REVISIONSRAPPORT GRANSKNING AV DELÅRSBOK- SLUT OCH PROGNOS Landstinget Halland Leif Johansson

Transkript

1 REVISIONSRAPPORT GRANSKNING AV DELÅRSBOK- SLUT OCH PROGNOS 2003 Landstinget Halland Leif Johansson

2 1. INLEDNING SYFTE OCH METOD RESULTAT PER PROGNOS PER OSÄKERHETSFAKTORER ÅTGÄRDER FÖR ATT UPPNÅ EKONOMISK BALANS SLUTSATSER...5 (2)

3 1. Inledning Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av revi-sorerna i Landstinget Halland granskat delårsbokslutet per Syfte och metod Syftet har varit att göra en översiktlig genomgång av landstingets delårsbokslut per samt prognos för år Särskild uppmärksamhet har ägnats frågan om en ekonomi balans och de åtgärder som vidtagits för att uppnå detta mål. Vi har tagit del av delårsbokslutet per augusti och vidare har intervju skett med landstingets ekonomidirektör. Separat rapport lämnas över länssjukvårdsnämndens bokslut. 3. Resultat per Resultatet per augusti uppgår till 24,4 mkr. I beloppet ingår finansiella intäkter avseende återföring av tidigare nedskrivna värdepapper med 58,3 mkr. Verksamhetens nettokostnader har ökat med ca 8% jämfört med föregående år. Särskilt oroande betraktar vi det faktum att produktionen minskar samtidigt som landstingets kostnader tenderar att öka. 4. Prognos per Resultatet för helåret 2003 förväntas uppgå till 117 mkr. Jämfört med budget är avvikelsen -104,7 mkr. Som redovisats ovan under punkt 3 ingår även i prognosen 58,3 mkr utgörande återföring av tidigare nedskrivna värdepapper. (3)

4 Huvuddelen av underskottet (108,3 mkr) avser nämndernas resultat. Här är det främst länssjukvårdsnämnden som svarar för en stor del av det förväntade underskottet (-90,8 mkr). Primärvården totalt beräknas få ett underskott på 18 mkr varav primärvården Halmstad svarar för 17,7 mkr. Närsjukvården Kungsbacka förutser ett underskott på 8,8 mkr. En avstämning av balanskravet baserad på lämnad prognos för 2003 visar att landstingets resultat i detta fall uppgår till 175,3 mkr. Ett resultat i denna storleksordning innebär en stor belastning på landstingets ekonomi de närmaste åren. Av KL 8:5 framgår att: Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande två åren. Beslut om sådan reglering skall fattas i budgeten senast det andra året efter det år då det negativa resultatet uppkom. 5. Osäkerhetsfaktorer I förvaltningsberättelsen redovisas en känslighetsanalys, som visar hur olika händelser påverkar landstingets finansiella situation exempelvis löneökningar, förändrade patientavgifter, ökad utdebitering m m. Uppställningen visar landstingets känslighet för olika både påverkbara och ej påverkbara faktorer i omvärlden. En förändrad utdebitering med 10 öre innebär 37 mkr i högre skatteintäkter medan 1% löneökning inkl arbetsgivaravgift betyder 24 mkr. På sikt finns flera faktorer som kan äventyra balanskravet i landstinget. Osäkerhet när det gäller tillväxttakten och därmed skatteintäkterna, kostnadsutvecklingen, demografiska förändringar, pensionskostnadernas utveckling (årslöner över 7,5 basbelopp) m m. Kommentarer: Vi ser positivt på att den här formen av känslighetsanalyser redovisas i delårsbokslutet. (4)

5 6. Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Flera nämnder med förväntat ekonomiskt underskott redovisar pågående åtgärder för att uppnå ekonomisk balans. För de verksamheter inom länssjukvårdsnämndens ansvarsområde som redovisar underskott är det framförallt länssjukhuset och sjuktransportförvaltningen som redovisar konkreta åtgärder. Länssjukhuset har redovisat besparingar för 2003 och 2004 på totalt mkr medan prognosticerat underskott för 2003 uppgår till 44 mkr. Detta innebär en stor obalans inför Sjuktransportförvaltningen redovisar på ett tydligt och genomarbetat sätt på möjliga besparingar för de närmaste åren. Sjukhuset i Varberg har aviserat åtgärder inom några olika områden, dock ej några konkreta belopp, men uppger att diskussioner och förankring i organisationen ej är klar. Ekonomi i balans anses realistiskt tidigast Primärvårdsnämnden i Halmstad har gett förvaltningens kansli i uppdrag att fortsätta arbetet med åtgärder för att nå ekonomisk balans. Förutom allmän restriktivitet i verksamheten försöker man få till stånd entreprenadavtal med läkare och sjukgymnaster som arbetar enligt den nationella taxan. Vidare skall förslag redovisas till neddragningar med bibehållet geografiskt områdesansvar. Tidpunkt för när ekonomisk balans skall uppnås redovisas inte. Närsjukvårdsnämnden antog i våras ett åtgärdsprogram, som omfattade både kort- och långsiktiga åtgärder, för att minska det förväntade underskottet. Omstrukturering av verksamheten kommer att göras via bl a sammanläggning av vårdcentraler och att planerna på en ny vårdcentral avbryts. Tidpunkt för när ekonomisk balans skall uppnås redovisas inte. 7. Slutsatser Det kom tidigt signaler om att landstinget Halland skulle kunna få underskott i ekonomin 2003 och därmed inte klara balanskravet. Landstingsfullmäktige har betonat vikten av att alla nämnder uppnår ekonomisk balans senast i bokslut Enligt landstingets årsredovisning för 2002 så planerades då för en ekonomi i balans både för 2003 och Delårsbokslutet per augusti visar att detta inte kommer att vara möjligt för (5)

6 Det finns all anledning att vara starkt kritisk mot de nämnder och styrelser som inte håller sin budget. Ett budgetöverskridande innebär att verksamheten förbrukar mer resurser än vad den tilldelats av landstingsfullmäktige. Ändrade förutsättningar vad gäller skatteintäkterna innebär att dessa beräknas bli mkr lägre för 2003 och mkr lägre per år för Landstinget får därmed svårare att leva upp till målet om en ekonomi i balans de kommande åren. Det kommer att ställas hårda krav på nämnderna både vad gäller prioriteringar liksom på att det finns en väl fungerande styrning och ledning av verksamheterna. Lämnade prognoser för 2003 samt förväntningar om effekter av insatta åtgärder först under inger stark oro, vilket även landstingsstyrelsen betonar i sin skrivelse till landstingsfullmäktige. Nämndernas arbete med åtgärdsprogram riskerar att dra ut på tiden med åtföljande tempoförlust. Den politiska ledningen och tjänstemännen har satt igång en process, men vi menar att de beslut som tagits är inte tillräckliga för att uppnå balans i ekonomin 2003 och troligen inte heller Det kan i det här sammanhanget finnas skäl att påminna om kommunallagens krav på Ekonomisk balans. Balanskravet är dock ett smärtkrav alltså lägsta acceptabla nivå. Enligt de krav som framställs när man talar om god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting bör det finnas ytterligare marginal i form av ett visst överskott. (6)