REVISIONSRAPPORT. Granskning av delårsrapport Landstinget Halland Anita Andersson Leif Jacobsson Leif Johansson

Transkript

1 REVISIONSRAPPORT Granskning av delårsrapport 2005 Landstinget Halland Anita Andersson Leif Jacobsson Leif Johansson

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Omfattning och inriktning Delårsrapport per den 31 augusti Innehåll och utformning Kommentar Förvaltningsberättelse Verksamhetsmål Tillgänglighet inom primärvården Tillgänglighet inom länssjukvården och psykiatrin Nämndernas verksamhetsberättelser Finansiell redovisning Resultat och prognos Åtgärdsprogram Resultaträkning Kommentar Balansräkning Allmänt Kommentar Pensionsmedel Kommentar Finansieringsanalys Kommentar Redovisning av delårsrapporten Kommentar

3 1. Sammanfattning Syftet med granskningen är att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäktige beslutat samt om den har upprättats i enlighet med lagstiftning och anvisningar från normerande organ. Granskningen har sammanfattats i en revisionsrapport som bifogas. Från och med budgetåret 2005 gäller delvis förändrad lagstiftning som påverkar delårsrapporteringen och granskningen av densamma. I korthet innebär förändringarna att såväl verksamhetsmål som finansiella mål av betydelse för god ekonomisk hushållning ska fastställas. Dessa mål ska sedan utvärderas i förvaltningsberättelsen varpå revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med fullmäktiges mål. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten och överlämnas till fullmäktige. Vi har därför avgett en särskild skrivelse till landstingsfullmäktige. Landstinget har angivit tydliga verksamhetsmål och måluppfyllelse för tillgängligheten inom primärvård, länssjukvård och psykiatri. Landstingets två enskilt viktigaste finansiella mål är: Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till skatteintäkter och statsbidrag bör långsiktigt vara högst 98%. Prognostiserad nettokostnadsandel för helåret 2005 är just 98%. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelser skall överstiga 60% och den ska vidare vara positiv även när pensioner och löneskatt intjänade för 1998 inkluderas. Per uppgår soliditeten exkl. ansvarsförbindelser till 66,5%, vilket innebär att även detta mål kommer att uppnås för I prognosen för helåret 2005 uppgår resultatet till 99,5 mnkr. Länssjukvårdsnämnden är den enda nämnden som prognostiserar ett negativt resultat, -38,5 mnkr. Sjukhuset i Varberg svarar för huvuddelen av beräknat underskott, -33 mnkr. Primärvårdsnämnderna och Närsjukvårdsnämnden i Kungsbacka redovisar ett sammanlagt prognostiserat resultat på ca 40 mnkr varav knappt hälften är att hänföra till överskott på basläkemedel. Någon prognos över resultatet enligt balanskravet för helåret görs inte. I årsredovisningen för 2004 redovisas en ändamålsenlig avstämning gentemot balanskravet. Vi anser att en liknande uppställning eller en verbal motsvarighet över prognostiserat utfall för 2005 ökar informationsvärdet och med fördel även kan redovisas i delårsrapporten. 3

4 Vi anser att delårsrapporten lämnar en bra och strukturerad analys av landstingets ekonomi. Sammantaget visar granskningen att delårsrapporten är upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. 2. Inledning 2.1 Bakgrund Enligt kommunal redovisningslag (KRL) kapital 9 är landstinget skyldig att upprätta minst en delårsrapport omfattande 6 till 8 månader. Delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse av verksamhet och resultat och upprättas enligt god redovisningssed. Om det inte finns särskilda hinder, skall det lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under närmast föregående räkenskapsår. Förändrade bestämmelser i kommunallagen och KRL trädde i kraft den 1 december 2004 och tillämpas första gången räkenskapsåret Förändringarna innebär bl a att revisorerna skall bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen bedömningen avser såväl verksamhetsmål som finansiella mål. 2.2 Syfte Granskningen syftar till att bedöma huruvida delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och i tillämpade delar nedanstående normgivning/vägledning: Delårsrapportering, Rekommendation nr 20, augusti Redovisningsrådet (för publika företag). Kommunala delårsrapporter. Praxis och idéer, april Rådet för kommunal redovisning. Granskning av delårsrapport. Utkast till rekommendation från Skyrev, juni Hushållning i lagens namn ekonomistyrning med mål, uppföljning och åtgärder. Viss vägledning från Sveriges kommuner och landsting, juni Utformningen av delårsrapporter har överlämnats till praxisutveckling inom ramen för god redovisningssed. 4

5 Bedömning av delårsrapporten skall ge svar på följande frågor: Är det troligt att fullmäktiges finansiella mål kommer att uppnås? Har verksamheten drivits så att fullmäktiges beslutade verksamhetsmål uppnås?. Kommer ett balanserat resultat att uppnås vid årets slut? Om inte finns åtgärder för att uppnå balans angivna och är de tillräckligt tydliga? 2.3 Omfattning och inriktning Den översiktliga bedömningen av delårsrapporten omfattar främst förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. 3. Delårsrapport per den 31 augusti Innehåll och utformning Delårsrapportens uppställning ska struktureras i enlighet med bestämmelserna i KRL 3:2 och ska minst innehålla följande delar: förvaltningsberättelse resultaträkning balansräkning Härutöver bör även finansieringsanalys och relevanta notupplysningar ingå. I förarbeten till KRL framhålls dock att graden av specifikation, det vill säga antalet poster, kan vara färre än i årsredovisningen. Vidare anges att delårsrapporten bör ges samma struktur som årsredovisningen. Lagstiftningen anger inte något krav på att delårsrapporten ska omfatta hel- och delägda bolag. I ett uttalande av Referensgruppen (föregångare till Rådet för kommunal redovisning) föreslogs att åtminstone en delårsrapport bör upprättas omfattande landstinget och hela koncernen. Arbetet med delårsrapporten ska fullgöras i enlighet med god redovisningssed. Detta innebär bland annat att olika redovisningsprinciper måste beaktas vid upprättandet. Upplysning om avvikelser från god redovisningssed samt skälen för avvikelsen skall anges. 5

6 3.1.1 Kommentar Delårsrapporten innehåller de uppgifter som lagstiftaren föreskriver och/eller vad som kan betraktas som praxis. I 2005 års delårsrapport lämnas samma information om tillämpade redovisningsprinciper som i årsbokslutet. Vidare har man lagt till ett avsnitt med Ord- och begreppsförklaringar. Rapportens struktur liknar årsredovisningens och vi bedömer att dokumentet är lätt att ta till sig. 3.2 Förvaltningsberättelse Av KRL 9:2 framgår att delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av landstingets verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Upplysningar skall lämnas om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av landstingets resultat eller ställning och sådana händelser av väsentlig betydelse för landstinget som har inträffat under rapporttiden eller efter dennas slut. Förvaltningsberättelsen utgör kärnan i delårsrapporten. Utöver miniminivån kan förvaltningsberättelsen även kompletteras med uppgift om: periodens resultat och uppfyllelse av balanskrav förväntad utveckling (ekonomi och verksamhet). drift- och investeringsredovisning under perioden nämndernas resultat och måluppfyllelse personalförhållanden miljöperspektiv sammanställd nivå, d v s landstinget samt hel- och delägda bolag. 3.3 Verksamhetsmål Tillgänglighet inom primärvården Enligt landstingets Mål & budget 2004 är målsättningen att 90 % av hallänningarna ska vara nöjda med de prioriteringar som görs från landstingets sida samt känna sig trygga och nöjda med bemötande och den service som erbjuds. Landstingsförbundets senaste mätning av väntetider visar att alla akuta patienter togs emot samma dag de sökte vård. 90 % av samtliga patienter fick tid inom den nationella besöksgarantin på sju dagar. Målsättning och måluppfyllelse anges på ett tydligt sätt i årsredovisningen. 6

7 3.3.2 Tillgänglighet inom länssjukvården och psykiatrin Landstinget har både en besöksgaranti och en behandlingsgaranti. Länssjukvårdsnämndens mål enligt besöksgarantin är att vid ingången av 2006 ska 100 % av patienter med stark oro eller befarad allvarlig sjukdom (prio 1) erbjudas ett första läkarbesök inom en månad. 15 mottagningar av totalt 47 stycken redovisar en måluppfyllelse på %. Besöksgarantin innebär också att patienter ska erbjudas ett första läkarbesök inom 3 månader. Målsättningen är här att minst 80 % av patienterna ska erbjudas tid för läkarbesök och behandling inom länssjukvården i Halland. 30 mottagningar redovisar en måluppfyllelse på 80 %. Målet för behandlingsgarantin inom länssjukvården innebär att vid ingången av 2006 ska minst 80% av patienterna som av medicinska skäl bedöms behöva behandling erbjudas detta inom länssjukvården i Halland i enlighet med landstingets vård- och behandlingsgaranti på 90 dagar. I bilaga 1 till delårsrapporten redovisas andel (%) behandlade patienter maj-augusti Psykiatrin redovisar en god tillgänglighet med 100 % mottagna patienter inom garantitiden på samtliga 14 mottagningar både vad avser prio 1 (inom 1 månad) och alla patienter (3 månader) Nämndernas verksamhetsberättelser Av delårsrapporten framgår att nämnderna arbetar aktivt med sina verksamhetsmål. Nämnderna anger också till stor del graden av måluppfyllelse. 3.4 Finansiell redovisning Resultat och prognos Delårsrapporten innehåller en finansiell redovisning som redogör för såväl delårsresultat som helårsprognos. I både årsredovisningen och delårsrapporten tillämpas den s k RKmodellen (resultat, kapacitet, risk och kontroll). RK-modellen är en finansiell analysmodell som har utvecklats av Kommunforskning i Västsverige och ett förklarande avsnitt finns inlagt i delårsrapporten. Landstingets två enskilt viktigaste finansiella mål är: Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till skatteintäkter och statsbidrag bör långsiktigt vara högst 98%. Prognostiserad nettokostnadsandel för helåret 2005 är just 98%. På sikt är det viktigt att nettokostnaderna inte ökar snabbare än skatter och statsbidrag om landstinget ska kunna uppfylla målet om en stark ekonomi. 7

8 Soliditeten exklusive ansvarsförbindelser skall överstiga 60% och den ska vidare vara positiv även när pensioner och löneskatt intjänade för 1998 inkluderas. Per uppgår soliditeten exkl ansvarsförbindelser till 66,5%, vilket innebär att även detta mål kommer att uppnås för Vid jämförelse med 2004 års bokslutsvärde så har soliditeten förbättrats med 3,7 procentenheter. I jämförelse med andra landsting har Landstinget Halland en stark soliditet. Delårsresultatet uppgår till 228,1 mnkr. I prognosen för helåret 2005 uppgår resultatet till 99,5 mnkr. Länssjukvårdsnämnden är den enda nämnden som prognostiserar ett negativt resultat, -38,5 mnkr. Sjukhuset i Varberg svarar för huvuddelen av beräknat underskott, -33 mnkr. Primärvårdsnämnderna och Närsjukvårdsnämnden i Kungsbacka redovisar ett sammanlagt prognostiserat resultat på ca 40 mnkr varav knappt hälften är att hänföra till överskott på basläkemedel. Någon prognos över resultatet enligt balanskravet för helåret görs inte. I årsredovisningen för 2004 redovisas en ändamålsenlig avstämning gentemot balanskravet. Vi anser att en liknande uppställning eller en verbal motsvarighet över prognostiserat utfall för 2005 ökar informationsvärdet och med fördel även kan redovisas i delårsrapporten. Det finns en driftredovisning där nämndernas verksamhet beskrivs rent siffermässigt samt delvis kommenteras per verksamhetsområde. I respektive nämndsredovisning finns en redovisning av diverse verksamhetsstatistik, men sällan i form av relationstal där den ekonomiska aspekten finns med. Här anser vi att det finns en utvecklingspotential, lite beroende på landstingets ambitionsnivå. Uppgifterna redovisas för utfallet t o m augusti 2005 med jämförelse augusti 2004 samt budget per augusti Av investeringsredovisningen framgår investeringar gjorda för aktuell period samt jämförelse med motsvarande period 2003 och Det framgår även beloppen för budget och prognos på nämndsnivå. Under årets första månader har landstinget investerat för 201 mnkr. Prognosen för helåret lyder på 356,5 mnkr, vilket i sin tur innebär ett överskott gentemot budget på ca 65 mnkr. Större investeringar i byggnader och inventarier efter åtta månader beskrivs. Enligt förslag till landstingsfullmäktiges sammanträde kommer investeringsbudgeten för 2005 att reduceras med 31,2 mnkr. Delårsrapporten innehåller även en kortfattad personalredovisning. Här redovisas bl a i diagramform fördelningen mellan tillsvidareanställd, visstidsanställd och timavlönad personal i procent för och Vidare finns statistik avseende sjukfrånvaron. Enligt statistiken har sjukfrånvaron ökat med 0,9% jämfört med föregående år. Vi anser att landstingets arbete med åtgärder för att rehabilitera långtidssjukskrivna med fördel kan beskrivas. 8

9 Under rubriken Risk och kontroll redovisas landstingets borgensåtaganden som per 31 augusti uppgår till 141,3 mnkr. Den absolut övervägande delen av borgensbeloppet avser Hallandstrafiken AB. I förvaltningsberättelsen saknas redovisning av landstingskoncernen med Hallandstrafiken AB och Kommunalförbundet Region Halland. Någon sammanställd redovisning har inte upprättats och är för närvarande ingen prioriterad fråga i landstinget. 3.5 Åtgärdsprogram Enligt beslut i landstingsfullmäktige ska de nämnder, som vid årsskiftet 2004/2005 var i obalans, efter samråd med landstingsstyrelsen upprätta en åtgärdsplan som visar hur nämnden når ekonomisk balans vid ingången av Kravet på ekonomisk balans för såväl landstinget totalt som för respektive nämnd ligger fast. Samtliga förvaltningar inom länssjukvårdsnämndens verksamhetsområde har utarbetat åtgärdsplaner för en ekonomi i balans senast vid ingången av Åtgärdsplanerna är överlag välstrukturerade och överskådliga med bedömd effekt och uppföljning. Dock anser vi att åtgärdsplanen för Sjukhuset i Varberg inte i alla delar anger i vilken mån som upptagna åtgärder får effekt under Detta innebär att prognostiserat underskott på 33,0 mnkr måste betraktas som något osäkert. Prognosen för Länssjukvårdsnämnden för hela året 2005 är ett underskott på -38,5 mnkr. Primärvårdsnämnden Halmstad har genomgående ändamålsenliga analyser och kommentarer till periodens resultat samt prognosen för Prognosen för 2005 visar på ett överskott på 6,1 mnkr. Dock beräknas inte nollresultat kunna uppnås för hela året inom somatiken men verksamheten beräknas kunna vara i ekonomisk balans vid årsskiftet eller strax efter då samtliga beslutade förändringar genomförts. Primärvårdsnämnden Laholm bedömer efter utfall åtta månader att helårsprognosen totalt för nämnden kommer att uppgå till +1,7 mnkr. 3.6 Resultaträkning Externa fordringar och skulder ska bokföras i redovisningen och periodiseras med beaktande av väsentlighet för respektive nämnd/styrelse. Enligt väsentlighetsprincipen behöver endast poster som uppgår till ett betydande belopp för verksamheten periodiseras. 9

10 3.6.1 Kommentar Resultaträkningens uppställning är i enlighet med KRL 5:1. Periodiseringen bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Resultaträkningen innehåller uppgift om utfall för aktuell period, jämförelse med samma tidpunkt 2003 och 2004, utfall bokslut 2004 samt prognos och budget för helåret Resultaträkningen innehåller kompletterande nothänvisningar. Periodisering av skatteintäkter har skett med utgångspunkt från Sveriges kommuner och landsting, prognos för skatteintäkter augusti Vår översiktliga granskning av landstingets resultaträkning visar att resultatet i allt väsentligt är rättvisande. 3.7 Balansräkning Allmänt Som nämnts ovan skall externa fordringar och skulder periodiseras. Väsentlighetsprincipen är avgörande. I syfte att erhålla en rättvisande bild är det viktigt att balanskonton är avstämda och specificerade Kommentar Balansräkningens uppställning är i allt väsentligt i enlighet med KRL 5:2 och innehåller jämförelsesiffror från motsvarande period 2003 och Pensionsmedel Under 2005 har strukturen på förvaltningen av landstingets pensionsmedel förändrats. Under 2004 gjorde landstinget tillsammans med Halmstads och Laholms kommuner en upphandling av en oberoende rådgivare för placeringsverksamheten. Det bolag som anlitades var KPMG, vilka har hjälpt landstinget att ta fram förslag i överensstämmelse med aktuella riktlinjer för medelsförvaltningen. Tidigare skedde en aktiv förvaltning av aktier och räntebärande värdepapper hos Carlson Investment och Handelsbanken. I maj 2005 genomfördes förändringar av kapitalförvaltningen för pensioner då befintligt innehav såldes och istället köptes fondrelaterade aktier och räntebärande värdepapper. Medlen är placerade i två indexfonder, Handelsbanken Aktiefond Index (18,4%) och Roburs Obligationsfond Mega (67,4%). Globala aktier förvaltas via SPP Aktiefond (3,9%) och det finns även andelar i Roburs Småbolagsfond Sverige (7,1%). 10

11 Miljöfonder finns med 3,1% innehållande miljöinriktade fonder från Skandia, Storebrand och Banco. Likvida medel uppgår per till 0,1% av det totala marknadsvärdet. Marknadsvärdet per uppgår till 825,6 mnkr en ökning med 3,3%, samma som aktuellt jämförelseindex, sedan den nya förvaltningen påbörjades. Enligt fullmäktiges policy för pensionsmedelsförvaltning får maximalt 40% av kapitalet investeras i aktier, och maximalt 80% i räntebärande värdepapper. Normalportföljen skall bestå av 30% aktier och 70% räntebärande placeringar. Per är fördelningen 32,5% aktier och 67,5% räntebärande värdepapper. Under oktober månad kommer det att genomföras en rebalansering till en normalportfölj, d v s 30/70% Kommentar Placeringarna följer landstingets finansiella policy. Vi anser det vore en fördel att kunna se avkastningen på respektive fond jämfört med indexutvecklingen under året. Redovisning kan eventuellt ske i bilaga. 3.8 Finansieringsanalys Delårsrapporten innehåller en finansieringsanalys, vilken utmynnar i förändring av likvida medel. Jämförelsesiffror görs med motsvarande period Kommentar Finansieringsanalys är upprättad i enlighet med god redovisningssed. 3.9 Redovisning av delårsrapporten I syfte att redovisa en så aktuell rapport som möjligt bör landstingsstyrelsen snarast ta ställning till upprättad delårsrapport för att därefter förelägga den för fullmäktige Kommentar Delårsrapporten har behandlats av landstingsstyrelsen den 17 oktober 2005 och kommer att redovisas i landstingsfullmäktige den 7 november