Budget 2015, ekonomisk uppföljning februari

Transkript

1 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Budget 2015, ekonomisk uppföljning februari Månadsavstämningen utformas som en årsprognos över det ekonomiska utfallet för räkenskapsåret. Förvaltningschefen/Kommunchefen gör en samlad bedömning för hela kommunen sammantagna prognos och åtgärder vid underskott. Centrala ekonomienheten publicerar rapporten via hemsida/politikersida och lämnas till Årsprognosen i samband med februariuppföljningen visar på ett prognostiserat underskott för Munkedals kommun om -13,041 mnkr (avvikelse mot budget inkl. resultat). Kommunstyrelsen visar en årsprognos på -14,077 mnkr, Byggnadsnämnden, lönenämnden samt övriga nämnder visar en årsprognos på +0. Största underskottet ligger inom Sektor stöd som redovisar en prognos på -16,645 mnkr, varav IFO -11,990 mnkr. År: 2015 Årsprognos Feb Kommunledningskontor 1,625 Tillfälligt tilläggsanslag 2015 KS 9,600 Samhällsbyggnad -0,999 Sektor Barn och utbildning 0,001 Sektor Vård och Omsorg -7,660 Sektor Stöd -16,645 Summa Kommunstyrelsen -14,077 Övriga nämnder 0,000 Byggnämnden 0,002 Finans exkl. budgeterat resultat -0,350 Finans, inkl budgeterat resultat 1,384 Lönenämnd 0,000 Enligt de ekonomiska styrprinciper som Munkedals kommun antagit, ska nämnd som redovisar ett underskott, lämna kommunstyrelsen ett åtgärdsprogram där nämnden redovisar hur underskottet skall täckas och vilka konsekvenser det får inom två månader. Med tanke på underskottets storlek är det viktigt att åtgärder vidtas skyndsamt. Förvaltningen vill därmed återkomma till kommunstyrelsen redan i april med förslag till åtgärder. Om kommunen redovisar ett underskott/negativt eget kapital vid årets slut skall detta underskott avbalanseras snarast och senast inom 2 år. Nämnden ska upprätta en plan för hur det egna kapitalet ska återställas. Planen ska delges

2 sida 2 Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Se bilaga 2. Miljö Nej 3. Folkhälsa Kan påverkas. Kommer att framgå av konsekvensbeskrivningarna 15 mars. 4. Facklig samverkan enligt FAS Information på nästa sammanträde 30 mars Förslag till beslut Kommunstyrelsen konstaterar att kostnadsutvecklingen är mycket oroväckande. Kommunstyrelsen konstaterar att synpunkter och påpekanden i KPMG samt Public partner rapporterna om sektor Stöd ska ligga som grund för åtgärdsförslagen. Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att redovisa förslag till åtgärder för att komma i budgetbalans med tillhörande konsekvensanalys till kommunstyrelsens sammanträde den 15 april-15, för budget Maria Strömberg Controller Ekonomienheten Mats Tillander TF Kommunchef, Samhällsbyggnadschef Beslutet expedieras till: Sektorchefer, ekonomienheten

3 Period: Årsprognos Februari År: 2015 Organisation: Munkedals kommun Månadsrapport Enligt ekonomistyrningsprinciperna i Munkedals kommun skall månadsavstäming genomföras utöver delårsboksluten i april o augusti och årsbokslut. Dessa görs för perioderna februari, mars, maj, juli, september, oktober och november. Månadsavstämningen utformas som en årsprognos över det ekonomiska utfallet för räkenskapsåret. Respektive budgetansvarig skall göra en bedömning av översiktlig karaktär av enhetens prognos och rapportera detta med kommentarer och eventuell åtgärd vid avvikelse. Förvaltningschefen/Kommunchefen gör en samlad bedömning för hela kommunen sammantagna prognos och åtgärder vid underskott. Centrala ekonomienheten publicerar rapporten via hemsida/politikersida och lämnas till Detta sker i början av nästkommande månad. År: 2015 Årsprognos febr. Årsprognos Feb Kommunledningskontor 1,625 Tillfälligt tilläggsanslag 2015 KS 9,600 Samhällsbyggnad -0,999 Sektor Barn och utbildning 0,001 Sektor Vård och Omsorg -7,660 Sektor Stöd -16,645 Summa Kommunstyrelsen -14,077 Övriga nämnder 0,000 Byggnämnden 0,002 Finans, inkl budgeterat resultat 1,034 Lönenämnd 0,000

4 Kommentar årsprognos: Munkedals kommuns årsprognos visar på ett prognostiserat underskott om -13,041 mnkr (avvikelse mot budget inkl. resultat). Kommunstyrelsen visar en årsprognos på -14,077 mnkr, Byggnadsnämnden, lönenämnden samt övriga nämnder visar en årsprognos på +/- 0. Inom finansen ligger det budgeterade resultatet på +1,384 mnkr samt KF buffert på +2,300 mnkr där 0,550 mnkr är riktade till projektet Klara. Totalt finns en buffert på 3,134 mnkr, dock visade SKL:s en försämrad skatteprognos som resulterar i -2,100 mnkr mot budget så nu ligger årsprognosen på +1,034 mot budget. Största obalansen inom kommunstyrelsen uppvisar Sektor stöd som redovisar en årsprognos på -16,645 mnkr. Största underskottet ligger inom IFO verksamheten. Bokslutet 2014 visade IFO ett underskott om -11,700 mnkr och årsprognosen för år 2015 är i stort sett densamma. Främst är det köpta platser institution, familjehem samt på personalsidan och då först och främst inom barn och ungdomsvården. Inom LSS är det först och främst köpta tjänster i form av korttidsboende utanför hemmet för barn och unga samt vuxna som visar på underskott. LSS boende visar underskott pga. ökande omvårdnads behov på några boende vilket medför ökande personalinsatser. Även inom vård och omsorg finns ett stort underskott på -7,660 mnkr. Underskottet beror på ökat behov inom hemtjänst och hemsjukvård. Prognosen är beräknad utifrån att den beviljade tiden i hemtjänst fortsätter att ligger på samma nivå som genomsnittet januari-februari. Fler som vårdas i hemmet kräver mer sjuksköterskeinsatser. Även hjälpmedelskostnaderna ökar i samband med ökad vård och omsorg i hemmet. Sjukfrånvaron inom flera utav sektorns enheter är fortfarande hög. Samhällsbyggnadssektorn visar på ett prognostiserat underskott om -1,000 mnkr. Främsta orsaken är bostadsanpassningsåtgärder som tenderar att överskrida budget, likt 2013 och Inom barn och utbildning förväntas en årsprognos på +-0. Inom kommunledningskontoret ligger det ej fördelade tilläggsanslaget till kommunstyrelsen på 9,6 mnkr. Ett prognostiserat överskott redovisas inom kommunledningskontoret på 1,625 mnkr. Orsaken till överskottet är främst vakanshållning av vissa tjänster, samt sjukskrivningar som inte är möjliga att täcka upp.

5 Åtgärder vid underskott Enligt kommunens ekonomi/verksamhetsstyrningsregler, ska en nämnd som redovisar större budgetavvikelser bli föremål för en särskild genomgång/ analys och beslut om särskilda åtgärder. Detta sker på initiativ av kommunstyrelsen och i dialog med berörd nämnd. I anslutning till den ekonomiska uppföljningen ska nämnden lämna en skriftlig analys och kommentar till över-/underskottets uppkomst. Om resultatet innebär ett underskott ska nämnden senast inom två månader lämna kommunstyrelsen ett åtgärdsprogram där nämnden redovisar hur underskottet skall täckas och vilka konsekvenser det får. Med tanke på underskottets storlek i februariprognosen är det viktigt att åtgärder vidtas skyndsamt. Förvaltningen vill återkomma till kommunstyrelsen redan den 15 april med förslag till åtgärder. Nämnderna och styrelserna ska i samband med behandlingen av uppföljningen göra ett antal konstateranden, d v s slutsatser av uppföljningen vilka protokollföres. Det räcker alltså inte att besluta att lägga uppföljningen till handlingarna. Vid bokslut 2015: Om kommunen redovisar ett underskott/negativt eget kapital vid årets slut skall detta underskott avbalanseras snarast och senast inom 2 år. Nämnden ska upprätta en plan för hur det egna kapitalet ska återställas. Planen ska delges