Kommunfullmäktige Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: kl. 18:00

Transkript

1 Kungörelse Kommunfullmäktige Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt förhinder för ledamot måste kommunstyrelsens kansli meddelas i god tid per telefon eller via e-post till nima.khojasteh@burlov.se Vlado Somljacan Ordförande Charlotta Wemme Dehlin Sekreterare Föredragningslista Val av justerande: Mats Lithner och Petra Malmquist Ärende Beteckning Sida 1. Upprop 2. Val av justerande samt bestämmande av tid för justeringen 3. Ny budgetprocess samt resursfördelningsmodell för Burlövs kommun 4. Val av vice ordförande i Ägarnämnden VA SYD 5. Val till kommunförbundet Skånes förbundsmöte. (Kommunfullmäktige har valt 1 ledamot och 1 ersättare, men kommunfullmäktige måste välja 3 ledamöter och 3 ersättare) KS/2014:

2 2 Kallelse Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Ärende Beteckning Sida Majoritet Burlöv sammanträder kl i Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Vision Burlöv sammanträder , kl i Lilla Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv SD-gruppen sammanträder , kl i Skärfläckan, Medborgarhuset, Arlöv

3 3 Kallelse Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Ny budgetprocess samt resursfördelningsmodell för Burlövs kommun Dnr KS/2014:41 Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har gett ekonomiavdelningen i uppdrag att ta fram en enkel och överskådlig budgetmodell som skall innehålla principer för ny budgetprocess och ny resursfördelning. Modellen skall vara ett underlag för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid beslut om resurstilldelning till nämnder och styrelser. Arbetet har genomförts enligt en utarbetad handlingsplan inom ekonomiavdelningen. För att inhämta synpunkter och erfarenheter har politiker i kommunstyrelsens arbetsutskott intervjuats och studiebesök har även gjorts i utvalda referenskommuner. Under processens gång har avstämningar gjorts med kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunens ledningsgrupp. Av uppdragsbeskrivningen framgår behovet av en mer transparent budgetprocess med tydliga spelregler. Det finns behov att känna till förutsättningarna i ett tidigt skede för att frigöra tid för arbete med internbudget på nämndsnivå och för att anpassa verksamheten till beslutade ramar. För att uppnå detta behöver genomloppstiden för budgetprocessen kortas ned. Syftet med en ny resursfördelning är att skapa en tydligare koppling mellan befolkningsutveckling, resurstilldelning och mål. Den skall skapa förutsättningar för politiska prioriteringar och vara transparent. Modellen är tänkt att gå från en traditionell anslagsfördelad budget till en volymberäknad budget som grundar sig på befolkningsutvecklingen. Från kommunledningskontoret föreligger förslag till ny budgetprocess samt resursfördelningsmodell för Burlövs kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att uppdra åt kommunledningskontoret att återkomma med förslag till fördelningsnycklar efter det att respektive nämnd har fattat beslut om internbudget. Arbetsutskottet lämnar vidare följande förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta i ärendet redovisat förslag till Ny budgetprocess samt resursfördelningsmodell för Burlövs kommun, daterat , samt att därmed upphäva tidigare modell,

4 4 Kallelse Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum att kost- och städenheterna skall vara resultatenheter fullt ut från 2016, att befintliga anslag ombudgeteras till respektive beställare, samt att fördelningsnycklarna justeras för dessa anslag, samt att externa hyror inledningsvis är inräknade i fördelningsnycklarna men att fastighetsavdelningen i samband med budget 2017 skall hantera alla lokalkostnader och att kostnaderna för externa lokaler skall uteslutas från fördelningsnycklarna. Kommunstyrelsen beslutar utan omröstning att uppdra åt kommunledningskontoret att återkomma med förslag till fördelningsnycklar efter det att respektive nämnd har fattat beslut om internbudget. Kommunstyrelsen föreslår vidare kommunfullmäktige besluta att anta i ärendet redovisat förslag till Ny budgetprocess samt resursfördelningsmodell för Burlövs kommun, daterat , samt att därmed upphäva tidigare modell, att kost- och städenheterna skall vara resultatenheter fullt ut från 2016, att befintliga anslag ombudgeteras till respektive beställare, samt att fördelningsnycklarna justeras för dessa anslag, samt att externa hyror inledningsvis är inräknade i fördelningsnycklarna men att fastighetsavdelningen i samband med budget 2017 skall hantera alla lokalkostnader och att kostnaderna för externa lokaler skall uteslutas från fördelningsnycklarna.

5 Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Boris Blumenfeld TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Diarienummer KS/2014: Kommunstyrelsen Ny budgetprocess samt resursfördelningsmodell för Burlövs kommun Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott har gett ekonomiavdelningen i uppdrag att ta fram en enkel och överskådlig budgetmodell som skall innehålla principer för ny budgetprocess och ny resursfördelning. Modellen skall vara ett underlag för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid beslut om resurstilldelning till nämnder och styrelser. Arbetet har genomförts enligt en utarbetad handlingsplan inom ekonomiavdelningen. För att inhämta synpunkter och erfarenheter har politiker i kommunstyrelsens arbetsutskott intervjuats och studiebesök har även gjorts i utvalda referenskommuner. Under processens gång har avstämningar gjorts med kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunens ledningsgrupp. Av uppdragsbeskrivningen framgår behovet av en mer transparent budgetprocess med tydliga spelregler. Det finns behov att känna till förutsättningarna i ett tidigt skede för att frigöra tid för arbete med internbudget på nämndsnivå och för att anpassa verksamheten till beslutade ramar. För att uppnå detta behöver genomloppstiden för budgetprocessen kortas ned. Syftet med en ny resursfördelning är att skapa en tydligare koppling mellan befolkningsutveckling, resurstilldelning och mål. Den skall skapa förutsättningar för politiska prioriteringar och vara transparent. Modellen är tänkt att gå från en traditionell anslagsfördelad budget till en volymberäknad budget som grundar sig på befolkningsutvecklingen. Från kommunledningskontoret föreligger förslag till ny budgetprocess samt resursfördelningsmodell för Burlövs kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta i ärendet redovisat förslag till Ny budgetprocess samt resursfördelningsmodell för Burlövs kommun, daterat , samt att därmed upphäva tidigare modell,

6 6 BURLÖVS KOMMUN KS/2014:41 2 (2) att kost- och städenheterna skall vara resultatenheter fullt ut från 2016, att befintliga anslag ombudgeteras till respektive beställare, samt att fördelningsnycklarna justeras för dessa anslag, samt att externa hyror inledningsvis är inräknade i fördelningsnycklarna men att fastighetsavdelningen i samband med budget 2017 skall hantera alla lokalkostnader och att kostnaderna för externa lokaler skall uteslutas från fördelningsnycklarna. Lars-Åke Ståhl Kommundirektör Boris Blumenfeld Ekonomichef

7 Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Boris Blumenfeld Datum Diarienummer KS/2014: (10) Ny budgetprocess samt resursfördelningsmodell för Burlövs kommun 1. Uppdraget Kommunstyrelsens arbetsutskott gav ekonomiavdelningen i uppdrag att ta fram en enkel och överskådlig budgetmodell som ska innehålla principer för ny budgetprocess och ny resursfördelning. Modellen ska vara ett underlag för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid beslut om resurstilldelning till nämnder och styrelser. Målet är att ta fram en budgetprocess med resursfördelning som är långsiktig, tydlig och flexibel. Arbetet har genomförts enligt utarbetad handlingsplan inom ekonomiavdelningen. För att inhämta synpunkter och erfarenheter har politiker i kommunstyrelsens arbetsutskott intervjuats och även studiebesök har gjorts i utvalda referenskommuner. Under processens gång har avstämningar gjorts med kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunens ledningsgrupp. 2. Ny budgetprocess Av uppdragsbeskrivningen framgår behovet av en mer transparent budgetprocess med tydliga spelregler. Det finns behov att känna till förutsättningarna i ett tidigt skede för att frigöra tid för arbete med internbudgetar på nämndsnivå och för att anpassa verksamheten till beslutade ramar. För att uppnå detta behöver genomloppstiden för budgetprocessen kortas ned. Utifrån dessa krav har en ny plan utarbetats som redovisas i nedanstående schema. Tid Arbete Beslut Januari Februari KSAU Strategiseminarier: Planeringsförutsättningar samt visions- och målarbete Avstämning skatter och statsbidrag Befolkningsprognos Fördelningsnyckeltal Verksamhetsberättelser föregående år Räkenskapssammandrag Budgetanvisningar KF fastställer: Vision/mål/inriktningar (strategier) Mars Se februari KF fastställer: Befolkningsprognos Tekniska ramar April Avstämning skatter och statsbidrag Budgetkonferens: Nämnderna kommenterar konsekvenser av tekn. ramar och dess påverkan på vision och mål Samverkan (MBL) Info KSAU beredning: Ramar, investeringar, budgetförslag från dialog med nämnderna Beslut om prioriteringar Maj Samverkan (MBL) Förhandling KSAU och KS beslut: Övergripande mål Budgetramar Skattesats Investeringsbudget

8 KS/2014: (10) Tid Arbete Beslut Juni Juli Augusti Anvisningar för verksamhetsplan och internbudget Lägga ramar i RoR Arbeta med verksamhetsplaner Arbeta med internbudget Tjänstemannaförslag klart innan september utgång Anpassning av verksamhet till beslutad ram Arbete med investeringsbudget ur ett långsiktigt perspektiv KF beslut: Övergripande mål Budgetramar Investeringsbudget Nämnder/arbetsutskott: Budgetöverläggningar utifrån KF beslut i juni Se juli September Se augusti Nämnder/arbetsutskott: Beslut om verksamhetsplaner och budget senast sista sept. Oktober November December Nämndsseminarier kring nästkommande års budget utifrån omvärld förarbete till kommande budgetprocess och kommande KSAU seminarier i januari Se oktober. Nämndsinformation om verksamhetsplan till KF Se oktober Nämnder/arbetsutskott: Redovisning av nämndernas verksamhetsplan utifrån uppföljningsunderlag baserat på vårens underlag eller omvärldsförändringar KS beslut: långsiktig investeringsbudget (avvakta kommande arbete om investeringsuppdrag) KF beslutar: Ventil KF beslutar om särskilda satsningar alt revideringar utifrån beslut i juni Beslut om långsiktig investeringsbudget I den föreslagna budgetprocessen blir politiska prioriteringar tydligare och mer fokus riktas på kvalitet och uppföljning. Dessutom synliggörs kopplingen mellan mål och medel tydligare. Modellen innebär också tydligare spelregler och klarare rollfördelning mellan kommunfullmäktige och nämnderna. Då beslutet om ramar fattas under första halvåret kommer politiska prioriteringar in tidigare i processen. Nämnderna får mer tid att arbeta med detaljbudgetar under hösten, vilket skapar mer utrymme för nämnderna att planera för verksamheten i syfte att anpassa verksamheten efter rådande ramar och kvalitetsdiskussioner. På så vis blir efterlevnaden tydligare. Dessutom har kommunfullmäktige alltid möjlighet att utifrån ändrade förutsättningar, som reformförändringar och omvärldsförändringar, göra justeringar i beslutade ramar enligt det som i budgetprocess beskrivs som ventil. 1 1 I november månad har kommunfullmäktige möjlighet att justera ramarna utifrån ändrade förutsättningar. Denna möjlighet är reglerad enligt lag, kommunallagen (1991:900) 8 kap. 8.

9 KS/2014: (10) 3. Ny resursfördelningsmodell Syftet med en ny resursfördelning är att skapa en tydligare koppling mellan befolkningsutveckling, resurstilldelning och mål. Den ska skapa förutsättningar för politiska prioriteringar och vara transparent. Modellen är tänkt att gå från en traditionell anslagsfördelad budget till en volymberäknad budget som grundar sig på befolkningsutvecklingen. Följande bild beskriver komponenterna i den nya resursfördelningsmodellen: 3.1 Befolkningsprognos Befolkningsprognosen är basen i modellen och är ett underlag för beräkning av ramar till de verksamheter som är volymbaserade. Befolkningsprognos fastställs av kommunfullmäktige i mars månad i samband med budgetarbetet under våren. Eftersom modellen bygger på att resurser fördelas utifrån ett prognostiserat antal invånare i en specifik ålderskategori, är det viktigt att hitta en modell för hur befolkningsprognosen ska användas i fördelningen av resurser. Under året flyttar nya invånare in vid olika tillfällen. I befolkningsprognosen uppskattas hur många invånare som kommer bo i kommunen vid årets slut. För att inte riskera över- eller underkompensation är det viktigt att fördela resurser utifrån ett genomsnitt. För varje år räknas det genomsnittliga antalet invånare ut som snittet av befolkningen den 31 december innevarande år och den 31 december för budgetåret. Det innebär att 2015 års fördelning bygger på ett genomsnitt av antalet invånare i kommunen den 31 december 2014 och antalet beräknade invånare den 31 december 2015.

10 KS/2014: (10) 3.2 Fördelningsnyckeltal Resursfördelningen tillämpas för verksamheter där det finns en stark koppling mellan kostnader och antal deltagare/brukare i verksamheterna. Fördelningsnyckeltalen baseras på befolkningsunderlaget enligt framräknad prognos för olika åldersgrupper. Verksamheter tilldelas resurser utifrån volymer. Modellen som är enkel, tydlig och förutsägbar skapar förutsättningar för en lång och god planeringshorisont. Verksamheter som inte har en tydlig koppling till befolkningsutvecklingen anslagsfinansieras Resursfördelade verksamheter Utbildning- och kulturnämndens budget 2, med undantag för kulturskola och kultur och fritid, resursfördelas enligt åldersgrupperna 1 5 år (förskola), 6 12 år (fritidshem), 6 16 år (grundskola), år (gymnasieskola) och år (vuxenutbildning). För socialnämnden resursfördelas hela äldreomsorgen i två åldersgrupper, år och 85 år och äldre. Från 85 år ökar vårdbehovet markant och de flesta har omsorg i denna grupp äldre. Därför viktas denna åldersgrupp med faktorn 3,3 i förhållande till gruppen år. Även LSS-verksamheten föreslås resursfördelas eftersom LSS 3 är en rättighet. Då kopplingen till befolkningsförändringen inte är tillräcklig stark utgår resursfördelningen från föregående års räkenskapssammandrag 4. Med detta finns det då även en tydlig koppling till LSS-utjämningen där hänsyn tas till volymer och kostnader Anslagsfördelade verksamheter De verksamheter som inte har en tydlig koppling till befolkningsutvecklingen fortsätter att anslagsfinansieras. Främsta anledningen till detta är att en resursfördelning i annat fall skulle bli kostnadsdrivande. Detta gäller för teknisk verksamhet samt kultur och fritid där kostnadsökningar uppstår först när nya investeringar genomförs. Inom individ- och familjeomsorg är det stora skillnader mellan åren i antalet placeringar inom institutionsvård och därför är det svårt att tydliggöra en koppling mellan antalet placerade och befolkningsökningar. Kostnaden för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder påverkas av många andra faktorer, som till exempel konjunkturen i samhället. Kommunstyrelsens verksamhetsområde kommer även framöver anslagsfinansieras Kostnadsposter som inte är med i fördelningsnyckeltalen Internhyror, kapitalkostnader och nämndskostnader ingår inte i fördelningsnyckeltal. För dessa kostnader erhåller nämnderna full kompensation. Anslag till lokal- och kapitalkostnader beviljas av kommunfullmäktige i samband med beslut om utökade lokaler och inköp av inventarier som klassas som investeringar. Externa hyror är däremot inledningsvis inräknade i fördelningsnycklarna. På sikt bör tekniska nämnden hantera alla lokalkostnader och kostnaderna ska efterhand uteslutas från fördelningsnycklarna. 2 Kost- och städenheterna ska vara resultatenheter fullt ut från Befintliga anslag ombudgeteras till respektive beställare. Fördelningsnycklarna justeras för dessa anslag. 3 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 4 Inrapportering av kommunens ekonomiska resultat till SCB

11 KS/2014: (10) 3.3 Budgetmarginaler Kommunen måste avsätta medel i budgeten som inte ingår i de resurser som fördelas till nämnderna. Dessa medel står till kommunfullmäktiges förfogande i en speciell budgetmarginal. Storleken på marginalen beräknas inför varje budget utifrån en omvärldsanalys, som beaktar riskfaktorer och osäkerhet kring utvecklingen. Budgetmarginalen är avsedd för händelser av engångskaraktär som inte är förväntade. Även nämnderna bör i sina internbudgetar avsätta medel för oförutsedda behov som ligger inom nämndens ansvarsområde. 3.4 Jämförelser Kommunfullmäktige har det övergripande ansvaret för den kommunala verksamheten. De behöver därför ett referensmaterial för att kunna göra prioriteringar mellan verksamheter. Det gäller till exempel om resurserna inte räcker, om de ekonomiska förutsättningarna förändras eller om man vill göra särskilda satsningar. Det framtagna referensmaterialet består av mätbara indikatorer från nämnderna, kompletterande mätningar/jämförelser avseende kvalitet samt nyckeltal för kostnadsjämförelser. Jämförelsen görs med genomsnittet för kommuner i Skåne. Jämförelseåret är det senast kända året, 2013 i detta material. Alla jämförelsetal hämtas från Kommun och landstingsdatabasen (Kolada). Syftet med dessa nyckeltal är endast att kunna göra jämförelser och synliggöra resultat. Dessa ger inte en fullständig bild av kommunfullmäktiges och nämndernas mål. Materialet ska användas som en del i bedömningen vid resursfördelningen. Ett lågt värde på något nyckeltal behöver exempelvis inte betyda att man vill lägga mer resurser inom detta verksamhetsområde. Kommunfullmäktige kanske istället vill prioritera andra mål. För att synliggöra och möjliggöra prioriteringar har en mall för presentation tagits fram. Mallen är uppdelad utifrån tre perspektiv. Perspektiv 1 Historisk återblick (förändring mot driftsbudget) 5 I perspektiv 1 jämförs senaste bokslut med budget för att tydliggöra utvecklingstrender. Här redovisas också kostnadsutvecklingen specificerat utifrån SCB:s räkenskapssammandrag. Syftet är att visa hur de olika verksamheterna förändras mellan åren och på så sätt indikera eventuella satsningar eller besparingar. Detta för att få en tydligare bild över kommunens ekonomiska situation kopplat till historisk ekonomisk utveckling. Perspektiv 2 Jämförelser med genomsnittet för Skåne I perspektiv 2 belyses kommunens senast kända ekonomiska utfall i räkenskapssammandraget samt verksamheternas resultat i förhållande till genomsnittet för Skåne. Jämförelsen baseras på Burlövs kommuns nettokostnader samt olika verksamhetsresultat. Genom att göra jämförelser med ett med ett genomsnitt för Skåne möjliggörs en omvärldsanalys. Syftet är att få indikationer på hur Burlöv kommun förhåller sig till andra skånska kommuner. Kommunen kan på så vis dra lärdom av de goda exempel som finns runt om i Skåne och ställa krav på ökad produktivitet och effektivitet samt högre krav på kvalitet. Vidare är tanken med en sådan jämförelse att göra de olika verksamheterna mer transparanta. Jämförelsen bygger på senast kända data, vilket kan vara upp till två år gammal, och 5 Löpande priser (i priserna ingår kompensation för pris- och löneökningar)

12 KS/2014: (10) kan medföra att nyckeltalet blir något inaktuellt då ramtilldelning mellan åren kan ha förändrats. Perspektiv 3 Budget med resursfördelning/anslag samt beredningens förslag I perspektiv 3 visas senaste budget (verksamhetsplan) samt beräkning av kommande budget med eventuella prioriteringar för respektive nämnd. Nämnds-, kapital- och internhyreskostnader ingår ej i fördelningsnyckeltalen utan redovisas separat. Observera att i perspektiv 1 och 2 är dessa kostnader ej särredovisade! I nettokostnaderna i perspektiv 3 ingår inte lönerörelsen. Följande bild synliggör presentationsmallen: Presentationsmaterial budget 2016 med flerårsplan 2017 och 2018 Nämndsspecifikation: Barn- och kulturnämnden -pedagoisk verksamhet Pespektiv 1: Historisk återblick (förändring i driftsbudget) Bokslut Bokslut Bokslut Budget Nämnd (tkr) (U3) 2014 Budget 2015 Perspektiv 2: Jämförelser med Skånegenomsnitt -= lägre värde än Skåne +=högre värde än Skåne Senast kända utfall Index: Jmf Burl/ Skån Nettokostnad Kostnad: Grundskola kr/inv 6-15 år kr 93 kr/inv Res. % elev årskrus 3, Nationella prov Gr.sk. Inkl fsk. Res. % elev årskurs 6, Nationella prov kr/inv 6-15 år Res. % elev årskurs 9, Behörig- Gy, nat Res. % pers. med ped.utb i skolan Förskola kr/inv år Kostnad: Fritidshem kr/inv 6-12 år kr Kostnad: Förskola kr/inv 1-5 år kr Gy.skola kr/inv år Res. Nöjd Medborgar Index, förskola Fritidshem Res. % pers. med ped.utb i fsk kr/inv 6-12 år Res. Barn per års.arb i fsk Komvux kr/inv år 0 År Kostnad: Gymnasieskola kr Kostnad: Komvux 675 kr 97 Diff mot Skåne kr kr kr , kr -18 kr Nettokostnader (tkr) (-= ökning / += minskning) Resursfördelad/Volympåverkan Grundskola Fritidshem Förskola Gymnasieskola Komvux Anslag samt politiska prioriteringar Kulturskola Prisutvecking m.m Politiska kostnader Tillfälliga utökningar, skola Pemanenta kvalitets ökn./min. - Gr.sk Pemanenta kvalitets ökn./min. - fsk Pemanenta kvalitets ökn./min. - Övrig Totalsumma Perspektiv 3: Budget med resursfördelning/anslag samt KSAUs förslag Budget 2015 Befolkn. Grupp Fördel. nyckelt Befolkn. prog 2016 Befolkn. prog 2017 Befolkn. prog 2018 Budget 2016 Förändring: 15/16 Nä/Be , , , , , Nämndernas äskande Beredningens förslag /16 Nä/Be Plan 2017 Plan 2018

13 KS/2014: (10) 4. Styrprinciper 4.1 Tröskelvärde Resursfördelningen bygger på befolkningssammansättningen i kommunen. När anslaget är fastställt justeras det inte under året för eventuella förändringar i befolkningen. Kommunfullmäktige fördelar resurser linjärt enligt befolkningsprognosen, medan nämnden får hantera tröskelvärden. Detta innebär att kostnader ökar/minskar först vid en viss nivå, till exempel när antalet elever har ökat i tillräckligt stor utsträckning för att starta en ny klass. Det är först då de stora kostnaderna uppstår för skolan. Fram till dess får volymökningarna anses vara extra medel för att förbättra kvalitén tillfälligt. Följande bild beskriver effekten av tröskelvärdena: Den föreslagna resursfördelningsmodellen tar inte hänsyn till tröskelvärdeseffekten, eventuella förändringar i nyttjandegraden och prisförändringar i åldersstrukturen inom skola och äldreomsorg. 4.2 Beräkningsunderlag Till grund för uträkningen av resurser per invånare ligger fördelningsnyckeln enligt föregående års budget, justerat för eventuell kompensation för pris- och löneökningar och permanenta satsningar. Fördelningsnyckel per åldersgrupp multipliceras med genomsnittet av befolkningen vid årets början och slut, enligt befolkningsprognosen. För att åskådliggöra modellen har ett exempel med beräkningar gjorts med 2015 års budget som basår. Lönenivån är då enligt löneavtal för Inför budget 2016 ska priserna justeras till rätt lönenivå och eventuella justeringar ska göras för övrig prisutveckling enligt beslut i kommunfullmäktige. Tilläggsanslag för nya löneavtal beviljas under budgetåret. För permanenta satsningar/minskningar korrigeras fördelningsnycklarna. För tillfälliga, tidsbestämda satsningar beviljas särskilda anslag. Dessa ingår inte i resursfördelning per invånare.

14 KS/2014: (10) Fördelningsnycklarna avser nettokostnader. Alla kostnader och intäkter ingår i beloppen. I kalkylerna specificerar varje nämnd kostnader för personal, administration och övriga kostnader. Resursfördelning enligt basår 2015 med verksamhetsindelning enligt räkenskapssammandraget Verksamhet Åldersgrupp Fördelningsnyckel tkr per invånare i åldersgruppen Genomsnittligt antal invånare / Budget 2015 tkr Förskola 1 5 år 87, Fritidshem 6 12 år 16, Grundskola inkl år 69, förskoleklass och grundsärskola Gymnasieskola år 87, inkl. gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning år 1, Äldreomsorg år 38, (hemtjänst och särskilt boende) Äldreomsorg 85 år och äldre 124, (hemtjänst och särskilt boende) LSS 64 år Priserna för äldreomsorg ska justeras för högre anslag till kost Övergripande modellberäkning Kommunfullmäktige fastställer totalramen för nämnden. Nämnden beslutar om fördelningen mellan verksamheterna utifrån behov och fastställda mål. Nämnden kan omprioritera mellan alla verksamheter, både anslagsfinansierade och resursfördelade anslag. I bokslut görs avstämning av varje verksamhet mot kommunfullmäktiges budget. Särskilt riktade tillfälliga anslag ska användas till avsett ändamål. Om nämnden väljer att omprioritera ska nämnden kunna föreslå annan fördelning till nästkommande budget. Kommunfullmäktige kan då ändra belopp till resursfördelningen. Exempelvis justera till ett lägre pris i en resursfördelad verksamhet för att möjliggöra en ökning i en annan verksamhet. 6 Förtydligande finns i bilaga 1. Städ- och kostenhet

15 KS/2014: (10) Nedanstående tabell visar vilka poster som ingår i kommuns totala ram: Nettoram utifrån volymförändringar Nettoram utifrån anslagsberäkningar Budgetmarginaler Centrala poster Avskrivningar Resultat 1. Verksamhetens nettokostnader Prognos skatter och statsbidrag Resultat (x % av skatteintäkter och statsbidrag) Finansiella poster Resultat 2. Resultat före extraordinära poster XXX Tkr XXX Tkr XXX Tkr XXX Tkr XXX Tkr XXX Tkr XXX Tkr XXX Tkr XXX Tkr + Tkr De fem första komponenterna, ram utifrån volymförändringar, ram utifrån anslagsberäkningar, budgetmarginaler, centrala poster och avskrivningar beräknas var för sig oberoende av vilka effekter de får på den totala nettokostnaden. Summan av de fem första raderna ska avstämmas av mot prognosen för skatter och statsbidrag, resultatkrav och finansiella poster. Resultatet av ovanstående beräkningar genererar antingen ett överskott eller underskott. Politiska justeringar görs i modellen för att anpassa de olika beräkningarna till det ekonomiska utrymme som finns att fördela i kommunen. Kommunens resultat är ett bra sätt att mäta balansen mellan löpande kostnader och intäkter när kommunen fastställer vad som är god ekonomisk hushållning. Resultatet bör ligga mellan 2-3 procent av skatter och statsbidrag över en längre tidsperiod. Detta eftersom de flesta kommuner då klarar av att finansiera en normal investeringsvolym, värdesäkra anläggningstillgångar och pensioner. Det innebär att en kommun stärker sitt finansiella handlingsutrymme för kommande händelser. För kommuner som är expansiva med stora investeringar bör resultatet ligga på ett resultat på 3 5 procent om kommunens finansiella handlingsutrymme ska bibehållas. För kommuner med befolkningsminskningar kan det däremot räcka med 1 2 procent i resultat. 5. Slutsats I enlighet med uppdraget att ta fram en enkel och överskådlig budgetmodell har ett förslag utarbetats bestående av två delar, dels förslag på ny budgetprocess och dels på ny resursfördelningsmodell. Den första delen i uppdraget, budgetprocessen, består av tidsplanering och arbetsmodell förbudgetarbetet. Det som framgår i presenterat förslag är en väsentlig förkortning av budgetprocessen. Förslaget innebär att budget för nästkommande år ska antas i kommunfullmäktige redan under våren till skillnad från nuvarande process som innebär att kommunfullmäktige tar budget för nästkommande år i november. Allra störst incitamentet för denna betydande ändring är behov från nämnderna om att få mer tid på sig att anpassa sin verksamhet för beslutad budget. Nämnderna får mer tid att arbeta med internbudget under hösten vilket skapar mer utrymme för planering och anpassning av verksamheten efter rådande ramar och kvalitetsdiskussioner.

16 KS/2014: (10) Effekterna av denna förändring innebär en tydligare medvetenhet, på tjänstemanna- och politisknivå, om att det är skarpt läge vid kommunfullmäktige beslut om budget i juni månad. Det innebär att ramarna inte justeras under året för befolkningsförändringar samt att det inte heller finns utrymme för nya äskanden. Nämnderna måste därmed ta ett större ansvar om att prioritera om sina resurser så att dem kan nå sina mål. Den andra delen i uppdraget, resursfördelningsmodellen, består av principer för resurstilldelning från kommunfullmäktige till nämnderna. Föreslagen modell skapar tydlig koppling mellan behov, tilldelade resurser och mål. Dessutom skapar modellen bra förutsättningar för politiska prioriteringar i ett tidigare skedde. Modellen är tänkt att i så stor utsträckning som möjligt gå från en traditionell anslagsfördelad budget till en volymberäknad budget som grundar sig i befolkningsutvecklingen. Den nya resursfördelningen med fördelningsnycklar ska tillämpas för verksamheter som påverkas i stor utsträckning av befolkningsutvecklingen och som har ett starkt samband mellan kostnader och antal deltagare/brukare. Övriga verksamheter ska även i fortsättningen anslagsfinansieras.

17 Burlövs kommun Kommunledningskontoret Handläggare: Boris Blumenfeld Datum Diarienummer KS/2014: (1) Bilaga 1. Kost- och städenhet 1 Kost- och städenheterna ska vara resultatenheter fullt ut från Befintliga anslag ombudgeteras till respektive beställare. Fördelningsnycklarna justeras för dessa anslag. Ombudgetering ska göras (kostnadsnivå enligt budget 2015) från barn- och utbildningsnämnden avseende städ till: Kultur- och fritid, avseende bibliotek och Lillevångshallen 196 tkr Kommunstyrelsen, avseende medborgarhuset 78 tkr Ombudgetering ska göras (kostnadsnivå enligt budget 2015) från barn- och utbildningsnämnden avseende kost till: Socialnämnden, avseende äldreomsorg 719 tkr Kommunstyrelsen, avseende cafeterian 190 tkr Priserna för förskola och skola har justerats inom BUN:s budget. Kommunfullmäktige fastställer priserna vid beslut om budget. 1 Central administration på barn- och utbildningsförvaltningen ingår i priset. Del av intäkterna skall därför tillfalla den centrala administrationen.

18 18 Kallelse Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Val av vice ordförande i Ägarnämnden VA SYD

19 19 Kallelse Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Val till kommunförbundet Skånes förbundsmöte (Kommunfullmäktige har valt 1 ledamot och 1 ersättare, men kommunfullmäktige måste välja 3 ledamöter och 3 ersättare)