Granskning av delårsbokslut och prognos 2002

Transkript

1 Granskning av delårsbokslut och prognos 2002 Länssjukhuset i Halmstad Leif Johansson Inger Andersson Komrev Box 324, Halmstad Tel Fax Leif Johansson, Direkt: , Mobiltelefon: E-post: leif.johansson@se.pwcglobal.com Bolagets styrelse har sitt säte i Stockholm, A-län

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och metod Allmänt Granskningsnoteringar Kommentarer till delårsbokslut Resultat och analys Prestationer Balansräkningen Periodiseringar Kommentarer till prognos per Anvisningar till delårsbokslutet...7 2

3 1 Inledning Komrev har på uppdrag av revisorerna i Landstinget Halland granskat delårsbokslutet för Länssjukhuset i Halmstad per och prognos för år Syfte och metod Syftet har varit att utifrån de centrala anvisningarna översiktligt granska och utvärdera upprättandet av länssjukhusets delårsbokslut per samt prognos för år Vi har gått igenom innehållet i bokslutshandlingarna såsom resultat- och balansräkning, budgetutfallsprognos samt analyser och kommentarer till dessa. Intervjuer har genomförts med sjukhusets ekonomichef samt personal på ekonomiavdelningen. 3 Allmänt I den kommunala redovisningslagen kapitel 9 som behandlar delårsrapporter anges att: Kommuner och landsting skall minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Syftet med delårsbokslut och budgetutfallsprognoser är att delge landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen löpande information om landstingets verksamhet, resultat och ekonomiska ställning som underlag för politiska beslut. 3

4 4 Granskningsnoteringar 4.1 Kommentarer till delårsbokslut Resultat och analys Resultaträkningen redovisar utfall och budget efter åtta månader samt avvikelse. Redovisning av delårsresultatet för motsvarande period 2001 saknas. Resultatet per uppgår till 4,4 mkr jämfört med budget. Bokförda intäkter är 17,4 mkr högre och kostnaderna 23,9 mkr sämre än den periodiserade budgeten (8/12). Finansnettot visar ett överskott på ca 2 mkr. Resultatet påverkas i hög grad av att budgeten endast periodiseras i 12:e delar. Det är främst personalkostnaderna, men även läkemedel och material, som påverkas positivt av en minskad verksamhet under sommarmånaderna. Intäkter utöver budget redovisas bl a för medicinkliniken, BUP och barnkliniken. Bland intäkterna finns även det som på sjukhuset i Varberg betecknades som tvistig faktura avseende kärlkirurgi för Länssjukvården Norra Halland. Belopp 1,8 mkr avseende perioden januari - maj. Faktura t o m augusti på 1,2 mkr finns ej med bland intäkterna i periodbokslutet. Budgetavvikelsen för övriga intäkter (+9,3 mkr) utgörs främst av merintäkter för specialisttandvården och försålda IT-tjänster till bl a primärvården. Personalkostnaderna visar ett överskott på ca 6 mkr jämfört med budget. Läkemedelskostnaderna och materialkostnaderna uppgår i stort sett till budgeterat belopp. Ersättningar/avgifter för köpta tjänster redovisar det största underskottet gentemot budget, -36,7 mkr. Här återfinns det ofördelade budgetunderskottet som t o m augusti uppgår till 19 mkr. Dessutom ingår kostnaderna för köpt regionvård med en budgetavvikelse på 13,5 mkr. Länssjukhusets investeringsbudget uppgår totalt till 47 mkr för Av beloppet har ca 10 mkr investerats t o m augusti. Under hösten beräknas investeringar på ytterligare mkr komma till stånd varför totala beloppet beräknas uppgå till mkr. Per augusti visar avskrivningar och 4

5 räntor ett överskott på 7 mkr respektive 1,9 mkr. I syfte att ytterligare förbättra uppföljningen per klinik har ekonomiavdelningen tagit fram ett särskilt Rapportpaket. Detta innehåller månadsvisa uppgifter om produktion, personaldata, ekonomi samt nyckeltal för varje klinik. Paketet testas under hösten och kommer att användas fr o m Prestationer Totala antalet DRG-poäng inom slutenvården (inkl utomlänspatienter) är 425 poäng (3,3%) över beställd nivå. Merparten finns på medicinkliniken. För helåret 2002 beräknas en överproduktion på ca 700 poäng. För öppenvården ligger antalet läkarbesök något under beställd nivå per augusti Balansräkningen Balansräkningen redovisar utfall samt utfall för motsvarande period 2001 samt förändring mellan åren. En översiktlig genomgång har gjorts för att kontrollera att samtliga balanskonton är avstämda och specificerade. På tillgångssidan är den största förändringen på Förråd och avräkningskonton - en minskning på 131 mkr. Utgående balans vid delårsbokslutet uppgår till 166 mkr, d v s en negativ fordran. På skuldsidan finns största förändringen på Leverantörsskulder (minskat med 104 mkr). Orsaken till de stora förändringarna gentemot motsvarande tid föregående år är hänförliga till interna poster. På såväl tillgångs- som skuldsidan finns avräkningskonton som består av både fordringar och skulder. Detta får till följd att det blir en form av nettoredovisning. Vad vi uppfattar synes fel konto användas ibland, bl a uppges landstingsservice bokat en stor intäktspost på skuldkonto. 5

6 Ankomstregistrerade fakturor som ej blivit attesterade och till följd av detta ej kunnat kostnadsbokföras uppgår till 4 mkr. Huruvida hela beloppet avser verksamheten t o m augusti 2002 är oklart. Enligt vår bedömning torde dock merparten avse delårsrapportens period. Detta skulle innebära att resultatet per augusti i realiteten uppgick till drygt 8 mkr. Vi ser det som angeläget att länssjukhuset till kommande år gör en bedömning av hur stor del av ankomstregistrerade fakturor som avser periodbokslutet. Detta i syfte att få en så korrekt periodisering som möjligt. I årsbokslutet per fanns en tvistig fordran på Kalmar läns Landsting på ca 2,6 mkr. Oklarhet rådde ifall länssjukhuset hade tagit kontakt med Kalmarlandstinget inom föreskriven tid (en vecka). Fordran har inkl ränta ökat till ca 2,8 mkr. En uppgörelse uppges vara på gång där länssjukhuset förväntas erhålla ca 2,5 mkr Periodiseringar Beträffande slutenvården är flertalet faktureringar gjorda per augusti. För ett antal utomlänspatienter samt Migrationsverket kan det förekomma förseningar och här har länssjukhuset i likhet med tidigare år fått göra bedömningar av utfallet per augusti månad. Regionvårdskostnaderna avseende SU och Malmö är baserade på verkliga kostnader t o m augusti. När det gäller Lund var uppbokningen av slutenvårdskostnaderna per augusti ca 4,9 mkr medan utfallet blev 4,3 mkr. I övrigt är bedömningen att periodiseringen i allt väsentligt är rättvisande. Se dock under Balansräkning, ankomstregistrerade fakturor. 4.2 Kommentarer till prognos per Noterbart är att resultatprognosen redovisar prognos, budget och avvikelse 2002 samt avvikelse Den sistnämnda uppgiften fyller enligt vår mening ingen funktion, utan borde bytas mot resultatet för Länssjukhusets prognosticerar ett resultat för 2002 på 27,8 mkr jämfört med budget. Verksamhetens intäkter avviker från budget med +15,7 mkr och kostnaderna med 46 mkr. Finansnettot förväntas avvika från budget med +2,5 mkr. 6

7 Bland intäkterna har faktureringen av kärlkirurgin försiktigtvis medräknats till ett belopp av 1,8 mkr, men bedömningen är annars ett belopp på 3,5-4 mkr på årsbasis. En lösning med sjukhuset i Varberg bedöms kunna ske under oktober månad. Med tanke på att Varberg har prognosticerat sin kostnad till 0 måste posten betraktas som osäker. Osäkerhetsfaktor på kostnadssidan är främst regionvårdskostnaderna som har budgeterats till 109 mkr och prognosticerats till 117 mkr. Regionvårdskostnadernas rullande 12-månaders värden indikerar dock en årstakt på 125 mkr. På kliniknivå prognosticeras underskott för bl a kirurg- (-3,5 mkr), röntgen- (-1,8 mkr), medicin- (-1,7 mkr) och ortopedklinikerna (-1,4 mkr). Överskott förväntas för bl a BUP (3 mkr), MI-enheten (2,4 mkr) och specialisttandvården (1,6 mkr). 4.3 Anvisningar till delårsbokslutet Vår bedömning är att länssjukhuset i allt väsentligt har följt landstingsstyrelsens anvisningar för upprättande av delårsbokslut. 7