund. Barn- och utbildningsnämnden svarar för kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet samt för förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen och vuxenutbildningen. Utbildningsplatser inom gymnasieskolan köps främst av Borås stad och Härryda kommun, men nämnden ansvarar för kommunens individuella program. Omsorgsnämnden ansvarar för kommunens individ- och familjeomsorg. En stor del av verksamheten inom individ och familjeomsorgen består av myndighetsutövning enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och Föräldrabalken (FB). I ansvaret ingår också kommunens fritidsgårdsverksamhet. Omsorgsnämnden ansvarar också för omsorg och stöd till äldre och funktionshindrade samt personer i behov av hemsjukvård som bor eller vistas i kommunen. Byggnads- och miljönämnden fullgör kommunens uppgifter inom byggnadsväsendet och ansvarar för byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen. Nämnden upprättar på uppdrag av kommunstyrelsen detaljplaner, områdesbestämmelser och fastighetsplaner. Nämnden har även rätt att anta, ändra eller upphäva detaljplan och områdesbestämmelser då bestämmelserna om enkelt planförfarande kan tillämpas. Dessutom fullgör vidare kommunens tillsyn och prövar tillstånd enligt en mängd olika lagar såsom exempelvis miljöbalken, djurskyddslagen och livsmedelslagen.

12 4.1.2 Förändringar/förslag Nämnderna har under vårens budgetprocess avseende 2010 i två olika omgångar presenterat förslag på kostnadsreducerande åtgärder. I planeringsförutsättningarna (mars) presenterades förslag vilka motsvarade 3 procent av nämndernas preliminära driftbudgetramar I budgetunderlaget (maj) presenterades förslag som motsvarade kostnadssänkningar med 2 procent. I materialet hade efter politiska signaler från majoriteten förebyggande verksamheter undantagits från kravet på kostnadsreduceringar. Det är detta av nämnderna behandlade material som utgör grunden för nämndernas fortsatta budgetarbete.